Plan för skolnätverket inom den grundläggande
|
|
- Per-Olof Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARLEBY STAD Plan för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen Utredning 2015 FCG KONSULTERING AB P26537
2 FCG KONSULTERING AB Utredning 1 (44) Innehåll 1 Inledning Uppdragets bakgrund och avgränsning Utredningsarbetets framskridande Utredningens bakgrundsmaterial Förändringar i den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö Tätortsgrad Prognos över servicebehovet inom den grundläggande utbildningen för åren Effekterna av planeringen av markanvändningen på ökningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen Effekter av tomtreserven och bostäder som färdigställts under Planläggning Pågående generalplaner och nya bostadsområden som planeras Det nuvarande servicenätet och prognoserna för Karleby stads grundläggande utbildning Den totala elevutvecklingen Ekonomi Grundläggande utbildning (inkluderar eftermiddagsverksamhet) Förväntade kostnader Skolfastigheter Fastigheternas skick Plan Alternativ 1. Det nuvarande servicenätet kvarstår Alternativ 2. Modell i förhandsutredningarna Alternativ 3. Det nuvarande servicenätet minskas Alternativ 4. Det nuvarande servicenätet minskas Slutsats om alternativen Objekt för fortsatt utveckling i framtiden Utveckling av skolnätverket i området Itäreitti mot en enhetlig grundläggande utbildning Vingesgatans fastighet som utrymmesresurs för den grundläggande utbildningen och gymnasiet Skolutrymmesbehov i Peltokorpiområdet Optimal tidsplan för de tre förhandsutredningarna Slutligen... 43
3 FCG KONSULTERING AB Utredning 2 (44) Plan för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen 1 Inledning Karleby stadsfullmäktige och -styrelse förutsatte i samband med beredningen av budgeten för 2015 att en plan ska uppgöras för det svenskspråkiga skolnätverket. Helhetsplaneringen av det svenskspråkiga skolnätverket bör behandlas före planeringen av skolan [Chydenius skola]. (Budgeten 2015). Dessutom beslöt Karleby stads nämnd för utbildning och fostran den 19 februari 2015 om uppgörandet av en utredning av det svenskspråkiga och det finskspråkiga skolnätverket. Karleby gav uppdraget till FCG Konsultering Ab. Rapporten överlåts i augusti/september Utredningen gäller den grundläggande utbildningen. Uppdraget gick ut på att göra upp separata utredningar av de svensk- och finskspråkiga servicenäten, så att planen över servicenäten skulle innehålla en befolkningsgranskning och dessutom elevprognoser enligt områden för den grundläggande utbildningen (6 områden) och skolvis (32 skolor). Tre scenarion per språkgrupp uppgörs över servicenätet. I takt med att arbetet framskred konstaterades att det mest ändamålsenliga är att uppgöra en gemensam rapport över de svensk- och finskspråkiga skolnätverken. Rapporten översätts till svenska. 1.1 Uppdragets bakgrund och avgränsning I Karleby har tidigare uppgjorts s.k. fastighetsklasser och en utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby I del 2 av utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna behandlas strukturellt utvecklande, som anknyter till Karleby stads program för anpassning av ekonomin. Utgångspunkten för ett koncentrerat servicenät inom den grundläggande utbildningen är att uppnå kostnadsbesparingar inom personal- och fastighetskostnader. Styrgruppen för planen för skolnätverket inom den grundläggande utbildningen i Karleby har dragit upp riktlinjer, enligt vilka det i utredningen ska beaktas bl.a. inlärningsmiljöer i den nya läroplanen, granskning av elevutvecklingen, bevarande av nätverket av närskolor (med beaktande av utvecklingen av elevantalet), mjuka värden, en ekonomisk lösning med tanke på framtidsutsikterna, ny granskning av elevupptagningsområdenas gränser, strukturella förändringar, planläggningens effekter samt utvidgning av stadens småhusområden. Under utredningens gång preciserades uppdraget så att man även granskar utvecklingen av den enhetliga grundläggande utbildningen i skolor som omfattar årskurserna 1 9 och utvecklingen av livscykeltjänster, så att man i investeringsprojekt beaktar samarbete mellan den grundläggande utbildningen och småbarnsfostran i samma byggnad. En särskild fråga som granskas är utvecklingen av fastigheten på Vingesgatan, så att en grundskoleenhet skulle placeras permanent i fastigheten. 1.2 Utredningsarbetets framskridande Grundläggande uppgifter som användes för utredningen var uppgifter som levererades av Karleby stad: uppgifter om elevantal och prognoser skolvis och årskursvis, ekonomiska nyckeltal, uppgifter om fastigheter och fastighetsklasser, förhandsutredningar och uppgifter om planeringen av markanvändningen. Antalet elever i skolor med års-
4 FCG KONSULTERING AB Utredning 3 (44) kurserna 1 6 granskades ända till år 2022 och elevutvecklingen i årskurserna 7 9 ända till år Vid beskrivningen av förändringen i verksamhetsmiljön utgjordes de grundläggande uppgifterna som konsulten använde av Statistikcentralens befolkningsprognoser och analyser av servicebehovet. I fråga om ekonomin användes dessutom som vägledande material uppgifter om förväntade kostnader som grundar sig på Statistikcentralens uppgifter. Konsulten ansvarade för inhämtandet av dessa uppgifter. Under maj månad genomfördes en Webropol-enkät bland direktionerna (enligt styrgruppens beslut). 1.3 Utredningens bakgrundsmaterial Centralt material som användes för utredningen var beslut som fattats av nämnden för utbildning och fostran gällande förhandsutredningar av Yxpila skola, Chydenius skola och Kyrkbackens skola samt stadsstyrelsens beslut om utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna. Länken nedan leder till handlingar från möten för nämnden för utbildning och fostran. ng_frames Under länken kan du välja till exempel Nämndens för utbildning och fostran möte Ykspihlajan koulun esiselvitys Nämndens för utbildning och fostran möte Chydeniuksen koulun esiselvitys Nämndens för utbildning och fostran möte Kyrkbackenin koulun esiselvitys Stadsstyrelsens möte Opetuspalvelujen kehittämissuunnitelma
5 FCG KONSULTERING AB Utredning 4 (44) 2 Förändringar i den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö I början av 2015 (förhandsuppgift) fanns det invånare i Karleby stad. Invånarna ökade med 265 jämfört med året innan. Även förhandsuppgiften om befolkningstillväxten för 2015 är synnerligen positiv. Från och med början av 2015 till slutet av juli ökade befolkningen med 161 invånare. Den genomsnittliga årliga tillväxten under de senaste 15 åren har varit drygt 200 personer per år (Budgeten 2015). Enligt Statistikcentralens (2012) prognos ökar befolkningen i Karleby stad i jämn takt under granskningsperioden. Den genomsnittliga tillväxten under de kommande åren är drygt 300 invånare per år. På 2020-talet förutspås tillväxten minska något, till i genomsnitt 250 invånare per år. Fram till år 2030 förutspås befolkningen öka med totalt invånare. Den årliga nativiteten i Karleby har stabiliserats på cirka 600 barn per år och har varit i genomsnitt 608 barn per år under de senaste fem åren (tabell 1). Från och med början av 2015 till slutet av juli var nativiteten 301 barn * *läget Tabell 1. Antal födda i Karleby stad (Statistikcentralen 2015). Det årliga födelsetalet förutspås överstiga 600 barn för hela granskningsperioden. Barn under 15 år utgör något mindre än 20 procent av den totala befolkningsmängden. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldern och barn och ungdomar som deltar i utbildningen på andra stadiet ökar i jämnt takt, medan tillväxten avtar något närmare 2030-talet (tabell 2). Tillväxten är +17 procent. I siffror ökar denna åldersgrupp med cirka 970 barn och unga mellan 2012 och 2029 (Statistikcentralen 2012, 2013). Tabell 2. Befolkningsutveckling enligt åldersklass (Statistikcentralen 2012). Av befolkningen var 84,3 procent finskspråkiga och 13,1 procent svenskspråkiga. Av befolkningen hade 2,6 procent ett annat modersmål (Budgeten 2015).
