KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KARLEBY PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015

Transkript

1 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KARLEBY PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015 Kokkolan kaavoituskatsaus 2014

2 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT 2015 I denna planläggningsöversikt redogörs kort för planläggningsfrågorna i Karleby, deras behandlingsfaser samt för sådana beslut och andra åtgärder som har omedelbar inverkan på utgångspunkterna, målen, innehållet och genomförandet som gäller planläggningen. Översikten beskriver läget för beredningen av planerna den 19 november I enlighet med stadens förvaltningsstadga ska stadsstyrelsen i egenskap av sådan kommunal myndighet som avses i markanvändnings- och bygglagen sörja för uppgörandet av planläggningsöversikten och planläggningsprogrammet. Minst en gång per år hålls planläggningsöversikten offentligt framlagd på anslagstavlan vid Tekniska servicecentrets kundtjänst. Översikten fungerar även som arbetsprogram för planläggningstjänster. Enligt verksamhetsstadgan för Tekniska servicecentret är planläggningschefen den planläggare som enligt 20 i markanvändnigs- och bygglagen ska finnas hos en kommun. För generalplanläggningen svarar generalplanearkitekten och för detaljplanläggningen svarar detaljplanearkitekten. Planarbetena beskrivs i korthet och från dem finns en länk till stadens webbsidor som ger detaljerad information om planernas innehåll och behandlingsfaser. På webbsidorna anges också i samband med varje planarbete de ansvarspersoner som bereder planen i fråga och som kan ge mer information om planarbetet. Planeringens lopp och innehåll definieras i markanvändnings- och bygglagen samt i miljöministeriets anvisningar. Informationen när det gäller planerna växlar på basis av plantypen och planens betydelse. I Karleby förmedlas information via annonser i tidningar, brev till markägare och andra intressenter, informations- och diskussionsmöten om planerna samt genom direkt kontakt mellan planläggarna och intressenterna. Programmen för deltagande och bedömning, planutkasten och planförslagen läggs fram offentligt vid Tekniska servicecentrets kundtjänst och kommundelskontoren. Skriftliga åsikter och anmärkningar som gäller planerna riktas till stadsstyrelsen. Lokaliseringen av planarbetena i olika delar av staden visas på bilagda kartor. Även i anslutning till varje planarbete finns en karta över den ungefärliga avgränsningen av planområdet. Planläggningsöversikt

3 LANDSKAPS- PLANLÄGGNING Landskapsplanen är en översiktlig plan för användningen av områden i Mellersta Österbottens landskap. I den anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen samt anvisas de områden som är nödvändiga med tanke på utveckling av landskapet. Landskapsplanens uppgift är att avgöra frågor som gäller områdesanvändningen på riks-, landskaps- och regionnivå. Landskapsplanens etapplaner 1, 2 och 3 har fastställts och har vunnit laga kraft. Landskapsplanens etapplan 4 som handlar om vindkraftsutbyggnad inom fastlandsområden är i planförslagfasen. Planförslaget har varit offentligt till påseende i september Ytterligare information om landskapsplanläggningen finns på Mellersta Österbottens förbunds hemsida. Utdrag ur gällande landskapsplan Etapp 4 av Mellersta Österbottens landskapsplan ska styra placering av vindkraft på fastlandet inom landskapets område. Den kompletterar de tidigare etapperna så att de efter fastställelsen utgör en övergripande landskapsplan för Mellersta Österbotten. Tidsplanen för etapp 4 är uppgjord utgående från att förslaget till landskapsplan kan tas upp i landskapsfullmäktige för godkännande Under 2014 inleds en landskapsplaneöversyn som handlar om kommersiella tjänster. I samband med den bör en motsvarande utredning göras över Karleby stadsområde för generalplanläggningen. Planläggningsöversikt

4 GENERALPLANERING STRATEGISK GENERALPLAN FÖR REGIONSTRUKTUREN I KARLEBY På grund av kommunfusionen har en ny, strategisk regionstrukturmodell som anknyter till regionstrukturarbetet i Mellersta Österbottens landskapsplan börjat utarbetas för det nya Karleby. I samband med detta arbete ska även behovet att utvidga detaljplaneområdena i Lochteå och Kelviå kyrkbyar utredas. Planområdet omfattar hela området för det nya Karleby. Stadsstyrelsen har godkänt programmet för deltagande och bedömning. Ett generalplaneutkast med tillhörande objektbeskrivningar färdigställdes i slutet av 2012 men bör ännu kompletteras med en befolkningsprognos som tas fram för hela nuvarande Karleby och godkännas av de förtroendevalda organen. Den strategiska regionstrukturmodellen för det nya Karleby utgörs av stadsfullmäktiges beslut om hur olika delar av det nya Karleby ska utvecklas. Planen är till sin karaktär ingen områdesreserveringsplan och den utarbetas inte som en plan med rättsverkan. Planläggningsöversikt

5 GENERALPLAN FÖR CENTRALTÄTORTEN 2030 Markanvändnings- och bygglagen förutsätter att kommunerna sörjer för nödvändig generalplanering och uppdatering av planerna. Programmet för deltagande och bedömning i anslutning till generalplan för centraltätorten kommer att sättas offentligt till påseende våren Planen gick tidigare under namnet generalplanen för stamstaden. Planområdet omfattar Karleby stads centrala områden med undantag av planområdet för Generalplanen för Karleby innerstad och huvudparten av planområdet för Generalplanen för Gamlahamnsviken. Planområdet gränsar till havet i norr, till Perho å i öster, i söder till riksväg åttas nya väglinje, som föreslagits i Mellersta Österbottens landskapsplan, samt till Öjasjön och stadens gräns i väst. Basutredningar som anknyter till generalplanen för centraltätorten är under arbete. Ett utkast till generalplan har varit under arbete 2014 och målet är att utkastet fortskrider till beredningsfasens hörande under våren Generalplanen för centraltätorten 2030 är en generalplan som styr förvärvet av markområden, detaljplaneringen och avgöranden som gäller planeringsbehov. Generalplanen styr utarbetandet och ändringen av detaljplaner. Planläggningsöversikt

