DIALYS I SVERIGE sddb
|
|
- Ann-Sofie Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DIALYS I SVERIGE 5 sddb Svensk Dialysdatabas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 5
2 Förkortningar ANOVA Analysis of Variance (Variansanalys) APD Automated Peritoneal Dialysis (Maskin-PD) CAPD Continuous Ambulatory Peritoneal Dialysis CI Konfidensintervall DOPPS Dialysis Outcomes and Practice Patterns Study EBPG European Best Practice Guidelines ERA-EDTA European Renal Association European Dialysis and Transplant Association EPO Erytropoetin ESA Erythropoesis Stimulating Agents ESL Erytropoes-stimulerande läkemedel GFR Glomerular Filtration Rate (Njurfunktion) HD Hemodialys (Bloddialys) HDF Hemodiafiltration HF Hemofiltration K/DOQI Kidney Disease Outcomes Quality Initiative NCDS National Cooperative Dialysis Study PD Peritonealdialys (Bukhåledialys) PTH Parathormon (Bisköldkörtelhormon) SDDB Svensk Dialysdatabas SRAU Svenskt Register för Aktiv Uremivård TSAT Transferrin Saturation (Järnmättnad) URR Urea Reduction Ratio
3 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 3(48) Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Täckningsgrad och validitet Dialysdos Hemodialys Bakgrund Resultat... 9 Figur 1. Nationell utveckling av standard-kt/v (95% CI) under fyra år... 9 Figur 2. Andel stdkt/v > 2, Figur 3. Standard-Kt/V per region Figur 4. Regional utveckling av standard-kt/v Figur 5. Ordinerat antal dialyser per vecka Tabell 1. Dialysantal per vecka per region Tabell 2. Lokal för behandling per region Figur 6. Ordinerat antal dialyser per region Figur 7. Ordinerad ackumulerad blodvolym/1,73 m 2 per dialys per region Figur 8. Ordinerad ackumulerad blodvolym per vecka per region Peritonealdialys Bakgrund Resultat Figur 9. Totalt Kt/V per vecka Figur 10. Totalt Kt/V per vecka per region Figur 11. Andel med Kt/V per vecka > 1, Figur 12. Totalt kreatininclearance L/1,73 m 2 per vecka Figur 13. Andel med kreatininclearance > 50 L Figur 14. Andel med icodextrin Kommentarer Kärlaccess Bakgrund Resultat Figur 15. Andel med AV-fistel per region Figur 16. Andel med AV-graft per region Figur 17. Andel med permanent dialyskateter per region Figur 18. Andel med temporär dialyskateter per region Figur 19. Ordinerat blodflöde vid olika typer av access Kommentarer Blodtryck Hemodialys Figur 20. Systoliskt BT före dialys Figur 21. Systoliskt BT efter dialys Figur 22. Diastoliskt blodtryck före dialys Figur 23. Diastoliskt blodtryck efter dialys Figur 24. Pulstryck före dialys Figur 25. Pulstryck efter dialys... 25
4 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 4(48) Figur 26. Antal BT-sänkande medel, med och utan diuretika Figur 27. Medelartärtryck före och efter dialys per region Figur 28. Antal blodtryckssänkande medel, med och utan diuretika, per region Peritonealdialys Figur 29. Systoliskt blodtryck Figur 30. Diastoliskt blodtryck Figur 31. Pulstryck Figur 32. Medelartärtryck per region Figur 33. Antal BT-sänkande medel, med och utan diuretika Figur 34. Antal blodtryckssänkande medel, med och utan diuretika, per region Kommentar Fosfat och PTH Hemodialys Figur 35. Medelvärde för S-Fosfat Figur 36. Medelvärde för S-Fosfat per region Figur 37. Box plot för S-PTH (pmol/l) per region Tabell 3. PTH-värden (pmol/l) per region Peritonealdialys Figur 38. S-Fosfat Figur 39. S-Fosfat per region Figur 40. Box plot för S-PTH (pmol/l) per region Tabell 4 PTH-värden (pmol/l) per region Tabell 5. Antal patienter (kolumn 1) med PTH > 88 pmol/l i HD (vänster) och PD (höger) Kommentarer Anemibehandling Hemodialys Figur 41. Hb Figur 42. Hb per region Figur 43. Totaldos ESL/vecka Figur 44. Totaldos ESL per region Figur 45. Epo-ekvivalenter kg/vecka Figur 46. Epo-ekvivalenter kg/vecka per region Figur 47. Eporesistensindex (ERI) Figur 48. Eporesistensindex (ERI) per region Peritonealdialys Figur 49. Hb Figur 50. Hb per region Figur 51. Totaldos ESL/vecka Figur 52. Totaldos ESL/vecka per region Figur 53. Epo-ekvivalenter per kg/vecka Figur 54. Epo-ekvivalenter per kg/vecka per region Figur 55. Eporesistensindex (ERI) Figur 56. Eporesistensindex (ERI) per region Kommentarer Litteratur... 46
