Att synliggöra och bli sedd Utvärdering av projektet Meritportfölj för asylsökande och nyanlända juni 2007

Transkript

1 Att synliggöra och bli sedd Utvärdering av projektet Meritportfölj för asylsökande och nyanlända juni 2007

2 Projektet Meritportfölj för asylsökande och nyanlända har utvärderats av: m-produktion/marie Håkansson Bergums Södergårdsväg Olofstorp ,

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Varför meritportfölj?... 1 Syfte och mål... 1 Utvärderingsuppdraget... 2 Övergripande frågeställningar... 2 Utvärderingsmodell... 2 Metod... 3 Vad är meritportfölj?... 4 Malmö-modellen... 4 Syfte och användning... 4 Anordnarna... 6 Humanus... 6 Edda-skolan... 6 NybyVision... 7 Genomförande... 8 Förutsättningar och resurser... 8 Rekryteringen av deltagare... 8 Metoder... 9 Samverkan Asylsökande Snabbare beslut Återvändande Nyttan av meritportfölj Vilka faktorer avgör? Kort vistelsetid Lång vistelsetid Slutsatser Ökad medvetenhet om den egna kompetensen? Stärkt språkinlärning? Ökad förståelse/kunskap om den svenska arbetsmarknaden? Bättre rustad att planera för framtiden? Referenser Bilaga

4 Bakgrund Under åren samarbetade Malmö stad och Uppsala kommun med flera intressenter i utvecklingspartnerskapet RE-KOMP inom EU:s EQUAL-program, med syfte att förbättra asylsökandes och nyanländas hälsa, utbildning och empowerment. Projektet Meritportfölj för asylsökande och nyanlända har vuxit fram ur erfarenheterna som gjordes i det arbetet. Projektet ingår som ett delprojekt inom NTG-asyl & integration och fick klartecken i april 2006 och avslutas i juni Varför meritportfölj? Inom NTG-Asyl är huvudfrågan de asylsökandes inkludering i samhället. Projektverksamheten inom Tema asyl i Equal syftar till att förbättra de asylsökandes situation under väntetiden genom att utveckla insatser för social och yrkesmässig integration. Tidig kartläggning av varje individs kompetens och erfarenheter, är ett led i det arbetet 1. Arbetet med meritportfölj antas öka den enskilde individens medvetenhet om sin kompetens, stärka språkinlärningen och underlätta planering för framtiden. Genom att redan under asyltiden påbörja den process som ska leda till arbete, skapas en för individen meningsfull sysselsättning och de som får uppehållstillstånd har vunnit mycket genom att vägen till egenförsörjning förkortas. Samtidigt ska arbetet gagna individen vid ett eventuellt återvändande, och vara utformat för att gynna möjligheten till arbete och delaktighet i det land hon/han återvänder till. På samhällsnivå utgår man från att tidiga arbetslivsinriktade insatser förkortar vägen till egenförsörjning för dem som får uppehållstillstånd. Det är därför samhällsekonomiskt fördelaktigt att påbörja sådan verksamhet redan under asyltiden. Man vill korta ledtiderna, och ser meritportföljsarbetet som en länk i den kedja som obruten ska leda individen från ankomst till landet fram till etablering. Syfte och mål Syftet med projektet är att bidra till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring kartläggningsmetodik för målgruppen asylsökande och nyanlända, med särskilt fokus på de asylsökande. Det innebär bland annat att utveckla guidelines för meritportföljsarbete, för att skapa samsyn som svarar på frågorna vad meritportföljen ska innehålla och hur det ska dokumenteras. Genom att framställa meritportföljer på deltagarnas hemspråk, eller att låta översätta dem, vill man även skapa ett värde av meritportföljen vid ett återvändande. Projektets mål var att producera 20 meritportföljer för asylsökande i Malmö 2, samt 10 för asylsökande + 10 för deltagare inom introduktionen i Uppsala. Projektet skulle genomföras i nära samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen samt kommunala och privata utbildningsanordnare på de båda orterna. Projektets mål har inte kunnat uppfyllas; i Malmö har inga meritportföljer färdigställts. I Uppsala har två meritportföljer blivit klara och det inom verksamheten för introduktion. Projektledningen har förtydligat för anordnarna att måluppfyllelsen inte är det primära, utan fokus bör i första hand ligga på genomförandet. Varken utvecklingen av guidelines, eller översättning av meritportföljer har blivit det huvudsakliga syftet med meritportföljsarbetet i de två kommunerna. Projektet har genomförts i mindre omfattning och delvis med andra aktörer än vad som planerats från början, och har av olika skäl drabbats av tidsförskjutningar. I projektledningens rapport Rapporteringsunderlag delprojekt inom NTG-asyl & integration Meritportfölj för asylsökande och nyanlända beskrivs omständigheterna kring förankring och implementering närmare. Hur syfte och mål har omdefinierats under projekttiden kommer att framgå i slutrapporten. 1 Tillsammans med Tyskland, Danmark, Holland och Storbritannien ingår Sverige i en tematisk grupp inom Equal med syfte att utveckla kartläggning för asylsökande. 2 I Malmö ingår redan meritportfölj i kommunens introduktionsutbildning för nyanlända. 1