6 ETAPPGENERALPLAN FÖR BYBEBYGGELSEN I STAMKARLEBY Etappgeneralplanen utarbetas för att styra bostadsbyggnationen i byarna och glesbygdsområdena i Stamkarleby, dvs. den del av Karleby som hörde till staden före kommunfusionen Planområdet omfattar följande av Karleby stads byområden: 1. Knivsund, 2. Rödsö, Korplax, Witick, 3. Lahnakoski, Hassis, 4. Såka, Åivo, Högsved 5. Öja, Långö, 6. Kvikant. Hela planområdet omfattar ca hektar. Förslaget till etappgeneralplan har funnits offentligt framlagt. De inkomna anmärkningarna och utlåtandena behandlades av stadsstyrelsens koncern- och stadsutvecklingssektion Ett myndighetssamråd ordnades och förslaget är på väg till stadsstyrelsen för behandling vintern 2014/2015. I syfte att reda ut grunderna för avgöranden som gäller planeringsbehov har man som planeringsredskap valt etappgeneralplanen. Målet är att med hjälp av en generalplan med rättsverkningar definiera grunderna för de avgöranden som gäller planeringsbehov som görs för byarna. Begreppet etapplan betyder att inte hela landsbygdsområdet utreds på alla de sätt som innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen beskriver. Boendet, näringarna, tjänsterna, infrastrukturen och kulturhistorian granskas mindre uppmärksamhet fästs vid till exempel utredningen av omfattande jordoch skogsbruksområdens naturvärde. I generalplanen klargörs även de byområden inom vilka byggandet eventuellt har blivit eller kommer att bli så betydande att ytterligare byggande förutsätter att en detaljplan görs upp. Planläggningsöversikt

7 STRANDDELGENERALPLAN FÖR TRULLÖN OCH HARRBÅDAN Planområdet omfattar två delområden: Trullön och Harrbådan. Den 5 kilometer långa och meter breda Trullöudden ligger norr om Karleby stadscentrum, ca fem kilometer från centrum. Till planområdet hör Trullöns norra del, dvs. ca 80 procent av hela Trullön. Områdets totala areal är ca 250 hektar. Harrbådan omfattar knappt 200 hektar varav ungefär hälften är vattenområde. Ett utkast till stranddelgeneralplan färdigställdes för hörandefasen sommaren De inkomna kommentarerna och utlåtandena behandlades av koncernoch stadsutvecklingssektionen Generalplanförslaget är på väg till stadsstyrelsen för behandling vintern 2014/2015. Målet med arbetet är att för arrendeområdet som staden äger utarbeta en strandgeneralplan som kan fastställas. Strandgeneralplanen delegerar beviljandet av bygglov till staden, och i den ingår anvisningar om byggnadssätt för de olika delområdena. Som utgångspunkt för planeringen av Trullön-Harrbådan används ett tidigare planutkast och färdiga basutredningar samt responsmaterialet från hörandefasen. Planläggningsöversikt

8 DELGENERALPLAN FÖR SANDSTRAND På Sandstrand gäller generalplanen för Gamlahamnsviken som är godkänd 2000 och som anger dem som fritidsbostadsområden. De arrendeavtal som gäller för området upphör I Museiverkets inventering av nationellt värdefulla kulturmiljöer (2009) betecknas Sandstrand som ett nationellt värdefullt objekt. När arbetet inleddes gick planen under namnet delgeneralplan för Sandstrand-Brudskär. Koncern- och stadsutvecklingssektionen beslöt dela upp delgeneralplanen i två separata arbeten. Planområdet omfattar områdena på bägge sidor om Sandstrandsvägen från Elba till Kemiravägen. Programmet för deltagande och bedömning behandlades av stadsstyrelsen i oktober Hörandet om beredningsfasens utkast genomfördes sommaren Kommentarerna och utlåtandena behandlades av koncern- och stadsutvecklingssektionen, Förslaget till delgeneralplan ska bli färdigt hösten 2014 så att det kan behandlas i de beslutande organen vintern 2014/2015. Delgeneralplanen för Sandstrand är ett generalplanearbete som ska reglera detaljplaneringen och upprättandet av arrendeavtal. Planläggningsöversikt

9 DELGENERALPLAN FÖR BRUDSKÄR På Brudskär gäller generalplanen för Gamlahamnsviken som är godkänd 2000 och som anger det som fritidsbostadsområde. De arrendeavtal som gäller för området upphör Stadsstyrelsen beslöt 2006 att Brudskär planeras om till småhusområde efter Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten gav i oktober 2010 ett utlåtande om lägsta byggnadshöjd på Brudskär. När arbetet inleddes gick planen under namnet delgeneralplan för Sandstrand-Brudskär. Koncern- och stadsutvecklingssektionen beslöt dela upp delgeneralplanen i två separata arbeten. Planområdet omfattar hela Brudskär. Programmet för deltagande och bedömning behandlades av stadsstyrelsen i oktober Hörandet om beredningsfasens utkast genomfördes sommaren Kommentarerna och utlåtandena behandlades av koncern- och stadsutvecklingssektionen, Förslaget till delgeneralplan ska bli färdigt hösten 2014 så att det kan behandlas i de beslutande organen vintern 2014/2015. Delgeneralplanen för Brudskär är ett generalplanearbete som ska reglera detaljplaneringen och upprättandet av arrendeavtal. Planläggningsöversikt