5 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 5(48) 1 Inledning Denna årsrapport avspeglar svensk dialysverksamhet som den registrerades i SDDB under tvärsnittsundersökningen hösten 5. Den är en del i det arbete som inleddes hösten 2, då den första tvärsnittsundersökningen genomfördes. Årets rapport är således SDDB: s fjärde. Rapporten fokuserar på de problemområden som kunnat identifieras, på påvisbara trender, och på kvarstående förbättringsutrymmen inom de olika områdena. Publikationen riktar sig till en bred läsekrets. I första hand skall den givetvis gagna patienterna i verksamheten, genom att resultaten direkt bör ge upphov till analys av klinikernas egna data, förbättringsåtgärder och fortsatt uppföljning. Den måste därför innehålla resultat som är så detaljerade och specifika att de verksamhetsansvariga och de som direkt arbetar inom vården har nytta av att läsa rapporten. I årets rapport finns samtliga klinikvisa redovisningar för 5 i form av bilagor, som också innehåller sammanfattande tabeller över de fyra åren. Huvudrapporten koncentrerar i stället på trender över fyra år i ett nationellt och regionalt perspektiv. I läsekretsen finns förhoppningsvis också intresserade lekmän, patienter och patientföreningar. Tjänstemän inom sjukvården, på Socialstyrelsen och i andra centrala positioner är också tilltänkta läsare. 1 Efter omslaget finns en förteckning över förkortningar och fackuttryck som förhoppningsvis underlättar läsningen. Rapporten fokuserar denna gång på: 1) dialysdosering, 2) kärlaccess för hemodialys, 3) blodtryck, 4) fosfat- och PTH, samt 5) anemibehandling. Som huvudansvarig för rapporten vill jag framföra mitt tack till Anders Alvestrand, Per-Ola Attman, Staffan Schön och Lars Weiss, vilka tillsammans med undertecknad utgör styrgruppen för SDDB. Slutligen ett varmt tack till alla användare vid de deltagande enheterna, utan vars arbetsinsatser rapporten aldrig skulle kunna ha skrivits. Under veckorna innevarande höst genomförs den femte tvärsnittsundersökningen. Det blir den sista i SDDB: s regi, eftersom vi fr.o.m går samman med SRAU och de båda njursviktsregistren i Göteborg och Stockholm till SNR, Svenskt Njurregister. SDDBanvändare kommer att känna igen sig utan problem, eftersom gränssnittet blir likartat och datainsamlingarna kommer att fortgå oförändrat. Helsingborg KG Prütz 1 I och med att SDDB är ett av Socialstyrelsen godkänt och delvis finansierat kvalitetsregister kan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting i någon bemärkelse också sägas vara beställare av rapporten.
6 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 6(48) 2 Sammanfattning När fyra års data jämförs över tiden ses ett antal förändringar som övervägande är positiva. Den vetenskapliga tyngden i påvisandet av dessa förändringar kan givetvis ifrågasättas. Analys av trender i kvalitetsregisterdata är en föga utvecklad disciplin. Fyra år är i dessa sammanhang en kort tid, men SDDB: s täckningsgrad och låga bortfall gör tolkningarna rimliga. Under alla omständigheter finns det inget bättre stöd för bedömning av svensk dialysverksamhets kvalitet än de sammantagna resultaten från SDDB och SRAU. Den centrala uppgiften för all dialysverksamhet är att ge tillräckligt mycket dialys som ersättning för upphävd njurfunktion. Tidigare undersökningar har visat påtagliga lokala och regionala skillnader avseende dialysdosering i hemodialys. I årets rapport visas dels en liten generell förbättring av dialysdosen i landet, dels störst förbättring i de regioner som tidigare visats ge förhållandevis lite dialys. Fortfarande kvarstår betydande skillnader, främst när det gäller antal dialyser per vecka. Variationen inom landet har tidigare visats vara påtaglig