5 Utvärderingsuppdraget m-produktion har fått i uppdrag att som extern utvärderare utvärdera projektet, med särskilt fokus på nyttan och användbarheten av meritportfölj för den enskilde individen, och i synnerhet för de asylsökande. Övergripande frågeställningar I samråd med projektledningen har riktlinjer för utvärderingen arbetats fram. De innebär att det är de deltagande individerna som står i centrum för utvärderingen. Deras erfarenheter, synpunkter och åsikter ska belysas utifrån projektets syfte, och i förhållande till genomförandet av meritportföljsarbetet. De övergripande frågor som har arbetats fram och som är utvärderingens uppgift att besvara och värdera är: Leder arbetet med meritportfölj till att den enskilde individen: ökar sin medvetenhet om den egna kompetensen? stärks i sin inlärning/utveckling av det svenska språket? ökar sin förståelse/kunskap om den svenska arbetsmarknaden? är bättre rustad att planera för framtiden? Speciellt den sista frågan är relevant för de asylsökande som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i landet. Hur kan arbetet med meritportfölj vara till nytta för dem vid återvändande till hemlandet eller till tredje land? Just ordet nytta står i fokus i utvärderingsarbetet. Det handlar om nytta för den enskilde individen, både på ett personligt plan, i form av ökad självkänsla till exempel, och på ett konkret, praktiskt plan, till exempel genom att leda till arbete. Den samhälleliga nyttan har inte fått lika stort utrymme, eftersom det kräver ett mer långsiktigt och övergripande perspektiv än vad som ryms i den här utvärderingen. Inte heller nyttan av meritportfölj för de personer som får avslag på sin ansökan och återvänder till sina hemländer, kan belysas, annat än ytterst marginellt. Utvärderingsmodell Utvärderingen avser att besvara frågorna ovan och värdera svaren utifrån de insatser som gjorts inom ramen för projektet. Utgångspunkten är att nyttan för den enskilde individen, eller snarare den upplevda nyttan, hänger ihop med hur meritportföljsarbetet har genomförts hos de olika anordnarna som engagerats i projektet. Därför kommer nedanstående punkter att utgöra basen för beskrivningen av arbetet med meritportfölj hos de tre anordnarna. Förutsättningar och resurser Rekrytering av deltagare Metoder Samverkan Genom att granska dessa fyra punkter kan man få en bild av hur meritportföljsarbetet kommer deltagarna till nytta. Är de insatser som genomförts, och sättet de genomförts på, relevanta för att uppnå positiva svar på de övergripande frågorna? Vilka insatser, eller brister på insatser, har lett till att svaret blivit negativt? I svaren ligger också tankar om hur det borde vara, eller skulle kunna vara, för att fungera så som det är tänkt. Utvärderingens ansats är, genom denna modell, i första hand att fungera upplysande och förklaringsinriktat. En förhoppning är att utvärderingen kan verka rådgivande i planeringen och organisationen av meritportföljsarbete i framtiden, såväl för asylsökande som för personer med uppehållstillstånd. 2

6 Metod Den datainsamling som ligger till grund för utvärderingen består i huvudsak av intervjumaterial. Intervjuer har genomförts på tre nivåer: Beställare/intressenter, det vill säga de olika organisationer och myndigheter som ansvarar för målgruppen och som kan ha intresse av att meritportfölj genomförs. Företrädare för vuxenutbildningen i Malmö respektive Uppsala, samt personal från Migrationsverket har intervjuats. Handledare, de som är direkt engagerade i genomförandet. Tre handledare, en från varje anordnare har intervjuats. Deltagare. Tio deltagarintervjuer har genomförts, sex med asylsökanden och fyra med personer som fått uppehållstillstånd. På Eddaskolan och NybyVision är det handledarna som har valt ut och frågat deltagarna om de vill medverka vid intervjun, i Malmö har deltagarna tillfrågats av Migrationsverkets samordnare som också har bokat intervjutillfällena. Samtliga intervjuer utom två har genomförts med tolk. En sammanställning av de intervjuade deltagarna finns i bilaga 1. Dessutom har personal från Valideringscentrum i Malmö och projektledaren intervjuats. Intervjuerna har skrivits ut och bearbetats textanalytiskt. Ytterligare data har inhämtats från observationer i verksamheten hos två av anordnarna, samt genom dokumentläsning. Insamlade data har bearbetats och analyserats och utgör grunden för den här sammanställningen. 3

7 Vad är meritportfölj? I en meritportfölj är det den enskilde individen själv som genom betyg, intyg och egna beskrivningar, ansvarar för att synliggöra sina kunskaper och förmågor. För att ge en heltäckande bild av individens kompetens är det viktigt att dokumentationen omfattar samtliga kunskaper och förmågor, såväl yrkesspecifik som den kompetens som är mer generellt användbar, och som inhämtats både i formella, icke-formella och informella sammanhang. Dokumentationen ska vara så utförlig att den kan utgöra underlag för planeringar vid arbetsförmedling, komvux etc samt användas vid anställningsintervjuer. (Valideringscentrum, Malmö) Definitionen ovan beskriver i första hand innehållet i en färdig meritportfölj. Själva arbetet, processen, som individen genomgår för att färdigställa meritportföljen är i sig en viktig del. Ordet meritportfölj används hos samtliga anordnare, liksom hos projektledningen och involverade myndigheter och organisationer, för att beteckna både arbetet med meritportfölj, processen, och den färdiga meritportföljen, produkten. I en utvärdering av nyttan av meritportfölj, finns det anledning att hålla isär de två begreppen. Jag kommer att i det följande förtydliga om jag avser meritportfölj-processen eller meritportfölj-produkten. Malmö-modellen Valideringscentrum i Malmö har en central roll i projektet, genom att de har utbildat handledarna och bistått dessa med råd, stöd och coachning i genomförandet. Man kan säga att projektet därmed starkt har präglats av den modell för arbete med meritportfölj som tagits fram av Valideringscentrum i Malmö. Malmö-modellen går i korthet ut på att med hjälp av färdiga mallar strukturera den skriftliga produktionen. Fokus ligger snarare på frågan hur arbetet utfördes än vad som gjordes. Handledarens roll är att med hjälp av rätt frågor leda individen vidare i processen att formulera sin kompetens. Arbetssättet, menar man, leder till att synliggöra och beskriva kompetenser, som i mer traditionella meritförteckningar är svåra att lyfta fram. Samtliga handledare har deltagit i den handledarutbildning som Valideringscentrum i Malmö anordnat inom ramen för projektet. Det är en utbildning i att lära sig använda Valideringscentrums modell för meritportföljsarbete, förstå strukturen och arbetsprocessen. Handledarna har fått en arbetsbeskrivning, en manual, för hur arbetet ska gå till och fått tillgång till de datamallar som används. Personal från Valideringscentrum har regelbundet besökt verksamheterna och fungerat som stöd för handledarna. Syfte och användning Föreställningarna om varför man gör en meritportfölj (produkt), respektive arbetar med meritportfölj (process), skiftar. Den främsta skiljelinjen går mellan att se meritportfölj som något som görs för någon annan, och att se meritportfölj som något som i första hand görs för individen själv. Man kan utskilja mönster mellan olika grupper av respondenter: De flesta deltagare framhäver den praktiska nyttan; meritportföljen ska hjälpa dem att få arbete och de förväntar sig att meritportföljen (produkten) kommer att efterfrågas av samhället. Man kan till och med ana att många utgår från att samhället kräver att man som nyanländ arbetssökande kan visa upp en meritportfölj. Först och främst gör man det för att ha när man söker arbete, den som anställer ska lättare kunna förstå vad man har gjort. (deltagare Edda-skolan) Det är för Af, för att de ska kunna hjälpa mig att få jobb. (deltagare NybyVision) Svenskarna vet inte vem jag är. När de tittar i min meritportfölj får de en bild av mig. (deltagare Humanus) Några deltagare menar dock att det i första hand är processen som har varit värdefull för dem. De påpekar att arbetet har ökat deras självkänsla och att de har börjat känna sig stolta över sina tidigare arbetslivserfarenheter. 4

