Rapport landsbygdsskolor i Strängnäs kommun
|
|
- Kerstin Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Utbildningskontoret Dnr BUN/2014: Administration /23 Handläggare Inger Pripp Tel Barn- och utbildningsnämnden Rapport landsbygdsskolor i Strängnäs kommun Bakgrund Vikande elevunderlag och krav på effektivisering utifrån minskade ekonomiska resurser gör att landsbygdsskolor över hela landet hotas av nedläggning. ånga avstånd mellan skolor omöjliggör dock nedläggning i glesbygd. Skolnedläggning på landsbygden är en het potatis som engagerar många fler än de direkt berörda barnfamiljerna. Kampen för byskolan är ett försvar av både lokal livskvalitet och pedagogisk kvalitet för den enskilde eleven menar Karlberg - Granlund (2009). Forskning visar dock att en nedlagd skola på landsbygden inte påverkar vare sig in- eller utflyttningen från området i fråga. Inom Strängnäs kommun finns tre s.k. landsbygdsskolor, dvs. skolor som ligger utanför tätorten samt har färre än 100 elever. Det är änna, Fogdö och Härads skolor. Skolorna har de senaste åren haft ett vikande elevunderlag med anledning av att antalet barn i närområdet minskat, men också pga. en ökad konkurrens från friskolor och andra kommunala skolor. Organisation, ledning och styrning av landsbygdsskolor har förändrats flera gånger över tid, vilket lett till svårigheter att skapa kontinuitet på varje enskild skola. Idag tillämpas en bidragsmodell i form av en skolpeng per elev. Utifrån ett minskat elevunderlag har skolorna haft svårt att ha en budget i balans, samt att skapa en hållbar organisation. Med anledning av detta har barn- och utbildningsnämnden utredd möjligheterna till att utforma ett landsbygdsstöd (dnr BUN/2014: ). Med utgångspunkt ifrån ovanstående, skollagens krav på en likvärdig skola, kvalitet i undervisningen samt möjlighet till elevhälsostöd har utbildningskontoret fått i uppdrag att utreda framtida förutsättningar för kommunens landsbygdsskolor ur ett hållbarhetsperspektiv. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro
2 2/23 Definition: Glesbygd eller landsbygd? Vi använder oss av olika begrepp där vi inte alltid är överens om vad vi menar. I Strängnäs kommun har vi ibland använt både glesbygds- och landsbygdsskolor. Nedan följer olika definitioner av glesbygd. Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort som är större än innevånare. Öar utan fast landsförbindelse. Ca 24 procent, av Sveriges befolkning bor i gles- eller landsbygdsområden. Svenska kommunförbundet: Kommun med mindre än sju invånare/kvadratkilometer och mindre än invånare. 29 stycken glesbygdskommuner i Sverige enligt denna definition. Statistiska centralbyrån, SCB: Allt som inte är tätort är glesbygd. I en tätort är det maximum 200 m mellan husen och det bor mer än 200 invånare på orten.
3 3/23 Andra begrepp som används för skolor i glesbygd är: Små lärandemiljöer (norsk forskning): Johansen (2009) finns små lärandemiljöer i mer isolerade områden, d.v.s. i skolor som befinner sig på landsbygden eller på öar. leverna uppdelas inte i rena klasser beroende på ett litet elevantal, utan eleverna delas in i färre klasser där flera åldersgrupper samlas. Byskolor (finsk forskning) Karlberg Granlund (2009) har definierat en liten byskola utifrån skolans elevantal. I översikter från finska Utbildningsstyrelsen och finska statistikcentralen benämns småskolor som skolor med färre än 50 elever. Vi kan konstatera att en enhetlig definition saknas, men att det för Strängnäs del torde vara relevant att inte tala om glesbygd. Begreppet tätort kan gälla för Merlänna och Härad, men inte för Fogdö. Begreppet byskola är relevant. Av kartan ovan kan vi konstatera att sträckan mellan skolorna och Strängnäs är mellan 7 till 12 km. n sträcka som inte tar mer än 15 minuter med bil eller buss. Hur påverkas bygden av en skolnedläggelse? I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften ducational Planning (2012) redovisas hur flyttmönstren påverkas av en skolnedläggning på landsbygden, både bland människor i gemen, som i subgruppen barnfamiljer, såväl som inom promenadavstånd från skolan som i ett större upptagningsområde. Resultaten visar att inga mätbara effekter kan påvisas i något fall, vare sig i direkt samband med nedläggningen eller inom en tvåårsperiod. Resultaten borde egentligen inte överraska eftersom flyttningen till och från landsbygden har gått upp och ned under de gångna 50 åren, trots att antalet skolor har minskat kontinuerligt. Många landsbygdsbarn åker skolskjuts. Att skolskjutssträckan ökar från t.ex. en mil till två mil, i samband med en skolnedläggning, förefaller inte vara tillräckligt skäl för att ändra ett beslut att flytta till eller från en plats på landet. Att dra slutsatsen att en skolnedläggning är utan följder för de berörda vore emellertid förhastat. I den vetenskapliga litteraturen på området har fler aspekter uppmärksammats. n rad studier har undersökt hur det lokala näringslivet påverkas, andra har pekat på ett minskat engagemang i allmänhet och en förlorad gemenskapskänsla i den berörda bygden och ytterligare andra på hur skolan har en symbolisk betydelse som går förlorad, vid en nedläggning. Uppenbart är också att berörda skolbarn får tillbringa mer tid i skolskjutsen och med att vänta på densamma. Förutom att det rimligen uppfattas som trist finns studier som antyder att detta kan få menliga effekter på inlärningen.
