Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Transkript

1 Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum Dnr (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen 2003 har Socialstyrelsen utfärdat fler läkarlegitimationer till personer utbildade utomlands än till personer med utbildning från Sverige. Det beror på en rad olika orsaker, bland annat har antalet svenskar som läser till läkare i ett annat EU-land ökat, men även invandringen till Sverige har ökat. Bland sjuksköterskor är det fortfarande flest personer med svensk utbildning som beviljas legitimation, men som en följd av EUs öppna gränser och den tilltagande invandringen från tredje land ökar även gruppen med utlandsutbildade sjuksköterskor 1. I s antagna kompetensförsörjningsplan anges läkare och sjuksköterskor som två kritiska personalgrupper i rekryteringshänseende och det är även två stora personalgrupper inom regionen. Därtill bedöms tekniker och ingenjörer också vara svårrekryterade även om denna grupp är betydligt mindre i än grupperna läkare och sjuksköterskor. Grupperna Bland utlandsutbildade personer finns en rad olika spår som kräver olika arbetssätt och stöd. De olika spår som till en början är identifierade är: Svenskar som utbildat sig i annat EU-land, framförallt läkarstudenter Personer som har utbildat sig i annat EU-land o Personer som bor i annat land och som ansöker om att arbeta i Skåne eller som vill rekrytera från annat land o Personer som redan bor i Sverige Personer som har utbildat sig i tredje land o Personer med uppehållstillstånd o Personer i väntan på uppehållstillstånd o Personer som bor i tredje land och som ansöker om att arbeta i Skåne Sjuksköterskor Läkare med specialistutbildning 1 Nationella planeringsstödet 2014, Socialstyrelsen Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress:, Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: Skane.se

2 Datum (8) Läkare utan specialistutbildning Tekniker Svenskar med läkarutbildning från annat EU-land Antalet personer med svensk bakgrund som studerar i andra länder har ökat kraftigt under 2000-talet. CSN beviljade under 2013 studiemedel till 3279 personer med svensk bakgrund som studerade till läkare i ett annat land än Sverige. Svenskar som utbildat sig i annat land kan till exempel behöva stöd med sommarpraktikplatser då utbildningarna i olika länder skiljer sig åt och en del utbildningar saknar helt eller delvis praktik jämfört med motsvarande svenska utbildningar. I den här frågan bör s förvaltningar kunna vara ansvariga för att erbjuda sommarpraktikplatser till denna grupp, eventuellt med liknande ekonomiskt stöd som Västra Götalandsregionen, VGR, erbjuder. Det ekonomiska stöd VGR erbjuder verksamheterna är att betala lön till de svenskar som utbildat sig i ett annat land och som gör en sommarpraktik hos VGR. arbetar inte systematiserat med svenskar med läkarutbildning i annat EU-land. Det finns däremot goda exempel på hur skulle kunna arbeta med att erbjuda dessa personer olika former av tjänstgöring. Ett exempel är vårdcentralen i Höganäs som erbjuder svenskar med läkarutbildning i annat EU-land tjänstgöring under en termin och därefter möjlighet att söka AT-tjänst. Vårdcentralen har goda erfarenheter av att erbjuda den här gruppen kompletterande tjänstgöring och hoppas kunna locka individerna att i framtiden söka en ST-tjänst inom allmänmedicin. Bland de svenska läkarstudenterna i EU börjar vårdcentalens arbete sprida sig och studenter hör av sig till vårdcentralen i Höganäs med en förhoppning att kunna få ta del av dessa kompletterande tjänstgöringsplatser. Personer med utbildning från ett annat EU/EES-land Personer med utbildning i annat EU-land får efter ansökan hos Socialstyrelsen svensk legitimation. Även om processen att få svensk legitimation kan ta onödigt lång tid, är startsträckan betydligt kortare för den här gruppen jämfört med de individer som utbildat sig i tredje land hade 24 % alla läkare sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård utbildning från ett annat land än Sverige. Två tredjedelar av de personerna hade utbildning från ett annat EU-land 2. Personer med utbildning från annat EUland kan behöva språkutbildning i svenska, viss klinisk träning och kompletterande kunskaper i svensk sjukvårdslagstiftning. Därtill kan individer som inte redan bor i Sverige behöva hjälp med omlokalisering, det vill säga allt nytt som en flytt till Sverige innebär, när de rekryteras till 2 Nationella planeringsstödet 2014, Socialstyrelsen

