HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
|
|
- Ingrid Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
2 Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall också vara förenat med ett liv med möjlighet till en god livskvalitet
3 Faktorer som kan påverka återhämtning efter hjärtstopp Kardiovaskulär morbiditet restriktioner, biverkningar, återinsjuknande Psykologiska effekter ångest, depression, posttraumatisk stress, sömnsvårigheter Fysiska begräsningar nedsatt allmäntillstånd/kondition, rädsla, komplikationer Neurologisk funktionsnedsättning hjärnskaderelaterade svårigheter
4 Hjärnskada efter hjärtstopp Hjärnan extremt känslig för skada i samband med cirkulations stoppet Svåra hjärnskador vanligaste dödsorsaken för patienter inlagda på sjukhus efter en lyckad återupplivning Även för överlevarna är hjärnskada av stor betydelse för återhämtning
5 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
6 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
7 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
8 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) >90% av överlevarna CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. Poor outcome CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
9 CPC 4. Coma or vegetative state CPC 4 Ingen medveten registrering av omgivningen. Totalt hjälpbehov. Mycket dåligt outcome. Förekommer nästan inte i Sverige Mycket dålig prognos leder oftast till död. 55% av de med CPC 4 vid utskrivning från sjukhus i TTM-studienvar avlidna vid 6 mån 3 års överlevnad för CPC 4 var 24%, jämfört med 96% för CPC 1 Kim, Resuscitation
10 CPC 3 CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. I Sverige <10% (Svenska hjärt-lungräddningsregistret 2016: 5-7%, ca 100 patienter/år) Varierar från lätt behov av hjälp med vissa ADL-aktiviteter till svår nedsättning med totalt hjälpbehov Stor sannolikhet till förbättring under de första 6 månaderna 49% av de med CPC 3 vid utskrivning från sjukhus i TTM-studien hade CPC 1-2 vid 6 månader Stor förbättring möjlig även inom skalan
11 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) Good outcome CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. <10% av överlevarna CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
12 CPC 1-2=Good outcome? I en grupp där 100% hade CPC % måttligt-svår nedsättning av minne och exekutiva funktioner Torgersen, Resucitation I TTM-studien där 91% hade CPC 1-2 1/3 patienterna upplevde sig ej mentalt återhämtade 62% anhöriga rapporterade försämrad kognitiv funktion hos patienten 50-75% identifierades ha kognitiva svårigheter med tester 27% emotionella besvär med ångest och/eller depression 69% rapporterade mental trötthet/fatigue Cronberg, JAMA Neurology Lilja, Circulation Lilja, Resuscitation Lilja. Opublicerad data
13 Har de svårigheterna några egentliga konsekvenser för patientens återhämtning?
14 Kognitiva svårigheter ökar risk för sjukskrivning Hjärtstoppsöverlevare med kognitiva svårigheter i TTMstudien var oftare sjukskrivna vid 6 mån Normal (n=40) Lätt nedsatt (n=40) Kognitiva svårigheter (n=54) Arbetsåtergång Sjukskrivning Lilja. opublicerad data
15 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
16 The Cerebral Performance Categories Scale (CPC) CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Majoriteten av de som överlever ett hjärtstopp hamnar i denna kategorin! Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
17 Sammanfattning Kognitiva svårigheter är vanliga hos personer som överlevt ett hjärtstopp -både vid testning och i rapporter från patienter och anhöriga Kognitiva svårigheter ÄR betydelsefulla för patienternas återhämtning Psykologisk stress är mindre vanligt förekommande men också betydelsefullt Uppföljning är viktigt för att identifiera patienter som är i behov av vidare stöd För att främja återgång till ett aktivt liv och en god livskvalitet
18
Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND
Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND Målet med en lyckad återupplivning efter hjärtstopp är överlevnad till ett liv med en god livskvalitet
Läs merHur mår överlevarna?
Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport 2016 Hur mår överlevarna? Johan Israelsson HLR-samordnare, Länssjukhuset i Kalmar, Landstinget i Kalmar Län Forskarstuderande, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merHLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund
HLR2016 -Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund Angio/PCI VA-ECMO Sedering Temperatur OMEDELBARA ÅTGÄRDER OMEDELBARA ÅTGÄRDER SYRESÄTTNING
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merHjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merHjärtstopp och kedjan som räddar liv
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:
Läs merKranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merKognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merOm hjärtat stannar.. Vad gör man?
Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-
Läs merPsykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Läs merBo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merSjukskrivning regelverk tillämpning
Sjukskrivning regelverk tillämpning XIII stroketeamkongressen 180914-Stockholm Hélène Pessah-Rasmussen VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Arbete Identitet, roller Meningsfull aktivitet Socialt sammanhang
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merTraumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv
Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv Dr David Nelson MD PhD Karolinska University Hospital Stockholm Sweden Tsunamivåg av dataregistrering på gång!
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
Läs merBarnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus
Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merKOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merKognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund
Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ø Ca hälften Ø Påverkar yrkesarbete, sociala aktiviteter,
Läs merVirala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
Läs merHypotermibehandling efter hjärtstopp
1 (25) Hypotermibehandling efter hjärtstopp Behandling med hypotermi efter hjärtstillestånd skyddar mot hjärnskador och förbättrar livskvalitet och överlevnad. Behandlingens effekt är dokumenterat god
Läs merLivskvalitet efter subaraknoidalblödning - en treårsuppföljning
Livskvalitet efter subaraknoidalblödning - en treårsuppföljning 30 Hp, Läkarprogrammet Uppsala Universitet av Henrik Malmberg, hekmag03@gmail.com Handledare: Erik Lundström, medicine doktor, neurolog,
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merKognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merNOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merÄr mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.
Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,
Läs merSkade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström
Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merSpecialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent
Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merKultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se
Läs merVad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College
Läs merStress & Utmattningssyndrom
Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merRapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
Läs merUppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort.
Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort. Lilja, Gisela; Erlinge, David; Larsson, Ing-Marie; Wallin, Ewa; Åkerman, Eva; Cronberg, Tobias Published in: Läkartidningen Published:
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merStroke 2013 För hela teamet runt patienten!
Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merNär hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merRutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter
Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merStroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten
Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPublikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik
Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merKristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef
Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första
Läs merVad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merAgenda. Samverkansgruppen,
11 Samverkansgruppen, 170914 Anpassad undervisning för barn och ungdomar med hjärntumör Tony Gavik Konsultssjuksköterska Barncancercentrum, DSBUS och Camilla Törngren, Specialpedagog. Drottning Silvias
Läs merHandläggning av hotande förtidsbörd och nyfödda barn vid gränsen för viabilitet
Handläggning av hotande förtidsbörd och nyfödda barn vid gränsen för viabilitet Nationella riktlinjer, utarbetade av en arbetsgrupp konsensusgruppen utsedd av Svenska Neonatalföreningen och SFOG:s Perinatal-ARG.
Läs merVilken effekt på överlevnad har ECMO-behandling (Extra Corporeal Membrane Oxygenation) vid akut hjärtstopp eller kardiogen chock?
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-10-14. SBU:s Upplysningstjänsten svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av
Läs merChemobrain en kvalitativ studie om bröstcancerpatienters upplevelser av kognitiva biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling
Chemobrain en kvalitativ studie om bröstcancerpatienters upplevelser av kognitiva biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling Kala Hatti Önnerfält & Alexandra Rönnängsgård Men när tiden gick och
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merVårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs mer