10 ETAPPGENERALPLAN FÖR PELTOKORPI Stadsstyrelsen beslöt om utarbetandet av en etappgeneralplan för Peltokorpi. Planområdet omfattar Peltokorpi by och är ca 1,5 kilometer brett och 5,5 kilometer långt. Det område som granskas har en areal på 760 hektar och gränsar i väster till riksväg 8, i norr till skogsområdet mellan Peltokorventie och Kajanavägen, i öster till detaljplaneområdet och i söder till järnvägen. Programmet för deltagande och bedömning i anslutning till etappgeneralplanen fanns offentligt framlagt under tiden Markägarna hördes i maj 2010 och basutredningar gjordes under sommaren och hösten Den fortsatta beredningen av planutkastet har förutsatt att bullerutredningen som gäller järnvägen omvärderas och att en motiverad befolkningsprognos görs upp. Dessa utredningar har blivit klara Basutredningarna kommer att kompletteras under hösten 2015 bl.a. med en utredning över områdets arkeologiska kulturarv och byatomter. Under vintern 2014/2015 kommer delgeneralplanerna över Kasikulma och Peltokorpi (gjorda under Kelviå kommuns tid) att detaljplaneras, eftersom byggnadsvolymen på området har överskridit detaljplanegränsen. Under hösten 2015 kommer man att ta ställning till ifall man fortsätter etappgeneralplanen för Peltokorpi, som ett eget planområde eller om man kommer att sammanslå Peltokorpi området med generalplanen för Kelviå kyrkby. Tilläggsbyggnation i området kan ändå bäst förverkligas genom en detaljplan som anvisar småhustomter. Etappgeneralplanen utarbetas för att den ska styra planeringen av bybebyggelsen. Etappgeneralplanen utarbetas med rättsverkningar, och därmed styr den avgöranden som gäller planeringsbehov, beviljande av bygglov och i vissa fall möjliggör den även en detaljplanering av bybebyggelsen. Begreppet etapplan betyder att inte hela landsbygdsområdet utreds på alla de sätt som innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen beskriver. Boendet, näringarna, tjänsterna, infrastrukturen och kulturhistorian granskas mindre uppmärksamhet fästs vid till exempel utredningen av omfattande jord- och skogsbruksområdens naturvärde. Planläggningsöversikt

11 ETAPPGENERALPLAN FÖR RUOTSALO Stadsstyrelsen beslöt om utarbetandet av en etappgeneralplan för Ruotsalo. Planområdet omfattar Ruotsalo by och är ca 2,5 kilometer brett och 7,5 kilometer långt. Det område som granskas har en areal på 1680 hektar och gränsar i väster till Kelviå generalplan för kusten och skärgården samt till de skogsområden som inramar byn, i norr till den förra kommungränsen mellan Kelviå och Lochteå, i öster till riksväg 8 och i söder till det skogsområde som inramar byn. Programmet för deltagande och bedömning i anslutning till etappgeneralplanen fanns offentligt framlagt under tiden Markägarna hördes i maj 2010 och basutredningar gjordes under sommaren och hösten Arbetet med etappgeneralplanen har så gott som stått still under men tas åter upp i början av Tilläggsbyggnation i området kan ändå bäst förverkligas genom en detaljplan som anvisar småhustomter. Etappgeneralplanen utarbetas för att den ska styra planeringen av bybebyggelsen. Etappgeneralplanen utarbetas med rättsverkningar, och därmed styr den avgöranden som gäller planeringsbehov, beviljande av bygglov och i vissa fall möjliggör den även en detaljplanering av bybebyggelsen. Begreppet etapplan betyder att inte hela landsbygdsområdet utreds på alla de sätt som innehållskraven i markanvändningsoch bygglagen beskriver. Boendet, näringarna, tjänsterna, infrastrukturen och kulturhistorian granskas mindre uppmärksamhet fästs vid till exempel utredningen av omfattande jord- och skogsbruksområdens naturvärde. Planläggningsöversikt

12 ETAPPGENERALPLAN FÖR MARINGAIS Stadsstyrelsen beslöt om utarbetandet av en etappgeneralplan för Maringais. Planområdet omfattar byn Maringais och är ca 2,0 kilometer brett och 5,0 kilometer långt. Det område som granskas har en areal på 1060 hektar och gränsar i väster till strandgeneralplanen för Karhi och Maringais, i norr till skogsområdena Hietakangas och Kirkkokalliot, i öster dels till riksväg 8, dels till de skogsområden som avgränsar Viikinperä och Sysimetsä och i söder till den förra kommungränsen mellan Lochteå och Kelviå. Programmet för deltagande och bedömning i anslutning till etappgeneralplanen fanns offentligt framlagt under tiden Markägarna hördes i maj 2010 och basutredningar gjordes under sommaren och hösten Arbetet med etappgeneralplanen har så gott som stått still under Delgeneralplanearbetet fortsätter hösten 2015, som konsultuppdrag. Tilläggsbyggnation i området kan ändå bäst förverkligas genom en detaljplan som anvisar småhustomter. Etappgeneralplanen utarbetas för att den ska styra planeringen av bybebyggelsen. Etappgeneralplanen utarbetas med rättsverkningar, och därmed styr den avgöranden som gäller planeringsbehov, beviljande av bygglov och i vissa fall möjliggör den även en detaljplanering av bybebyggelsen. Begreppet etapplan betyder att inte hela landsbygdsområdet utreds på alla de sätt som innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen beskriver. Boendet, näringarna, tjänsterna, infrastrukturen och kulturhistorian granskas mindre uppmärksamhet fästs vid till exempel utredningen av omfattande jord- och skogsbruksområdens naturvärde. Planläggningsöversikt

13 ETAPPGENERALPLAN FÖR BYBEBYGGELSEN I KELVIÅ KYRKBYS RANDOMRÅDE Stadsstyrelsen beslöt om utarbetandet av en etappgeneralplan för bebyggelsen i Kelviå kyrkbys randområde. Planeringsområdet omfattar Kelviå kyrkbys randområden i enlighet med kartan brevid. Storleken på planeringsområdet är ca hektar. Etappgeneralplanen utarbetas som konsultuppdrag. Programmet för deltagande och bedömning i anslutning till etappgeneralplanen fanns offentligt framlagt under tiden Samtidigt som programmet för deltagande och bedömning har varit offentligt till påseende har man gjort en markägarenkät. Etappgeneralplanearbetet har påbörjats i mars Basutredningar för etappgenerlaplanen har bearbetats våren Planutkastet har förutsatt att man kompletterar basutredningarna med en utredning över områdets arkeologiska kulturarv och byatomter (utarbetas vintern 2014) samt en byggnadsinventering (utarbetas våren 2015). Planutkastet utarbetas våren 2015 och målet är att stadsfullmäktige skall godkänna etappgeneralplanen i december Målet är att med hjälp av en etappgeneralplan med rättsverkningar definiera grunderna för planläggningsbehovet och till det hörande lösningar i Kelviå kyrkbys randområde samt att använda generalplanen till grund för bygglov. I generalplanen klargörs även de av byns randområden i vilka byggandet eventuellt har blivit eller håller på att bli så betydande att ytterligare byggande kräver att en detaljplan görs upp. Utgångspunkter för planeringsarbetet utgör de riksomfattande målen för områdesanvändning, målen i landskapsplanen och Karleby stads kalkyler som gäller befolkning och bostadsproduktion. Målsättningsåret för planeringen av etappgeneralplanen är Planläggningsöversikt