4 4/23 Men kan dessa viktiga ståndpunkter förenas? Frågan om skolnedläggningar måste ses i sin helhet. Inte bara ur ett skolperspektiv, utan också i ett bygdeperspektiv, d.v.s. vilken betydelse har skolan för bygdens och därmed kommunens utveckling. n nedlagd skola skulle kunna leda till problem för flera familjer på den drabbade orten. Däremot behöver en nedläggning av en skola inte direkt leda till att bygden ödeläggs. I Östergarn på Gotland flyttade exempelvis 13 mindre företag in i skolhuset efter att skolverksamheten flyttat till en annan ort, och där finns idag både ett café och en frisörsalong. Nuläget Strängnäs landsbygdsskolor Befolknings- och elevutveckling I utredningen redovisas kommunens befolkningsprognoser för delområden änna, Fogdö och Härad. Delområdesprognoserna bygger på mindre datamängder, vilket leder till osäkrare prognoser, men de kan ändå fungera som stöd i planeringsarbetet. n befolkningsprognos görs alltid utifrån den verklighet och kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Prognoserna för baseras på vad som hänt inom respektive ålder den senaste femårsperioden. Antalet barn i tidig grundskolålder förväntas minska framförallt i Fogdö men även i änna. I Fogdö förväntas antalet barn i förskoleålder minska vilket kommer att leda till att återväxten i skolan försvåras än mer. I Härad förväntas antalet barn i förskoleålder öka vilket på sikt bör öka chanserna till att fler barn går i Härads skola. levantalet är lågt på landsbygdsskolorna och har de senaste 10 åren minskat- ännaskolan ca 20 elever (30 %), Fogdö skola 50 elever (44 %) och Härads skola 50 elever (50 %). Barn i grundskoleålder, förskoleklass till årskurs 5 i de olika delområdena har i relativt stor utsträckning valt annan skola än närmaste landsbygdsskola, änna 40 %, Fogdö 42 % och Härad 39 %.
5 5/23 ännaskolan Bilden visar spridningen av elever som går på ännaskolan. n prick kan ange fler elever. Diagram befolkning 1-11 år utfall 2008 änna utfall 2009 utfall utfall 2011 utfall 2012 utfall 2013 prognos 2014 Antal barn prognos 2015 prognos 2016 prognos 2017 prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos prognos 2022 prognos Åldersgrupp Diagrammet visar den faktiska folkmängden i delområdet änna (gråa staplar) för åren 2008 till 2013 och en prognos (röda staplar) för år 2014 till år 2023 för respektive åldersgrupp; 1-5 år (förskola), 6-9 år (förskoleklass till årskurs 3) och år (årskurs 4 och 5). Notera att staplarna omfattar olika åldersspann 1-5 år (5 årskullar), 6-9 år (4 årskullar) och år (2 årskullar).
6 I änna har det varit runt barn 1-5 år de senaste åren. Antalet barn i åldrarna 6 till 9 år har varierat mellan 40 och 50 barn och de i åldrarna år har varit runt 20 barn de senaste åren. Befolkningsprognosen visar att det kommer vara något färre 1-5 åringar, ca 50 barn de kommande åren. Barn i åldersgrupper motsvarande grundskolans tidigare år förväntas återigen minska något de kommande åren. 6/23 Diagram antal elever ännaskolan åren Antal elever ännaskolan År period 15 september Antalet elever på ännaskolan har minskat med ca 20 elever (30 %) från 2004 till 2014 och de senaste tre åren har skolan haft färre än 50 elever. Åren 2004 och 2006 hade ännaskolan elever upp till årskurs 6 men idag finns elever upp till årskurs 4. Tabell antal elever på ännaskolan med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt ännaskolan varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år F Summa Andel % 40% 100%
7 7/23 Av de 47 eleverna på ännaskolan kommer fem från andra delområden i kommunen: Härad, Tosterö, Åker och Vasa. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i änna har % valt ännaskolan och 40 % en annan skola. Fogdö skola Bilden visar spridningen av elever som går på Fogdö skola. Pricken kan ange flera elever. Av kartan kan vi se att eleverna är utspridda över en större yta. Merparten av eleverna åker med linjebuss till skolan. tt fåtal som inte bor efter busslinjen åker taxi. Diagram befolkning 1-11 år Antal barn Fogdö utfall 2008 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 utfall 2012 utfall prognos 2014 prognos 2015 prognos prognos prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos prognos 2022 Åldersgrupp prognos 2023 I Fogdö har befolkningen 1-5 år minskat de senaste åren och prognosen visar en fortsatt minskning kommande år. Antalet barn i tidig grundskolålder har ökat något tidigare år men förväntas på sikt minska kraftigt. Det kommer att leda till att återväxten i skolan försvåras än mer.