6 FCG KONSULTERING AB Utredning 5 (44) Tätortsgrad Med tätortsgrad avses andelen tätortsinvånare av den befolkning i kommunen vars boningsort kan definieras med koordinater. Tätortsgraden beräknas årligen. Karleby stads tätortsgrad den 1 januari 2012 var 86,9 procent. Detta betyder att under 15 procent av Karlebyborna bor utanför tätorter (bild 1). Bild 1. Klassificering av städer och landsbygd i landskapet Mellersta Österbotten ( På bild 1 kan man observera att en tämligen stor del av Karlebys yta är glesbygd. Stadsområdet med sina kransområden ligger i den nordvästra delen av staden och gränsar mot havet i norr. Stadens tillväxt och tomtreserv koncentreras även i framtiden till stadsområdet (det inre och bortre stadsområdet) och till stadens kransområde (jämför avsnitt 2.3 om markanvändningen).
7 FCG KONSULTERING AB Utredning 6 (44) 2.2 Prognos över servicebehovet inom den grundläggande utbildningen för åren Den totala befolkningsutvecklingen och befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupp påverkar utvecklingen av kommuninvånarnas servicebehov och användningen av olika tjänster (bild 2). I Karleby leder den åldrande befolkningen och den allt längre livslängden till ett ökat behov av åldringsvård, primärhälsovård och specialiserad sjukvård under de kommande årtiondena. Grundskolelevernas servicebehov ökar i Karleby. Servicebehovet bland ungdomar som deltar i utbildning på andra stadiet minskar med nästan 10 procent under de kommande åren, tills behovet återgår till nuvarande nivå på 2020-talet, tack vare de stora åldersklasserna som nu går i grundskolan. I slutet av granskningsperioden avtar det ökade behovet inom utbildningen på andra stadiet. Bild 2. Utveckling av servicebehoven (Statistikcentralen 2012). Enligt en prognos som grundar sig på Statistikcentralens befolkningsuppgifter ökar antalet grundskoleelever med flera hundra barn fram till de första åren under 2020-talet. Efter detta avtar ökningen (tabell 3). År Totalt antal Ökning på 5 år Ökning på 1 år 84,4 55,8 20,4 9,6 Per årsklass Finskspråkiga per år 84,3 % 71,1 47,0 17,2 8,1 Svenskspråkiga per år 13,1 % 11,1 7,3 2,7 1,3
8 FCG KONSULTERING AB Utredning 7 (44) Tabell 3. Antal barn i grundskoleåldern (Statistikcentralen 2012), ökning per år och per fem år samt ökning per en åldersklass i grundskolan. 2.3 Effekterna av planeringen av markanvändningen på ökningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen Planeringen av markanvändningen påverkar utvecklingen av helheten inom stadens servicenät. Genom följdriktig gemensam planering av markanvändningen, boendet, trafiken, servicen och näringslivet (MALPE) uppnår man en välbalanserad utveckling av servicenätet. Helhetsgranskningen av servicebehovet inom den grundläggande utbildningen grundar sig på elevprognoser enligt befolkningsregistret vilka levererats av Karleby stad (uppgjorda utifrån antalet födda under ) samt på de lokala faktorer som påverkar dessa, varav effekterna av planeringen av markanvändningen på den regionala befolkningsökningen lyfts fram separat i granskningen. I effekterna av planeringen av markanvändningen har man beaktat de bostäder som färdigställdes under , den befintliga tomtreserven samt områden som enligt tillgängligt material ska detalj- och generalplaneras i framtiden. Effekterna har granskats per elevupptagningsområde inom det finskspråkiga och det svenskspråkiga skolnätverket. Den regionala befolkningstillväxten och effekterna på skolnätverket har bedömts utifrån materialet. Effekterna av markanvändningsplanerna är förknippade med osäkerhetsfaktorer, bl.a. angående planläggningens framskridande. Befolkningsutvecklingen har bedömts i enlighet med Karlebys genomsnittliga nyckeltal för boenderymligheten och bostadshushållens storlek (tabell 4) Asuntokuntien lukumäärä Asuntoväestön lukumäärä Asuntokuntien keskikoko Erillinen pientalo ,7 Rivi- tai ketjutalo ,9 Asuinkerrostalo ,5 Muu rakennus ,8 Kaikki talotyypit ,2 Tabell 4. Antalet bostadshushåll och bostadsbefolkning i Karleby samt bostadshushållens genomsnittliga storlek 2014 (Statistikcentralen 2015). Befolkningsmängden utvecklas på olika sätt i olika områden inom staden. Den vanliga huvudriktningen för flyttningsrörelsen har varit att befolkningen koncentrerats till tätorterna. De största tätorterna har ökat i areal genom nya bostadsområden. Karleby stads centrum och dess närområden är det största utvidgningsområdet för bostadsbyggande. På bilderna 3 och 4 visas skolornas placering i Karleby samt skolornas elevupptagningsområden. Nämnden för utbildning och fostran beslöt ( ) att följande områden ska vara elevupptagningsområden för skolorna med klasserna 1 6 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby från och med 2013: 1 Halkokari Rytibacken 2 Älvdalen Kaustar Storkisbacken 3 Hållhagen Tallåsen 4 Storby 5 Björkhagen Yxpila
9 FCG KONSULTERING AB Utredning 8 (44) 6 Kelviå kyrkby Marttila Peltokorpi 7 Ruotsalo Maringais 8 Alaviirre Lochteå kyrkby 9 Veikko Vionoja-Rahkonen Halkokari skola Rytibackens skola Hållhagens skola Älvdalens skola Yxpila skola Tallåsens skola Storkisbackens Björkhagens skola Kaustar skola Storby skola Hakalahti 7-9 Kiviniitty 7-9 Länsipuisto 7-9 Torkinmäki 1-6/7-9 (2017 -) Isokylä 1-6/7-9 (optio) Bild 3. Finska grundskolor och elevupptagningsområden för den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby centrumområde.
10 FCG KONSULTERING AB Utredning 9 (44) Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen indelas i två områden för grundläggande utbildning: 1 Chydenius Vittsar Rödsö Öja 2 Kyrkbacken Villa Såka Bild 4. Svenska grundskolor och elevupptagningsområden för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Karleby. (Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2015) FCG Finnish Consulting Group Ab Effekter av tomtreserven och bostäder som färdigställts under Karleby stad har överlåtit i genomsnitt 70 småhustomter per år. Antalet småhus som byggs och således även antalet småhustomter som staden överlåter har varierat kraftigt mellan cirka 40 och 120 tomter under de senaste 25 åren. Under de närmaste åren förbereder sig staden på att överlåta cirka småhustomter per år, dvs. under de följande tio åren bör staden i sin markanvändningspolitik förbereda sig på att överlåta cirka småhustomter. Detta innebär att cirka hektar råmark ska detaljplaneras som småhusområden på olika håll i Karleby. Med tanke på utvecklingen av skolnätverket (och annan service) är det väsentligt att lokalisera nya områden som ska detaljplaneras. För närvarande uppgör Karleby stad ett markanvändnings- och bostadspolitiskt program (MASTO), som inkluderar ett program för anskaffning av råmark och detaljplanering för att trygga utbudet av småhustomter under de närmaste åren. Karleby stads reserv av småhustomter som är detaljplanerade och har kommunalteknik samt även reserven av råmark som kan detaljplaneras har minskat märkbart.