3 Datum (8) skånsk sjukvård utan andra anknytningar till Skåne. I omlokalisering finns olika delar som bostad och hjälp med att komma in i det svenska samhället. Det är viktigt att även hjälpa medföljande familj med stöd vid etableringen i Skåne. Stödet kan till exempel vara karriärrådgivning till medföljande partner, spårkundervisning till medföljande partner och råd om skolplacering för eventuella barn. Arbetar arbetsgivaren inte med den medföljande familjens situation finns en stor risk att de inte trivs och att alla i familjen flyttar tillbaka. Omlokalisering är främst aktuellt i de fall Region Skåne aktivt väljer att rekrytera från andra EU-länder. I dessa fall är samarbete med Eures, Arbetsförmedlingens europeiska nätverk, önskvärt då Eures endast hjälper till med rekrytering i EU-länder med överskott av den aktuella yrkeskategorin. s förvaltningar har delvis redan arbetat med frågorna på olika sätt och då nästan uteslutande med gruppen som har utbildning från ett annat EU-land. Det är viktigt att kartlägga hur arbetet sett ut och vilka lärdomar som kan dras samt uppmuntra arbetet även om det krävs en viss koordinering och samordning för att s arbete med dessa frågor ska se likadant ut. Till exempel arbetar primärvården i Kryh med att rekrytera läkare med legitimation i ett annat EU-land till svårbemannande vårdcentraler. Detta arbete har pågått i drygt ett år med planering och förberedelser och till hösten planerar Kryh att läkarna ska börja arbeta inom division primärvård. Inom primärvården i Sund pågår ett liknande arbete även om Sund inte har kommit fullt så långt som Kryh i sitt arbete. En vårdcentral i Landskrona har på egen hand rekryterat två specialister i allmänmedicin från Grekland och en läkare från Holland med svensk legitimation. Verksamhetschefen på vårdcentralen har därefter själv ombesörjt att skriva in läkarna på bland annat folkhögskolan för fördjupad svenskundervisning. Hösten 2014 var s samtliga sjukvårdsförvaltningar representerade på en mässa i Nederländerna för att rekrytera sjuksköterskor och läkare med utbildning från EU. Alla landsting och regioner i Sverige brottas med rekryteringsproblematiken inom hälsooch sjukvården och många arbetar redan med grupperna som har utbildning från ett annat EU-land. Enligt en enkät från Socialstyrelsen 2013 arbetar 16 av 20 landsting i Sverige aktivt med att rekrytera personal inom hälso- och sjukvård med utbildning i annat land, nästan uteslutande med utbildning från annat EU-land. Personer med utbildning från tredje land Personer som har utbildat sig i tredje land har ofta en lång väg till svensk legitimation. Dessa individer behöver vanligtvis en provtjänstgörings plats, utbildning i författningskunskap och svenskutbildning. I den här gruppen finns både de individer som väntar på sitt uppehållstillstånd och de individer som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Enligt Migrationsverket kommer på grund av konflikter och oroshärdar i världen många fler människor än vanligt till Sverige och söker asyl. I dagsläget kommer många människor

4 Datum (8) från till exempel Syrien, Eritrea, Somalia och Irak. Ungefär 70 % av de asylsökande får uppehållstillstånd i Sverige. Syrierna utgör en stor andel av de som söker asyl och många av dem är högutbildade. Enligt Arbetsförmedlingen har 54 % av individerna i etableringsprocessen minst avslutad gymnasieutbildning och ofta avslutad högre utbildning. Det finns en stor potential i att tillvarata redan utbildad personal och genom att stödja dessa personers väg till svensk legitimation kan tillvarata kompetenser i form av både erfarenhet, expertis och språk. Därtill kan samhället tjäna mycket på att förkorta vägen till svensk legitimation för denna grupp. En månads kortare väg till svensk legitimation för en läkare med utbildning i tredje land beräknas innebära en offentlig vinst på kr. 3 Personer i väntan på uppehållstillstånd I dagsläget tar det enligt Migrationsverket cirka ett år för asylsökande att få besked om uppehållstillstånd. Under det året bor de allra flesta personerna på ett så kallat anläggningsboende. Migrationsverket har ett enskilt samtal med alla asylsökande för att kartlägga eventuella tidigare utbildningar och arbetslivserfarenhet. Under året i väntan på uppehållstillstånd har personerna