8 Jag känner mig jättebra sedan jag började med meritportfölj. Jag inser att jag har ett yrkesliv som andra kvinnor. (deltagare NybyVision) Handledarna har stark betoning på processen. Det övergripande syftet menar de är att öka individens självkänsla och medvetenhet om den egna kompetensen. Det är också sådana resultat som handledarna har kunnat iaktta genom arbetet. Deltagarna växer verkligen och deras självkänsla ökar massvis. (handledare Edda-skolan) Man får igång ett eget tänkande hos eleverna. (handledare Humanus) Bland beställarna/intressenterna finns framför allt synen på att insatsen ska leda till att vägen till egen försörjning förkortas. Hade alla en sådan här meritportfölj när de söker jobb, skulle de ha mycket goda chanser att få jobb. (ansvarig sfi) Om man förstår systemet och är medveten om sina möjligheter så är ju det av nytta för samhället, att man kan försörja sig själv. (ansvarig Migrationsverket) 5

9 Anordnarna Inom projektet har själva utförandet av meritportföljsarbetet legat hos tre olika anordnare; i Malmö hos den privata utbildningsanordnaren Humanus AB, i Uppsala dels hos den kommunala sfianordnaren Eddaskolan i samarbete med Arbetsförmedlingen, och dels hos NybyVision, en verksamhet knuten till Missionskyrkans diakoniverksamhet. De tre anordnarna är var och en av helt olika typ; vi har en kommunal vuxenutbildare, en privat utbildningsanordnare och en ideell organisation. Humanus På uppdrag av Migrationsverket bedriver utbildningsföretaget Humanus Utbildning Syd AB sfiundervisning inom ramen för den organiserad sysselsättningen (OS) för asylsökande i Malmöregionen. Uppdraget innebär även att anordna återvändanderelaterad utbildning (ÅVU) för de personer som får avslag på sin ansökan. Tre av Humanus pedagoger deltog i september 2006 i den handledarutbildning som anordnades inom projektet Meritportfölj för asylsökande och nyanlända, och i november startade man arbetet med meritportfölj. Rekryteringen av deltagare skedde genom att man vände sig till de undervisningsgrupper som hade bäst språknivå och där man bedömde att deltagarna hade motivation, vilja och god närvaro. Ett informationsmöte anordnades, där syftet med meritportfölj förklarades, och deltagarna skrev under en medgivandeblankett 3. Gruppen hade meritportföljsarbete till att börja med tre gånger i veckan, senare två gånger. Arbetet skedde under den ordinarie lektionstiden, och i den vanliga undervisningslokalen. Man arbetade inte i de databaserade meritportföljsmallarna, utan skrev på papper. Som en följd av målgruppens speciella situation präglades verksamheten av bristande kontinuitet; deltagare lämnade gruppen då de fått beslut om uppehållstillstånd eller fått avslag på sin ansökan, och nya deltagare kom till. Detta innebar att det processinriktade arbetssätt som förutsätts, på många sätt var svårt eller omöjligt att genomföra. Gruppen upplöstes i januari 2007, då endast ett fåtal av de ursprungliga deltagarna var kvar. Totalt hade då 33 personer deltagit i verksamheten. Humanus har därefter planerat för en ny, modifierad form av förberedande meritportföljsverksamhet. Den ska snarare ha prägel av allmän arbetsmarknads- och samhällsinformation och ingå som ett naturligt och obligatoriskt inslag i sfi-utbildningen. Denna verksamhet påbörjades i maj Edda-skolan I Uppsala anordnas sfi i kommunal regi på Edda-skolan. Edda-skolan har medverkat i projektet i samverkan med Arbetsförmedlingen. Deltagarna rekryterades bland de sfi-studerande som omfattades av introduktionen. Flera av dessa hade redan heltidsverksamhet vilket begränsade urvalet. Tio studerande samlades till ett informationsmöte, och av dessa visade sex personer intresse för att arbeta med meritportfölj. En sfi-lärare och två arbetsförmedlare, som hade deltagit i Valideringscentrums handledarutbildning, knöts till projektet. Till att börja med hade man gemensamma lektioner två eller tre gånger i veckan, men ganska snart delade handledarna upp deltagarna mellan sig, så att var och en fick ansvar för två personer. Lektionerna bestod därefter till största delen av enskild handledning, som ägde rum på Eddaskolan eller på arbetsförmedlarnas kontor. Deltagarna hade möjlighet att utnyttja Edda-skolans datasal för självständigt arbete utanför lektionstid. Verksamheten pågick från och med november 2006 fram till mars 2007, och omfattade totalt ca 100 lektionstimmar. En av deltagarna avbröt arbetet, men övriga fem fortsatte projekttiden ut. Två deltagare färdigställde sina meritportföljer. 3 I Medgivandeblanketten bedyrar deltagaren att hon/han inte lämnar andra uppgifter i meritportföljsarbetet än de som lämnas till Migrationsverket. 6

10 NybyVision I NybyVision bedriver Uppsala och Gamla Uppsala Missionsförsamlingar verksamhet med inriktning på arbetsliv och integration. NybyVision har bland annat på uppdrag av kommunen verksamhet för nyanlända som på grund av hälsoskäl inte deltar i kommunens sfi-utbildning, eller personer som avslutat sin sfi-utbildning, men som har svårt att komma vidare i sin språkinlärning och i integrationsprocessen. På uppdrag av Migrationsverket bedriver man också verksamhet för personer som saknar uppehållstillstånd, men som inte omfattas av den av Migrationsverket organiserade sysselsättningen. Det kan vara personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och befinner sig i en överklagandeprocess. Många av de studerande på NybyVision har lång vistelsetid i Sverige. Rekryteringen till meritportfölj skedde genom direkt förfrågan till de personer som personalen bedömde skulle vara lämpliga. Arbetet påbörjades i februari 2007 och har skett i två grupper; en för asylsökande personer och en för deltagare med uppehållstillstånd. Antalet deltagare har skiftat något men har i regel varit cirka åtta i varje grupp. Två handledare är knutna till varje grupp. Samtliga handledare har deltagit i Valideringscentrums handledarkurs. Varje grupp har meritportföljsarbete i datasal en gång i veckan. Deltagare har möjlighet att utnyttja datasalen för självständigt arbete vid andra tidpunkter. Meritportföljsarbetet inom projektets ram avslutas i juni 2007, men NybyVision har för avsikt att fortsätta arbetet i egen regi. 7