11 FCG KONSULTERING AB Utredning 10 (44) Bostäder byggda Under färdigställdes 224 småhus, 16 parhus, 9 radhus, 2 loftgångshus och 5 höghus i Karleby. Småhusen finns främst på de nya bostadsområdena i Karleby på områdena Utskogsstigen och Olivlundsvägen i Halkokari, i Kilsbäcken i Björkhagen och på området Blåbärsbacken i Storby. Höghusen finns nära Karleby centrum i Närvilä Storkisbacken och Beckbruket. Radhus färdigställdes i Storby, Beckbruket och Närvilä. I tabell 5 finns en lista över antalet nya bostäder enligt elevupptagningsområde, den uppskattade befolkningsmängden och effekterna på elevantal per årskurs. Effekterna av småhusen som färdigställdes under 2013 och 2014 är som mest betydande för de finskspråkiga elevupptagningsområdena Halkokari Rytibacken (cirka 3 elever/årskurs), Storby (cirka 2,5 elever/årskurs) och Storkisbacken (cirka 2 elever/årskurs). Bland de svenskspråkiga elevupptagningsområdena är effekten som mest betydande för området för Chydenius skola (cirka 1 elev/årskurs). Oppilaaksiottoalue (suomi) Valmistuneet asuinrakennukset Omakotitalo Paritalo Rivi- tai luhtitalo Kerrostalo Asukasmäärä* Peruskouluikäisten määrä** Suomenkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, suomenkieli set Alaviirre ,13 Halkokari-Rytimäki ,35 Hollihaka ,27 Isokylä ,56 Jokilaakso ,59 Koivuhaka ,09 Kälviä kk ,59 Lohtaja kk ,21 Marinkainen ,29 Marttila ,29 Peltokorpi ,38 Ruotsalo ,17 Torkinmäki ,16 Ullava ,04 Ykspihlaja , ,38 Tabell 5. Bostäder färdigställda under enligt elevupptagningsområde (finska), uppskattad befolkningsmängd och effekter på elevantalet. Uppgifter om bostäder: Karleby stads markanvändning och geodatatjänster (2015). Oppilaaksiottoalue (ruotsi) Valmistuneet asuinrakennukset Omakotitalo Paritalo Rivi- tai luhtitalo Kerrostalo Asukasmäärä* Peruskouluikäisten määrä** Ruotsinkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, ruotsinkielis et Chydenius skola ,32 Kyrkbackens skola ,16 Rödsö skola ,03 Såka skola ,04 Villa skola ,36 Vittsar skola ,04 Öja skola ,03 Muut alueet , ,36
12 FCG KONSULTERING AB Utredning 11 (44) Tabell 6. Bostäder färdigställda under enligt elevupptagningsområde (svenska), uppskattad befolkningsmängd och effekter på elevantalet. Uppgifter om bostäder: Karleby stads markanvändning och geodatatjänster (2015). Tomtreserv 2015 År 2015 uppgår tomtreserven som Karleby stad kan överlåta till sammanlagt 182 tomter. I tabell 7 finns en sammanställning av tomtreserven enligt elevupptagningsområde samt en uppskattning av invånarantalet och effekterna på skolnätverket ifall tomterna bebyggs. På hösten 2015 tillkommer nya bostadsområden som kan överlåtas i Kanaansland i Halkokari och Hangas i Storby. Alue 2015 Oppilaaksiottoalue (suomi) Oppilaaksiottoalue (ruotsi) Asukas määrä* Peruskouluikäisten määrä** Suomenkieliset*** Ruotsinkieliset*** Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, suom.kiel. Peruskouluikäisten määrä / luokka-aste, ruot.kiel. Hangas 20 Isokylä Kyrkbackens skola 74 8,9 7,5 1,3 0,8 0,1 Kaanaanmaa 64 Halkokari- Rytimäki Chydenius skola ,4 24,2 4,3 2,7 0,5 Mustikkamäki 6 Isokylä Kyrkbackens skola 22 2,7 2,3 0,4 0,3 0,0 Nuolipuro 18 Koivuhaka Chydenius skola 67 8,0 6,8 1,2 0,8 0,1 Ullavan kirkonkylä 10 Ullava 37 4,4 3,8 0,7 0,4 0,1 Honkala 5 Ullava 19 2,2 1,9 0,3 0,2 0,0 Haapala 8 Ullava 30 3,6 3,0 0,5 0,3 0,1 Alikylä 2 Ullava 7 0,9 0,8 0,1 0,1 0,0 Lankila 4 Marinkainen 15 1,8 1,5 0,3 0,2 0,0 Treevintie 6 Lohtaja kk 22 2,7 2,3 0,4 0,3 0,0 Koivuluoto/kk 19 Lohtaja kk 70 8,4 7,2 1,3 0,8 0,1 Peltomäenkangas 14 Kälviä kk 52 6,2 5,3 0,9 0,6 0,1 Kumpula 4 Marttila 15 1,8 1,5 0,3 0,2 0,0 Peltokorpi 2 Peltokorpi 7 0,9 0,8 0,1 0,1 0,0 YHTEENSÄ ,8 68,7 12,1 7,6 1,3 * Asukasmäärä on arvioitu Kokkolan keskimääräisen pientaloissa asuvien asuntokuntakoon (Tilastokeskus 2014) 2,7 perusteella johon lisätty +1 = 3,7 **7-16 -vuotiaiden määrä on arvioitu Kokkolan nykyisen v osuuden mukaan väestörakenteesta (Tilastokeskus 2014) = 12 % ***Suomen- ja ruotsinkielisten lasten määrä on arvioitu Kokkolan suomen- ja ruotsinkielisten osuuksien (2014) mukaan (Tilastokeskus) = 85 % suom ja 15 % ruot Tabell 7. Tomtreserv som kan överlåtas Uppgifter: Karleby stads Tjänster inom markpolitik och Tjänster inom stadsmätning ( ). Största delen av tomterna överlåts som förväntat på de nya detaljplaneområdena i Hangas och Kanaansland samt på de nya bostadsområdena Blåbärsbacken och Kilsbäcken som färdigställdes under tidigare år och där det fortfarande finns en del tomtreserv kvar. Dessutom finns cirka 70 småhustomter och byggplatser som är lediga och kan överlåtas i Kelviå, Lochteå och Ullava i Karleby. I fråga om det finskspråkiga skolnätverket finns största delen av tomtreserven kring Karleby centrumområde i elevupptagningsområdena Storby, Björkhagen och Halkokari Rytibacken samt i fråga om det svenskspråkiga skolnätverket i elevupptagningsområdena Kyrkbacken och Chydenius. Beräkningsmässigt innebär till exempel 20 småhustomter cirka 75 nya invånare, varav i genomsnitt cirka 9 invånare är i grundskoleåldern (7 16 år) och av dem är i genomsnitt 85 procent finskspråkiga och 15 procent svenskspråkiga. I elevantal per årskurs innebär detta mindre än en extra elev per klass. Beräkningsmetoden och -grunderna beskrivs mer ingående i avsnitt Planläggning.