14 GENERALPLAN FÖR EN VINDKRAFTPARK I UUSI-SOMERO Stadsstyrelsen godkände PROKON Wind Energy Finland Oy:s förslag om att en delgeneralplan börjar utarbetas för Uusi-Somero område nära Mutkalampi by. Planområdet som hör till Karleby är en enklav inom staden Kannus. Programmet för deltagande och bedömning hölls offentligt framlagt under tiden Planberedningen har pågått under Arbetet har för tillfället stannat, men torde fortsätta under Stadsstyrelsen godkände ett utkast till delgeneralplan för en vindkraftpark i Uusi-Somero. Utkastet hölls offentligt framlagt och intressenter ombads ge nödvändiga utlåtanden om utkastet. För tillfället finns det ingen tidtabell när förslaget till delgeneralplan färdigställs, så att det kan behandlas i de beslutande organen. Planläggningsöversikt

15 KOMMANDE GENERALPLANER ÖVERSYN AV GENERALPLANEN FÖR KELVIÅ KYRKBY (detaljplaneområde/eget arbete) 2015 EVENTUELLA KOMMANDE GENERALPLANER ÖVERSYN AV GENERALPLANEN FÖR LOCHTEÅ KYRKBY (konsultarbete eller eget arbete) 2016 ÖVERSYN AV STRANDGENERALPLANEN FÖR ULLAVANJÄRVI (konsultarbete) 2017 STRANDGENERALPLAN FÖR LOCHTEÅ OMRÅDE (konsultarbete eller eget arbete) 2017 Planläggningsöversikt

16 DETALJPLANERING Detaljplanearbetena har klassificerats på basis av sitt huvudsakliga innehåll. Utöver de arbeten som presenteras i planläggningsöversikten inleds årligen 5 10 detaljplanearbeten som baserar sig på stadens förvärv av råmark, byggprojekt eller privata ansökningar. DETALJPLANEARBETEN MED ANSLUTNING TILL BYGGPROJEKT JÄRNVÄGSTORGET OCH EN RESECENTRAL Utarbetningen av en detaljplan för Järnvägstorget och en ny resecentral kommer att baseras på generalplanen för innerstaden. Planområdet omfattar Järnvägstorget samt en del av Järnvägsgatan och parkeringsområdet väster om järnvägsstationen. En projektplan som har färdigställts för Järnvägstorget och en separat utredningsplan som utarbetats för resecentralsområdet kommer att utgöra utgångspunkter för arbetet med detaljplaneändringarna. Arbetet för detaljplaneändringen inleds under början av 2015 och kan delas upp i två etapper så att en detaljplan utarbetas för vardera området för sig, dvs. Järnvägstorget och resecentralen. Utdrag ur en reviderad generalplan för innerstaden Planläggningsöversikt

17 CIRKULATIONSPLATS I LOTTELUND Initiativet kom 2005 från Vägförvaltningen (numera NTMcentralen) som tog upp rondellbygget och Karleby Energi som ville placera en reservvärmecentral i planområdet. För Karleby Energis vidkommande är initiativet inte längre aktuellt. Planarbetet ansluter sig till detaljplanearbetet för Halkokari ABC-servicestation. Planområdet omfattar Gamla Varvsvägen och Karlebygatan samt Norraledens anslutningsområden och deras närområden. Stadsstyrelsen beslutade anteckna NTM-centralens ställningstagande till trafikregleringar i Lottelund för kännedom 2 godkänna att det fortsatta arbetet för en omreglering av trafiken i Lottelund ska utgå från byggande av två cirkulationsplatser, den ena vid Karlebygatans och den andra vid Gamla Varvsvägens anslutning. Utdrag ur guidekarta, områdets ungefärliga avgränsning Arbetet för en detaljplaneändring torde fortsätta Olika alternativ för cirkulationsplats kommer att testas på basis av trafikmodellen som blev klar Planläggningsöversikt

18 SALUTORGET OCH KVARTER 2-7 Initiativet har tagits av Karleby stad. Översiktsplaneringen av torgområdet i Karleby inleddes Genom anbudsförfarande valdes VSU, Arkkitehtuuri- ja viheraluesuunnittelu Oy från Uleåborg, till planerare. Översiktsplanen blev färdig och godkändes av stadsstyrelsen Området för översiktsplanen (Bilaga 1) avgränsas av Salutorget, Torggatan, Strandgatan och stadshuset. I planen föreslås åtgärder för de olika områdena och en prioritetsordning för genomförandet av åtgärderna (Bilaga 2). I planen ingår även kostnadsberäkningar för de olika genomförandefaserna. Realisering av planerna förutsätter en ändring av detaljplanen. Detaljplanenområdet består av kvarter 2-7 och salutorgsområdet, park- och grönområdena i anslutning till dessa, de omgivande gatorna (Salutorget, Torggatan, Strandgatan och Skräddaregatans västra ände) samt området mellan stadshusets fasad mot söder och Salutorget. Samtidigt undersöks även hur gatan Salutorget kan införlivas med kvarter 9-2. Utdrag ur guidekarta, områdets ungefärliga gränser och utredningsområde (streckad linje). Detaljplaneändringen möjliggör en realisering av torgplanen. Detaljplanearbetet kan delas upp i flera separata detaljplaneändringar. Detaljplanearbetet har påbörjats och information om påbörjad planläggning enligt markanvändnings- och bygglagen gavs i december Ett utkast till detaljplaneändring har utarbetats. Förslaget till detaljplaneändring torde färdigställas Planläggningsöversikt

