Överklagan av Försäkringskassans (FK) beslut att neka mig arbetsskadelivränta

Transkript

1 Tomas Blom Gärdesvägen Björnlunda Tel: Pnr: Överklagan av Försäkringskassans (FK) beslut att neka mig arbetsskadelivränta Jag vill att Förvaltningsrätten ändrar FK's beslut till min fördel. Jag har till FK argumenterat för min rätt till livränta. FK har inte på ett tillfredsställande sätt utrett dessa argument. Jag anser inte att FK's uteblivna/bristande utredningar ska vara till min nackdel. -Som svar på min talan i rehabiliteringsfrågan har FK kallat omständigheterna för oklara, men ändå avfärdat min talan. -Som svar på min talan angående samband med olyckan som orsak till mina besvär, säger FK att man inte förstår den förklaringsmodell jag redovisat, och som också är den som har medicinsk evidens och överensstämmer med utvecklingen av mina besvär. Trots att man säger sig inte förstå och medgett oklara omständigheter så har man meddelat avslag utan att inhämta kunskap eller utreda oklarheterna. FK hade här använt sig av en medicinsk konsult, som man i ursprungsbeslutet använde sig av. Konsulten, som inte undersökt mig eller lagt några synpunkter på den sambandsutredning som FK själva var med att beställa 2002, hänvisar till en teoretisk modell kallad traumatiska principen som sedan många år är vederlagd som bevis i domstol. Jag finner det anmärkningsvärt att en myndighet som ska föreställa vara objektiv säger sig inte känna till/förstå de medicinskt evidenta förklaringsmodellerna för utveckling av kroniska smärtsyndrom efter pisksnärtolycka och istället förstår och accepterar vederlagda teoretiska resonemang från försäkringsbolagstroll, vars yrke under många år var att mot frikostig ersättning, med vilseledande och oriktiga uppgifter, så tvivel i domstolar. För att underlätta för Förvaltningsrätten och för att slippa att ytterligare ingående argumentera angående medicinsk evidens, bifogar jag ett rättsärende (Bilaga1, Svea Hovrätt Dnr T ), som förutom att på ett pedagogiskt sätt redovisa förklaringsmodellen med medicinsk evidens, också är väldigt likt mitt eget, med avseende på skadans utveckling, enskilda läkares bristande förståelse för skador efter pisksnärtsolycka som lett till lång utredningstid, dåligt bemötande i vården och motpartens försök att använda dessa brister till men för den klagande. Inledningsvis vill jag då också ta upp FK's argument att jag inte varit sjukskriven efter 2008, vilket inte stämmer. Sjukskrivning har inget egenvärde och kan aldrig vara ett argument mot sjukdom/arbetsoförmåga. Speciellt som FK's egna beslut i mitt fall tagit bort alla värden och förmåner av sjukskrivning. FK nollade min SGI kort tid innan jag blev utförsäkrad. Mellan krävde Gnesta Kommun inte sjukskrivning för att godkänna försörjningsstöd. När jag blev nekad försörjningsstöd sommaren 2013 var jag också sjukskriven. Trots det nekades jag försörjningsstöd, vilket senare stadfästes i Förvaltningsrätten. Omedelbart försörjningsbehov är inte en fråga för långsam överklagandehantering,så jag har fått lösa det på annat sätt, med lån och bidrag från anhöriga och andra. I dag är jag försörjd av min sambo, som är reumatiker med halv sjukersättning. Jag vore också tacksam om omständigheterna kring FKs beslut utreds oberoende av sambandsutredningen, eftersom betydelsen av dem inte var kända för mig eller Förvaltningsrätten när frågan om min sjukersättning avgjordes och är av stor betydelse för mina grundläggande rättigheter inom socialförsäkringen. Dessa omständigheter klarnade först efter att jag gjort en PUL26a och gått igenom FKs historiska uppgifter om mig som visar att FK agerat i strid med tidigare beslut.