13 FCG KONSULTERING AB Utredning 12 (44) Av tomtreserven 2015 har de 64 tomterna som kan överlåtas i Kanaansland på elevupptagningsområdet Halkokari Rytibacken de största effekterna. Den uppskattade ökningen av elevantalet per årskurs i de finska skolorna är i genomsnitt knappt 3 elever och i de svenska skolorna något över 1 elev. De 20 tomterna i Hangas ger en ökning på knappt 1 elev i Storby finskspråkiga elevupptagningsområde. Enligt planerna genomförs byggandet i Kanaansland och Hangas , då effekter på skolnätverket är att vänta. Dessutom finns lediga tomter i Ullava, Kelviå och Lochteå, men efterfrågan har i huvudsak varit cirka 1 2 tomter per år. I Kelviå kyrkby skulle det finnas efterfrågan på större tomter än vad som anvisas i den befintliga detaljplanen för Kelviå kyrkby. På landsbygds- och byområden har det dessutom byggts utanför de detaljplanerade områdena tack vare avgöranden om planeringsbehov/undantagslov. Varje år har cirka 1 6 bygglov beviljats utifrån avgöranden om planeringsbehov. Efterfrågan och byggnationstrycket är kraftigare på vissa områden på landsbygden, till exempel i Ruotsalo i Kelviå (beviljade bygglov 5 6 per år) och Peltokorpi. Med tanke på den befintliga tomtreserven och efterfrågan är effekterna på skolnätverket inte betydande i nuläget Planläggning Det centrala målet i Karleby stads markanvändnings- och bostadspolitiska program är att: säkerställa att bostadstomter och byggplatser räcker till i stadens olika delområden, såväl i tätorterna som i byarna främja kontrollerad tillväxt som eftersträvas i stadens strategi samordna fördelandet av bostadsbyggandet samt utbudet och användningen av service styra planeringen och förverkligandet av områdena, dvs. generalplaneringen och den markanskaffning, detaljplanering, kommunaltekniska planering och bebyggelse av områdena som görs utifrån generalplanen tomter och byggplatser ligger på olika håll i staden och möjliggör en mångsidig bostadsproduktion som motsvarar invånarnas behov man beaktar särdragen och de sociala gemenskapernas behov i stadens olika delområden investeringarna i samhällsteknik har förutspåtts planenligt och att tillräckligt med tid reserveras för allt ifrån planering till genomförande tillgången till och användningsgraden av närservice för boende beaktas i planeringen av nya områden Med tanke på ordnandet av den grundläggande utbildningen har planläggningen den kraftigaste effekten på ökningen av servicebehovet, eftersom nya bostadsområden som snabbt bebyggs förverkligas genom markanvändnings- och byggnadsplaneringen. Pågående detaljplaner Detaljplaneringen av nya områden som tillåter byggande av småhus pågår/inleds i Linnusperä, etapp 2 av Hangasområdet, Vikåområdet norr om området Kanaansland och Lankila i Maringais (Karleby planläggningsöversikt 2015). Förverkligandet av de detaljplanerade områdena har effekter på de finskspråkiga elevupptagningsområdena Storkisbacken, Hållhagen och Maringais och på de svenskspråkiga elevupptagningsområdena Villa och Chydenius.
14 FCG KONSULTERING AB Utredning 13 (44) Flera nya detaljplaner för höghus i Karleby centrum pågår på de finskspråkiga elevupptagningsområdena Hållhagen och Storkisbacken-Kaustar och på det svenskspråkiga området för Chydenius skola.
15 FCG KONSULTERING AB Utredning 14 (44) Finskspråkigt elevupptagningsområde Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadskvarter Höghusområden i bolagsform (antal bostäder) Storkisbacken Chydenius skola Karlebygatan Chydenius skola Hotelli Nukkumatti 180 Hållhagen Chydenius skola Storgatan Chydenius skola Hakalax (Shells tomt) 70 Chydenius skola Grand, Långbrogatan 35 Chydenius skola Kvarteren 1 9 (Niemi) 57 Chydenius skola Chydenius skola Kvarteren på bostadsmässoområdet Utvidgningen av höghusområdet i Beckbruket Chydenius skola Järnvägstorget 200 Storkisbacken- Kaustar Kvarteren (Atomo) Chydenius skola 133 Tabell 8. Fördelning av nya detaljplaner som tillåter byggande i bolagsform (höghus) i Karleby enligt elevupptagningsområde Pågående generalplaner och nya bostadsområden som planeras I Karleby stad pågår uppgörandet av en strategisk generalplan för regionstrukturen som omfattar hela stadsområdet, en generalplan för Karleby centraltätort 2030 samt flera generalplaner för byar. Lösningarna i planerna påverkar också servicenätet för den grundläggande utbildningen i hög grad. Som bakgrundsutredning för den strategiska generalplanen för regionstrukturen och generalplanen för centraltätorten 2030 har Karleby stad gjort en utredning om fördelningen av småhusbyggande (2013) samt en utredning om fördelningen av byggande i bolagsform (2013), där eventuella nya bostadsområden har granskats under en längre tidsperiod fram till år I följande tabeller har potentiella nya bostadsområden/bostadskvarter utifrån utredningarna sammanställts enligt elevupptagningsområde.
16 FCG KONSULTERING AB Utredning 15 (44) Finskspråkigt elevupp- tagningsom- Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadsområde Antal tomter Storby Blåbärsbacken Kyrkbackens skola och Villa skola Pilesbacken Halkokari Kanaansland Chydenius skola nordöstra sidan Norra sidan om Rödsö skola Rödsövägen Björkhagen Storkisbacken- Kaustar Kyrkbackens skola/chydenius skola Villa skola Kvikant 6 (Kilsbäcken) Linnusperä Kaustar Älvdalen Maringais Kelviå kyrkby Rödsö skola Puntus Vittsar skola Lappilbacken Peltomäenkangas Tabell 9a. Fördelning av nya bostadsområden för småhusbyggande i Karleby enligt elevupptagningsområde. Finskspråkigt elevupptagningsområde Höghusområden i bolagsform (antal bostäder) Storkisbacken- Kaustar Svenskspråkigt elevupptagningsområde Potentiellt nytt bostadskvarter Chydenius skola Janssons åkrar 300 Chydenius skola Omgivningen kring Citymarket och Hagströmshörnet 170 Tabell 9b. Fördelning av nya områden för bostadsbyggnation i bolagsform (höghus) i Karleby enligt elevupptagningsområde. Enligt en preliminär bedömning behövs totalt cirka småhustomter under Det totala antalet tomter på de områden som identifierats i utredningen om fördelningen av småhusbyggandet är tomter, vilket betyder att man inte förväntar sig att områdena ska byggas ut i sin helhet. De potentiella områdena representerar till stor del långsiktiga planer och innan de kan förverkligas krävs bl.a. anskaffning av råmark och mer ingående utredningar om områdenas lämplighet för boende. De identifierade områdena visar dock var boendet i Karleby i huvudsak kan utvidgas. De viktigaste områdesreserveringarna finns söder om Storby, i Kvikant, norr om Kanaanslandsvägen, norr om Rödsövägen och i Puntus. Av de finskspråkiga elevupptagningsområdena omfattar dessa Storby, Halkokari Rytibacken, Björkhagen, Storkisbacken och Älvdalen samt av de svenskspråkiga områdena Kyrkbacken, Villa, Chydenius och
17 FCG KONSULTERING AB Utredning 16 (44) Rödsö. Det är osäkert om områdena förverkligas och i vilken ordning och därför är också bedömningen av effekterna på skolnätverket inom den grundläggande utbildningen osäker och inte förnuftig på en mer detaljerad nivå. Största delen av de områden där boendet kan utvidgas finns på utvidgningsområdena i Karleby centraltätort samt i Kelviå kyrkby och Maringais. Områdena kring Karleby centraltätort ligger till största delen på området för generalplanen för Karleby centraltätort 2030, som håller på att uppgöras och i samband med vilken man avgör mer ingående var de nya bostadsområdena ska placeras. Dessutom pågår generalplanering (där nya bostadsområden och byggplatser anvisas) på följande områden: - Etappgeneralplan för Peltokorpi - Etappgeneralplan för Ruotsalo - Etappgeneralplan för Maringais - Etappgeneralplan för bybebyggelsen i Stamkarleby - Etappgeneralplan för bebyggelsen i Kelviå kyrkbys randområde Etappgeneralplanerna för byområdena i Peltokorpi, Ruotsalo, Maringais och Kelviå kyrkbys randområde är fortfarande i planutkastskedet och byggnationens omfattning/dimensionering är fortfarande okänd. Etapplandskapsplanen för bybebyggelsen i Stamkarleby som omfattar byarna Knivsund, Kvikant, Lahnakoski, Rödsö, Såka och Öja har framskridit till planförslagsskedet.