19 UTVIDGNING AV BANOMRÅDET I KELVIÅ VID VAHTITUVANTIE OCH OPISTONTIE Initiativet har tagits av trafikverket som låter bygga dubbelspår på banavsnittet Karleby Ylivieska. Samtidigt höjs axeltrycket från 22,5 till 25 ton och den tillåtna tåghastigheten från 140 till 200 km/h. Detta förutsätter en grundförbättring av hela bankonstruktionen. Järnvägsområdets nuvarande omfattning baserar sig på en utredningsplan från När själva byggprojekteringen färdigställts visade det sig att banans stabilitet kräver att järnvägsområdet utvidgas och detaljplanen ändras. I planarbetet undersöks på stadens initiativ även möjligheterna att använda jordmassorna som uppstår vid banbygget till nytta som bullervallar utmed Opistontie och Vahtituvantie. Planområdet är beläget i Kelviå, norr om järnvägsbanan vid Vahtituvantie och Opistontie. I planarbetet undersöks en utvidgning av banområdet på ett markområde som ägs av staden vid Vahtituvantie i Kelviå med utgångspunkt i planerna som gäller bygget av dubbelspår. På samma gång undersöks hur bullerskyddskonstruktionerna vid Vahtituvantie och Opistontie bör dimensioneras och hur jordmassorna som uppstår vid banbygget kan användas till nytta som bullervallar. I samband med detaljplaneringen justeras även markanvändningen för planområdet till den del som gäller Opistonties läge, området för idrotts- och rekreationsanläggningar samt parkeringsområdena enligt gällande detaljplan. Arbetet inleddes hösten Ett förslag till detaljplaneändring läggs fram under Utdrag ur guidekarta, områdets ungefärliga avgränsning. Planläggningsöversikt

20 CYKELVÄG UTMED SUNDET MELLAN SÖDRALEDEN OCH VENTUSVÄGEN Initiativtagare är Karleby stad. Den nyligen färdigställda trafikmodellen visar på behovet av en cykelförbindelse till stadens södra delar. Frågan har varit uppe också i samband med generalplaneringen av Karleby centraltätort och upprättandet av Karleby cykelstadsprogram. Planområdet omger Sundet mellan Södraleden och Ventusvägen. I planarbetet undersöks hur ett stråk för långväga cykeloch gångtrafik kan dras på västra sidan om Sundet i området mellan Södraleden och Ventusvägen. Den nya förbindelse som kan förverkligas tack vare planarbetet bidrar till uppfyllelsen av målen i Karleby cykelstadsprogram som godkändes av stadsfullmäktige I samband med detaljplaneringen undersöks hur dagvattenavledningen ska ordnas i området. Planarbetet inleddes i maj Ett förslag till detaljplaneändring utarbetas inom Utdrag ur guidekarta, områdets ungefärliga avgränsning Planläggningsöversikt

21 DETALJPLANEARBETEN MED ANSLUTNING TILL BOSTADSOMRÅDEN NORRA DELEN AV KANAANSLANDS SMÅHUSOMRÅDE, ETAPP 2 Arbetet har inletts på Karleby stads initiativ. Syftet är att öka utbudet på småhustomter i Karleby. Planområdet ligger nordost om slutet av Halkokarivägen. Med detaljplanearbetet undersöks områdets lämplighet för småhusbyggnation. Med den dispositionsplan som ansluter sig till generalplanen för Karleby centraltätort undersöks förutsättningarna för detaljplanering av ett mer vidsträckt område. Vid undersökningen beaktas markinnehav, möjligheter att anlägga kommunalteknik, de krav som naturmiljön ställer och områdets läge i förhållande till samhällsstrukturen i Karleby. Detaljplanearbetet har inletts och om detta informerades i Utdrag ur guidekarta, områdets ungefärliga avgränsning september Målet är att förslaget till detaljplaneändring färdigställs under våren Planläggningsöversikt

22 HANGAS SMÅHUSOMRÅDE Arbetet har inletts på Karleby stads initiativ. Syftet är att öka utbudet på småhustomter i Karleby.. Planområdet ligger i Storby och gränsar i norr till småhusbebyggelsen vid Raxovägen, i öster till Sipolavägen, i söder till en högspänningsledning och i väster till den gamla egnahemsbebyggelsen vid Rävfarmsvägen. I detaljplanearbetet undersöks Hangasområdets lämplighet för småhusbyggnation och dess anslutning till Blåbärsbackens nya småhusområde samt den nya huvudgatans, Hangasbacksvägens anslutning till det befintliga och det kommande gatunätet. Detaljplaneringen kommer att genomföras i etapper. Detaljplanearbetet har inletts och om detta informerades enligt markanvändnings- och bygglagen i november Målet är att förslaget till detaljplan färdigställs under våren Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Planläggningsöversikt

23 SMÅHUSOMRÅDET I LANKILA (PALO), MARINGAIS Stadsstyrelsen beslöt ge tekniska servicecentret i uppdrag att påbörja detaljplaneringen av småhusområdet i Lankila, Maringais. Småhusområdet i Lankila, Maringais, ingår även i den 2012 färdigställda småhusområdesutredningen som stadsstyrelsen behandlade och enligt vilken planläggningen av nya bostadsområden i Maringais kan påbörjas snabbt. Syftet är att öka utbudet på småhustomter i Karleby. Planområdet är beläget på Lankila (Palo*) område i Maringais, Lochteå, väster om riksväg 8 och söder om Lennonjoki. Planområdet saknar tidigare detaljplan. På området gäller en av Lochteå kommunstyrelse fastställd delgeneralplan enligt vilken området söder om Lennonjoki har bebyggts. Med detaljplanearbetet undersöks utvidgningsmöjligheterna med utgångspunkt i den befintliga bebyggelsen i området och samtidigt framställs en detaljplan för det bebyggda Lankilaområdet. Dessutom undersöks vägförbindelserna mellan Maringais centrum och Lankilaområdet (Palo). Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Detaljplanearbetet påbörjades i oktober Alternativa utkast har färdigställts och deras effekter på kostnaderna har bedömts. Detaljplaneförslaget torde utarbetas under våren *Området är bättre känt vid namnet Palo. Lankilaområdet ligger något längre norrut. Planläggningsöversikt