11 Genomförande Utvärderingen har valt att titta närmare på genomförandet av meritportföljsarbetet, för att få en klarare bild av betydelsen för den enskilde deltagaren. Utgångspunkten är att förutsättningar, rekrytering, metoder och samverkan är faktorer som antas påverka deltagarnas upplevelse av nytta och användbarhet. Förutsättningar och resurser De tre anordnarna har arbetat med meritportfölj under skilda villkor. Av tabellen nedan kan man konstatera att skillnaden i storlek på undervisningsgrupper och tillgången på handledare är stor, vilket visar sig ha stor betydelse för hur meritportföljsarbetet har bedrivits. Humanus Edda-skolan NybyVision Antal deltagare Handledare Gruppstorlek ca Handledartäthet 1/25 1/1-2 1/4 Antal tim/vecka Tillgång till datorer Nej Ja Ja Totalt erbjudna timmar ca 40 ca 60 ca 30 Färdiga meritportföljer Andra avgörande skillnader är om arbetet skett i datasal, och hur många timmars meritportföljsarbetet totalt som erbjudits. På Humanus och NybyVision har verksamheten med meritportföljer skett inom ordinarie ram, det vill säga att inga extra resurser har utgått för att genomföra arbetet. De resurser som projektet har tillfört verksamheten har bestått av utbildning för handledarna, ersättning för vikarie under handledarnas utbildning samt fortsatt stöd för handledarna. Projektet har även bekostat lexikon och i något fall tolk. När det gäller Edda-skolan däremot har projektet bekostat 30 % av handledartjänsten över en period av fyra månader. Dessutom har två handledare från Arbetsförmedlingen medverkat. De har både utbildats och handlett inom sina tjänster. Därav den mycket goda handledartillgången för Eddaskolans deltagare. Som framgår av tabellen är det endast Edda-skolans deltagare som har hunnit färdigställa meritportföljer inom projektet. Trots att Edda-skolan är den anordnare som haft mest personella resurser och erbjudit flest timmar, är det dock endast två av de ursprungliga sex deltagarna som blivit helt klara med meritportföljen. Det kan vara intressant att jämföra förutsättningar inom projektet med hur Valideringscentrum i Malmö arbetar med meritportfölj. Där erbjuds meritportföljsarbete på heltid under 4 veckor = 160 timmar, varav ca hälften är handledarledda. För lågutbildade beräknar man tio veckors heltidsarbete = 400 timmar, varav hälften handledarledda. Rekryteringen av deltagare Hos både Edda-skolan och NybyVision har deltagarna handplockats. Personalen har vänt sig direkt till personer på skolan som de bedömt lämpliga, rekryteringen har alltså skett genom en personlig kontakt. På Edda-skolan hade man inte möjlighet att erbjuda meritportfölj inom ramen för sfi-undervisningen, vilket innebar att verksamheten krockade med många deltagares schemalagda introduktion. Detta begränsade urvalet. Dock samlade man tio intresserade till ett informationsmöte, vilket resulterade i att sex valde att delta i projektet. En av dem hoppade dock tidigt av, medan fem fullföljde. På NybyVision hade man svårigheter att få ihop deltagare till grupperna. Där verkar det största problemet ha varit att motivera deltagarna att delta i en ny kurs, på en annan tidpunkt än de var vana vid. Den ena av NybyVisions två meritportföljsgrupper består av asylsökande, vilket innebär att deltagare snabbt kan komma att lämna verksamheten. Handledarna på NybyVision har informerat deltagarna om projektets innehåll och syfte genom personliga samtal med var och en. 8

12 I Uppsala har det alltså varit personalen som genom direktkontakt föreslagit och motiverat deltagare att vara med i en verksamhet som legat utanför deras ordinarie schema. Genom att deltagande har varit helt frivilligt, är det inte säkert att man lyckats fånga upp dem som verkligen skulle ha mest nytta av meritportfölj. Samtidigt har rekryteringen genom personlig direktkontakt, gjort att deltagarna känt sig utvalda, vilket kan antas öka deras motivation och intresse för meritportföljsarbetet. Personalen har i första hand vänt sig till deltagare, som de bedömt skulle ha nytta och personlig vinning av att delta. Rekryteringsmodellen har inneburit att deltagarna i meritportföljsarbetet på Edda-skolan och NybyVision i hög grad har varit motiverade och engagerade i arbetet, vilket framgår av deltagarintervjuerna. På Humanus i Malmö beslutade man införa meritportföljsarbete som ett inslag i undervisningen för de deltagare som man bedömde hade bäst förutsättningar att klara arbetet. Det var deltagare som hade relativt goda svenskkunskaper, god närvaro och antogs vara motiverade. Meritportföljsarbetet ägde rum på ordinarie lektionstid och i den vanliga undervisningslokalen. Alla var inte lika intresserade av arbetet, vilket inverkade negativt på resten av gruppen. Att så många var ointresserade och omotiverade skapade en sämre inlärningssituation för dem som var intresserade. Man måste få positiva reaktioner från andra. (deltagare Humanus) Alternativet att genomföra meritportföljsprojektet som ett frivilligt tillval för intresserade deltagare har inte varit aktuellt på Humanus, på grund av kostnadsskäl. Migrationsverket i Malmö verkar inte ha planer på att specifikt upphandla verksamheten meritportfölj. Vi kan inte kräva av Humanus att de ska ha en klass för bara några stycken. De får ju betalt per elev och vecka, så de kan inte ha tio stycken och en lärare. (samordnare Migrationsverket) Metoder Ett syfte med projektet har varit att utröna vilka och på vilket sätt de instrument som utvecklats av Valideringscentrum i Malmö kan användas dels för gruppen asylsökande men också för gruppen nyanlända invandrare i Uppsala. I Uppsala har man arbetat enligt Valideringscentrums modell, utan att några egentliga modifieringar eller anpassningar av denna har skett. Handledarna har varit nöjda med metoden och tycker att den fungerar bra. Valideringscentrum framstår som ett stöd, men även som en auktoritet. För handledarna har det mer handlat om att anamma och lära sig ett nytt arbetssätt, än att själva utveckla metoder för deras målgrupper. För mig är det här väldigt nytt, och man frågar sig hela tiden, gör jag rätt nu och varför gjorde jag som jag gjorde nu? Då är det väldigt bra att man får bekräftelse på att det man gör är rätt. (handledare NybyVision) Handledarna i Uppsala menar att det finns svårigheter med metoden, framför allt att den kräver god språkförmåga och god datorvana. De menar också att den är både resurs- och tidskrävande. Det är en process som tar tid, och som kräver mycket engagemang från såväl deltagare som handledare. Det är väldigt resurskrävande. Och tidskrävande. Och psykiskt ansträngande. (handledare Edda-skolan) Deltagarna har ofta skrivit hemma, ibland på sitt modersmål, och på lektionerna har de fått stöd i att skriva på datorn, och följdfrågor för att vidareutveckla och fördjupa dokumentationen. Vad ska jag säga om metoden? Det är ju jätteviktigt att man lyssnar. Det går ut på att fråga och fråga och fråga och fråga och fråga igen. (handledare Edda-skolan) Det som kännetecknar genomförandet hos utbildningsanordnarna i Uppsala är att metoden har tillämpats som individuell handledning. Varje deltagare har fått mycket tid och uppmärksamhet. Det är det enskilda samtalet som har fört arbetet framåt. På Humanus däremot, menar man att Valideringscentrums modell inte är möjlig att genomföra fullt ut. Svårigheterna handlar om att deltagarna är nyanlända, och varken har tillräckligt mycket språk eller 9