18 FCG KONSULTERING AB Utredning 17 (44) 3 Det nuvarande servicenätet och prognoserna för Karleby stads grundläggande utbildning I Karleby finns det 32 grundskolor. På finskt håll finns det 17 skolor med årskurserna 1 6 samt 2 skolor med förskoleundervisning och årskurserna 1 2, sammanlagt 19 skolor. Motsvarande skolor på svenskt håll är 7 stycken. Dessutom finns det 5 finska skolor med årskurserna 7 9 och 1 sådan svensk skola. Det finns inga privata utbildningsanordnare i Karleby. Inom den allmänna undervisningen är riktlinjerna för bildandet av en grupp för grundläggande undervisning följande: Undervisningsgrupp Elever Tabell 10. Elevantal som förutsätts i undervisningsgrupper i skolor med odelade klasser (Källa: Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna, del 2). Elevantalet inom den grundläggande utbildningen har ökat i Karleby stad under talet. På statistikdagen den 20 september 2014 fanns det elever inom den grundläggande utbildningen. Detta var ett tiotal fler elever än under det föregående läsåret. Antalet elever per årskurs varierar mellan 522 och 605 elever. De yngre årskullarna är större än de äldre årskullarna. Av barnen i grundskoleåldern får 4,3 procent undervisning i särskilda stödklasser. I slutet av 2013 fick 41 barn från andra kommuner undervisning i skolor i Karleby. Av dem var 23 elever i skolor med årskurserna 1 6 och 13 elever i skolor med årskurserna 7 9. Bara två av dessa barn fick svenskspråkig undervisning. Karleby stad och Kronoby kommun har ett avtal om ordnande av undervisning för de finskspråkiga eleverna i Kronoby. Från Kronoby kom 17 barn. Sammanlagt 75 barn från Karleby får undervisning i skolor hos andra utbildningsanordnare. Av dem var 27 elever i årskurserna 1 6 och 46 elever i årskurserna 7 9. Toholampi och Karleby har ett avtal om att eleverna i årskurserna 7 9 i området för Rahkonens skola kan studera i Toholampi. I Toholampi gick 26 Karlebyelever. De svenskspråkiga eleverna är 519 stycken. Kyrkbackens skola verkar i tillfälliga utrymmen. RUOTS.KOULUT yht. lk Chydenius Kyrkbacken Rödsö Såka Såka yht Villa Villa yht Vittsar Öja YHTEENSÄ Tabell 11. Antal elever per skola (svenska)
19 FCG KONSULTERING AB Utredning 18 (44) Antalet elever i de finska skolorna visas i tabell 12. PERUSOPETUS 1-6 LK Suom.koulut esi 1. lk 2. lk 3. lk 4. lk 5. lk 6. lk yht. lk Alaviirre Halkokari A B M Rytimäki R yht pienryhmä P yhdysluok. 1-2.lk 2.lk 2-3., 5.lk yht Hollihaka S E R yht Isokylä A B C D yht h-luokat 31 3 yht Jokilaakso Koivuhaka A B C yht emu vaike 5 1 yhdysluokat(emu) 1.-2-lk 3.-6.lk Kälviän kirkonkylä er.op.lk yht Lohtajan kirkonkylä Marinkainen er.op.lk yht 87 6 Marttila Mäntyk. A B C yht emu yhdysluokat 1.-2.lk 2.-3.lk 3.-4.lk 5.-6.lk yht Peltokorpi Rahkonen Ruotsalo Torkinmäk A Kaustari B yhdys- C luokkaa 1-2.lk yht V Vionoja Ykspihlaja SUOM. PERUSOPETUS YHTEENSÄ 1.-6 lk erityisopetus lieke ja vaike YHTEENSÄ
20 FCG KONSULTERING AB Utredning 19 (44) Tabell 12. Antal elever per skola (finska) Den totala elevutvecklingen Den områdesvisa utvecklingen av elevantalet per skola och årskurs har sammanställts i bilaga x. Utvecklingen av elevantalet granskas inom sex områden för grundläggande utbildning (tabell 13). Ett område för grundläggande utbildning inkluderar 3 7 elevupptagningsområden (bilaga x). Reitti Koulu nimi Koulujen oppilasennusteet ja kapasiteetti Maks. arvio Tabell 13. Skolornas elevprognoser och kapacitet per område för grundläggande utbildning. Vaikutus koulun kokoon Hollihaan koulu Keskireitti Isokylän uusi koulu (monitoimitalo) valm. 8/ Länsipuiston koulu Kiviniityn koulu (lukio samoissa tiloissa) Koivuhaan koulu Länsireitti Mäntykankaan koulu Ykspihlajan koulu-koulu TYHJÄ Kirkonkylän koulu/kälviä Lucina Hagmanin uusi koulu valm. 8/ Koillisreitti Marttilan koulu Peltokorven koulu Ruotsalon koulu Veikko Vionojan koulu Rahkosen koulu Alaviirteen koulu Pohjoisreitti Lohtajan koulu Lohtajan Kirkonkylän koulu Marinkaisten koulu Hakalahden koulu Halkokarin koulu + Rytimäki Itäreitti Jokilaakson koulu Torkinmäen koulu + Kaustari * Chydenius skola Muutokset oppilasmäärissä Ruotsinkielinen Donnerska skola Kyrkbackens skola -KOULU TYHJÄ Rödsö skola Såka skola Villan koulu Vittsarin koulu Öja skola Yhteensä *määrään laskettu yläkoululaisia 120 oppilasta I området Keskireitti för den grundläggande utbildningen (Stamstaden) är nettoförändringen +74 elever. Prognoserna är sjunkande för Hållhagens och Storby skolor, men stigande för Västra parkens skola.
21 FCG KONSULTERING AB Utredning 20 (44) I området Länsireitti för den grundläggande utbildningen är nettoförändringen +127 elever. Prognoserna är stigande för områdets skolor, med undantag för Tallåsens skola. I området Koillisreitti för den grundläggande utbildningen (Kelviåområdet) är nettoförändringen +27 elever. Prognoserna är sjunkande för Kelviå kyrkbys skola samt Marttila skola och Veikko Vionoja skola. Elevprognoserna är stigande i de övriga skolorna. I området Pohjoisreitti är nettoförändringen -13 elever. Elevprognosen är stigande endast i Lochteå kyrkbys skola och sjunkande i de övriga skolorna. I området Itäreitti i stamstaden är nettoförändringen +293 elever. Antalet elever stiger i alla skolor i området. I området för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är nettoförändringen elever. Elevprognoserna är sjunkande i alla de svenska skolorna. Den sjunkande trenden under åren innebar att antalet svenskspråkiga elever sjönk med cirka 100 under den perioden. Ökningen av antalet invånare i staden verkar inte återspeglas på antalet svenskspråkiga elever. Enligt kapacitetsgranskningen finns det nästan elevplatser i Karleby stads skolor. Särskilt inom den svenskspråkiga undervisningen finns det kapacitet under de kommande åren. För närvarande är kapaciteten cirka 250 elevplatser och när prognosperioden upphör cirka 400 elevplatser. Kapaciteten har ökat till det prognostiserade elevantalet med 55 elevplatser från läsåret till läsåret De beräknade lediga elevplatserna inom det finskspråkiga skolnätverket möter inte servicebehovet. Det största trycket på elevplatser finns i skolorna i det östra området (Itäreitti) för den grundläggande utbildningen. Storby skola och Lucina Hagmans skola som blir klara 2015 samt investeringarna i Storkisbackens skola som genomförs 2017 ökar inte antalet beräknade elevplatser så mycket att de skulle täcka det antal elevplatser som saknas. Kapacitet finns i enskilda skolor utanför Stamkarleby. Det handlar främst om de finska skolor som ligger längst från stadens centrum och som är små skolor med 2 3 undervisningsgrupper och liten elevkapacitet. Prognosuppgifterna i den presenterade tabellen grundar sig på Karleby stads befolkningsuppgifter, i vilka inte ingår en eventuell befolkningsökning till följd av planläggning.