8 8/23 Diagram antal elever Fogdö skola åren Fogdö skola Antal elever År period 15 september Antalet elever på Fogdö skola har minskat med nästan 50 elever (44 %) från år 2004 till Åren 2004 till 2008 hade Fogdö skola förskoleklass till årskurs 6, idag finns drygt elever fördelat på förskoleklass till årskurs 5. Tabell antal elever på Fogdö skola med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt Fogdö skola varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år F Summa Andel 58% 42% 100% Av de 62 eleverna på Fogdö skola kommer 52 från delområdet Fogdö. Övriga 10 elever kommer från skilstuna och delområdena Vasa, Tosterö och Finninge. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i Fogdö har 58 % valt Fogdö skola och 42 % en annan skola.
9 9/23 Härads skola Bilden visar spridningen av elever som går på Härads skola. Prickarna på bilden kan ange flera elever. Merparten av de elever som går på Härads skola bor i eller nära tätorten Härad, och har gångavstånd till skolan. Diagram befolkning 1-11 år utfall 2008 Härad utfall 2009 utfall 2010 utfall utfall 2012 utfall prognos 2014 Antal barn prognos 2015 prognos 2016 prognos 2017 prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos 2021 prognos prognos Åldersgrupp I Härad har antalet barn 1-5 år ökat något de senaste åren och befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning av barn i förskoleåldern. Antalet barn i tidig grundskoleålder har minskat något tidigare år men förväntas på sikt öka igen. Det bör på sikt öka chanserna till att fler barn går i Härads skola.
10 10/23 Diagram antal elever Härads skola åren Härads skola Antal elever År period 15 september Antalet elever på Härads skola har minskat med ca 50 elever (ca 50 %) från år 2004 till År 2004 och 2005 hade Härad förskoleklass till årskurs 6. Tabell antal elever på Härads skola med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt Härads skola varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år F Summa Andel 61% 39% 100% Härads skola har inte många elever från andra områden. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i Härad har 61 % valt Härads skola och 39 % en annan skola. Organisation Tack vare det lilla elevantalet på en byskola finns möjlighet att vara flexibel och personlig, att omorganisera, skräddarsy och individualisera. Detta arbetssätt kräver ett nära samarbete mellan alla lärare eller pedagoger. Ju färre personer att tillgå ju sämre förutsättningar för denna flexibilitet.
11 11/23 änna skola änna skola är en F-5 skola och tillhör Åkerskolan organisatoriskt, vilket innebär att skolan inte har någon skolledning på plats dagligen. Idag har skolan 47 inskrivna elever fördelat på förskoleklass till årskurs 4. Skolundervisningen bedrivs i åldersblandade grupper, en 1-2:a och en 3-5:a ( idag en 3-4:a). Skolan har kapacitet att ta emot fler elever. I närliggande lokaler finns änna förskola som tillhör en förskoleenhet med annan ledning. Tabell personalresurser ännaskolan hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Annan pedagogisk personal ärare ännaskolan 0,2 0 0, ,26 Fogdö skola Härad - Fogdö skolor och förskolor samt Tosterö förskola har tillhört ett rektorsområde med en rektor/förskolechef fram till höstterminen Under hösten finns en tillfällig lösning med anledning av att tidigare rektor slutat. Rektor Tosteröenheten ansvarar för Fogdö skola. Förskolan ligger under en tillförordnad förskolechef för Fogdö/Härad/Tosterö förskolor. Fogdö förskola finns i närliggande lokaler till skolan. Fogdö skola är en F-5 skola och har idag 62 elever fördelat på förskoleklass till årskurs 5. Undervisningen är åldersblandad och bedrivs i en Fsk-1:a och en 3-5:a. Tabell personal Fogdö skola hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Annan pedagogisk personal ärare Fogdö skola 0, ,82 0,5 0,68 3,2 Härad skola Rektor Paulinska ansvarar under hösten 2014 för Härads skola. Härads skola är en F-5 skola och har idag 46 elever fördelat på förskoleklass till årskurs 3. Hösten 2014 erbjöds årskurs 4 och 5 att flytta över till Paulinska skolan med anledning av att skolan saknade lärare. Undervisningen bedrivs i olika grupperingar både åldersblandat- och homogent. Härads förskola finns i närliggande lokaler. Tabell personal Härads skola hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Annan pedagogisk personal ärare Härads skola 0,1 0,1 0,8 2,57 0,5 0,6 2,3