2 Bakgrund Jag är ingenjör inom Kemi och Maskin, levde med hustru och 2 barn i eget hus i Björnlunda när jag skadades i en trafikolycka på väg hem från jobbet i Stockholm Vid olyckan var jag helt frisk och mycket vältränad. Jag sökte akut redan dagen efter olyckan p g a smärtor och helt sammandragen nack-och axelmuskulatur. Besvären gick inte över, utan förvärrades istället över tid med ökande smärtor och spasmer som helt förstör nattsömnen, samt snabb viktökning p g a orörlighet och sömnrubbning. Jag sökte läkare för dessa besvär redan under 1995, men blev inte tagen på allvar. Från 1996 till 2000 studerade jag och jobbade som produktionstekniker vid Gnesta Laminatsnickeri. Under den här tiden blev jag allt sämre. Jag försökte byta karriär genom att börja plugga på Innovationsprogrammet vid Mälardalens högskola men senhösten 2001 var jag tvungen att avbryta mina studier p g a kraftig försämring. Jag försökte senare att återuppta studierna och extrajobbet som timvikarie vid Gnestas grundskolor, men det gick inte. Sedan dess har jag inte förvärvsarbetat skadades min nacke ytterligare av en felaktig behandling. Mitt mål har under hela denna tid varit att helt eller delvis kunna skaffa mig egen försörjning. Det målet bygger på att medparterna i samhället, framförallt Försäkringskassan, medverkar som det är tänkt. Tvärtom har det blivit så att jag i över ett decennium har fått använda min begränsade energi till att slåss för grundläggande och självklara rättigheter och själv ta den stora delen av ansvaret för korrekta medicinska utredningar och diagnoser, där jag menar att FK och delar av vården under hela denna tid, med några få undantag, varit passivt, eller aktivt motarbetat utredning och lämnat bördan till mig, som framgår av min egen utredning hur jag 2008 kunde bli utförsäkrad som fullt rehabiliterbar trots att FK redan 2005 avskrev möjligheten om full rehab och trots att det inte finns någon rehabiliterande behandling för mina kroniska störningar. Jag lever idag endast p g a mina anhörigas välvilja eftersom jag nekas alla samhälleliga resurser. Även till mat och bostad. (Ett förhållande som Förvaltningsrätten underbyggde och förstärkte genom att 2013 fastslå att jag inte hade rätt till försörjningsstöd trots att jag var sjukskriven och saknade möjligheter till eget förvärv.) Expertutlåtandena som ligger till grund för medicinsk bedömning gjordes och består av: 1) Utlåtande från Smärtkliniken Nyköping (diagnos av nervskada via medicinskt blindtest) 2) Sambands- och rehabiliteringsutredning Ergonomicentrum Nyköping 3) Utredning Alfta Rehab (I akten)

3 Om rehabiliterbarhet Efter flera års sjukskrivning och trepartsamtal vid Trosa VC 2004 drog FK under samma höst retroaktivt tillbaka ett sex månader gammalt beslut som baserades på ett läkarutlåtande att jag kunde rehabiliteras till 100%. Det ersattes senare med ett beslut att försöka återvinna 50% restarbetsförmåga i enlighet med trepartssamtal, som byggde på min egen förhoppning och vilja att bli bättre och enligt rekommendation från Alfta Rehab.. (Bilaga2, utdrag ur underlag till sjersbeslut 2005). Våren 2005 skadades min nacke ytterligare av en sjukgymnast utan erfarenhet av whiplashskador och WADIII, med en behandlingsmetod som var helt i strid med ordinationen och som jag ej heller hade godkänt. (Bilaga6, Brev till Trosa VC ang behandling) Min begäran till Landstinget och FK att utreda behandlingsskadan hörsammades inte konstaterade Dr Fritz Probst i läkarintyg, med journalen som grund, till FK att jag inte var rehabiliterbar.