även när det gäller kärlaccess. Andelen HD-patienter som dialyseras med AV-fistel, den generellt bästa typen av access, varierar mellan regionerna från mindre än hälften till två tredjedelar. Mellan olika kliniker är skillnaderna ännu större. Här ses en såvitt det går att bedöma oönskad ökning av andelen dialyser via permanent dialyskateter. Accessområdet rymmer en påtaglig förbättringspotential i flera avseenden. HD-patienternas blodtryck har gradvis minskat över fyra år, vilket verkar gå parallellt med en ökad användning av blodtryckssänkande läkemedel. Klinikjämförelserna påvisar liksom tidigare mycket stora variationer i behandlingspraxis för flertalet preparat. En annan återkommande observation är att patienterna i PD behandlas med fler blodtryckssänkande läkemedel än HD-patienterna dock inte i ökande omfattning men att de trots detta har aningen högre blodtryck. Måluppfyllelsen när det fosfat och PTH är generellt låg, även om enstaka kliniker lyckas bättre. Positivt är att det nu för första gången ses en klar förbättring av medelvärdet för fosfat hos landets HD-patienter. PD-patienterna har något lägre fosfatvärden. Andelen patienter som ligger inom önskvärt intervall för PTH är låg. Registreringsproblemen beroende på olika mätenheter i landet fortsätter att orsaka problem med datakvaliteten. Som påtalades i förra årets rapport är verksamheten bra på att nå målen för anemibehandling, men till priset av jämförelsevis höga doser ESL 1. En klar trend mot en lägre totaldos av ESL med bibehållna Hb-nivåer märks nu, i synnerhet i hemodialyspopulationen. 1 Erytropoesstimulerande läkemedel, EPO
7 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 7(48) 3 Täckningsgrad och validitet Hösten 5 deltog landets samtliga dialyskliniker. På denna kliniknivå har alltså SDDB nu för första året uppnått fullständig täckning. I vissa fall rapporterar separata avdelningar under gemensam ledning som en klinik, i andra fall rapporterar enheter under gemensam ledning separat. Ur SDDB: s perspektiv finns det f.n. 60 rapporterande HD-enheter och 36 1 PD-enheter. Antalet rapporterade HD-behandlingar var 2495 och antalet PD-behandlingar var 699. Antalet patienter i HD vid senaste årsskiftet var enligt SRAU 2591 i HD och 717 i PD. Det exakta antalet patienter vid tvärsnittsundersökningens genomförande är okänt, men täckningsgraden på patientnivå baserat på dessa siffror blir 96 procent för HD och 97 procent för PD. SDDB registrerar två typer av data: ordinationsdata och mätdata. Validiteten är olika för dessa båda typer. Dialyspatienternas ordinationer är principiellt mycket stabila. De skillnader som framkommer mellan kliniker och mellan regioner kan, vare sig de är stora eller små, betraktas som verkliga. Mätdata består av stickprov och uppvisar därmed en större variabilitet. De ibland mycket breda konfidensintervall som medelvärdena, och graden av måluppfyllelse, ibland uppvisar är ett uttryck för detta. 2 En del mätdata, som t.ex. förekomst av en viss kärlaccess, kan variera över tiden, men uppvisar givetvis en långt större stabilitet än de flesta laboratorievärden. En typisk HD-patient lämnar blodprov på allt från ett femtiotal till enstaka mätningar av olika laboratorievärden. PD och hem-hd-patienter lämnar vanligen färre prover, men även här är antalet mätningar stort. SDDB: s mätdata är alltså stickprov, men erhållna på ett sådant sätt att systematiska fel inte förväntas uppstå. 1 En PD-verksamhet som annars deltar i SDDB kunde inte rapportera hösten 5. 2 Avsikten med de spridningsmått som visas i rapportens figurer (nästan alltid som 95-procentiga konfidensintervall) är att åskådliggöra i vilken utsträckning de skillnader som framkommer är så stora att de kan anses vara statistiskt säkerställda. När det gäller skillnader i ordinationsdata är i princip alla skillnader säkerställda, eftersom underliggande data inte utgörs av ett slumpmässigt urval, utan av samtliga data som finns.