12 12/23 I forskning som gjorts kan man konstatera att lärare som arbetar på en liten byskola upplever sin relativa frihet dvs., avsaknad av ett närvarande chefs- och ledarskap, som både stimulerande men också betungande. Rektors styrning och ledning har stor betydelse för skolans kvalitet, framgång och elevernas resultat. Forskning pekar på vikten av att rektor leder det dagliga arbetet i skolan, och dess kärnprocesser undervisning och lärande. Rektors pedagogiska ledarskap inrymmer att hävda och kommunicera skolans mål, att analysera och bedöma arbetet med skolans målområden samt att initiera och leda utvecklingsarbete. Det inrymmer också att reflektera över och föra dialog med lärare kring skolans målsättningar, undervisningens kvalitet och elevers lärande. levhälsan är en strategisk resurs i skolans arbete med att identifiera elevers stödbehov och vanligtvis också för att sätta in rätt åtgärder. levhälsan har en betydelsefull roll som expertis, rådgivare och handledare när det gäller psykisk ohälsa och social problematik. Den utgör ett komplement till lärarnas pedagogiska kompetens. levers upplevelse av en liten skola varierar. Ofta lyfts trygghetsfaktorn fram, men det kan också vara en motsatt effekt. Måttet för det som anses som normalt tenderar att bli snävare när antalet personer minskar. Det som anses som annorlunda framträder tydligare i en liten gruppering. Därmed kan en känsla av utsatthet upplevas större på en liten skola. lever i behov av särskilt stöd kan riskera att inte få det stöd som krävs då kompetens saknas på skolan. Alla tre skolor saknar elevhälsopersonal på skolan. Skolsköterska har endast ett fåtal timmar till förfogande på varje skola. Tillgång till kurator och psykolog är bristfällig. Åldersblandade grupper I våra landsbygdskolor sker merparten av undervisningen i åldersblandade klasser. Med åldersblandade klasser menas att två eller tre årskurser får undervisning tillsammans av en lärare. Undervisningen är vanlig på landsbygden där det är ont om elever, i så kallade B-skolor. Men på 1990-talet blev åldersblandade klasser populära av pedagogiska skäl. Barnen skulle ta ansvar för och lära av varandra. Bland annat har det hetat att åldersblandade klasser skulle vara gynnsamma för flickor, svaga elever och barn födda utomlands, något som inte forskning kan styrka. I en undersökning (FoU-rapport 2002:7) beskrivs effekterna av åldersblandad undervisning. Tidigare undersökningar har oftast berört elever i lågstadiet. Med några undantag saknas dessutom longitudinella undersökningar där elever följts över tid, en undersökningsform som ökar möjligheten att dra säkra slutsatser. I nämnda undersökning följs en större grupp elever från årskurs 2 till årskurs 5. Av eleverna har 672 gått i åldersindelade klasser både i årskurs 2 och 5, 31 har i årskurs 2 gått i åldersblandade klasser och i årskurs 5 i åldersindelade, samt 49 som gått i åldersblandade klasser både i årskurs 2 och 5. I årskurs 5 gick eleverna i 73 klasser (varav tio åldersblandade) från 39 grundskolor. Bland skolorna finns både kommunala och privata. Samtliga lärare som arbetade i åldersblandade klasser hade själva tagit initiativ till att arbeta i en sådan klass; antingen genom
13 13/23 att söka sig till skolan eller genom att medverka till att ändra klasserna från åldersindelade till åldersblandade. Undersökningen omfattar elevernas basfärdigheter (ordförråd, läs- och räkneförmåga), självbild, skolanpassning, sociala förmågor samt kamratkontakter. Dessutom undersöktes om det fanns skillnader i hur lärarna arbetade pedagogiskt i åldersblandade och åldersindelade klasser. Undersökningen visar att: När ingen hänsyn togs till elevernas tidigare prestationer eller sociala bakgrund fanns endast statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna: eleverna som hela tiden gått åldersblandat var i genomsnitt mer blyga än eleverna i de andra klasserna. Analyser av förändringen från årskurs 2 till 5 visar att eleverna som hela tiden gått åldersblandat i genomsnitt hade sämre räkneförmåga, var mer blyga, avbrytande samt hade sämre ledaregenskaper än elever som hela tiden gått åldersindelat. När elevernas sociala bakgrund och det pedagogiska arbetssättet vägdes in hade åldersblandade klasser en statistiskt säkerställd negativ effekt för 12 mått, en positiv för ett mått och ingen påvisbar effekt för sju mått. Ålderssammansättning förklarade i de flesta fall mellan en och tre procent av variansen. leverna i de åldersblandade klasserna föredrog att umgås med jämnåriga. ärarna i åldersindelade klasser upplevde ett större ansvar för eleverna än lärarna i de åldersblandade klasserna. Det fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader i lärarnas beskrivningar av skolans ledningsarbete, samarbetet mellan lärare respektive mellan lärare och föräldrar eller i förekomsten av ett individualiserat arbetssätt. Sammanfattningsvis talar denna undersökning för att åldersblandade klasser i huvudsak är negativt för eleverna, men att ålderssammansättningens påverkan är begränsad. Forskning (Håkanssons och Sundberg) visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna. Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att