(bilaga3, Intyg Probst ). Mig och läkaren ovetande fattade en tjänsteman vid FK Nyköping ett eget beslut om två års tillfällig sjukersättning, utan att begära in ett fullständigt utlåtande från Dr Probst och utan att informera mig vare sig före eller efter. Ärendet var länge obegripligt för mig då utbetalningarna från FK under perioden var märkta Aktivitetsersättning. Det har senare förklarats av personal vid FK Nyköping som Datafel föredrog samme tjänsteman min fulla rehabiliterbarhet inför nämnd där han underlät att redovisa grunderna till 2005 års sjukersättningsbeslut, där det redan beslutats att jag inte var 100% rehabiliterbar. Inga medicinska grunder av betydelse som inte var kända av FK 2005 hade tillförts ärendet ansågs jag alltså vara rehabiliterbar, men FK lämnade mig utan handläggare att samordna utredning och insatser (framgår av Bilaga 4) utförsäkrades jag som fullt arbetsför m h a en försäkringsmedicinsk utredning som var behäftad med så allvarliga fel(ogrundade, felaktiga och direkt falska uppgifter), att Socialstyrelsen senare beslutade att utredningen skulle förstöras i sin helhet. (Upplysningsvis så begärde jag från början att FK skulle underkänna utredningen på förvaltningsrättsliga grunder, vilket jag nekades. Mitt överklagande av det beslutet omprövades aldrig och nådde aldrig dåvarande länsrätten utan försvann vid FK Nyköping) omprövades beslutet åter till rehabiliterbar inom 1-2 år. -FK har inte utrett betydelsen och konsekvenserna av 2005 års sjukersättningsbeslut och Dr Probsts läkarintyg från FK och Sörmlands landsting var heller inte intresserade av att utvärdera det misslyckade rehabförsöket två och ett halvt år efter jag skadades.(bilaga4, e-postkorrespondens med FK Nyköping 2007) -FK godtog istället ett utlåtande, från en allmänläkare, som både var i strid med expertutlåtandena i min medicinska journal, känd vetenskap och grunderna i FKs egna sjukersättningsbeslut sökte jag, p g a FKs och Landstingets passivitet, privatläkare vid Trosa Läkarmottagning som remitterade mig till neurolog och diagnostiserade delar av försämringarna efter sjukgymnastens misslyckade behandling 2005, (bl a domningar och känselbortfall i fötter och händer), som cervikalt. -FK inhämtade aldrig den journalen inför omprövningsbeslutet Istället tog man 2007 års akt och fattade samma beslut en gång till, med den skillnaden att man nu hade uteslutit läkarintyget från Dr Probst. Att jag inte är rehabiliterbar styrks, förutom av expertutlåtanden i journal, också av (1) Socialstyrelsen(Bilaga5, Svar från SoS ang WAD rehab), som inte känner till någon rehabiliterande behandling i Sverige för kroniska störningar efter whiplashvåld(wad), (2) Att Sörmlands landsting ställt i utsikt att jag var rehabiliterbar inom 1-2 år men sedan under 7 år inte remitterat mig till någon rehabiliterande behandling trots att jag själv begärt det flera gånger och (3) Att FK i flera fall tvistat med pisksnärtpatienter om ersättning för utlandsvård eftersom behandling saknas i Sverige. Om jag ändå skulle anses rehabiliterbar så saknas en utredning som förklarar vad som skiljer mig från alla andra patienter med kroniska störningar efter whiplashvåld.