ingen rätt till svenskundervisning. Svenska för invandrare, SFI erbjuds endast till de personer som har fått uppehållstillstånd. Migrationsverket kan ge individerna i väntan på uppehållstillstånd möjlighet att praktisera om personen har ett pass eller annan godkänd legitimationshandling att identifiera sig med. I så fall måste personen själv hitta en praktikplats och arbetsgivaren måste sluta avtal med Migrationsverket bland annat för att styrka att det är en seriös arbetsgivare. En handledare ska finnas utsedd under hela praktikperioden som varar i tre månader. Personer i väntan på uppehållstillstånd som praktiserar är försäkrade av Migrationsverket. Migrationsverket erbjuder ingen finansiell ersättning till de asylsökande under praktiken mer än ett kort för pendling med kollektivtrafik. Erbjuder arbetsgivaren ersättning under praktiken måste detta anmälas till Migrationsverket eftersom den asylsökande då mister sin dagersättning. Ersättningen på ett boende där fri mat ingår är 24 kr per dag. Personer med uppehållstillstånd När den asylsökande fått sitt uppehållstillstånd tvingas många ändå bo kvar på anläggningsboendet i väntan på kommunplacering. Eftersom det finns förhållandevis få anvisningsbara platser i de skånska kommunerna kan väntan på en kommunplacering bli lång. Bor en person som fått sitt uppehållstillstånd kvar på anläggningsboendet tar det ytterligare ett år innan personen kan få ta del av Arbetsförmedlingens etableringsprocess. Har personen däremot möjlighet att ordna en egen bostad efter 3 Riksrevisionen, RiR 2011:16, bilaga 6

5 Datum (8) uppehållstillståndet är Arbetsförmedlingens etableringsprocess tillgänglig så fort personen är folkbokförd vid den nya bostaden. Arbetsförmedlingens etableringsprocess innebär bland annat en kartläggning för att identifiera och dokumentera individens kompetens. Det förs en dialog om vägen till arbete, inledande aktiviteter planeras och en etableringsplan tas fram. Etableringsplanen för nyanlända gäller i max 24 månader därefter blir personerna en del av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Arbetsförmedlingen ansvarar för att personer som praktiserar under etableringsprocessen är försäkrade. Samma försäkringsansvar gäller om personen övergår till att omfattas av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Anhöriginvandring I arbetet med att stödja och förkorta vägen ut på den svenska arbetsmarknaden för dessa grupper är även anhöriginvandringen en viktig del. En stor del av de nyinflyttade skåningarna är anhöriginvandring. Vid anhöriginvandring har Migrationsverket inte samma ansvar för de nyanlända. Migrationsverket beviljar eller avslår ansökan om uppehållstillstånd och därefter blir personen kommunplacerad i samma kommun som den anhörige. De invandrade anhöriga behöver samma typer av stöd av Arbetsförmedlingen och eventuellt även i form av till exempel praktiktjänstgöringsplatser till sjuksköterskor och läkare. s möjlighet att stödja och förkorta vägen skulle redan det första året på anläggningsboendet kunna erbjuda svenskundervisning till de asylsökande för att underlätta och korta vägen in på den svenska arbetsmarknaden för de yrkesgrupper som är kritiska för att klara den framtida kompetensförsörjningen. En annan insats som även den skulle kunna stödja och förkorta väntan på svensk legitimation är att erbjuda praktikplatser i tre månader i samarbete med Migrationsverket. Praktikplatser kan erbjudas både första året i de fall Migrationsverket tillåter, men även andra året när personerna ofta bor kvar på anläggningsboendet utan att kunna ta del av Arbetsförmedlingens etableringsprocess. I etableringsprocessen är Arbetsförmedlingen en naturlig samarbetspartner för. Arbetsförmedlingen behöver praktikplatser att erbjuda personerna i etableringsprocessen och hjälp med att verifiera individernas kompetens under en praktikplats för att till exempel kunna erbjuda vidareutbildning inom eventuellt bristområde. Vidare finns det idag personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen som inte längre är en del av etableringsprocessen, men som fortfarande arbetar för att få sin svenska legitimation och även denna grupp behöver stöd av Region Skåne. Som en del av Socialstyrelsens individuella kompetensgranskning av läkare och sjuksköterskor krävs till exempel en provtjänstgöringsplats som inte är helt enkel för individer att ordna på egen hand.