14 lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov. 14/23 Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken. Resultat Skolverket har i en rapport sammanställt en utvärdering av små respektive stora grundskolor och deras förutsättningar när det gäller likvärdighet och valfrihet i utbildningen. I studien finns en tonvikt på förhållanden i glesbygd som har en stor andel små skolor och där skolans roll har stor betydelse. Utvärderingen grundar sig på fallstudier samt två kunskapsöversikter som har en pedagogisk respektive en kulturgeografisk utgångspunkt. Den senare är anpassad till de kommuner där fallstudieskolorna är belägna. Utvärderingen har utförts vid nio grundskolor i Västerbottens och Västernorrlands län och omfattar skolor i såväl tätort som i glesbygd. tt viktigt resultat från studien är att inga stora skillnader kan konstateras mellan små och stora grundskolor trots mycket skilda förutsättningar. Utbudet av valfria ämnen är den enda egentliga skillnaden mellan små och stora grundskolor. Studien visar att vad som räknas som stora respektive små skolor är mycket relativt mätt med elevernas egna mått. Kunskapsöversikten visar på ett samband mellan skolstorlek och trivsel i skolan för eleverna och med en tendens till att skolstorlek spelar mindre roll ju högre upp i åldrarna man kommer. Studien visar även på skolans starka symbolvärde, vilken har stor betydelse för bygdens identitet. Varken studiens empiri eller de båda kunskapsöversikterna leder fram till någon slutsats om att en viss skolstorlek kan anses som kvalitativt överlägsen. isbeth Åberg-Bengtsson har gått igenom 30 års forskning i små skolor på landsbygden och menar att två fakta föreligger: 1. Det finns ingen indikation på att små skolor får sämre resultat eller inte ger en lika god utbildning som andra skolor. 2. Den högre kostnaden per elev och minskande befolkning riskerar nedläggning av små skolor. Nationella prov år 3 NP I en rad studier är sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och utbildningsresultat väl belagda. Detta gäller framförallt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital etc.) påverkar skolresultat. Relationer mellan samhällsfaktorer och skolresultat är i stora stycken outforskade såväl nationellt som internationellt. tt
15 viktigt skäl till detta är förstås att direkta mått på sådana faktorer varit och är svåra att identifiera, avgränsa och observera. 15/23 Resultaten från nationella prov år 3 på våra landsbygdskolor varierar mellan åren och skolorna och är både bättre och sämre än kommunens skolor sammantaget. ftersom antal elever är få blir variationerna också större procentuellt. Bedömning och genomförande av NP har gjorts av undervisande lärare på berörd skola liksom alla rättning och bedömning. Skolverket gjorde år 2000 en nationell granskning av betygsättningen som visade på betydande brister när det gäller likvärdigheten. Denna granskning bidrog till att det under senare års vidtagits en rad statliga insatser för en mer likvärdig bedömning och betygsättning. Sambedömning är ett sätt att säkra likvärdigheten. 100 Nationella prov åk 3 vt 2010 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel
16 16/ Nationella prov åk 3 vt 2011 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel 100 Nationella prov åk 3 vt 2012 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel
17 17/ Nationella prov åk 3 vt 2013 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel 100 Nationella prov åk 3 vt 2014 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel Det finns forskning som visar att mindre klasser de första åren är mer effektivt än fler lärare i klassen, särskilt för elever i socialt utsatta situationer (STAR-projektet i USA). Samtidigt visar den välrenommerade internationella skolforskaren Hatties metastudie av vad som har effekt på elevernas resultat, att klasstorlek visserligen har betydelse för resultatet, men oftast betydligt mindre betydelse än andra insatser. Av detta kan man dra slutsatsen att det i vissa lägen kan vara