4 Om samband FK har haft att ta ställning till två utlåtanden. Det ena beställt efter min ersättningsansökan och skrivet av en konsult jag aldrig träffat och som framför teorier som sedan länge är vederlagda. Det andra utlåtandet föregicks av en noggrann undersökning av ortopeden och överläkaren Gunnar Lundberg vid Ergonomicentrum Nyköping. Det utlåtandet har FK undvikit att ta ställning till ö h t. Lundbergs utlåtande efter sambands- och rehabutredningen FK var med att beställa 2002 fastslår att mina besvär beror på olyckan och att jag inte är rehabiliterbar. Varför FK inte redan då initierade en utredning angående arbetsskadelivränta, eller upplyste mig om mina möjligheter att söka det, är oklart. FK anser att det inte finns något säkert samband mellan trafikolyckan och de nackbesvär som gjort mig arbetsoförmögen. FK hänvisade i grundbeslutet till Neander&Sachs sedan länge vederlagda teorier samt att jag återgick i arbete redan efter 4 dagar. Återgången till arbete gjorde jag på läkares ordination, som menade att jag skulle lämna olyckan bakom mig och försöka återgå till "normala förhållanden" så fort som möjligt. FK säger i omprövningsbeslutet istället att man inte förstår hur man efter ett whiplashtrauma först kan bli bättre och sedan sämre. Det är anmärkningsvärt att FK säger sig inte förstå förklaringsmodellen som har medicinsk evidens, utan istället tolkar det vetenskapligt-medicinska underlaget som fan läser bibeln. Sekundärprocessen var känd av nackspecialister för över 10 år sedan och ligger till grund för Dr Lundbergs bedömning och bedömningen från Alfta Rehab i FKs akt. Emellertid har FK godkänt tandskador som uppkom i samband med olyckan och som inte upptäcktes förrän långt senare. Tandskadan visar inte bara på hur våldsamt skadeförloppet var, utan att det också kan ta tid innan skador upptäcks. Innan tandskadan godkändes som arbetsolycksfall hade jag redan åter sökt för nackbesvären. FK menar att det kan finnas konkurrerande orsaker till nackbesvären, men inte till tandskadan. Eftersom det inte finns några konkurrerande händelser mellan olyckan och upptäckten av tandskadan, kan det rimligtvis då inte finnas någon annan förklaring till nervskadorna i nacken heller. Det är väldigt svårt att förstå FKs resonemang att en nacksläng som var så våldsam att glasögonen hamnade i baksätet och som orsakade skador på två tänder, inte med säkerhet kan vara orsak till de senare diagnostiserade nervskadorna och eskalerande besvären i nacken som jag började söka för redan innan tandskadan upptäcktes? Jag blev som sagt aldrig återställd efter olyckan, men följde läkares ordination att efter det akuta skedet återgå i arbete så fort som möjligt, fick sjukgymnastik och sökte läkare på nytt när mina besvär blev svårare att hantera. Till saken hör att jag har en skadehistoria sedan ungdomen som präglat mitt förhållande till smärta och inställning till sjukvården. Jag bröt armen första gången när jag var 7 år, bröt den andra armen när jag var 13, har gått med bengips två gånger p g a sönderslitna ligament och menisker i knät, som jag också har kroniska besvär av, samt tillbringat ytterligare tid i akutsjukvården med andra kroppsskador. Vana med smärta och mitt fysiskt aktiva liv före olyckan, god intellektuell förmåga samt envishet, som jag enligt psykologen vid Alfta har lite för mycket av, förklarar sannolikt också att jag kunde hålla mig kvar i studier, arbete och aktivt fritidsliv i flera år efteråt. Jag spelade min sista badmintonmatch hösten 1996 eftersom smärtorna var så svåra efteråt att det inte längre var roligt. Svårighet i diagnostiken samt bristande kunskap kring whiplashvåld på 90-talet, och allmänläkare som inte kunnat ta till sig expertkunskap de inte tror på är ändå den främsta anledningen till att det tog nästan 5 år innan man på allvar började utreda mina besvär. Sedan tog det ytterligare flera år att fastställa diagnos och prognos. Fortfarande, 20 år efter olyckan, och trots expertutlåtandena i min journal, trots att jag varit sjukskriven i många år och arbetsoförmögen och av ortopedisk expertis klassad som orehabiliterbar i över 13 år måste jag fortfarande kämpa för att bli trodd. Då är det något som är allvarligt fel i sjukvårds- och försäkringssystemet. Det är inte bara mig det är fel på. Vänligen Tomas Blom

5 Bilagor: 1) Svea Hovrätt Dnr T ) Utdrag ur underlag till sjersbeslut ) Intyg Probst ) e-postkorrespondens med FK Nyköping 2007) 5) Svar från SoS ang WAD rehab 6) Brev till Trosa VC ang behandling