Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet"

Transkript

1 Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet Traumatiska hjärnskador (skallskador)- Från de svåra till de lätta(ste) Niklas Marklund Professor, Överläkare, Neurokirurgiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

2

3 Vad ska jag säga?! Lite om de svåra skadornaomhändertagande, NIVA, skadetyper! De lätta skallskadorna- när göra CT? När skicka vidare/lägga in?! Lätta skallskador på barn- nya guidelines! Hjärnskakningar inom idrotten- en beskedlig skada eller livslånga problem?! Lite forskning! - och mycket diskussion!?

4 TRAUMATISKA HJÄRNSKADOR- skallskador

5 Skallskador! Vård för skallskada " per /år " Lätt skallskada: 80-90% " Måttlig skallskada: <10%! 1-1,3% med intrakraniell lesion

6 Problemet med skallskador TBI den ledande orsaken till död och invaliditet hos yngre < 40 år Kroniska, kvarstående besvär är vanliga- exv. personlighetsändring, minnesproblem, psykiska besvär, neurologiska bortfall Leder till nedsatt livskvalitet+ kostar pengar

7 Åldersfördelning Sverige: ca 2,2 miljoner barn (< 20 år) barn behandlas på akutmottagningar pga skada årligen Statistiska Central Byrån, 2015

8 Vanliga skadetyper vid TBI Akut Subduralhematom Kirurgi NIVA Epiduralhematom Kirurgi Kontusion NIVA Kirurgi Craniektomi (tar bort skallbenet) DAI (diffus axonal skada) NIVA TBI är inte EN sjukdom

9 Primärt omhändertagande! PHTLS/ ATLS principer! ABCDE (FG)! 50% mortalitet vid svår skallskada om saturation <60%.! Mortalitet ökar 150% om hypotension < 90 mmhg and po2 < 10 kpa.! Outcome bättre om hypotension och hypoxi korrigeras

10 Prehospitalt mål! Saturation>90%, systoliskt bltr >90 mmhg! Normal andning (undvik både hypo/ hyperventilation)! Behandla hypotension- Isotona/kristalloida vätskor (kolloida vätskor).! Medvetandebedömning! Samtidig förekomst av spinalskada

11 Det basala problemet- sker en försämring under lång tid efter skadan- A disease process- not an event - Masel & DeWitt, J Neurotrauma Aug;27(8):

12 HELIKOPTER TRANSPORT TIME IS BRAIN

13 Hjärnskakningar inom idrotten- sammanfattning Glutamat frisättning! Vanlig skada Ca efflux som behöver tas på största 2+ skador Neuroinflammation allvar Mitokondrier störs Dåligt Celldöd/apoptos! Vid hjärnskakning SKA aktiviteten avbrytas blodflöde?! Använd Timmar-dagar hjärnskadetrappan med Månader full återgång till Hypoxi match tidigast 6 dagar efter Progressive brain ICP skadan Blodtryck damage CPP Fig. 1 Molekylära sekundära skadefaktorer Na + K + Influx/ Fria radikaler Axonala! Långtidskonsekvenser Kramper ofullständigt blodsocker Feber kartlagda- men oroar Kliniska sekundära skadefaktorer Epilepsy

14 Skallskada- en komplicerad sjukdom

15 Övervakning på NIVA (Neurointensivvårdsavdelningen)! Systemiskt - saturation, bltr, etc.! Hjärnspecifikt- ICP (och CPP),

16 ! ICP= intrakraniellt tryck! CPP= Genomblödningstryck, Medelartärtryck ICP! CPP bör vara >60 mmhg, 50 kan tolereras ibland

17 Sekundära insulter Dålig syresättning* Lågt blodtryck * Högt ICP* Lågt perfusionstryck CPP (Medelartärtryck - ICP)* Feber* Högt blodsocker Kramper

18 Behandlingsmål för skallskador

19 TRYCK-VOLYMKURVA Liten ökning av volym ger en mkt stor ökning av ICP ICP under kontroll VOLYM

20 Vad vill vi veta?! Förbättring/ försämring! Nya fokala bortfall! Kliniska beslut

21 Lätt skallskada CGS MÅTTLIG GCS 9-13 SVÅR GCS 3-8

22 Vad kan vi göra för att sänka ICP?! Hyperventilera ( ute...)! Sedera och smärtstilla (propofol + morfin)! Stressdämpa (Katapressan, betablockad)! Operera!- bort blödning/svullnad eller hemicraniectomi! Ventrikel-drän, minska mängden likvor! Sänka blodtryck? Höja blodtryck?! - Glöm inte- vad är ORSAKEN till högt ICP!?