18 18/23 lämpligt att minska klasstorleken men det är ingen generell medicin och resurserna kan användas effektivare på andra sätt i många fall. Trygghet Resultaten från elevenkäten om trygghet varierar mellan skolorna och över tid. ftersom skolan har få vuxna och barn är det i högre grad än på en stor skola personbundet hur känslan av trygghet upplevs. Fler resultat finns att ta del av i bilaga. Forskningen visar hur viktigt det är att våga vara nära och odla relationer med alla elever. Finns inte kontakten sker mycket lite lärande, vilket gör att en liten skola blir mer sårbar då det finns få lärare. Det relationella lärandet är viktigt för kvalitet och förmedlar känslan av att vara viktig, sedd, betydelsefull och förstådd. Den nära och mer frekventa kontakten lärare - elev, som finns i den mindre lärmiljön skapar trygghet och självkänsla om de vuxna har förmåga att skapa de kvalitativa relationer som beskrivs ovan. Om så inte är fallet kan det få motsatt effekt. Professor Kristina Ström från Åbo Akademi har forskat på specialpedagogik i små skolor i Norden. tt faktum är att med växande avstånd till tätort minskar tillgången till specialpedagogiskt stöd, vilket också är fallet på våra landsbygdsskolor. För att få effekt är det viktigt att specialpedagogen är en närvarande coach, möjlig att rådfråga. Syftet är att varje elev får plats och blir del av en gemenskap. Tryggheten gynnar lärandet.
19 19/23 Delaktighet 100 Småskolor åk 4-5 elevenkät fråga 3. ärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter A N D % Strängnäs samtliga Riket samtliga Fogdö skola Härads skola änna skola Resultaten från elevenkäten om delaktighet skiljer sig mellan skolorna. ftersom eleverna har få lärare så är det mer personbundet hur skolan upplevs. Fler resultat finns att ta del av i bilaga. 100 Småskolor åk 4-5 föräldraenkät fråga 3. ärarna i mitt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter A N D % Strängnäs samtliga Fogdö skola Härads skola änna skola Resultaten från föräldraenkäten varierar mellan skolorna och över tid. ftersom skolan har få vuxna och barn är det i högre grad än på en stor skola personbundet hur föräldrarna upplever skolan för sina barn. Thelin och Solstad (2005) menar att föräldrar till barn i små skolor tycks vara mer engagerade än föräldrar till barn i större skolor.
20 20/23 Personal Sverige har i dag undervisande lärare som helt saknar utbildning. Sammanlagt undervisar lärare i ämnen där de saknar kompetens. Införandet av lärarlegitimation är också något som kan ses som ett hot mot landsbygdsskolor. agen säger att från och med den 1 juli 2015 ställs krav på lärarlegitimation för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare. Kravet som ställs är att lärarna ska ha en lärarexamen och ha arbetat i minst ett år som lärare. Anledningen till att mindre skolor drabbas extra hårt av detta är att undervisningen i blockämnen som NO och SO ofta leds av lärare som inte har behörighet i blockets alla ämnen. Bristen på behöriga lärare kan då leda till att det blir mer effektivt att flytta eleverna och lärarna till större skolor där möjlighet till omstrukturering finns. För en liten skola innebär det stora problem att hitta lärare som har en behörighet att undervisa i många ämnen. Samordning av tjänster mellan skolor kan bli aktuellt eller att obehöriga lärare anställs läsårsvis. Utifrån landsbygdsskolornas geografiska läge är det svårt att få vikarier, vilket i praktiken innebör att de vuxna som finns på skolan får gå in och täcka upp för varandra. konomi Resultat / Prognos Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Prog. avv. mot bud (okt) % av budget nhet Fogdö skola ,2% ,0% ,9% ,2% Härad skola ,9% ,3% ,6% ,5% änna skola ,1% ,5% ,1% ,9% Samtliga ,3% ,4% ,7% ,4% Samtliga landsbygdsskolor har redovisat ett negativt resultat de senaste tre åren. Prognosen för 2014 visar på ett förväntat underskott på närmare 2 mnkr. I Sverige finns det flera kommuner som tillämpar former av strukturbidrag till landsbygdsskolor. Modellerna varierar liksom kriterierna. xempel: skola med färre än 100 elever som är belägen utanför tätort och är den enda skolan i närområdet. I budget 2015 finns inte pengar avsatta i Strängnäs för detta ändamål. Har vi råd att behålla våra landsbygdsskolor? Den stora besparingen på skolnedläggelser fås genom att elever från de nedlagda skolorna placeras ut i redan befintliga klasser på större skolor. I och med detta kan befintliga tjänster på skolorna dras in. Utöver detta kan besparingar göras på lokalkostnaderna.