8 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 8(48) 4 Dialysdos 4.1 Hemodialys Bakgrund Avsnittet om dialysdos i föregående års rapport gav en fyllig bakgrund till den vetenskapliga basen för diskussion om jämförelser av dialysdos. I ett nötskal ligger SDDB: s praktiska problem med jämförelser på två olika plan. För det första registreras restnjurfunktionen på ett inkonsekvent sätt i landet, åtminstone i rapporteringen till SDDB. För det andra bygger de fåtaliga randomiserade studier som genomförts på att alla studerade patienter behandlats tre gånger i veckan, och att de inte haft någon restnjurfunktion att räkna med. Vår verklighet är sådan att en sjättedel av landets HD-patienter inte dialyseras tre gånger per vecka och att de i varierande och osäker omfattning har viss restnjurfunktion. På regional och lokal nivå är skillnaderna i dialysfrekvens stora. Jämförelser av dialysdosering i den svenska dialysvardagen är därför behäftade med osäkerhet av ovanstående två skäl. Inte desto mindre måste försök till jämförelser göras. Redan 1996 och 1998 publicerades artiklar [1, 2] som tog fasta på det faktum att en gradvis förskjutning mot allt mer individualiserade hemodialysregimer kunde förutses och att det fanns ett behov av kvantitativ värdering av dessa. Likaså insågs nödvändigheten av att på ett så korrekt sätt som möjligt räkna med restfunktionen i denna kvantifiering. Senare har både betydelsen av restfunktionen och av att bevara den betonats, inte minst i hemodialys [3]. Det finns hittills ingen allmänt accepterad metod för kvantitativa jämförelser av olika dialysregimer, men begreppet standard-kt/v (stdkt/v) verkar vara på väg att vinna acceptans. Vilken roll stdkt/v kommer att spela för framtida praxis när det gäller kvantifiering av dialysdos är oklart, men för SDDB är stdkt/v det hittills bästa verktyget för jämförelser av total dialysdos. I den reviderade versionen av European Best Practice Guidelines för hemodialys 1 rekommenderas stdkt/v och EKR [1] som verktyg för bedömning av olika dialysregimer och för beräkning av vilken inverkan restnjurfunktion har på dessa mått. Ett stdkt/v på 2,1 motsvaras av ett ekt/v på 1,2 vid tre dialyser i veckan utan restfunktion. Beräkning av stdkt/v har tills nyligen inte varit möjlig med de data som finns i SDDB. Nyligen har en empiriskt verifierad ekvation publicerats som medger beräkning av stdkt/v med tillgängliga data [4]. Summering av Kt/V-värdena för varje dialys i veckan, total dialystid per vecka och total ackumulerad blodvolym ger alla en oriktig fördel till få men effektiva behandlingar. Såväl teoretiskt som kliniskt förefaller det uppenbart att fler behandlingar per vecka är en överlägsen behandlingsmodalitet, även när varje enskild behandling inte når upp till de gängse målen vid dialys tre gånger i veckan. Eftersom restnjurfunktionen i form av ett värde på GFR rapporteras sparsamt och inkonsekvent baseras SDDB: s presentation av stdkt/v-värden enbart på dialysdata. Det måste slutligen betonas att stdkt/v, i motsats till det Kt/V som vi hittills varit vana vid, inte har utsatts för empirisk prövning avseende relevansen för morbiditet och mortalitet, så som gjorts med Kt/V i NCDS [5] och HEMO-studien [6]. 1 I skrivande stund inte publicerade i slutgiltig form.
9 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 9(48) Resultat 2,2 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for stdkt/v(ley) 2,19 2,18 2,17 2,16 2,15 2,14 2,13 2,12 2,11 2, Figur 1. Nationell utveckling av standard-kt/v (95% CI) under fyra år 1 Cell Bar Chart Grouping Variable(s): Year Cell Mean for stdkt/v >2,1 0,8 0,6 0,4 0, Figur 2. Andel 1 stdkt/v > 2,1 1 Andel anges av beräkningstekniska skäl som mean
10 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 10(48) 2,3 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 2,25 Cell Mean for stdkt/v(ley) 2,2 2,15 2,1 2,05 2 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 1,95 1, Figur 3. Standard-Kt/V per region 2,6 Box Plot Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 2,4 stdkt/v(ley) 2,2 2 1,8 1,6 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 1,4 1, Figur 4. Regional utveckling av standard-kt/v 1 Figur 4 påvisar en påtaglig variation i dialysdos mätt som std-kt/v mellan regionerna, där den stora spridningen i Norra regionen är slående. 1 Figuren är en s.k. box plot, där medianvärdet visas som den horisontella linjen i det färgade fältet (boxen), och där 25 procent av värdena finns över respektive under medianvärdet inom boxen, som således innehåller 50 procent av värdena. Felstaplarna begränsas av 90: e och 10: e percentilen. Felstaplarna omfattar därför 80 procent av värdena.
11 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 11(48) 3,02 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Ordinerat antal dialyser 3 2,98 2,96 2,94 2,92 2, Figur 5. Ordinerat antal dialyser per vecka
12 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 12(48) Frequency Distribution for Antal dialyser Split By: Reg, Year ' 1 ' ' 2 ' ' 3 ' ' 3,5-4 ' ' 5+ ' Total Total Count Norra, 2 Count Norra, 3 Count Norra, 4 Count Norra, 5 Count Södra, 2 Count Södra, 3 Count Södra, 4 Count Södra, 5 Count Stockholm, 2 Count Stockholm, 3 Count Stockholm, 4 Count Stockholm, 5 Count Sydöstra, 2 Count Sydöstra, 3 Count Sydöstra, 4 Count Sydöstra, 5 Count Uppsala/Örebro, 2 Count Uppsala/Örebro, 3 Count Uppsala/Örebro, 4 Count Uppsala/Örebro, 5 Count Västra, 2 Count Västra, 3 Count Västra, 4 Count Västra, 5 Count Tabell 1. Dialysantal per vecka per region Tabellen ger en regionvis och årsvis detaljerad bild av det totala antalet patienter med olika dialysfrekvens.