6 Datum (8) s förvaltningar tar emot många ansökningar och erbjuder i viss mån praktikplatser, men det finns ett behov av samordning av vilka platser som kan erbjudas. Det inkommer många förfrågningar från framförallt läkare med utbildning i tredje land, men även med utbildning från annat EUland om praktikplatser eller vilka möjligheter det finns för dem att börja arbeta i. För att de individer som aktivt tar kontakt med i liknande frågeställningar inte ska få olika svar utifrån vem de kommer i kontakt med krävs en samordning av bland annat praktikplatser. Det är av yttersta vikt att bemöter eventuella framtida medarbetare på ett bra sätt. erbjuder sedan ett par år tillbaka förvaltningarna ekonomiskt stöd vid praktik och provtjänstgöringsplatser för sjuksköterskor och läkare utbildade i tredje land. Detta är ett sätt att stödja och förkorta vägen till svensk legitimation, men det krävs ytterligare insatser för dessa grupper. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen påpekar vilken viktig roll Region Skåne kan ha för individer med utbildning i tredje land. Både genom att erbjuda praktikplatser och svenskundervisning, men framförallt genom att ge individerna en målbild om att arbeta med sitt yrke i Sverige. Eftersom vägen till legitimation är lång är målbilden viktig för att behålla motivationen och få individerna att stanna i Sverige. Det finns exempel på att personer gett upp arbetet med att få svensk legitimation och istället flyttat till ett land där vägen till legitimation är kortare. Bilden nedan är från Läkarförbundet och beskriver vägen till svensk legitimation för en läkare med utbildning från tredje land. Bilden tydliggör också skillnaden för läkare med vidareutbildning och läkare utan vidareutbildning.

7 Datum (8) Pågående arbete i VGR VGR har kommit längre i arbetet med att komplettera läkare med utbildning i annat EU-lands kompetens, se nedan om deras utbildningsprogram PLUS. Däremot har VGR inte arbetat systematiserat med gruppen läkare från tredje land och därför har de i slutet av 2014 startat upp ett arbete med att erbjuda en pilotgrupp syriska läkare svenskundervisning redan det första året på anläggningsboende. VGR avsätter medel för datorer, språkprogram och lärarresurser och hoppas på det sättet säkerställa att de syriska läkarnas motivations bibehålls i väntan på uppehållstillstånd. Folkhögskolorna är en del av VGR och det underlättar arbetet med att erbjuda undervisning i svenska och sjukvårdssvenska. borde precis som VGR kunna använda sig av svenskundervisning via datorer eller surfplattor. Det som skiljer är att måste handla upp eventuell lärarledd svenskundervisning. VGR har ett program vid namn PLUS, Program för Lärande och Utveckling i Svensk hälso- och sjukvård för utlandsutbildad personal, för läkare med EU-utbildning där de bygger på olika delar av läkarnas kompetens. PLUS är individuellt anpassat efter varje individ, men består oftast av tre till fyra dagars kliniskt arbete och en till två dagars PLUS-dag per vecka. Därtill får läkarna även auskultationer inom annan medicinsk verksamhet. En PLUS-dag består av en halv dags grupphandledning varje vecka. Handledningen håller redan anställda läkare inom VGR i och det uppger VGR är en framgångsfaktor att det är kollegor som håller i handledningen. Handledningen brukar bestå av kunskaps- och erfarenhetsutbyte med reflektion kring deltagarnas kliniska vardag och teoripass. Dessutom ingår teori i en PLUS-dag som oftast är en halv dag i veckan. Teorin består av olika delar utifrån vad individen behöver, men exempel kan vara svenska med mål