Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Transkript

1 Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet

2 Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort som är större än innevånare. Öar utan fast landsförbindelse. Ca 24 procent, av Sveriges befolkning bor i gles- eller landsbygdsområden. Svenska kommunförbundet: Kommun med mindre än sju invånare/kvadratkilometer och mindre än invånare. 29 stycken glesbygdskommuner i Sverige enligt denna definition. Statistiska centralbyråns, SCB: Allt som inte är tätort är glesbygd. I en tätort är det maximum 200 m mellan husen och det bor mer än 200 invånare på orten. 2

3 Definitioner av begrepp Små lärandemiljöer (norsk forskning): Johansen (2009) finns små lärandemiljöer i mer isolerade områden, d.v.s. i skolor som befinner sig på landsbygden eller på öar. Eleverna uppdelas inte i rena klasser beroende på ett litet elevantal utan eleverna delas in i färre klasser där flera åldersgrupper samlas. Byskolor (finsk forskning) Karlberg Granlund (2009) har definierat en liten byskola utifrån skolans elevantal. I översikter från finska Utbildningsstyrelsen och finska Statistikcentralen benämns små skolor som skolor med färre än 50 elever. Slutsats Enhetliga definitioner saknas, begreppen behöver redas ut så att man faktiskt talar om samma sak när begrepp glesbygdsskola används. 3

4 Vetenskapliga studier Lisbeth Åberg-Bengtsson (2009) Genomgång av 30 års forskning i små skolor på landsbygden i Sverige. Underlag rapporter från nationella myndigheter, och officiell statistik. Bild: Skuggning visar i grova drag de mest lantliga och glest befolkade områdena i Sverige Källa: International Journal of Educational Research Volume 48, Issue 2, 2009, Pages En samstämmig bild framträder: a) det finns inga indikationer på att små skolor på landsbygden inte ger en lika god utbildning som andra skolor, men b) den högre kostnad per elev och minskande befolkning i glesbygden ökar risken för skolnedläggningar Betydelsen av den lilla byskolan i ett samhället perspektiv får perifer uppmärksamhet i denna forskningsstudie. 4

5 Vetenskapliga studier Annika Andrea Thelin & Karl-Jan Solstad i kunskapsöversikten Utbildning i glesbygd samspel eller konflikt? Karlberg - Granlund, G. (2009), Att förstå det stora i det lilla. Thelin och Solstad (2005) menar att föräldrar till barn i små skolor tycks vara mer engagerade än föräldrar till barn i större skolor. Den lilla byskolan har blivit ett lovligt villebråd i besparingsjakten, anser Karlberg - Granlund (2009) Kampen för byskolan är ett försvar av både lokal livskvalitet och pedagogisk kvalitet för den enskilde eleven menar Karlberg - Granlund (2009). Lärarna trivs bra i sitt arbete men friheten och ansvaret kan vara både stimulerande och betungande 5

6 Vetenskapliga studier Margit Näsström D-uppsats (2009), Distansundervisning, En möjlighet för lärande i glesbygd? Lärarperspektivet: Studiens tretton lärare från glesbygdsskolor menar att IKT och distansundervisning kan till en del lösa problemet med obehöriga lärare. Skolor skulle kunna samverka oavsett geografiskt avstånd. Lärarna som har bra kompetens i IKT, ser många möjligheter men det ställer stora krav på pedagogiskt nytänkande. Ekonomi och teknik som det största problemet för att införa distansundervisning i större skala. 6

7 Utmaningar för skolor i glesbygd Vikande elevunderlag Minskade ekonomiska resurser Långa avstånd mellan skolor omöjliggör dock nedläggning. (Men skolor läggs ändå ned.) Få lärare per skola ökar risken för att endast ett fåtal lärare är behöriga att undervisa i alla ämnen Den elevsociala situationen kan bli utarmad 7

8 Kort historik (Västernorrland, Västerbotten & Jämtland) 24-mila skolan, (2004) ett utvecklingsarbete gällande framtida möjligheter för små skolor vad beträffar måluppfyllelse och skolutveckling. Utbildningsinsats och testlektioner via IKT, i samarbete med UmU. Kunskapsnätverket Lärande i glesbygd (14 kommuner i tre län och sameskolstyrelsen).lära av andra, utbildningsinsatser, utbyten med Norska skolor och forskare Skriver fram ansökan (2009), i samarbete med UmU, om att få bedriva en försöksverksamhet (FoU) gällande distansundervisning i grundskolor via IKT i avgränsade ämnen/kunskapsområden (dispensansökan) 8

9 I arbetet med att författa ansökan (2009) så tillämpades en gemensam struktur för samtliga 14 kommuner och Sameskolstyrelsen: Förankring (bifoga förankringsbeslut) Kommunal projektgrupp - ange samordningsansvarig Deltagande skolor och ort Antal berörda elever per skola och årskurs Ämnen/områden Befintlig IKT utrustning tillgänglig support Lärarnas befintliga utbildningsnivå gällande IKT Lärarnas kompetensutvecklingsbehov 9

10 Beslut hösten 2010 Regeringen svarar att frågan kommer att beredas i ett större sammanhang - Departementsutredning remissomgång leder till - en ny utredning SOU 2012:76., Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. Remisstid till 7 maj Vad händer sedan? Hur planerar regionen att agera? 10

11 Den lilla skolans vara eller inte vara? En fråga som berör många olika perspektiv Demografisk fråga Näringslivsfråga En fråga om arbetstillfällen i offentlig sektor Skolfråga Ekonomisk fråga Kvalitativ fråga En fråga om elevers restid En fråga om kvantitet (antal elever, lärare ) men där besluten ofta hamnar i knäna på skolans politiker är frågan större än en kommunal fråga? Är det en fråga om demokrati på nationell nivå? 11

12 Hur kan undervisningens kvalitet behållas och utvecklas i den lilla skolan? Ur ett glesbygdsperspektiv är möjligheten till fjärr- och distansundervisning i grundskolan en avgörande förutsättningar för elevernas möjlighet till höga kunskapsresultat och tillgång till en likvärdig skola. 12

13 1. Vad kan känneteckna en glesbygdsskola? 2. Vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Det finns många olika kännetecken men inga enhetliga definitioner av väl kända begrepp, vilket gör att man måste vara extra observant Styrkor: Inga indikationer på att små skolor på landsbygden inte ger en lika god utbildning som andra skolor. Engagerade föräldrar. Lärare har en övertygelse om att IKT och distansundervisning kan till en del lösa problemet med obehöriga lärare Brister: och oro nämns nästan alltid utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Behörigheter för att undervisa i samtliga ämnen 13

14 Frågor att tänka kring och diskutera Vad är viktigt med tanke på den lilla skolans utveckling och framtid? Hur kan pedagogisk kvalitet främjas? a) Vilka är behoven inom t.ex. utbildningsplanering, och kompetensutveckling? b). Vilka samarbetsnätverk behövs? Hur kan barn och unga med särskilda behov stödas? 14