23 Basbehandling skallskador Intubering, sedering Höjd huvudända 30º Lätt hyperventilering. B-Glc 5-10 Kirurgisk behandling Liqourdränage Temperatur <38 C

24 Om Basbehandling inte fungerar?! 1A- Diprivancoma+ stressreduktion med Betablockad + Catapresan (+ ev. Xylocain)! 1B- Pentotalcoma- släcker ned hjärnans metabolism, sänker ICP. Steg 2. Hemicraniectomi

25 NIVA-vård! Har tydligt förbättrat outcome/överlevnad etc.

26 Hur mkt bättre har det EGENTLIGEN blivit?

27 Ett probleminga läkemedel är effektiva Maas AI et al., Lancet 2008

28 Outcome och prognos Negativa prognostiska faktorer inkluderar - Hög ålder - Sänkt medvetandegrad -Icke-reagerande pupill

29 Restsymptom ( sequelae ) efter TBI! Fysiska (huvudvärk, anergi, kramper, dålig balans)! Kognitiva (minne, språk, orientering, uppmärksamhet)! Emotionella (irritabilitet, labilitet, depression, paranoia, personlighetsförändring)! Psykosociala (isolering, beroende, drogmissbruk, sexuella problem, dålig ekonomi)! Multidisciplinär approach till behandlingen

30 SVÅR SKALLSKADA?! Brain Trauma Foundation Surgical Management of Traumatic Brain Injury, Neurosurgery 58:S (2006) emergency-neurological-life-support-enls Prehospital_Guidelines_2nd_Edition.pdf

31 19y år gammal, alkohol, ramlat 2.5m. GCS Huvudvärk, agitaterad.

32 6h senare

33 Epidural blödning Mellan ben och dura, ofta associerat med frakturer. Mest yngre, år gamla. Ovanligt> 60 års ålder

34 Typisk (?) presentation Trauma Vaken Klart intervall Medvetslös

35 Akut Subduralhematom Vanligaste intrakraniella blödning efter trauma Operativ behandling om påverkad patient och/ eller påtaglig masseffekt på röntgen Mycket gamla patienter- ofta expektans

36 Akut Subduralhematom Orsakas vanligen av avslitna bryggvener Ofta snabb försämring Mortalitet % TID VIKTIG!!! Opereras helst inom 4 timmar om dålig patient!

37 op Op? Avvakta op?

38

39 SNABB BEHANDLING RÄDDAR LIV OCH FUNKTION

40 VAR OPERERA? ; 49 patienter opererade på mindre sjukhus utan neurokirurgi

41 Kroniskt subduralhematom Uppdelning i subakut- (3dagar-3 veckor) och kroniskt- (> 3 veckor) subduralhematom Vanlig åkomma hos äldre, etyliker pga hjärnatrofi Ofta milt trauma, i 50 % okänt

42 Kronisk subduralhematom! Behandling-kirurgi. Blödningen är lättflytande.! Hur ska man operera?! UAS- 3-4 borrhål intill varandra, skapar ett hål av ca 5-kronas storlek. Öppnar duran och sedan spolar vi flera liter koksalt. Dränage 24h.

43 KLASSISK PRESENTATION

44 Patient på koagulopati och skallskada?! SNABBT Prothrombin complex concentrat (PCC; Ocplex) + K-vitamin (WARAN, vissa NOAK)! Trombyl/plavix etc; saknas guidelines

45 Den lätta skallskadan?

46 Måttliga- lätta skador på vuxna! Många CT-undersökningar onödiga.! Lättare skallskador vanliga. Lägga in alla? CT på alla? Skicka vidare alla?