13 rätta mentala förutsättningar. Dessutom skedde arbetet i relativt stora grupper, där deltagarna byttes ut allteftersom de fick beslut i sina ärenden, vilket skapade instabilitet. Det funkade inte för det blev utskrivningar och inskrivningar och utskrivningar och inskrivningar hela tiden. (handledare Humanus) På Humanus fanns inte möjligheten att tillämpa metoden på en sådan individuell nivå, som man gjorde i Uppsala. Arbetet skedde i grupp, och metoden anpassades till gruppundervisning. En dag i veckan ägnades åt skrivarbete, då handledaren gick runt i gruppen och gav deltagarna enskilt stöd. Utvecklingen och anpassningen av metoden har lett till att man på Humanus under våren 2007 startade ett förberedande meritportföljsarbete. Man menar att man inte kan påbörja den egentliga meritportföljen förrän deltagarna har en förståelse för hur det fungerar i Sverige. Att börja skriva meritportfölj när de kommer nya, är som att slå upp en bok mitt i. (handledare Humanus) Därför har material utarbetats som på lätt svenska behandlar områdena svenskt utbildningssystem, svensk arbetsmarknad, svensk organisationskultur samt familjeekonomi. Att först få en förståelse är en förutsättning för att förstå nyttan av meritportföljen. (handledare Humanus) Oavsett om metoden använts individuellt eller i grupp uppges det största problemet med att tillämpa modellen vara deltagarnas låga språknivå. Det verkar som om metoden kräver ett relativt stort ordförråd och förmåga att kunna förstå och uttrycka lite mer komplicerade språkliga funktioner som tid, orsak och samband. Några av deltagarna har haft god muntlig förmåga, men stora svårigheter att skriva. I de fallen verkar metoden fungera, dock med stor hjälp från handledaren. Det har väl mer blivit så att jag har fungerat som hans sekreterare. Han har berättat och jag har satt på pränt. Han har ju nästan inget skriftligt språk alls. (handledare Edda-skolan) Att hitta rätta ord och termer uppges ha varit en svår uppgift för deltagarna. Bristen på bra lexikon påtalas av flera respondenter 4. Det är inte alltid lätt för deltagarna att förklara sina yrken och arbetsuppgifter för en handledare som inte är insatt i vare sig yrket eller landets arbetslivskultur. Risken att gå i kulturella fällor och göra felaktiga tolkningar av deltagarnas berättelser stor. Ett av syftena med meritportfölj, och en av denna utvärderings övergripande frågor, är om arbetet leder till att deltagarna stärks i sin språkinlärning. Svenskundervisning ingår inte i meritportföljsmetodiken, men man antar ändå att arbetet stärker deltagarnas språkutveckling, som ett slags bieffekt. Handledarna på Edda-skolan och NybyVision har inte arbetat speciellt med språket. Vi har inte pratat särskilt mycket grammatik, nej. Jag har känt att det snarare skulle bromsa och stoppa upp, så att de inte vågar formulera sig. (handledare Edda-skolan) Däremot påpekar några av handledarna att deltagarnas språk har utvecklats, först och främst för att de fått tid att uttrycka sig. I den vanliga sfi-undervisningen har man sällan den tiden att i lugn och ro samtala kring ett tema som verkligen rör kursdeltagaren. Samverkan Meritportföljen inte ska ha en särskild adress eller utföras i något särskilt syfte. Det ska vara en dokumentation vars mottagare inte har något ansikte. Det ligger mycket i att vi ser meritportföljen som en isolerad sak egentligen. (samordnare Valideringscentrum) 4 I det här fallet krävs lexikon från deltagarnas modersmål till svenska, vilket inte finns att tillgå i samma utsträckning som tvärtom. Man påtalar också att facktermer saknas i de flesta lexikon. 10

14 Att skriva för en preciserad mottagare skulle begränsa och hämma meritportföljens innehåll, menar man på Valideringscentrum. Det viktiga är att beskriva alla sina kompetenser, också dem som man i dagsläget inte ser någon användning för. Samtidigt verkar denna syn på meritportfölj som en isolerad företeelse skapa en osäkerhet hos deltagarna om syftet med meritportföljsarbetet. Många respondenter uttrycker farhågor för att deras ansträngningar överhuvudtaget inte ska bli uppmärksammade. Men säg ärligt, kommer Arbetsförmedlingen vilja se min meritportfölj? (deltagare Humanus) Flera av deltagarna uppger att de saknar ett nästa steg. Förståelsen för vart arbetet med meritportfölj leder och vad man ska göra med den i framtiden tycks saknas. Först förstod jag inte vad meritportfölj var, men sedan förstod jag. Nu undrar jag, vad ska jag göra när kursen är slut? Hur kan jag använda den, det är det jag undrar. Vart ska jag gå, vem ska titta på den? (deltagare NybyVision) På NybyVision har man länge arbetat med olika arbetsmarknadsinriktade kurser, till exempel arbetsmarknadskunskap och praktik. Det är verksamheter som erbjuder en naturlig samverkan med meritportföljsarbetet, och något som man avser vidareutveckla. Också i Uppsala avser man att till hösten 2007 fortsätta med meritportföljsarbetet, men då inom ramen för Introsam 5. 5 Introsam är ett samarbete mellan Uppsala kommun, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen med syfte att erbjuda arbetsmarknadsservice till asylsökande och nyanlända. Introsam startade i projektform 2002 och ingår nu i kommunens ordinarie verksamhet. 11