13 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 13(48) Frequency Distribution for Lokal för dialys Split By: Reg, Year Hemdialys Institution Limited Care Total Total Count Norra, 2 Count Norra, 3 Count Norra, 4 Count Norra, 5 Count Södra, 2 Count Södra, 3 Count Södra, 4 Count Södra, 5 Count Stockholm, 2 Count Stockholm, 3 Count Stockholm, 4 Count Stockholm, 5 Count Sydöstra, 2 Count Sydöstra, 3 Count Sydöstra, 4 Count Sydöstra, 5 Count Uppsala/Örebro, 2 Count Uppsala/Örebro, 3 Count Uppsala/Örebro, 4 Count Uppsala/Örebro, 5 Count Västra, 2 Count Västra, 3 Count Västra, 4 Count Västra, 5 Count Tabell 2. Lokal för behandling per region Tabellen ger en regionvis och årsvis detaljerad bild av antalet patienter med dialys i hemmet och med s.k. självdialys.
14 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 14(48) 3,2 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for Ordinerat antal dialyser 3,1 3 2,9 2,8 2,7 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 2, Figur 6. Ordinerat antal dialyser per region Samvariationen med data i figur 3 är som synes påtaglig. Den variabel som betyder mest för std-kt/v är under förutsättning att varje dialys är av likartad effektivitet antal dialyser per vecka. 90 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 87,5 Cell Mean for ordackvol/1,73 kvm 85 82, , ,5 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 70 67, Figur 7. Ordinerad ackumulerad blodvolym/1,73 m 2 per dialys per region
15 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 15(48) 270 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 260 Cell Mean for ord ackvol / vecka Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 8. Ordinerad ackumulerad blodvolym per vecka per region 4.2 Peritonealdialys Bakgrund Liksom för hemodialys finns en sammanfattande beskrivning av den teoretiska bakgrunden till dialysdosering i peritonealdialys i förra årets rapport. Kortfattat kan sägas att dialysdosering i kvantitativa termer, vare sig dosen anges som Kt/V för urea eller som kreatininclearance, inte utgör samma problem som i hemodialys. Den patientgrupp som av en eller annan anledning har en bukhinna som inte lämpar sig för denna dialysform tycks snabbt lämna behandlingen. Dialysdos i PD mäts traditionellt som Kt/V för urea och som Kreatininclearance. Båda måtten avser en veckas behandling, vilket innebär att den mätning som görs ett dygn extrapoleras till att gälla en hel vecka. Kt för urea och kreatinin under en vecka kan enkelt beräknas med analys av uttappat dialysat och urinsamling. V kan däremot inte bestämmas med kliniskt användbara rutinmetoder, utan måste beräknas med hjälp av en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt Watson [7]. Problemet med detta är givetvis att V beräknat med denna ekvation förutsätter att alla patienter är genomsnittspatienter vilket sällan är fallet. I motsats till Kt/V vid hemodialys, där V inte behöver vara känt 1, blir alltså Kt/V i PD, p.g.a. svårigheten med att bestämma V korrekt, ett osäkert mått på dialysdos [8]. För patienter med avvikande kroppssammansättning, såväl fetma som malnutrition, är detta regelmässigt så. Inte desto mindre används Kt/V i kvalitetssäkringssammanhang. Kreatininclearance normaliseras i stället till 1,73 m 2 kroppsyta, där kroppsytan också beräknas med en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt DuBois och DuBois [9]. Denna normalisering anses mer robust. 1 Vid klassisk ureakinetisk modellering (UKM) är det, förutom Kt/V, i själva verket V som beräknas ( modelleras ).