47 Antal CT undersökningar ökar Strålskyddsenheten 2010

48 SCANDINAVIAN NEUROTRAUMA COMMITTEE (SNC)

49 RLS 3, GCS DT hjärna på ALLA

50 DT

51

52 HEM

53 Dessa enkla steg har i flera studier minskat användningen av CT med 25-30%

54 Missad enligt guidelines (av nästan 700 pat)

55 Ramona Åstrand, MD, PhD Skandinavisk neurotraumakommitté (SNC) Neurokirurgisk klinik, Rigshospitalet, Köpenhamn

56 Frågeställning! Fråga 1: " Vilka barn med minimal till moderat/måttlig skallskada " skall undersökas med CT? " kan skrivas ut direct från akutmottagningen?! Fråga 2: " Vilka barn med minimal till moderat/ måttlig skallskada " bör inläggas för observation? " bör göra en ny CT?

57 Sökmetod Sökning i MEDLINE, COCHRANE, EMBASE! 3864 artiklar! 64 artiklar inkluderade " 52 för fråga 1 " 12 för fråga 2! Fråga 1: barn < 2 år! Fråga 2: barn

58 Riskfaktorer Riskfaktorer för (1) CT fynd, (2) Intrakraniell skada och (3) Neurokirurgisk intervention o Neurologiska bortfallssymptom o Kortvarig medvetslöshet eller sänkt medvetandenivå o Krampanfall efter trauma o Tecken på skallbas eller impressionsfraktur o Koagulationsrubbning o Upprepade kräkningar o Skalphematom (storlek och lokalisation) o Amnesi o Ändrat beteende enligt föräldrar o Svår eller tilltagande huvudvärk

59

60 All children < 18 years after minimal, mild and moderate head injury within 24 h of injury Moderate GCS 9-13 y e s no Mild, high-risk GCS and Focal neurological deficit, or Post-traumatic seizures, or Clinical signs of skull base fracture or depressed skull fracture Immediate CT ye s and Admission for 24 h

61 All children < 18 years after minimal, mild and moderate head injury within 24 h of injury Moderate Mild, high-risk Mild, medium-risk GCS 9-13 y e s no Immediate CT GCS and Focal neurological deficit, or Post-traumatic seizures, or Clinical signs of skull base fracture or depressed skull fracture yes no GCS 14 or GCS 15 and LOC >1 min, or Anticoagulation or coagulation disorder ye s Observation 12 h Alternatively do a CT scan and abnormal normal Admission for 24 h Consider discharge with oral and written instructions for guardians

62 All children < 18 years after minimal, mild and moderate head injury within 24 h of injury See help sheet for explanations and further details. Moderate Mild, high-risk Mild, medium-risk Mild, low-risk GCS 9-13 y e s no GCS and Focal neurological deficit, or Post-traumatic seizures, or Clinical signs of skull base fracture or depressed skull fracture yes no GCS 14 or GCS 15 and LOC >1 min, or Anticoagulation or coagulation disorder y e s no GCS 15 and Post-traumatic amnesia, or Severe/ progressive headache, or Abnormal behaviour according to guardian, or Repeated vomiting, or Suspected/ brief LOC, or Shunt, or Immediate CT and Admission for 24 h Observation 12 h Alternatively do a CT scan abnormal normal If age < 2 years: large, temporal or parietal scalp hematoma or irritability ye s Observation 6 h If multiple risk factors, consider doing a CT scan normal Consider discharge with oral and written instructions for guardians

63 All children < 18 years after minimal, mild and moderate head injury within 24 h of injury Moderate GCS 9-13 CT and Mild, high-risk GCS and Focal neurological no deficit, or Post-traumatic seizures, or Clinical signs of skull base fracture or depressed skull fracture yes no LOC >1 min, or Anticoagulation or coagulation disorder y e s Alternatively do a CT scan abnormal Mild, mediumrisk GCS 14 or GCS 15 and normal Mild, low-risk GCS 15 and Post-traumatic amnesia, no or Severe/ progressive headache, or Abnormal behaviour according to guardian, or Vomiting 2 times, or Suspected/ brief LOC, or Shunt, or Obs! Vissa patienter kräver inneliggande vård och observation pga andra orsaker Misstanke y om barnmisshandel e Buktande s eller spänd fontanell hos barn under 2 år Högenergi trauma Överväg Immediate inläggning av barn < 1 år med skallskada, Observation 12 h oberoende av symptom If age < 2 years: large, temporal or parietal scalp hematoma or irritability yes Observation 6 h normal no See help sheet for explanations and further details. Minimal GCS 15 And none of the previous risk factors y e s Admission for 24 h CT or repeat CT if clinical deterioration or fall in GCS 2 points. Consider neurosurgical consultation Consider discharge with oral and written instructions for guardians