22 FCG KONSULTERING AB Utredning 21 (44) 4 Ekonomi 4.1 Grundläggande utbildning (inkluderar eftermiddagsverksamhet) Nettokostnaderna för den grundläggande utbildningen 2014 uppgick till cirka 41,1 miljoner euro. Den största utgiftsposten inom den grundläggande utbildningen utgörs självfallet av personalkostnaderna, som är cirka 61 procent av alla utgifter (tabell 14). Personal Köp av tjänster Material och förnödenheter Måltider Transport Fastighet Övriga utgifter Totalt Tabell 14. Fördelning av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen På bild 5 visas fördelningen av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen Det är värt att beakta transportkostnadernas ringa andel och fastighetskostnadernas relativt stora andel av kostnaderna. I Karleby bokförs städkostnader under fastighetskostnaderna. Köpen av tjänster är också relativt stora, vilket till viss del kan förklaras av kostnaderna för ersättningssystemet mellan kommunerna. Bild 5. Fördelning av verksamhetsutgifterna för den grundläggande utbildningen På bild 6 granskas kostnadsfördelningen för svenska skolor med årskurserna 1 6 enligt kostnader per elev för varje skola. Om specialundervisningen i Villa skola lämnas utanför granskningen, kan det observeras att fördelningen står i direkt samband med skolans storlek. Skolor som är dyrare än genomsnittet är Rödsö skola, Villa skola och Öja skola.
23 FCG KONSULTERING AB Utredning 22 (44) Bild 6. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i svenska grundskolor med årskurserna 1 6 enligt bokslutet De elevspecifika nettokostnaderna för specialundervisningsgruppen i Villa skola uppgick till nästan euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större. På bild 7 granskas kostnadsfördelningen för finska skolor med årskurserna 1 6 enligt kostnader per elev för varje skola. Om s.k. specialundervisning i klass lämnas utanför granskningen, kan det även på den finska sidan observeras att fördelningen står i direkt samband med skolans storlek och uppgift. Förutom enheterna för specialundervisning är det värt att beakta främst de höga kostnaderna per elev i Rahkonens skola och Veikko Vionoja skola. Nettokostnaderna per elev för specialgruppen med gravt utvecklingsstörda elever i Björkhagens skola uppgick till mer än euro/elev och nettokostnaderna per elev för specialgruppen med lindrigt utvecklingsstörda elever i Storby skola till mer än euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större. Nettokostnaderna per elev för specialgruppen med gravt utvecklingsstörda elever i Storby skola uppgick till mer än euro/elev och nettokostnaderna per elev för specialgruppen med lindrigt utvecklingsstörda elever i Storby skola till mer än euro/elev. För kostnaderna för dessa elever får staden en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större.
24 FCG KONSULTERING AB Utredning 23 (44) Bild 7. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i finska grundskolor med årskurserna 1 6 enligt bokslutet På bild 8 granskas fördelningen av nettokostnader för skolor med årskurserna 7 9 enligt kostnader per elev för varje skola. Kostnaderna är högre än genomsnittet i Lucina Hagmans skola och Lochteå skola. Kostnaderna för Västra parkens skola kan konstateras vara relativt förmånliga även i en nationell jämförelse.
25 FCG KONSULTERING AB Utredning 24 (44) Bild 8. Nettokostnaderna i euro/elev för allmän undervisning i skolor med årskurserna 7 9 enligt bokslutet Skolornas kostnadsstruktur visas på bilderna 9a g enligt område. Personalkostnadernas andel varierar från cirka 45 procent till nästan 90 procent. De interna hyrornas relativa andel varierar också mycket. I transportkostnaderna ingår inte transportkostnaderna för elever som behöver särskilt stöd och för gravt utvecklingsstörda elever. Till exempel utgör Villa skolas kostnader för transporter av elever med särskilda behov euro. Även i detta sammanhang kan det konstateras att staden får en statsandel som är dubbelt eller fyra gånger större för ordnande av undervisning för exempelvis utvecklingsstörda elever.
26 FCG KONSULTERING AB Utredning 25 (44) Bild 9a. Relativ fördelning av skolans verksamhetsutgifter 2014, svenska skolor. Bild 9b. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Itäreitti Bild 9c. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Keskireitti 2014.
27 FCG KONSULTERING AB Utredning 26 (44) Bild 9d. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Koillisreitti Bild 9e. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Länsireitti 2014.
28 FCG KONSULTERING AB Utredning 27 (44) Bild 9f. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 1 6 i området Pohjoisreitti Bild 9g. Relativ fördelning av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 7 9 år Till verksamhetsutgifterna för årskurserna 7 9 hör även undervisningen i den tionde klassen. Verksamhetsutgifterna för klass 10 har avlägsnats ur uppgifterna på bild 9g för att underlätta jämförelsen av verksamhetsutgifterna i skolor med årskurserna 7 9. Den relativa fördelningen av verksamhetsutgifterna är ett bra verktyg vid en granskning av skolornas ekonomi. I allmänhet ökar den relativa andelen interna hyror i små skolor och på motsvarande sätt får personalutgifterna, dvs. undervisningen, proportionellt mindre resurser. De nyligen utförda investeringarna höjer de interna hyrornas absoluta och relativa belopp.
29 FCG KONSULTERING AB Utredning 28 (44) I de svenska skolorna (bild 9a) är de interna hyrornas relativa andel stor, till och med över 20 procent av alla verksamhetsutgifter. Av skolorna i området Itäreitti (9b) är kostnadsfördelningen för Halkokari skola bäst, dvs. personalutgifternas andel är störst. Elevantalet i den skolan är störst i området Itäreitti. Skolorna i området Keskireitti (9c) är rätt likadana sinsemellan med tanke på kostnadsstrukturen. De interna hyrornas andel är stor i båda skolorna, över 20 procent. Av skolorna i området Koillisreitti (9d) är bara hälften av kostnaderna i Rahkonens skola personalkostnader. Av kostnaderna i den lilla skolan utgör de interna hyrorna nästan 40 procent. Bland skolorna i området Itäreitti (9e) förklaras den stora interna hyran i Björkhagens skola av sambandet med servicecentralen. I skolorna i området Pohjoisreitti (9f) utgör de interna hyrorna ungefär 20 procent av de totala kostnaderna. Alla skolor i området är små i fråga om elevantal. Sammanfattningsvis kan man konstatera att fastighetskostnaderna per elev vanligen är större än genomsnittet i små skolor. Särskilt det minskande elevantalet sänker utrymmenas användningsgrad utan att för den skull minska utrymmeskostnaderna. Då ökar också de interna hyrornas relativa andel. 4.2 Förväntade kostnader Med förväntade kostnader avses nettokostnader inom serviceproduktionen, s.k. idealnettokostnader, ifall de skulle vara bland de effektivaste i jämförelsegruppen. I jämförelsen utgörs nettokostnaderna av verksamhetskostnaderna (t.ex. personalkostnader, utrymmen och inköp) minskade med verksamhetsinkomsterna. Uppgifterna grundar sig på kommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik för Vad gäller befolkningens åldersstruktur ligger kommunerna i jämförelsegruppen närmast Karleby i den valda kommunstorleksklassen. Den ekonomiska fronten bildas då man drar bort den lägsta och högsta kostnaden från kommunernas uppgifter och man till de minimikostnader som beräknats per volymuppgift (t.ex. euro/elev) i de återstående jämförelsekommunerna lägger 10 procent av differensen mellan minimi och maximi. Enligt uppgifterna för 2013 var nettokostnaderna för Karlebys grundläggande utbildning 40,4 M (bild 10) och den förväntade kostnaden 40,6 M (jämfört med Hyvinge). Differensen mellan dessa på 0,2 M betyder att den grundläggande utbildningen kostade så mycket mindre i Karleby än i jämförelsekommunen. Nettokostnaderna per elev var 246 euro mindre än i resten av landet. Enligt granskningen av sparpotentialen i jämförelsen av de förväntade kostnaderna uppstår ingen sparpotential.