15 Asylsökande Projektet har syftat till att pröva att göra meritportföljer och utveckla metoder för meritportföljsarbete, framför allt för asylsökande personer. För att förstå hur detta kan gå till är det viktigt att belysa de asylsökandes situation. Snabbare beslut För bara något år sedan beräknade man att endast ca 10 % av dem som sökte asyl i landet fick uppehållstillstånd. Vi hade samtidigt en situation med långa handläggningstider och långdragna, komplicerade överklagandeprocesser. Idag har situationen ändrats radikalt, betydligt fler får uppehållstillstånd och ärendena avgörs snabbare 6. Detta har fått stora återverkningar för den organiserade sysselsättningen (OS), som Migrationsverket erbjuder asylsökande. OS består huvudsakligen av svenskundervisning enligt sfi-kursplanen. Kortare handläggningstider innebär att den asylsökande deltar i OS under en kortare tid. Det innebär i sin tur att deltagarna inte hinner nå en särskilt hög språknivå. Undervisningsgrupperna ombildas hela tiden allteftersom deltagarna kommer och går. Dessutom präglas undervisningen av deltagarnas oro för utgången av deras ärende. Att genomföra meritportföljsarbete under sådana omständigheter är en stor pedagogisk utmaning. För dem som får uppehållstillstånd sker en överföring till kommunen, där den asylsökande redan bor eller till en annan mottagande kommun. Tanken är att det påbörjade meritportföljsarbetet ska fångas upp inom kommunens introduktion för nyanlända. I Uppsala ingår dock inte meritportfölj som ett inslag i introduktionen. I Malmö, där meritportfölj ingår i introduktionsutbildningen, kommer insatsen oftast i utbildningens senare del. För den nyanlände blir det ett långt uppehåll innan arbetet återupptas och den obrutna linjen går förlorad. Det skulle vara bra för deltagarna om de förstod att det finns en koppling från vår sfi (Migrationsverkets) till deras sfi (kommunens). Men som det är nu är det som ett vaccum. (ansvarig Migrationsverket) Återvändande Asylsökande som får avslag på sin ansökan har inte rätt till OS utan erbjuds sysselsättning inom Återvändanderelaterad utbildning (ÅVU). Tanken är att verksamheten ska stärka individen vid ett återvändande till hemlandet eller tredje land. Vanliga inslag i ÅVU är engelska- och datastudier. Idén att utarbeta metoder för meritportfölj som ett stöd vid återvändande, är inte en helt omöjlig tanke, uppger man på Migrationsverket i Malmö. Genom att fördjupa sig i sin kompetens skulle individen lättare kunna etablera sig på arbetsmarknaden i hemlandet. De intervjuade deltagarna förhåller sig dock tveksamma. I mitt hemland ser jag ingen användning för meritportfölj. Ingen skulle vilja titta i den, även om den var översatt till arabiska. Där är det en helt annan kultur för hur man får jobb. (deltagare Humanus) Samtidigt är den asylsökande ofta inne i en överklagandeprocess, som kan bli långdragen, ibland flera år. Det är en oerhört påfrestande situation, där individen har svårt att planera för en framtid i Sverige och där ett återvändande ter sig som en omöjlighet. Vad jag ska använda meritportföljen till i framtiden, det är en svår fråga jag vet inte ens vad som händer imorgon. (deltagare NybyVision) Att återvända jag tillåter mig inte ens att tänka i sådana banor. (deltagare Humanus) 6 Antalet ärenden som avgörs inom sex månader har enligt Migrationsverkets årsrapport 2006 ökat från 44 % år 2004 till 59 % år Enligt statistik från Migrationsverket i Malmö för de två första månaderna 2007, framgår att 58 % av inkomna asylansökningar beviljas. 12

16 Resultaten från utvärderingen tyder på att meritportföljsarbete kan ha en mycket positiv effekt för de människor som befinner sig i en sådan situation. I processen med att beskriva sina tidigare erfarenheter, bearbetar individen sin nuvarande situation och får ett slags distans till den. De intervjuade deltagarna uppger att meritportföljsarbetet har gett dem struktur och gjort dem stolta och glada över sina kompetenser. Speciellt för dem, som efter lång tid som asylsökande, äntligen får uppehållstillstånd, har meritportföljsarbetet stor betydelse. Det gäller till exempel de som fick uppehållstillstånd i kraft av den tillfälliga asyllagen, och som kanske hade levt gömda under lång tid. Det verkar som om arbetet med meritportfölj har en rehabiliterande effekt, och hjälper dem att återupprätta sin självkänsla och tro på sig själva. 13

17 Nyttan av meritportfölj När det gäller projektets mål, att framställa 20 meritportföljer i Malmö och 20 i Uppsala, kan man bara konstatera att så har det inte blivit. Två meritportföljer har blivit klara inom ramen för projektet, men glädjande nog verkar det som om de två deltagare som gjort detta har fått stor nytta av sitt arbete. En har genom arbetet motiverats att söka in på en vårdutbildning och har kommit in. En annan deltagare har ökat sitt självförtroende och vågat söka jobb inom sitt gamla yrke, och fått det! Ytterligare en deltagare, som visserligen inte är klar med meritportföljen, ska få sina yrkeskunskaper validerade. Men meritportfölj handlar ju inte bara om den praktiska, konkreta nyttan individen kan ha av en färdig meritportfölj (produkten). Själva arbetet med meritportfölj (processen), är nog så viktig och kan medföra vinster för individen, både på det personliga och yrkesmässiga planet. Vilka faktorer avgör? En utgångspunkt för den här utvärderingen var att det skulle gå att relatera nytta till aspekter som har med genomförandet att göra. Det vill säga att anordnarnas förutsättningar, metoder och samverkan med andra aktörer skulle ge olika resultat, och ge den enskilde deltagaren olika möjligheter att dra nytta av arbetet. Nu måste jag konstatera att ett sådant synsätt inte ger en helt rättvisande bild avgörande faktorer finns hos deltagarna själva. Vistelsetid i Sverige verkar ha stor betydelse för hur individen uppfattar nyttan av meritportföljsarbetet 7, liksom om man har tidigare yrkeserfarenhet. Därför har jag i analysen av deltagarintervjuerna delat in dessa i två grupper. Grupperna sammanfaller i stort med de två orterna som medverkar i projektet. Undantag finns dock; i Malmö finns en deltagare med lång yrkeserfarenhet, och i Uppsala finns en deltagare helt utan yrkeserfarenhet. Det ska tilläggas att intervjumaterialet är litet, det handlar om fem deltagare på vardera ort 8. Kort vistelsetid Malmö Humanus Asylsökande Ingen eller kort, tillfällig yrkeserfarenhet Lång vistelsetid Uppsala Edda-skolan, NybyVision Asylsökande och personer med PUT Lång yrkeserfarenhet Kort vistelsetid Gruppen utgörs av unga, asylsökande män utan längre yrkeserfarenhet. De flesta har påbörjade universitetsstudier, men ingen avslutande examen. Några har i sina hemländer arbetat parallellt med studierna och på loven med mindre kvalificerade arbetsuppgifter. De har relativt kort vistelsetid i Sverige, mellan ett och ett och ett halvt år. Flera har fått avslag på sin ansökan och befinner sig i en överklagandeprocess. En man hade vid intervjutillfället precis fått sin ansökan beviljad. I gruppen ingår även en äldre man med kort utbildningsbakgrund och lång yrkeserfarenhet. Gruppen arbetade med meritportfölj under en kort period, några av deltagarna endast ett tiotal timmar. Det handlar om personer som befinner sig i början av sin asylprocess, det vill säga att det mest primära för dem är att få svar på sin ansökan. Det är huvudfrågan som överskuggar allt. Att engagera sig i ett arbete som handlar om framtiden är för många mycket svårt. Flera nämner den pressade situation som asylsökande befinner sig i. De intervjuade beskriver sig själva som motiverade och intresserade av meritportfölj, medan deras kurskamrater inte tog arbetet på allvar. Många asylsökande är inte öppna för ett sånt här projekt de har för mycket annat i huvudet. (deltagare Humanus) 7 I datamaterialet finns inga belägg för att ålder eller kön är faktorer som påverkar upplevelsen av meritportföljsarbetets nytta. Till viss del kan utbildningsbakgrund ha betydelse. 8 Se bilaga 1 14