64 Information vid tidig hemskrivning! Tillse barnet var 4:e timme den första natten " Andas barnet normalt? " Sover barnet i en normal sovställning? " Reagerar barnet normalt på beröring? Om ej väck barnet och kontrollera mera noggrant! Sportaktiviteter får först återupptas när barnet är fri från symtom i vila, och återupptas gradvis under 1 veckas tid

65 Hjärnskakning inom idrotten- en banal skada?

66 Hjärnskakningar inom idrotten Majoriteten är per definition milda skallskadorhur milda (och benigna) är de egentligen?

67 En hjärnskakning definieras som En komplicerad patofysiologisk process som påverkar hjärnan, inducerad av traumatiska biomekaniska krafter 1. En hjärnskakning orsakas av en smäll mot huvudet, ansiktet, nacken eller någon annanstans på kroppen där kraften/impulsen fortleds till huvudet 2. En hjärnskakning resulteras vanligen i en kortlivad störning av neurologisk funktion som går tillbaka spontant 3. En hjärnskakning kan resultera i neuropatologiska förändringar men de kliniska symptomen orsakas i första hand av en funktionell störning, inte en strukturell skada 4.En hjärnskakning kan, men behöver inte, innebära medvetandeförlust

68 Rotation av huvudet orsakar hjärnskakning Axonal patologi!

69 Symptom och fynd vid hjärnskakning! Förvirring! Amnesi Symptom:! Huvudvärk*! Yrsel*! Illamående! Trötthet*, sömnstörning! Kramper/ Medvetandeförlust! Dålig balans! Förlångsammad reaktionsförmåga*! Koncentration nedsatt! Emotionell störning! Kräkningar! Talstörning! Inadekvat beteende

70 Hjärnskakningar- basics! Återhämtning inom 7-10 dagar hos 90% av idrottarna! Längre återhämtning bland barn och ungdomar! DT + vanlig MR normal! Graderingen lätt- svår, Grad 1-3 etc. har övergivits.! Efter en hjärnskakning, så är risken för en ny mer än 3-falt ökad

71 HUR HANDLÄGGA?

72 IVth consensus statement conference was held November 2012, Zurich Prag 2004 Wien 2001

73 Hur farligt är det?! 1) (Akut svår skallskada)! 2) Second impact syndrome

74 Second Impact Syndrome! Omdebatterat! Måttligt våld mot huvudet ger hjärnskakning, följt av förnyad lätt skada ger massiv hjärnsvullnad och död! Belyser faran av att låta en spelare fortsätta med sin aktivitet efter en hjärnskakning

75 ! Efter en hjärnskakning finns det en period av metabol störning där hjärnan är extra känslig för ny hjärnskakning-! Spelaren vill ofta återgå snabbt, medspelare, klubb, publik etc.! Hur ska man göra??

76 VID HJÄRNSKAKNING SKA IDROTTEN AVBRYTAS

77

78

79 King Devick test och hjärnskakningar

80

81 DAG EFTER SKADA HJÄRNSKADETRAPPAN MATCH TRÄNING MED FULL KONTAKT Grenspecifik träning, utan kontakt Lättare teknikträning Aerob träning (promenader, cykling) 24h mellan stegen 1 HJÄRNVILA

82 Är en vecka vila/frånvaro från idrott tillräckligt? MR spektroskopi- N-acetylaspartate (NAA) hos 40 idrottare med hjärnskakning jämfört med oskadade kontroller Vagnozzi et al., 2010 Brain

83 Förebyggande?! Hjälmar? Faktiskt inte..! Styrkeövningar för nacken kan hjälpa.! Nya hjälmar som reducerar rotationen har introducerats! Regler/straff

84 post-concussion syndrome Vanligare i vissa sporter, exv ishockey och hos barn Huvudvärk (vanligast) # yrsel, # irritabilitet, minnes/koncentrationsproblem # ångest, anergi, trötthet, personlighetsstörning, förlångsammad reaktion etc.