21 21/23 Tabell effektivisering landsbygdsskolor/grundskolor, tkr Helår per enhet Total ffekt Fogdö Härad änna Halvår Helår 1. Omfördelning elevpeng (organisation konsolideras/effektiviseras: Minskade lokalkostnader/ram till KS / inkl. idrottslokaler Minskade utbetalning till enskilda huvudmän för lokalkostnader Att inte effektivisera landsbygdsskolorna innebär ökade kostnader i form på så sätt att alternativ: a) Strukturbidrag måste till (underskott 2014 ca 1,8 mkr) b) Framtida underskott genererar dessutom extra utbetalning till enskilda andsbygdskolorna har idag flera elever som inte bor på gångavstånd. Nedan redovisas antal elever per skola som antingen får ett busskort eller åker taxi: Fogdö skola Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F Härads skola Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F ännaskolan Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F Kostnaden för ett busskort är kr/läsår. Kostnaden för taxi varierar men ligger i snitt på 3 0 kr/månad/elev. De elever som idag har busskort eller taxi har fortsatt rätt till detta även om de blir anvisade till en annan skola. De elever som idag har valt en annan skola än den som kommunen anvisat dem till (dvs. en av landsbygdsskolorna) har rätt till busskort om de skulle fått skolskjuts till den anvisade skolan. Utifrån skolornas placering kan vi konstatera att Fogdö skola är den skola där de flesta eleverna bor långt ifrån skolan. Om elever som skulle anvisas till landsbygdsskolorna istället anvisas till en annan skola i kommunen skulle alla elever beviljas skolskjuts. Den tillkommande
22 22/23 kostnaden för de ytterligare elever som skulle få skolskjuts har beräknats utifrån dagens kostnad för busskort till drygt kronor för Fogdö skola (23 elever tillkommer), ca kronor för Härads skola (36 elever tillkommer) och ca kronor för änna skola (37 elever tillkommer). okaler Benämning Hyresobjekt Kontraktsarea Area/elev Fogdöskolan Grundskola 6 10,6 Fogdöskolan Gymnastiksal 566 9,1 Häradsskolan Grundskola ,3 Häradsskolan Gymnastiksal ,3 ännaskolan Grundskola ,1 ännaskolan Gymnastiksal 2 5,5 Det totala bokförda värdet för alla skollokaler är 16 mnkr. okalerna kan användas för annan verksamhet eller säljas till privatpersoner eller företag. Föreningar kan tänkas vilja använda delar av lokalerna. Sammanfattning - slutsats Ny internationell forskning visar att många svenska skolreformer inte föregåtts av utvärderingar utan baserats på mer eller mindre rimliga teorier som lanserats som sanningar. Åldersblandade klasser, problemorienterad undervisning, läxor och skriftliga test är metoder som är skadliga eller bara ger måttlig effekt på inlärningen, skriver Knut Sundell, Sven Bremberg och Martin Karlberg. Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner för att ge barn och unga ett värdigt liv. Barn som misslyckas i skolan har en kraftigt förhöjd risk för ett flertal hälsoproblem och särskilt psykosociala problem. Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om svenska elevers dåliga skolprestationer. ärare, föräldrar, experter och politiker har idéer om hur de svenska eleverna skall nå framgång. n del framhåller vikten av fördjupade ämnesstudier hos lärare, andra vikten av ordning och reda. Sällan refereras till den omfattande forskning som finns på området. Sammantaget visar forskningssammanställningen att läraren är den viktigaste faktorn för inlärning, att lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna, att lärare måste bli medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta. Skolledare och lärare måste även skapa en skola, personalrum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning. Skolans ekonomi eller lärartäthet spelar inte någon större roll för elevernas skolprestationer viktigast är hur man använder de resurser skolan förfogar över. Utifrån beprövad erfarenhet och forskning är en skola med få elever mer sårbar vad gäller kvalitet. Upp och nergång i elevflöden, fritt skolval, krav på behörighet
23 23/23 hos lärare, elevers behov av särskilt stöd och tillgång på elevhälsa är faktorer som får större effekter på en liten skola. Politiska avvägningar måste göras i BUN utifrån ett ansvar för helheten. Målet bör vara att minimera lokalnyttjandet till förmån för mer pengar till pedagogisk verksamhet. För all personal, föräldrar och elever behöver blivande majoritet ta ställning till om alla, några eller någon landsbygdskola ska finnas kvar eller inte. tt beslut om framtiden för landsbygdsskolorna bör ske så snart som möjligt. Utbildningskontorets bedömning att det bör ske senast i februari/mars. Idag finns oro och spekulationer om framtiden som kan leda till att lärare slutar, elever presterar sämre resultat, föräldrar väljer andra alternativ osv. Vi har i utredningen kunna påvisa att många föräldrar redan idag har valt bort närmsta skola, dvs. landsbygdsskolan. Om ställningstagandet blir att dessa skolor ska finnas kvar, behöver även beslut fattas om organisation och årskurser, samt vilken budget dessa skolor ska få. tt system med någon form av landsbygdsstöd kommer att krävas.