16 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 16(48) Enligt senaste EBPG för PD [10] gäller numera ett renodlat PD-clearance för urea, mätt som Kt/V, på minst 1,7, för att ett av de båda adequacy-måtten skall anses var uppnått. Det andra måttet är att anuriska patienter skall ultrafiltrera minst en liter per dygn. Detta mått följs f.n. inte av SDDB. PD-patienternas blodtrycksnivåer och behov av blodtryckssänkande behandling kan sägas vara ett indirekt mått på salt- och volymstatus, som är kopplat till ultrafiltrationsförmågan. För APD-patienter finns ett ytterligare mål på minst 45 (50 enligt förslaget till nya nationella riktlinjer) L/vecka/1,73 kvm som renodlat PD-clearance för kreatinin. I dessa riktlinjer sägs också att restfunktion kan kompensera om dessa mål inte kan uppnås med dialysbehandlingen. I SDDB registreras total-kt/v, totalt Kreatininclearance/1,73 m 2 samt GFR Resultat 2,42 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 2,4 Cell Mean for Totalt Kt/V Urea 2,38 2,36 2,34 2,32 2,3 2,28 2, Figur 9. Totalt Kt/V per vecka
17 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 17(48) 2,9 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 2,8 Cell Mean for Totalt Kt/V Urea 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 2, Figur 10. Totalt Kt/V per vecka per region 1 Cell Bar Chart Grouping Variable(s): Year Cell Mean for korr Tot Kt/V > 1,7 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Figur 11. Andel med Kt/V per vecka > 1,7
18 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 18(48) Cell Mean for korr_tot Kreat-cl (L/vecka/1,73 m2) Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Figur 12. Totalt kreatininclearance L/1,73 m 2 per vecka Figuren omfattar data där de lägsta och högsta fem procenten av värdena trimmats bort (för förklaring v.g. se bilagan PD Dialysdos). 1 Cell Bar Chart Grouping Variable(s): Year Cell Mean for korr Kreat-cl > 50 0,8 0,6 0,4 0, Figur 13. Andel med kreatininclearance > 50 L Samma reservation gäller som i föregående figur.
19 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 19(48) 0,7 Cell Bar Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 0,6 Cell Mean for Andel icodextrin 0,5 0,4 0,3 0,2 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0, Figur 14. Andel med icodextrin 4.3 Kommentarer Som konstateras i bakgrundsavsnittet är inte problemet med otillräcklig dialysmängd lika stort i PD som det är i HD. Dels beror detta på patienturvalet, dels på att kraven på såväl Kt/V som kreatininclearance blivit mer modesta i de senaste riktlinjerna. Hur det i praktiken skall gå till att i registersammanhang följa upp kravet på ultrafiltration hos anuriska patienter är oklart. Dygnsvariationen i detta mått är så stor att någon slags genomsnittsvärde baserat på flera dygn antagligen krävs för att siffrorna skall bli trovärdiga. Sammanfattningsvis är adequacyproblemet i PD litet, medan ultrafiltrationsproblemet ofta är det som gör att behandlingen sviktar. Den ökande, men regionalt ojämna, användningen av icodextrin avspeglar rimligen ett växande medvetande om detta. När det gäller dialysdosering i HD är de stora regionala och lokala skillnaderna problematiska. De stora avstånden i glesbefolkade delar av landet utgör givetvis en förklaring, men hur detta samvarierar med eventuell brist på ekonomiska och personella resurser är okänt. Andelen av HD-populationen som får tillräcklig dialysdos enligt nuvarande riktlinjer är lägre än den är i PD-populationen. En framtida koppling av SDDB till SRAU och till data avseende restnjurfunktion vid dialysstart kommer att underlätta bedömningen av i vilken utsträckning detta är ett problem. 5 Kärlaccess 5.1 Bakgrund Problem med pålitlig och användbar i termer av tillräckliga blodflöden tillgång till patientens blodbana har varit hemodialysens ständiga följeslagare. Följaktligen finns det en mycket omfattande litteratur i ämnet. Senast har denna sammanfattats i ett uppdaterats KDOQI-dokument [11]. Den radiocefala AV-fisteln 1 har alltsedan den introducerades [12] stått sig som den bästa accesstypen för kronisk hemodialys. Problemet som verksamheten ständigt brottas med är att endast en ringa del av dagens patientpopulation har rimliga förutsättningar för en sådan access. Andra typer av nativa fistlar brukar prövas när möjligheterna till radiocefal fistel är 1 En konstgjord förbindelse mellan den största artären och venen på handledsnivå, helst på den icke-dominanta sidan.