85 Hjärnskakning- Faktorer associerade med svårighetsgrad, risk för långdragna besvär etc. -medvetslöshet -kramper -upprepade hjärnskakningar -ålder

86 Vanliga besvär som kan behöva behandling vid post-commotiellt syndrom är: a) Sömnproblem b) Smärta, mest huvudvärk c) Emotionella d) Kognitiva (minne)

87 Behandling?! Inte mycket.! Smärtstillande! Antidepressiva medel! Ångestdämpande! sömnreglerande! neurostimulantia (?)

88 Långtidskonsekvenser av hjärnskakningar?! Multipla hjärnskakningar - 5-faldig riskökning för mild cognitive impairment (MCI)! En tidigare debut av Alzheimer s sjukdom! Spelare med >2 hjärnskakningar- 3ggr ökad risk för depression. (Hart et al., 2013; Guskiewicz et al., 2007; Kerr et al., 2012)

89 Dementia pugilistica Chronic traumatic encephalopathy (CTE)

90 ! 85 idrottare och/eller militärer, 84 män, år gamla, medelålder 54.! 18 kontroller, 17 män(ålder år; medel 61 år)! Dödsorsak var div. icke-cns relaterade orsaker! CTE fanns hos 68 idrottare, bara män Amerikansk Fotboll - 8 boxare - 5 hockeyspelare McKee AC et al., Brain 2013

91 CTE gradering- inlagring av tau

92 CTE vid upprepade hjärnskakningar- tveksamheter?! Prospektiva cohorter saknas! Covariabler (droger, genetik, andra sjukdomar) måste mer noggrant studeras

93 När är karriären över?! Finns ingen konsensus om hur många hjärnskakningar är för många! Neuropsykologiska tester? Funktionell MR? Svårighetsgrad av symptom?! Saknas säkra kriterier- rimlighetsbedömning?

94 Neuron axon myelin Cellkärna Enolase (NSE) Tau Neurofilament light (NFL) beta-amyloid MBP S100B

95 AMATÖRBOXNING- GER TECKEN PÅ HJÄRNSKADOR... Zetterberg H, Arch Neurol 2006

96 Kvarstående frågor angående hjärnskakningar?! Vad är det minsta symptomet som krävs för att det ska kallas för hjärnskakning?! När måste en idrottares karriär avslutas pga upprepade hjärnskakningar?! Är den aktuella strategin för att återgå till idrottande säker?! Vad är incidensen av CTE? Går CTE att förebygga eller behandla?

97

98 Forskning?! Kopplingen Skallskada- Alzheimers sjukdom! Skador på vita substansen! Hjärnskakningar inom idrottendamfotbollen; hur vanligt är det, vilka konsekvenser har det?! Inflammation- nya läkemedel

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012 Incidens Incidens, morbiditet och mortalitet: 15 20.000 per million får skallskada/år -De flesta lindrigt 10-30% av moderat/svåra skallskador avlider Skallskador

Läs mer

Initial handläggning av skallskador

Initial handläggning av skallskador Initial handläggning av skallskador - S100b revolution Olga Calcagnile, MD, PhD stud ST-läkare neuropediatrik Barnkliniken Halmstad Johan Undén, MD, PhD Överläkare IVA/Anestesi Malmö Bakgrund Vanligt!

Läs mer

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada Skalltrauma Per Enblad Uppsala Disposition Inledning Sekundära insulter/avoidable factors Primär och sekundär hjärnskada Intrakraniell dynamik Initial handläggning ABCD Anamnes Status Medvetandegrad och

Läs mer

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Vad är god klinisk praxis? Ett sätt att behandla ett tillstånd baserat på

Läs mer

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN Förbundsläkaren K-G Gravander har sammansatt riktlinjer för hur aktiva bör bedömas och hanteras vid uppkommen huvudskada/hjärnskakning. SVWF ställer sig bakom riktlinjerna

Läs mer

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Lars Lundgren leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HELEX, Hermelinen Idrottsmedicin Lars.lundgren@helex.se Hjärnskakning och idrott nya riktlinjer

Läs mer

Severe traumatic brain injuryconsequences

Severe traumatic brain injuryconsequences Severe traumatic brain injuryconsequences of early adverse events Camilla Brorsson Marie Rodling-Wahlström Magnus Olivecrona Lars-Owe Koskinen Silvana Naredi Acta Anaesthesiol Scand. 2011 May 16. doi:

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15368 su/med 2018-10-29 7 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Enhetschef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Skallskador inom fotbollen.