18 Många kommer till skolan bara för att fördriva tiden, de spelar dataspel och pratar, det går inte att göra något med dem. (deltagare Humanus) Även om deltagarna vet att meritportföljsarbetet inte har med deras ärende att göra, är det svårt att finna motivation till arbetet om man inte samtidigt tänker sig en framtid i landet. Samtidigt kan arbetet innebära att för en stund glömma sin svåra situation. Flera deltagare menar att arbetet har fått dem att må bättre. Jag fick distans till mina problem. (deltagare Humanus) Deltagarna i gruppen verkar uppfatta meritportföljen som något som samhället kräver av dem, något nödvändigt för att kunna gå vidare till arbete eller studier. Samtidigt finns en oro för att samhället inte kommer att fråga efter den. Ingen har berättat vad som händer med meritportföljen om jag får uppehållstillstånd. Jag vill gärna veta hur det blir i framtiden, med Komvux och så, eller Arbetsförmedlingen hur kan jag använda den? (deltagare Humanus) Den äldre mannen i gruppen har uppfattat meritportföljsarbetet som en förberedelse för praktik. Meritportföljsarbetet gjordes i nov-dec 2006 och vid intervjun i maj har han ännu inte fått praktik han är besviken. Jag har lämnat ansökan om praktik, jag väntar och väntar. (deltagare Humanus) Flera av de intervjuade uppger att deras språk har utvecklats genom arbetet med meritportfölj. Främst är det ordförrådet som har ökat, och det handlar om ord som har med deltagarnas bakgrund och erfarenhet att göra. Samtidigt menar de att språket har varit den största svårigheten, att deras låga språknivå har hindrat och försvårat arbetet. Det svåra var att jag inte kunde svenska, jag kunde inte beskriva på svenska. Jag hade bara läst svenska i två månader. (deltagare Humanus) Lång vistelsetid Gruppen är inte lika enhetlig som den tidigare. Här återfinns personer i åldrarna 24 till 56, både asylsökande och personer med uppehållstillstånd. Det gemensamma för dem är att de har en relativt lång vistelsetid i Sverige, och att de har lång arbetslivserfarenhet från sina hemländer. En ung, asylsökande kvinna har inte yrkesarbetat, men har flera års universitetsstudier bakom sig. Hos personer med längre vistelsetid är det främst den personliga vinsten med arbetet som lyfts fram. En av deltagarna, en kvinna, fick i mars 2007 uppehållstillstånd genom den tillfälliga asyllagen, efter sex år i Sverige. Hon uttrycker det så här: Meritportfölj är jättebra för människor som jag, vi som inte har arbetat och inte haft uppehållstillstånd. Det är som om hjärnan har stått still i många år, men nu har jag börjat komma ihåg. Det är jätteroligt! (deltagare NybyVision) Meritportföljen verkar som en rehabiliterande process. Genom att strukturera och bearbeta tidigare arbetslivserfarenheter, ökar deltagarnas självförtroende. De asylsökande och de som har uppehållstillstånd uttrycker sig på liknande sätt. Det verkar alltså inte som om uppehållstillstånd utgör någon skillnad. En asylsökande man säger: Det mest positiva är att genom att titta bakåt, så blir man påmind om att jag har varit någon, jag har gjort någonting. Så tänkte jag inte förut. (deltagare NybyVision) Just att komma ihåg och ta fram gamla erfarenheter och upplevelser, är den största svårigheten med meritportföljsarbetet, menar deltagarna. Det är både ansträngande och smärtsamt att minnas, men oftast positivt. 15

19 Det svåraste är att komma ihåg, men det har varit jätteviktigt för mig. Jag har återskapat hela min historia. (deltagare Edda-skolan) Det roligaste är att komma på saker som jag har glömt. Oh, jag har ju gjort det! I sådana stunder blir jag glad. (deltagare NybyVision) Deltagarna uppger också att arbetet har gett dem idéer och tankar inför framtiden. Meritportföljen hjälper mig att förstå bättre. Det var länge sedan jag arbetade inom mitt yrke och jag är inte ung längre, men kanske har jag andra möjligheter. (deltagare NybyVision) Jag har fått idéer, jag har massor av idéer. När jag får uppehållstillstånd ska jag starta ett företag. Det är min nya tanke. Och det är genom arbetet med meritportfölj som den tanken har kommit. (deltagare NybyVision) Kopplingen meritportfölj arbete är stark. Flera av de intervjuade deltagarna menar att meritportföljsarbete är för dem som har en arbetslivsbakgrund. De har svårt att se hur de som inte har arbetat ska kunna jobba med meritportfölj. Det passar inte för dem som är 20 år och aldrig har jobbat. Vad ska de skriva? Det passar för sådana som jag, som har yrkeserfarenhet. (deltagare NybyVision) En av deltagarna kopplar, liksom en av deltagarna i den första gruppen, ihop meritportföljen med praktik. Han hoppas att han genom att beskriva sitt tidigare yrkesliv, lättare ska kunna få praktik inom sitt yrke. För honom är det mest positiva att han lär sig ord och uttryck som har med yrkesområdet att göra, och som han kan ha nytta av på en praktikplats. För övriga deltagare verkar inte språkutvecklingen vara det centrala. Flera av dem har redan en ganska bra språknivå. Det som projektet har tillfört är i första hand ett ökat ordförråd inom det egna yrkesområdet. För svenskan tycker jag inte det har haft så stor betydelse. Vi jobbar inte så mycket att det påverkar mitt språk. (deltagare NybyVision) Handledaren på Edda-skolan menar dock att en utveckling har skett, deltagarna har ökat sin muntliga förmåga, främst på grund av att de fått tid att uttrycka sig. Tankar på vad som ska hända sedan och hur meritportföljsarbetet ska komma till användning i framtiden, upptar flera av de intervjuade. Det måste ju hända något mer vi kan ju inte bara skriva och skriva! (deltagare NybyVision) Att meritportföljsarbetet ska leda till praktik, är en förhoppning hos flera. Praktik det är det man kan förvänta sig. Det är det som kan hjälpa oss både språkmässigt och arbetsmässigt. (deltagare NybyVision) 16