24 LINNUSPERÄ Initiatiet togs av Karleby stad. Stadsstyrelsen beslöt att detaljplanearbetet som gällde ett småhusområde i Linnusperä återupptas och att en cykelvägsförbindelse mellan Kaustar småhusområde och Villa skola detaljplaneras i samband med detaljplanen för Linnusperä. Planområdet ligger vid Linnusperävägen och Stortåget. Till planområdet hör också de områden som staden äger mellan Linnusperävägen och Kaustar småhusområde samt söder om Linnusperävägen och öster om Stortåget. Utredningsområdet är större än planområdet. Bägge områdena anges ungefärligt avgränsade på kartan intill Staden har köpt mark mellan Linnusperävägen och Kaustar småhusområde i syfte att öka utbudet på småhustomter, eftersom stadens reserv av både egnahemstomter och råmark är mycket liten. Med detaljplanearbetet undersöks områdets lämplighet för småhusbyggnation. Planarbetet berör också en del av Linnusperävägen och bebyggelsen i anslutning till den. Anläggande av avlopp i området är viktigt för förbättring av Sundets tillstånd. Den avrinning som belastar Sundet minskar betydligt om det byggs avlopp i området. Föräldraföreningen vid Villa skola kräver att staden bygger en cykelväg från Kaustar småhusområde till Villa skola och motiverar kravet med att en cykelväg förbättrar trafiksäkerheten för skolbarnen. Både avloppsfrågan och möjligheten att bygga en cykelväg kan tas upp till granskning i samband med detta detaljplanearbete. Detaljplanen genomförs i etapper. Med den dispositionsplan som ansluter sig till generalplanen för Karleby centraltätort undersöks förutsättningarna för detaljplanering av ett mer vidsträckt område. Arbetet inleddes i början av Området har undersökts på dispositionsplanenivån. Utkastet till etapp 1 är färdigt för beredningsfasens hörande. Dagvattenutredningen har startat. Under våren 2015 görs utredningar om naturen och kulturmiljön. Ett planförslag till etapp 2 torde färdigställas Planläggningsöversikt

25 NORRA DELEN AV BECKBRUKETS BOSTADSOMRÅDE Initiativ till planändringen togs av NSA Bolagen Ab i Karleby. Företaget föreslog att staden skulle börja detaljplanera området kring den f.d. matsalsbyggnaden och kanonhallen i Beckbruket. Man hade besökt området tillsammans med en representant för museiväsendet och vid samma tillfälle bekantat sig med byggnaden som tidigare har inrymt en bespisningslokal. Vad som ska hända med byggnaden kommer att undersökas när planeringen fortskrider. Även byggnadens skick och möjliga användningsändamål kommer att undersökas. Mark i området ägs av NSA Bolagen Ab och Karleby stad. Planområdet är beläget i norra delen av Beckbruket och består av området mellan den f.d. matsalsbyggnaden, kanonhallen och Sundet. Projektet går ut på att undersöka nya möjliga användningsändamål för befintliga byggnader och bevarandet av byggnaderna samt möjligheterna till nybygge. I samband med detaljplaneringen av området görs en dispositionsplan upp för att undersöka hur Beckbruksområdet i stort kan utvecklas. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Dispositionsplanen som granskar Beckbruksområdet har färdigställts och alternativen i den presenterades för beslutsorganen hösten Förhandlingar om byggnadsskydd har förts. Detaljplaneringen inleddes i oktober Det finns behov av arkeologiska undersökningar i området. Tidsplanen för projektet är beroende av när utredningarna blir klara. Planläggningsöversikt

26 DETALJPLANEARBETEN MED ANSLUTNING TILL ARBETSPLATSOMRÅDEN KVARTER 65, 66, 73 OCH 74 SAMT PARK- OCH GATUOMRÅDEN I STADSDEL 160 Detaljplanen för området är föråldrad och nu, när Heinola arbetsplatsområde börjar vara fullbyggt, har det uppstått efterfrågan på arbetsplatstomter i området mellan Kaffevägen och Jyväskylävägen. Planområdet är beläget öster om Heinola arbetsplatsområde och avgränsas av Jyväskylävägen, Kaustarvägen och Kaffevägen. I området finns bl.a. en lokalcentral. I planändringsarbetet undersöks framtida markanvändning för området och planerade trafikregleringar för Jyväskylävägen samt områdets läge i stadsstrukturen. NTM-centralen har startat planeringen av områdesreservationer för riksväg 8 och riksväg 13. I samband med den ska regleringarna vid korsningen av Jyväskylävägen och Kaustarvägen undersökas. Om dimensioneringen av de kommersiella tjänsterna har Karleby stad och Mellersta Österbottens förbund beställt en separat utredning. Båda utredningarna blir klara våren Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Detaljplanearbetet inleddes 2012 och planutkastet torde färdigställas våren Planläggningsöversikt

27 SÖDRA DELEN AV HEINOLA ARBETSPLATSOMRÅDE SAMT KOPPINENVÄGEN Södra delen av Heinola arbetsplatsområde: Detaljplanen för området är föråldrad. Dessutom har Luhta-kiinteistöt Oy och Aaltopuu tagit intiativ till att detaljplanen ändras. Koppinenvägen: Stadsstyrelsen godkände ett köpebrev för undertecknande med vilket staden av TH Property Investors Oy köper ett så stort område av tomt som behövs för en led för gång- och cykeltrafik. Planområdet är beläget i södra delen av Heinola arbetsplatsområde. Området gränsar till Stadssundet, Ventusvägen och Jyväskylävägen och omfattar Koppinenvägen med omgivning. I och med ändringen av detaljplanen granskas gatunätet i området, tomternas användningsändamål och kvartersområdenas gränser samt undersöks möjligheterna att bredda Koppinenvägen för bygge av en gång- och cykelväg. Under planarbetets gång kommer ett markanvändningsavtal att upprättas enligt markanvändnings- och bygglagens kapitel 12a, åtminstone vad gäller lägenheterna och (Luhta-kiinteistöt Oy och Aaltopuu Oy). Förhandlingarna som gäller markanvändningsavtal baserar sig på principer som godkändes av stadsstyrelsen Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Detaljplaneringen inleddes i maj En dagvattenutredning pågår över området. Planarbetet torde genomföras i etapper. Planläggningsöversikt