C1, kommunikation, försäkringsmedicin, läkemedelsanvändning, författningskunskap, infektionsbekämpning och psykiatri. Vidare läser deltagarna svenska cirka en gång varannan vecka. Deltagarna har varierande svenskkunskaper när de påbörjar PLUS, men lägsta nivå är B1. VGR har arbetat med frågorna och framförallt PLUS under tre-fyra år, men anser sig fortfarande vara i ett uppstartsskede. Tilläggas kan också göras att VGR under ett helt år arbetat fokuserat med kulturförändringar och attitydförändringar för att mottagandet av de individer som ska bli en del av arbetsplatsen ska få ett så bra bemötande som möjligt. VGRs program PLUS borde fungera som en utgångpunkt för vid utarbetande av ett introduktionsprogram för både sjuksköterskor och läkare med utbildning i EU och i tredje land med anpassningar utifrån både yrkeskategori och utbildningsland, men även individuella anpassningar av upplägget. Även personer med tekniska utbildningar från andra länder borde kunna ta del av ett liknande introduktionsprogram med anpassning av upplägg utifrån utbildning och individ.

8 Datum (8) Förslag till internt arbete i För att framgångsrikt kunna arbeta med frågorna krävs en organisation med kontaktpersoner på de olika förvaltningarna. I arbetet är det nödvändigt att studierektorer och ST-ansvarig involveras. Arbetet med att identifiera provtjänstgöringsplatser måste vara ett samarbete med förvaltningarna. Vidare krävs samarbete och kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen, Eures, Migrationsverket och Socialstyrelsen. Det måste också finnas ett nära samarbete med s fackliga organisationer. Internt finns det olika förutsättningar som måste förändras, förbättras eller arbetas fram. Till exempel behöver s hemsida, skane.se, anpassas till olika språk på ett smidigare sätt än idag. Ett informationspaket kommer behöva tas fram för de olika grupperna. Eftersom det finns många olika grupper att stödja krävs det en viss prioritering av vilka grupper ska börja arbeta för att stödja. Arbetet är komplext och kräver samarbete samt samordning med många olika aktörer. En möjlig start för skulle kunna vara att börja arbeta för att underlätta för läkare och sjuksköterskor. En sjuksköterska från tredje land kan till exempel arbeta som undersköterska i verksamheten under tiden personen ansöker om sin svenska legitimation. På det sättet kommer individen in i den svenska sjukvården och det svenska språket samt är förhoppningsvis redo att börja arbeta som sjuksköterska när den svenska legitimationen är utfärdad av Socialstyrelsen. Anställningen som undersköterska bör även kunna förkorta antalet månader (tre till fem) provtjänstgöring som Socialstyrelsen bedömer behövs. Förslaget är att starta en pilot där personer ges möjlighet till utbildning i svenska språket med logopedstöd, författningskunskap inom hälso- och sjukvårdslagstiftning samt möjlighet till praktiktjänstgöring under handledning. Det är också viktigt att parallellt arbeta med att ta fram och förankra ett gemensamt förhållningssätt och arbetsbetssätt i attityder och värderingar avseende utlandsutbildad personer. I förlängningen är det även viktigt att arbeta med att underlätta för personer med teknisk utbildning, till exempel ingenjörer att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Trots att det inte finns lika många formella krav för ingenjörer som för personer med legitimationsyrken behöver även ingenjörsgruppen stöd för att kunna börja arbeta som ingenjör inom Region Skåne. Arbetet med att stödja tekniker bör kunna göras i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och deras valideringsarbete.