En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning. Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning. Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka"

Marie Hellström
för 7 år sedan
Visningar:

1 En ungdomsidrottares väg tillbaka efter en allvarlig hjärnskakning Anders Waplan Niklas Fröst Peter Sojka 1

2 MATCHEN RÅD PÅ SJUKHUSET 2

3 REHAB VIA ÖSTERSUNDS IK (de första 7 veckorna efter skadan) HJÄRNTRAPPA Steg 1 Hjärnvila Ingen aktivitet. Total hjärnvila. För att bedöma hur pass återställd spelaren är kan följande enkla fråga ställas: "Hur mår Du på en skala från 0 till 100?" Blir svaret mindre än 100 tyder detta på att vederbörande inte är helt återställd och rekommendationen blir då således fortsatt vila. Om symptomfrihet> 24 timmar fortsätter rehabiliteringen på steg 2. Steg 2 Aerob träning Motionscykel minuter beroende på spelarens aktivitetsnivå. Lätt belastning. Ska kunna kommunicera genom hela passet, d.v.s. <12 på Borg skalan. Steg 3 Grenspecifik träning Syftet med detta steg är att spelaren ska få komma in i de tekniska momenten i spelet, men de skall utföras helt på egen hand, d.v.s. utan kroppskontakt. Steg 4 Träning utan kroppskontakt Deltag i ordinarie träning, men undvik moment med kroppskontakt där man kan riskera nytt våld mot huvudet. Steg 5 Full träning När spelaren genomfört steg 5, är fullständigt symptomfri och inte fått några symptom av full träning med laget får spelaren återgå till matchspel. 3

4 NY KONTAKT MED SJUKVÅRDEN OCH REMISS TILL ÖSTERSUNDS REHABCENTER FÖRSTA KONTAKTEN (7 veckor efter skadan) 4

5 1. Anamnes 2. Kartläggning av det aktuella tillståndet Rivermead Post-concussion Symptoms Questionnaire Rivermead Follow-Up Questionnaire Klinisk undersökning Individens prioriteringslista 3. Allmänna råd 4. Uppläggning av ett teambaserat och individanpassat rehabprogram RIVERMEAD POST CONCUSSION SYMPTOMS QUESTIONNAIRE Huvudvärk Känsla av yrsel Illamående och/eller kräkning Ljudkänslighet, bli lätt störd av höga ljud Sömnstörning Trötthet, blir lättare uttröttbar Irritabilitet, bli lätt irriterad/arg Känsla av att vara deprimerad eller ledsen Känsla av att vara frustrerad eller otålig Glömska, dåligt minne Dålig koncentration Ta lång tid att tänka Suddig syn Ljuskänslighet, blir lätt störd av starkt ljus Dubbelseende Rastlöshet

6 RIVERMEAD HEAD INJURY FOLLOW UP QUESTIONNAIRE Jämfört med tiden före olyckan har Du förändrats. (0=ingen förändring, 4=stor förändring) Förmågan att delta i konversation med 1 person Förmågan att delta i konversation med eller flera personer Utförande av rutinaktiviteter hemma Förmågan att delta i tidigare sociala aktiviteter Förmågan att njuta av tidigare fritidsaktiviteter Förmågan att upprätthålla tidigare arbetsbelastning Jag upplever arbetet mera tröttsamt Förhållande/relation till tidigare vänner Förhållande/relation till Din partner Förmågan att handskas med kraven från familjen ALLMÄNNA RÅD 1. Balans mellan Aktivitet Vila Näringsintag Regelbundna måltider (inga snabba kolhydrater) (syfte: hålla jämn blodockernivå) Sömn på natten (adekvat vila på dagen?) exposition för dagsljus (syfte: förstärkning av dygnsrytmen, adekvat sömntid) Fysisk aktivitet av uthållighetskaraktär (30-45 minuter dagligen, något ansträngande, Borg 13) (syfte: stimulering av reparations- och nybildningsprocesser i hjärnan) 6

7 SPECIFIKA RÅD OCH ÅTGÄRDER FÖR ANDERS: 1. Fasta rutiner/tider (stiga upp på morgonen och lägga sig på kvällen vid samma tidpunkter, regelbundna måltider etc) 2. Två promenader varje dag, på fm och em (c:a 30 minuter, lätt/måttligt ansträngande) 2. Ett specifikt mål varje dag (en lektion, en läxa etc) 3. Kontakt med neuropsykolog för vidare handledning och samordning av skolarbetet Anders tankar efter första kontakten i mötet med Peter 7

8 Möte 1 med neuropsykolog Följ symptomutveckling; psykiska, somatiska och kognitiva Lyssna Bekräfta och Väck hopp Social situation, nätverk Riskfaktorer;psykiskt mående, bristande nätverk, upprepade trauman eller whiplash. Negativa förväntningar! Screening av symptom Vilka är de? Kognitiva, somatiska och psykologiska. Styrka? 8

9 Träff 2 Följa över tid- symptomskattning Psykoedukation Koncentrationsvårigheter och mental trötthet Avlasta hjärnan Prioritera Tänk efter före Råd till Anders Hitta nya strategier, det hjälper inte att ta i mer/träna hårdare. Ha kul! 9

10 Anders tankar efter möte med Niklas Skolträff Tvärprofessionell plan för återgång På skolan; specialpedagog, mentor, elevhälsopersonal Return to learn 10

11 Skapa buffert Anpassningar i skolan Minimera ljus-ljud (ex matsituation, idrottslektion, rastmiljö) Kvalitet före kvantitet Inga läxor, prov Extra tid för att lösa skoluppgifter/minska antal uppgifter Bryt lektion: ät en frukt, ta en kort promenad Utse chefssekreterare 11

12 Viktiga faktorer i samarbetet med Anders Mild TBI/ lätt hjärnskada är inte mild/lätt (Initialt) bemötandet är avgörande (information) Stegvis kontrollerad återgång Skapa en energibuffert Följ över tid Det behövs tydlighet i ansvar mellan sjukvård, skola, idrottsföreningar ÅTERGÅNG TILL TÄVLINGSSPEL? (16 veckor efter skadan) Deltagare i mötet: Anders, Anders mamma, tränare, Niklas Fröst, Peter Sojka Kan Anders vara med och spela i lagets sista tävlingsmatch för säsongen? Efter diskussion: Anders får börja träna fullt ut (inklusive tacklingar). Anders får spela tävlingsmatch, men med kortare istid jämfört med hans ordinära. Uppmaning till tränare: Stoppa Anders fortsatta träning eller spel om det visar sig att han, på något sätt, går fel in i eller är sen i spel- och tacklingssituationer. 12

13 HUR GICK SEDAN? 13

Relevanta dokument

Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna. hjärnskakning. Rehabilitering efter

Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna Rehabilitering efter hjärnskakning Lars Lundgren Leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HERMELINEN www.hermelinen.se Lars.Lundgren@Hermelinen.se