28 DETALJPLANEARBETEN SOM PRIVATA AKTÖRER ANHÅLLIT OM ABC-SERVICESTATIONEN I HALKOKARI Initiativet till en granskning av detaljplanen togs av Osuuskauppa KPO Planområdet omfattar tomt 1 i kvarter 22 i stadsdel 102 och närmiljön. Sökanden har anhållit om ändring av detaljplanen så att en S- market kan byggas på området. Detaljplanearbetet inleddes i november För tillfället pågår ingen detaljplanering, eftersom frågan om Norraledens trafikregleringar (cirkulationsplats i Lottelund) inte har lösts. Arbetet för en detaljplaneändring torde fortsätta Olika alternativ för cirkulationsplats kommer att testas på basis av trafikmodellen som blev klar Sökanden har önskat att staden skyndar på detaljplaneändringen. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Planläggningsöversikt

29 KVARTER 9 I STADSDEL 1 Initiativet togs av Lakea Oy som anhöll om att staden ser över detaljplanen för tomt Avsikten är att staden tillsammans med fastighetsägaren planerar tomten för en bostads- och affärsfastighet som passar in i omgivningen och som kompletterar gågatumiljön i stadskärnan. Stadsstyrelsen beslöt ge tekniska servicecentret i uppdrag att börja utarbeta en detaljplaneändring för hela kvarter 1-9. Planområdet är beläget i stadskärnan. I detaljplanearbetet undersöks hur användningsändamålet för tomt som ägs av Kiinteistö Oy Isokatu 5 och tomt som ägs av Lakea Oy kan ändras från kvartersområde för affärsbyggnader till kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader samt undersöks möjligheten till en utbyggnad på K.H. Renlunds museums tomt Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Ändringen av den gällande detaljplanen styrs av generalplanen för innerstaden vilken har rättsverkan. Detaljplanearbetet har inletts och om detta informerades enligt markanvändnings- och bygglagen i oktober Ett utkast till detaljplaneändring har utarbetats. Projektet väntar på högsta förvaltningsdomstolens beslut i frågan om rivningslov för s.k. Niemis hus. Planläggningsöversikt

30 NUKKUMATTIS TOMT Lakea Kiinteistöt Oy har anhållit om en detaljplaneändring som möjliggör modulärt byggande på tomten för nuvarande Nukkumatti. Modulärt byggande har undersökts i samarbete med arkitekturinstitutionen vid Tammerfors tekniska universitet. Lakea vill tillämpa resultaten av denna undersökning genom att tillsammans med staden och fastighetsägaren på tomten planera varierande slag av bostadsfastigheter som passar in i stadsmiljö och den befintliga omgivningen. Planområdet består av s.k. Nukkumattis tomt i stadskärnan, hörnet av Järnvägsgatan och Garvaregatan. Med detaljplanearbetet undersöks hur användningsändamålet för tomten kan ändras så att tomten kan bebyggas med bostäder. Arbetet går ut på att undersöka vilken volym och placering som lämpar sig för bostadshusen med hänsyn till den omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Syftet för detaljplaneändringen är att möjliggöra bebyggande av tomten med bostadshus på ett sätt som är förenligt med målen för byggande i bolagsform och som beaktar tomtens centrala läge och närmaste omgivning. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Sökanden ska lägga fram skisser som visar hur tomten är planerad att bebyggas och som kan tjäna som utgångspunkt för detaljplaneändringen. Skisserna ska presenteras för koncern- och stadsutvecklingssektionen på grund av byggprojektets stora betydelse. Under planarbetets gång kommer ett markanvändningsavtal att upprättas enligt markanvändnings- och bygglagens kapitel 12a. Förhandlingarna som gäller markanvändningsavtal baserar sig på principer som godkändes av stadsstyrelsen Planarbetet inleddes sommaren Skisser över projektet presenterades för koncern- och stadsutvecklingssektionen i september Ett preliminärt utkast till detaljplan har lagts upp. Planläggningsöversikt

31 TOMT , ASUNTO OY KOKKOLAN GRAND Initiativtagare är Asunto Oy Kokkolan Grand. Bolaget ansöker om en sådan ändring av detaljplanen att den byggrätt som gäller tillbyggnation på tomt 10 överförs på en annan del av tomten, för att göra det möjligt att förverkliga projektet som en separat byggnad. Det är sålunda fråga om ändring av byggplatsen på tomten. Planområdet utgörs av tomt som ligger på västra sidan om Sundet mellan Långbrogatan och Torggatan samt efter behov även tomt (den nuvarande tomten för Grand). Planarbetet går ut på att undersöka hur användningsändamålet för tomten kan ändras på basis av generalplanen och hur ett nytt bostadshus kan placeras nära Grandhuset, som är en skyddad byggnad enligt detaljplanen, så att det ingår i den omgivande stadsstrukturen och passar in i stadsbilden. Planarbetet har inletts och information om detta gavs i mars Projektet väntar på åtgärder från sökanden. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Planläggningsöversikt