20 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 20(48) uttömda. Syntetiska kärlproteser (AV-graft) är i det korta perspektivet väl så användbara, men merparten av dessa har en inneboende benägenhet för stenosering, trombotisering och infektion, varför dessa anses utgöra ett andrahandalternativ. Det sämsta men alltid tillgängliga alternativet för access är temporära katetrar. Den subkutant tunnelerade katetern, med någon typ av cuff, s.k. permanent dialyskateter, har blivit ett alternativ som både lockar och avskräcker: hate living with them, but can't live without them [13]. Brist på accesskirurgiska resurser kompenseras av nödtvång på många kliniker med välfungerande rutiner för placering och underhåll av permanentkatetrar. Detta till trots råder enighet om att permanentkateter är ett sämre alternativ än AV-fistel. Även AVgraft anses generellt bättre än permanentkateter. Data från DOPPS visar att man i många europeiska länder lyckas uppnå betydligt högre andel med AV-fistel än den nuvarande svenska andelen [14]. 5.2 Resultat 0,7 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 0,65 Cell Mean for AVF 0,6 0,55 0,5 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,45 0, Figur 15. Andel 1 med AV-fistel per region 1 Andel anges av beräkningstekniska skäl som mean
21 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 21(48) 0,24 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 0,22 0,2 Cell Mean for AVG 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,08 0,06 0, Figur 16. Andel med AV-graft per region 0,4 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 0,35 Cell Mean for PCDK 0,3 0,25 0,2 0,15 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,1 0, Figur 17. Andel med permanent dialyskateter per region
22 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 22(48) 0,16 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 0,14 Cell Mean for TCDK 0,12 0,1 0,08 0,06 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,04 0, Figur 18. Andel med temporär dialyskateter per region 340 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Access Error Bars: 95% Confidence Interval Inclusion criteria: AVF, AVG, CDK from arbetsbok_hd_ svd 330 Cell Mean for Ordinerat blodflöde AVF AVG CDK Figur 19. Ordinerat blodflöde vid olika typer av access Data är inte justerade för olika övriga patientrelaterade variabler, varför jämförelsen givetvis inte är helt rättvisande. 5.3 Kommentarer Den stora variationen i accesspraxis har påvisats i bl.a. tidigare årsrapporter. Prevalensen av en viss accesstyp i ett tvärsnittsperspektiv är slutresultatet av en vårdkedja där ett stort antal komponenter måste fungera optimalt tillsammans. De lokala förutsättningarna ser otvivelaktigt mycket olika ut. Brist på erfarna accesskirurger är förstås ett hinder som är svårt att passera. Om bristande lokala rutiner förklarar ogynnsamma resultat kan dessa förbättras.
23 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 23(48) 6 Blodtryck 6.1 Hemodialys 147 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for SBTpre(corr) 146, , , , , Figur 20. Systoliskt BT före dialys 139 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 138,5 138 Cell Mean for SBTpost(corr) 137, , , , Figur 21. Systoliskt BT efter dialys
24 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 24(48) 80,5 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for DBTpre(corr) 80 79, , , , , Figur 22. Diastoliskt blodtryck före dialys 77 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for DBTpost(corr) 76, , , , , Figur 23. Diastoliskt blodtryck efter dialys Såväl systoliskt och diastoliskt blodtryck före och efter dialys har som synes i figurerna minskat påtagligt under fyraårsperioden.
25 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 25(48) 67,75 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for PPpre(corr) 67,5 67, ,75 66,5 66, ,75 65,5 65, Figur 24. Pulstryck före dialys 63,5 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 63 Cell Mean for PPpost(corr) 62, , , Figur 25. Pulstryck efter dialys
26 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 26(48) 1,7 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 1,6 1,5 Cell Mean 1,4 1,3 1,2 1,1 1 Anti-HT-index: 2 Anti-HT-index: 3 Anti-HT-index: 4 Anti-HT-index: 5 Anti-HT-index -diur: 2 Anti-HT-index -diur: 3 Anti-HT-index -diur: 4 Anti-HT-index -diur: 5 Figur 26. Antal BT-sänkande medel, med och utan diuretika 104 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 102 Cell Mean Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra MAP pre(corr): 2 MAP pre(corr): 3 MAP pre(corr): 4 MAP pre(corr): 5 MAP post (corr): 2 MAP post (corr): 3 MAP post (corr): 4 MAP post (corr): 5 Figur 27. Medelartärtryck före och efter dialys per region