30 FCG KONSULTERING AB Utredning 29 (44) Bild 10. Förväntade kostnader för den grundläggande utbildningen (inkluderar inte kostnader för eftermiddagsverksamhet). Kommunsammanslagningen mellan 2008 och 2009 kan anses ha höjt nettokostnaderna för den egna grundläggande utbildningen med cirka 300 euro/elev. Den årliga ökningen av nettokostnaderna har sin förklaring bl.a. i den allmänna löneutvecklingen, specialarrangemang som beror på problem med inomhusluften samt renoveringar av skolfastigheter. Dessutom har befolkningsutvecklingen under de senaste åren lett till att även servicebehovet har ökat, vilket för sin del ökar nettokostnaderna per elev. Vid en granskning av de förväntade kostnaderna och sparpotentialen bör observeras att kostnaderna inte är behovsstandardiserade (t.ex. undervisning i smågrupper) och att kvalitativa skillnader i verksamheten inte har beaktats, eftersom statistiken inklusive bakgrundsuppgifterna inte är tillräckligt omfattande för att man ska kunna göra detta. Jämförelsen av de förväntade kostnaderna är helt och hållet beräkningsmässig och dess syfte är att man ska överväga hur kostnaderna bildas och kostnadsbesparingar. Ofta finns det orsaker till de avvikande kostnaderna, ibland är det inte möjligt att ingripa i verksamheten utan att sänka servicenivån. Det kan också handla om föråldrade strukturer eller verksamhetssätt. Vid sidan av jämförelsen av de förväntade kostnaderna behövs alltid en omfattande kännedom om de lokala förhållandena.
31 FCG KONSULTERING AB Utredning 30 (44) 5 Skolfastigheter Av Karleby stads totala lägenhetsyta används 62 procent av bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet svarar skolorna för den största lägenhetsytan. Skolorna använder 57 procent av lägenhetsytan inom bildningsväsendet (bild 11). Som jämförelse kan konstateras att social- och hälsovårdsväsendet besitter mindre än 20 procent av den totala lägenhetsytan. Bild 11. Fördelning av bildningsväsendets lägenhetsyta 1 enligt verksamhet. Skolornas utrymmeseffektivitet granskas utifrån uppgifter från tre olika tidpunkter. Den första granskningen gäller det prognostiserade elevantalet för nästa höst, följande granskningstidpunkt är läsåret och det sista granskningsåret för årskurserna 7 9 är I tabell 15 presenteras dessutom den beräknade kapaciteten för alla skolor. Med detta avses det beräknade maximala antalet grundskoleelever som högst kan studera i skolan enligt beräkningen. I elevantalet ingår inte förskoleelever eller gymnasieelever. De största skolornas maximala elevantal har beräknats enligt Utbildningsstyrelsens tidigare dimensionering, uppgifterna för de mellanstora skolorna eller uppgifter om det maximala antalet elever i skolor med avvikande arrangemang har bedömts av utbildningsväsendet i Karleby och resten av fastigheternas kapacitet har bedömts av konsulten. Utrymmen som används av förskoleeleverna har dragits av från skolornas lägenhetsyta. 1 m² ly = lägenhetsyta; lägenhetsytan är ofta samma som hyresytan. Till lägenhetsytan räknas förutom program-/nyttoytan även korridorer och lätta mellanväggar. Till lägenhetsytan räknas inte byggnadens trapphus, tekniska utrymmen, ytterväggar, rökkanaler eller bärande konstruktioner. Begreppet används bl.a. i hyresavtal, bolagsordningar m.m.
Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011
Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer
Läs merHelsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015
Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag
Läs merKokkolan kaupunki Sivistyskeskus. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. skolelever 2015-2016
Kokkolan kaupunki Sivistyskeskus Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet för skolelever 2015-2016 Karleby stad Bildningscentralen 2015 Innehåll 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten...
Läs merHAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för
Läs merKOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KARLEBY PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KARLEBY PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015 Kokkolan kaavoituskatsaus 2014 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015 I denna planläggningsöversikt redogörs kort för planläggningsfrågorna i Karleby,
Läs merRevisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande
Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde
Läs merInnehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4
Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar
Läs merRP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Läs merEsbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09
Läs merBildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merSkolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby
Nämnden för utbildning och fostran, svenska sektionen 40 29.09.2015 Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby 379/00/01/02/2015 OPESVS 40 beredare: skoldirektör Per-Olof Nyström, tfn
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ NUKKUMATTIS TOMT 13-8-2
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ NUKKUMATTIS TOMT 13-8-2
Läs merBeskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I
HAMMARLANDS KOMMUN FREBBENBY, OMRÅDET BJÖRKLIDEN PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I Områdesbestämning: Detaljplanen omfattar
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merNYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.
TEKNISKA CENTRALEN Tekniska centralens mål för verksamheten: 1. Kunden och kommuninvånaren Målnivå /Förfaringssätt Att tjänsterna uppfyller de lagstadgade kraven. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Tjänsterna
Läs merGYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015
IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 GYMNASIEUTBILDNING Med denna enkät samlas information om kostnader, inkomster och prestationer i de statliga skolorna
Läs merKolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde
Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen
Läs merPROGRAM FÖR TOMTÖVERLÅTELSE
PROGRAM FÖR TOMTÖVERLÅTELSE Programmet syfte är att skapa ett regelverk för överlåtelse och marknadsföring av tomter med avsikt att öka intresset för Kimitoöns kommuns tomter. Samtidigt skall programmet
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009
Till medierna 6.8.2009 Materialet får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Bifogat finns uppgifter
Läs merEsbo stad Protokoll 144. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 1203/10.03.02/2013 Stadsstyrelsen 259 16.9.2013 144 Motion om att bilda ett fastighetsbolag för stadshuset Beredning och upplysningar: Carl Slätis, tfn 09 816 84419 Mikko
Läs merPEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 03.10.2014 71. Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45.
03.10.2014 71 Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45 Sammanträdesplats: Polaris i Edsevö Beslutande Borgmästars, Yvonne Forsblom, Greger Käldman, Leif Lindfors, Ralf Wiklund, Senja ordförande.
Läs mer5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Läs merPROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG
PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merINGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT
INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som
Läs merFÖRSLAG MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ
Områdesarkitektkontoret 25.11.2015 Ursula Koponen Områdesarkitekt FÖRSLAG MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ NULÄGET Planområdet Området omfattar hela Brändö by. Markarealen är totalt 68,54 ha,
Läs merMånadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut
Läs merEN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014
EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merRP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice
RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2016 www.kommunerna.net/sprakinfo Kommunerna i Svenskfinland 2016 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merTävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.
Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)
Läs merNämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01.
Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016 Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016 Nämnden för serviceproduktion 28.01.2016 5 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING FREGATTEN 21a och 21b
Läs merHushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Matbutiken finns nära hemmet Ungefär vart tredje finländskt hushåll har ett kortare avstånd än en halv kilometer till den närmaste matbutiken när
Läs merINSTRUKTION FÖR TEKNISKA CENTRALEN
INSTRUKTION FÖR TEKNISKA CENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige 17.12.2002 Ändring godkänd av stadsfullmäktige 09.09.2004 Ändring godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2004 Ändring godkänd av stadsfullmäktige
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merKriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014
Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m. 1.1.2014 Bildningssektorn, Åbo stad Svenskspråkig fostran och undervisning 1 Kriterier för elevantagning till svenskspråkig
Läs merSamkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141
Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör
Läs merDETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4.
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KAAVOITUSPALVELUT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4. PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Projektet inleds pånytt, enligt den nya markanvändnings-
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merEsbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:
Läs merUtgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden
KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merYttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2015-03-24 Robert Handläggare Lundh Telefon:08 Robert Lundh 508 33 638 Telefon:08 508 33 638 Till Utbildningsnämnden
Läs merKOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER INITIATIV ELLER VARFÖR DETALJPLANEARBETET INLETTS Initiativtagare
Läs merÅland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merAvtal om av kommunen beviljat stöd
1 (6) Avtal om av kommunen beviljat stöd Projektet Bredband för alla 2015: Emsalö projektet Avtalsparter Beställare och Borgå stad (nedan Kommunen ) stödgivare Stadshusgatan 7 06100 BORGÅ FO-nummer 1061512-1
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merBarn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret. Områdeslokalplan för Järnåkra-Klostergården 2015 2019. Enligt BSN Lunds stad beslut 2014-11-19 98
Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Områdeslokalplan för Järnåkra-Klostergården 2015 2019 Enligt BSN Lunds stad beslut 2014-11-19 98 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Områdets avgränsning
Läs merHELSINGFORS STADS RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET
HELSINGFORS STADS RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET 2011 HELSINGFORS FÖR ALLA 2 (12) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppgörandet av riktlinjerna för tillgänglighet... 3 1.2 Riktlinjernas mål och
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merSpecialundervisning 2013
Utbildning 2014 Specialundervisning 2013 Andelen elever som fick särskilt stöd minskade Stödet för inlärning för grundskolelever har sedan år 2011 indelats i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Om
Läs merTEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Marko Luukkonen
TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Marko Luukkonen Verksamhetsidé Tekniska centralens uppgift är att befrämja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom
Läs merMelleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01
Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merEnkät gällande detaljplanering och markanvändningsavtal riktat till markägare i Långvik området för att upprätta detaljplaneringsinitiativ
Enkät gällande detaljplanering och markanvändningsavtal riktat till markägare i Långvik området för att upprätta detaljplaneringsinitiativ Bakgrund Avsikten med denna enkät är att utreda behoven och önskemålen
Läs mer1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008
Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs merVäsentliga saker som man för närvarande känner till i fråga om genomförandet av det elektroniska provet är i huvuddrag följande:
SFUN 10.9.2015, Bilaga INVESTERINGSFÖRSLAG, ELEKTRONISKA STUDENTSKRIVNINGAR Budget 2015 Ekonomiplan 2015-2017 BAKGRUND Elektroniska studentskrivningar Studentskrivningarna digitaliseras enligt statsrådets
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merTEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten
TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar
Läs merNy skola och sporthall Alsike Nord KS-2015/715
Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Eva Mårtensson Datum KS-2015/715 Lokalförsörjningschef 2015-01-21 Lena Larsson Kultur- och fritidschef Kommunstyrelsen Ny skola och sporthall Alsike
Läs merNedläggning av Nummi-Pusulan lukio
Stadsfullmäktige 165 09.12.2015 Nedläggning av Nämnden för fostran och utbildning 4.11.2015 125 Stadsstyrelsen beslutade den 5 oktober 2015 i 359 att återförvisa ärendet om gymnasienätverket för ny beredning
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merR a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004
Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning
Läs merSVAR TILL PERTTU TUOMAALAS M.FL. FULLMÄKTIGEMOTION FÖR UTVECKLANDE AV FÖRHÅLLANDENA FÖR BOLLSPORT I BORGÅ
Bildningsnämnden 95 04.11.2015 SVAR TILL PERTTU TUOMAALAS M.FL. FULLMÄKTIGEMOTION FÖR UTVECKLANDE AV FÖRHÅLLANDENA FÖR BOLLSPORT I BORGÅ BILDN 04.11.2015 95 Beredning och tilläggsuppgifter: chef för idrottstjänster
Läs merINGÅ KOMMUN Degerby detaljplan och ändring av detaljplan
INGÅ KOMMUN Degerby detaljplan och ändring av detaljplan Planekonomisk utredning gällande vattenförsörjning och gatuinfra vid Kullvägen och Kullgränden 6.4.2010 67060596 Pöyry Finland Oy Degerbyvägen Kullgrändens
Läs merBESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merInnehåll. Protokoll 2016-01-11 2 av 2. 2 Detaljbudget 2016. 3 Konsekvensanalys avseende besparingskrav. 4 Konsekvensanalys avseende flyktingmottagande
Protokoll 2 av 2 Innehåll 1 Protokolljusterare och fastställande av föredragningslista 3 2 Detaljbudget 2016 4 3 Konsekvensanalys avseende besparingskrav 5 4 Konsekvensanalys avseende flyktingmottagande
Läs merBefolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun
Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.
Läs merGranskning av budgetuppföljning, prognos utfall
Revisionsrapport* Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Täby kommun September 2007 Peter Sundström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...4 3 Granskning av
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merBeviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning
Stadsfullmäktige 18 17.02.2016 Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning Nämnden för fostran och utbildning 27.1.2016 11 Stadsfullmäktige krävde vid behandlingen
Läs merVision för servicenätverken på 2020 talet
Tjänster för småbarnspedagogik och utbildning i Karleby Vision för servicenätverken på 2020 talet 2017 Stadsstyrelsen 19.12.2016 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 1 Bakgrund 4 2 Behov och principer för en omvärdering
Läs merProjektdirektiv och långsiktiga mål
Projektdirektiv och långsiktiga mål 3 Projektdirektiv Bakgrund - 2021 ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun! > Hållbar kunskap, trygghet och hög kompetens i ett 0-20 årsperspektiv > Helhetssyn där
Läs merUPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER
UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna
Läs merUtredning för antal högstadier i Alingsås centralort.
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs mer42 Justering av indelningen i röstningsområden
Stadsfullmäktige 42 02.05.2016 42 Justering av indelningen i röstningsområden FGE Centralvalnämnden 16.3.2016 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, tfn 044 780 9216 och utvecklingschef Jussi Järvenpää,
Läs merÄldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring
Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merINGÅ KOMMUN Byggnadstillsyn BYGGNADSTILLSYNSTAXA
INGÅ KOMMUN Byggnadstillsyn BYGGNADSTILLSYNSTAXA Godkänd av byggnads- och miljönämnden i Ingå 17.1.2012 Tillämpas från den 18.1.2012 AVGIFTSGRUNDER FÖR MYNDIGHETSUPPGIFTER INOM BYGGNADSTILLSYNEN 2 Innehåll
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5)
KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA,
Läs merBOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning
245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merGenomförandebeskrivning
Planhandling Koncept 2011-03-02 Samråd Datum: 2011-04-05 FN Diarienummer: 0573/08 Plannummer: (FIIa xxxx) Exploateringsavdelningen Christian Schiötz Telefon: 031-368 10 60 E-post: christian.schiotz@fastighet.goteborg.se
Läs merFöredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi
Miljönämnden 330 12.12.2012 Miljönämnden 73 19.03.2013 Miljönämnden 155 15.10.2014 Stadsstyrelsen 250 24.11.2014 Stadsfullmäktige 105 09.12.2014 105 till delgeneralplan för Ålön Miljönämnden 12.12.2012
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs mer