VÄNGE HAR VI VALT...
VÄNGE HAR VI VALT... Vi möter kraven i nya lärar-reformen med de resurser som finns idag! Vi kan möta besparingskraven med effektiviseringar/förändringar inom nuvarande organisation! Föräldrar och barn
Läs merPolicy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun
Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merVad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?
Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters
Läs merUtredning för antal högstadier i Alingsås centralort.
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merDNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011
DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merNär det gäller allmänheten så har dialogen varit ännu knappare, då politiker inte insett att beslutet även drabbar alla invånare.
Bilaga till KF skrivelse 2016-06-16 1(5) 1. Allmänt Vi har tagit del av de fyra underlag, som beskriver det pågående skedet, nämligen BoU framskrivning [BoU], Sweco rapport Utvärdering och utredning av
Läs merStrukturförändring Kungsängsskolan
TJÄNSTESKRIVELSE 1(9) 2012-04-01 BUN-387/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merGöteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd
Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merPressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merÖronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 322-3820/2003) Öronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2003:31) av Fahri
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merMånadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
1 Barn- och ungdomsnämnden 2009-06-17 Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merNyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merFörvaltningsberättelse 2015
Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328
Läs merBeslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
Läs merKarriärvägar för lärare, svar på motion (S)
2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)
Läs merInkluderande arbetssätt. Varför då?
Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merTill samtliga ledamöter och ersättare i Skultuna Kommundelsnämnd. Våga Värna. Om Haraker Skola!
Till samtliga ledamöter och ersättare i Skultuna Kommundelsnämnd Våga Värna Om Haraker Skola! Till: Från: Samtliga ledamöter och ersättare i Skultuna kommundelsnämnd Engagerade föräldrar och boende i Haraker
Läs merYttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2015-03-24 Robert Handläggare Lundh Telefon:08 Robert Lundh 508 33 638 Telefon:08 508 33 638 Till Utbildningsnämnden
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merBeslut för grundskola
Skoiinspektionen Beslut 2014-06-25 Lunds kommun Rektorn vid Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Varpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Ekelundsskolan,
Läs merNyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013
Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad
Läs merSkola för elever med tal- och språkstörning
Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merSKOLSKJUTSBESTÄMMELSER FÖR FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA
SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER FÖR FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA Rätten till skolskjuts styrs av 10 kap 32 skollagen (2010:800): Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merRemiss - Dnr 31-2014:802 - Ansökan från Svartådalens Skola AB
SALA4000, v 2.0, 2012-08-27 N:\ Staben\BLN\2014\2014-03-11\Ärende 9 Remiss skola Svartådalen.docx SKOLFÖRVALTNINGEN 1 (5) DNR 2014/261 BILAGA BLN 2014/13/2 ÄRENDE 9 BENNY WETTERBERG DIREKT: 0224-74 80
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merTill: Gislaveds kommun Barn- och Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen
Till: Gislaveds kommun Barn- och Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Vi vill med detta brev sammanfatta de som vi ser som
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖRÄLDRARÅDET 8 MARS 2012 FÖR BOCKARASKOLAN, KRISTDALASKOLAN OCH RÖDSLESKOLAN
1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Döderhults skolområde MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖRÄLDRARÅDET 8 MARS 2012 FÖR BOCKARASKOLAN, KRISTDALASKOLAN OCH RÖDSLESKOLAN Närvarande 20 föräldrar från Rödsle
Läs merSkola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs merProjektdirektiv och långsiktiga mål
Projektdirektiv och långsiktiga mål 3 Projektdirektiv Bakgrund - 2021 ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun! > Hållbar kunskap, trygghet och hög kompetens i ett 0-20 årsperspektiv > Helhetssyn där
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merKvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun
Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merÖkat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merBeslut om bidragsbelopp 2011
29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merUtbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink
Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merVilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?
Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? De skolor vi ska ha ska det satsas på. Satsa på lärarna. Medel för fortbildning, ex vikarier
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:4035 Täby Friskola Aktiebolag Org.nr. 556599-8860 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr belägen i Täby kommun 2(7) Tillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merChefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merRiktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län
Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merGnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005
Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005 Innehåll: 1. Inledning. 1:1 Gnosjö skolor.. 1:2 Kvalitetsarbetet 2. Vision.. s. 1 3. Styrdokument.. 3:1 Skolplanen 3:2 Skolstyrelsens övergripande strategier. 3:3
Läs mer