32 SHELL HAKALAX TOMT Initiativtagare är YIT Byggnads Ab som med fullmakt av ST1 Energy Oy har fört fram följande: "På tomten finns i dag en ST1-station för bränsledistribution. Byggnadens energieffektivitet och dess tekniska och funktionella egenskaper uppfyller inte de krav som ställs på moderna affärsbyggnader. Dessutom ger ST1 Energy Oy:s regionala ändringar upphov till förändringar i bolagets stationsnät. YIT Byggnads Ab och ST1 Energy Oy har ingått ett avtal om samarbete i syfte att utveckla tomten i fråga genom en detaljplaneändring som möjliggör bebyggande av tomten med bostäder som uppfyller dagens krav." Planområdet ligger i hörnet av Karlebygatan, Anders Chydeniusgatan, Terrassgatan och Terrassgränd. Tomtens areal är 4896 m2. På tomten finns i dag en bensin-/servicestation. Planarbetet går ut på att undersöka möjligheterna till ändring av användningsändamålet för kvarteret och bebyggande av kvarteret med bostäder på ett sätt som tar hänsyn till den omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Sökanden ska lägga fram skisser som visar hur tomten är planerad att bebyggas och som kan tjäna som utgångspunkt för detaljplaneändringen. Förhandlingarna som gäller markanvändningsavtal baserar sig på principer som godkändes av stadsstyrelsen Planeringsarbetet har inletts och om detta meddelades i maj Sökanden har låtit utarbeta skisser över projektet. På basis av dem har preliminära detaljplaneutkast tagits fram. Planarbetets fortskridning förutsätter en mer omfattande granskning av stadsbilden i planområdets omgivning. Planläggningsöversikt

33 TOMT , KOKKOLAN TERÄSTALO OY Initiativet kommer från Kokkolan Terästalo Oy: "Den gällande detaljplanen möjliggör bygge av två hus, det ena med tre våningar och det andra med två våningar, enligt exploateringstalet 0,6. Kokkolan Terästalo Oy har som mål att i stället för de två låghusen bebygga tomten i fråga med ett trevåningshus där mittpartiet har fyra våningar, en s.k. hörnmodell. Höghuset skulle inrymma sammanlagt 28 bostäder och antalet parkeringsplatser skulle bli 30. Genom detaljplaneändringen skulle exploateringstalet ändras från 0,6 till 0,8 och användningsändamålet förbli oförändrat (AK)." Planområdet ligger i hörnet av Karlebygatan, Topeliusgatan och Lotsgränd. Tomtens areal är 2256 m2. På tomten finns i dag ett gammalt bostadshus och två ekonomibyggnader. I detaljplanearbetet undersöks möjligheterna att ändra den gällande byggrätten på tomten och placera bostadsbyggnation i kvarteret på ett sätt som tar hänsyn till den omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Eftersom initiativet till planarbetet kommer från en privat aktör, är detaljplaneändringen avgiftsbelagd. Sökanden ska lägga fram skisser som visar hur tomten är planerad att bebyggas och som kan tjäna som utgångspunkt för detaljplaneändringen. Förhandlingarna som gäller markanvändningsavtal baserar sig på principer som godkändes av stadsstyrelsen Stadsstyrelsen fattade i november 2014 beslut om att detaljplanearbetet ska inledas. Sökanden har låtit utarbeta skisser över projektet. På basis av dem har preliminära detaljplaneutkast tagits fram. Planarbetets fortskridning förutsätter en mer omfattande granskning av stadsbilden i planområdets omgivning. Planläggningsöversikt

34 GAMLA VARVSVÄGEN 37 Markku Mattila och Johanna Salminen har tagit initiativ till en detaljplaneändring för lägenhet Planområdet ligger på norra sidan om Gamla Varvsvägen och intill ett parkområde. För tomten vars areal är 8013 m 2 gäller ett byggförbud (tomtbildningen oavslutad). På lägenheten finns i dag ett egnahem. Detaljplaneändring önskas i syfte att höja byggrätten på tomten. Planarbetet går ut på att undersöka möjligheterna till ändring av användningsändamålet för kvarteret och bebyggande av kvarteret med bostäder på ett sätt som tar hänsyn till den omgivande stadsstrukturen och stadsbilden. Eftersom initiativet till planändringen kommer från privatpersoner, är detaljplaneändringen avgiftsbelagd. Sökanden ska lägga fram skisser som visar hur tomten är planerad att bebyggas och som kan tjäna som utgångspunkt för detaljplaneändringen. Förhandlingarna som gäller markanvändningsavtal baserar sig på principer som godkändes av stadsstyrelsen Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Stadsstyrelsen fattade i november 2014 beslut om att detaljplanarbetet ska inledas. Sökanden har låtit utarbeta skisser över projektet. På basis av dem har preliminära detaljplaneutkast tagits fram. Planarbetets fortskridning förutsätter en mer omfattande granskning av stadsbilden i planområdets omgivning. Planläggningsöversikt

35 DETALJPLANEARBETEN SOM BASERAR SIG PÅ GENERALPLANER VÄSTRA STRANDEN AV POTTEN I YXPILA För Pottens strandområden har en översiktsplan utarbetats och detaljplaneringen sker i etapper.. Planområdet finns i Yxpila och omfattar en båtklubbs område vid Sahanniemi och den övriga västra och norra stranden av Potten. I detaljplanearbetet undersöks möjliga användningsändamål för området. Inledandet av detaljplanearbetet kräver att förhandlingar förs med arrendetagarna i området och med Karleby Hamn. Planen för hur området ska disponeras bör uppdateras. Detaljplanearbetet torde inledas under Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Planläggningsöversikt

36 ÖVRIGA DETALJPLANEARBETEN STADSDEL 4 Initiativtagare är Karleby stad. Detaljplanen för området är föråldrad. Planområdet gränsar till Anders Chydeniusgatan, Storgatan, Idrottsgatan och Gustaf Adolfsgatan. Detaljplanen för stadsdel 4 i Karleby är föråldrad. För området gäller ett byggförbud. Detaljplanen för området bör ändras så att den mestadels motsvarar den rådande bebyggelsesituationen. Detaljplanen görs upp i syfte att skydda byggnadsbeståndet, som är värdefullt historiskt sett och med tanke på stadsbilden. Syftet med planarbetet är att undersöka hur stadsdelens karakteristiska drag kan bevaras och utvecklas. I den nya detaljplanen kan stadsdelens skala och grönområden som är av lokalt historiskt värde bevaras. Engelska parken anlades samtidigt med Västra parken och Chydeniusparken i slutet av 1860-talet. Utdrag ur guidekarta, planområdets ungefärliga avgränsning Detaljplaneringen inleddes i oktober Planläggningsöversikt