Skallskador inom fotbollen. Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det

Läs mer

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram

Läs mer

Följder efter hjärnskakning

Följder efter hjärnskakning Följder efter hjärnskakning Följdtillstånd och prognos vid lätt- medelsvår- svår skallskada Edith Popek Neurolog Neurokliniken Örebro Lena Ek Neuropsykolog Edith Popek Avdelningsläkare Neurokliniken, USÖ

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Institutionen för Hälsovetenskap OMTENTAMEN 2 Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar

Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar Lätta hjärnskador hos barn och ungdomar Ingrid Emanuelson Docent, Överläkare Mild traumatic brain injury editorial Gerstenbrand and Stephan Brain Injury 2001; 15(2): 95-97 Minor head injury Traumatic head

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Webversion, obs förkortad utan bilder! Prehospitala och hospitala åtgärder vid CNS-skador A B C D E Se till att luftvägen är fri. Stabilisera halsryggen. Auskultera

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

2. Dagens praxis i Sverige

2. Dagens praxis i Sverige 2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund En solig tisdagsförmiddag i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till mottagningen - hittad 10 meter från sin

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador

Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador Evidensbaserad handläggning av minimala, lätta och medelsvåra skallskador I Skandinavien är den årliga incidensen av sjukhusvård efter skallskada

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

2015-06-08. VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1

2015-06-08. VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1 VGR Barnskyddsteam Charlotte Hveem, socionom, polis Lina Ljung Roseke, leg. psykolog Godfried van Agthoven, barnläkare Innehåll Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam Anmälan till Socialtjänsten enligt

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002 Sifos Telefonbuss 2002 Sid 1 Procent vertikalt Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- -------------------------------

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical. PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:

Läs mer

Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund

Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund Huvudvärk alarmsymptom 20190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund Primär eller sekundär huvudvärk? ICHD-3, 2018 1. Migrän Primär huvudvärk 2. Spänningshuvudvärk 3. Trigeminoautonoma

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Lennart Johansson, Distriktsläkare Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma 2019 Carl-Henrik Nordström Skallbasfraktur Skallfraktur Epiduralhematom Dura Arachnoidea Pia Subduralhematom Hjärn kontusion Epiduralhematom Subduralhematom

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Vägen tillbaka. Traumatisk hjärnskada. En informationsskrift till anhöriga, närstående och arbetskamrater. Hans von Holst Jörgen Borg Åsa Gerlich

Vägen tillbaka. Traumatisk hjärnskada. En informationsskrift till anhöriga, närstående och arbetskamrater. Hans von Holst Jörgen Borg Åsa Gerlich Traumatisk hjärnskada Vägen tillbaka En informationsskrift till anhöriga, närstående och arbetskamrater Hans von Holst Jörgen Borg Åsa Gerlich VÄGEN TILLBAKA 2 Tryckt hos Federativ Tryckeri AB, 2004 Textredigering,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Historik. Definition. Definition. Commotio inom idrotten

Historik. Definition. Definition. Commotio inom idrotten Commotio inom idrotten Historik 1966-1986 - Olika amerikanska riktlinjer 1987 - Första svenska riktlinjerna inom ishockey. 3 olika grader 1997 - IMF möte Visby - Antogs gemensamma riktlinjer för Sverige

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

Hjärntrappa inom Karate

Hjärntrappa inom Karate Hjärntrappa inom Karate 1 INLEDNING Hjärnskakningar inom idrotten är vanliga. Det är dock svårt att få en uppfattning om hur pass vanligt det är med hjärnskakning då det i de flesta idrotter saknar en

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt

Läs mer