20 Slutsatser Utvärderingens syfte har varit att besvara de övergripande frågorna om meritportföljens nytta för deltagarna och att försöka förklara svaren. Ökad medvetenhet om den egna kompetensen? Leder arbetet med meritportfölj till att den enskilde individen ökar sin medvetenhet om den egna kompetensen? För de personer som är relativt nyanlända, och som befinner sig i början på sin asylprocess, kan man inte påstå att arbetet med meritportfölj har några större effekter i detta avseende. Intervjumaterialet består av unga personer, som inte har mycket arbetslivserfarenhet. De har påbörjade högskolestudier bakom sig, och man kan därför anta att deras mål, om de får uppehållstillstånd, i första hand är att komplettera sina studier. Dessa personer är helt upptagna av sin situation, det primära är att få ett beslut i sitt ärende. Detta är en faktor som starkt påverkar motivationen för att arbeta med meritportfölj. För personer med längre vistelsetid i Sverige, och framför allt för dem med arbetslivserfarenheter från hemlandet, har meritportföljsarbetet haft stor och avgörande betydelse. Det gäller både asylsökande och de som fått uppehållstillstånd. Flera respondenter uppger att de under lång tid förträngt både tankar på det som varit och på framtiden. Meritportföljsarbetet har fått dem att inse vad de faktiskt kan, och vad de skulle kunna göra i framtiden. Arbetet har hjälpt dem att förstå sin egen kompetens och bedöma den utifrån förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Arbetet har dessutom haft en rehabiliterande effekt och har stärkt deltagarnas självförtroende. Stärkt språkinlärning? Leder arbetet med meritportfölj till att den enskilde individen stärks i sin inlärning/utveckling av det svenska språket? Svaret är både ja och nej. För deltagarna själva verkar språkinlärningen ha haft marginell betydelse. Det gäller både gruppen nyanlända asylsökande, och de med längre vistelsetid. Deltagarna uppger att de ökat sitt ordförråd, att de har lärt sig ord som har med det egna yrkesområdet att göra. Vi kan konstatera att handledarna medvetet har undvikit att göra språklektion av arbetet, för att de anser att det skulle hämma deltagarna i deras process att beskriva tidigare erfarenheter. Däremot påpekar handledare från Edda-skolan att deltagarnas muntliga förmåga stärktes genom att de fick goda möjligheter att i lugn och ro använda sin svenska. Handledare från NybyVision påpekar samma sak. Den muntliga språkutvecklingen verkar ha fungerat som en bieffekt av meritportföljsarbetet, och är starkt kopplad till att samtalet varit utgångspunkt för arbetet hos dessa två anordnare. Vi kan alltså se en skillnad mellan de båda grupperna; för de nyanlända asylsökande har meritportföljsarbetet inte fungerat språkutvecklande annat än att det har ökat ordförrådet något, för personerna med längre vistelsetid i Sverige har den muntliga förmågan ökat genom att de fått tillfälle och gott om tid att använda språket. Ökad förståelse/kunskap om den svenska arbetsmarknaden? Leder arbetet med meritportfölj till att den enskilde individen ökar sin förståelse/kunskap om den svenska arbetsmarknaden? På samma sätt som för språkinlärningen har detta snarare karaktär av bieffekt. Det är tveksamt i vilken mån meritportföljsarbetet verkligen har medverkat till att öka förståelsen för den svenska arbetsmarknaden. Någon medveten satsning på att förmedla kunskaper om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, och vilka yrkesbakgrunder/vilka utbildningar som är gångbara, har inte förekommit inom projektet. Däremot har enskilda deltagare genom samtal med sina handledare fått ökade insikter om vilket värde deras egen kompetens har på arbetsmarknaden. 17

21 Utvärderingens bedömning är att nyanlända asylsökande i första hand har nytta av relevant information om arbetsmarknaden. Arbetsmarknads-, yrkeslivs- och samhällsinriktad information har införts för alla asylsökande på Humanus, som ett viktigt inslag i det förberedande meritportföljsarbetet. Bättre rustad att planera för framtiden? Leder arbetet med meritportfölj till att den enskilde individen är bättre rustad att planera för framtiden? När det gäller de nyanlända asylsökande är svaret nej. Många faktorer spelar in, till exempel deras låga språknivå, utbildningsanordnarnas förutsättningarna och deltagarnas mentala och psykiska status. Till bedömningen hör också att i dagsläget följs ett meritportföljsarbete som påbörjats under asyltiden, inte alltid upp av kommunerna då individen fått uppehållstillstånd, eller följs upp först efter en lång tid. En påbörjad meritportfölj innebär därför inte alltid en tidsvinst för individen. Vad gäller nyttan av en meritportfölj vid återvändande till hemlandet, kan vi bara utgå från deltagarnas egna antaganden, och de ställer sig negativa. Det finns det inga undersökningar överhuvudtaget som behandlar frågan. För dem som har längre vistelsetid i Sverige är svaret ja. Det verkar som om meritportföljsarbetet har stärkt deras självkänsla, ökat deras medvetenhet om den egna kompetensen och gett dem idéer om hur de skulle kunna försörja sig i framtiden. Arbetet verkar ha en rehabiliterande effekt, som har stärkt både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd. Dessa faktorer underlättar planeringen för framtiden. Samtidigt framgår att många känner oro för hur deras meritportfölj kommer att tas emot. Deltagarna har stort behov av att se sambanden, och av att se meritportföljens plats i ett större sammanhang. 18