27 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 27(48) 2,25 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 2 1,75 Cell Mean 1,5 1,25 1 0,75 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,5 0,25 0 Anti-HT-index: 2 Anti-HT-index: 3 Anti-HT-index: 4 Anti-HT-index: 5 Anti-HT-index -diur: 2 Anti-HT-index -diur: 3 Anti-HT-index -diur: 4 Anti-HT-index -diur: 5 Figur 28. Antal blodtryckssänkande medel, med och utan diuretika, per region 6.2 Peritonealdialys 146 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 144 Cell Mean for SBP(corr) Figur 29. Systoliskt blodtryck
28 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 28(48) 82,5 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for DBP(corr) 82 81, , , , , Figur 30. Diastoliskt blodtryck 64 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for PP Figur 31. Pulstryck
29 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 29(48) 106 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 104 Cell Mean for MAP Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 32. Medelartärtryck per region 2,4 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 2,2 2 Cell Mean 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Anti-HT-index: 2 Anti-HT-index: 3 Anti-HT-index: 4 Anti-HT-index: 5 Anti-HT-index-diur: 2 Anti-HT-index-diur: 3 Anti-HT-index-diur: 4 Anti-HT-index-diur: 5 Figur 33. Antal BT-sänkande medel, med och utan diuretika
30 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 30(48) 3 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 2,5 Cell Mean 2 1,5 1 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,5 0 Anti-HT-index: 2 Anti-HT-index: 3 Anti-HT-index: 4 Anti-HT-index: 5 Anti-HT-index-diur: 2 Anti-HT-index-diur: 3 Anti-HT-index-diur: 4 Anti-HT-index-diur: 5 Figur 34. Antal blodtryckssänkande medel, med och utan diuretika, per region 6.3 Kommentar Litteraturen om blodtryck, kardiovaskulär morbiditet och mortalitet, och kronisk njursjukdom är omfattande. En strukturerad analys av området finns i KDOQI-formatet [15]. SDDB-data visar nu att blodtrycket i den svenska dialyspopulationen, särskilt HD, har minskat under fyra år, samtidigt som användningen av BT-sänkande medel i HD har ökat. Pulstrycket är oförändrat, och över den nivå som anses normal, vilket indikerar ökad risk. 7 Fosfat och PTH Den senaste systematiska granskningen av området jämte praktiska riktlinjer finns i KDOQIformat [16]. De laboratorievärden som är av primärt intresse är kalk, fosfat och PTH. Kalkoch fosfatvärdet används för beräkning av kalk-fosfat-produkten. Det vore av självklart intresse att SDDB skulle registrera dessa tre variabler. För närvarande registrerar SDDB emellertid enbart fosfat och PTH. Registrering av kalkvärden är ett problematiskt kapitel av flera skäl. Merparten av landets dialyskliniker mäter totalkalk, vilket måste korrigeras baserat på ett samtidigt albuminvärde. Det finns dessvärre ingen allmänt accepterad korrektionsformel. Dessutom finns minst tre olika bestämningsmetoder av serumalbumin som inte ger helt identiska resultat i en dialyspopulation. Beräkning av albuminkorrigerat kalk är således behäftat med problem i ett nationellt kvalitetsperspektiv. Registrering av paratyroideahormon (PTH) är problematisk framför allt av det ur ett rationalitetsperspektiv helt onödiga skälet att landets laboratorier anger detta värde i olika mätenheter. Majoriteten av laboratorierna använder SI-enheten pmol/l. En stor minoritet använder den internationellt vanligaste mätenheten pg/ml (eller ng/l, som ger samma numeriska värde), där värdet är 9,5 gånger högre. Trots tydliga instruktioner i användarmanualen och trots att inmatningsformuläret är tydligt, är det uppenbart att data ibland har matats in i fel mätenhet. Databasen innehåller därför fel som inte kan hanteras på något invändningsfritt sätt
31 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 31(48) när det gäller redovisning av data på kliniknivå. Eftersom antalet felaktiga data, så långt det går att bedöma, är begränsat till några procent av dataposterna, är de nationella siffrorna, i synnerhet medianvärden och spridningsmått baserade på rangordning av data (kvartiler och percentiler) ändå trovärdiga. 7.1 Hemodialys 1,82 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 1,8 Cell Mean for S-Fosfat (mmol/l) 1,78 1,76 1,74 1,72 1,7 1, Figur 35. Medelvärde för S-Fosfat 1,95 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 1,9 Cell Mean for S-Fosfat (mmol/l) 1,85 1,8 1,75 1,7 1,65 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 1,6 1, Figur 36. Medelvärde för S-Fosfat per region
32 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 32(48) Box Plot Grouping Variable(s): Year Split By: Reg PTH (corr) Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 37. Box plot för S-PTH (pmol/l) per region Observera att skalan på y-axeln är logaritmisk. Det av KDOQI rekommenderade målområdet (16,5 33 pmol/l = pg/ml) markeras av hjälplinjerna.
33 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 33(48) Descriptive Statistics Split By: Reg, Year S-PTH (pmol/l), Total S-PTH (pmol/l), Norra, 2 S-PTH (pmol/l), Norra, 3 S-PTH (pmol/l), Norra, 4 S-PTH (pmol/l), Norra, 5 S-PTH (pmol/l), Södra, 2 S-PTH (pmol/l), Södra, 3 S-PTH (pmol/l), Södra, 4 S-PTH (pmol/l), Södra, 5 S-PTH (pmol/l), Stockholm, 2 S-PTH (pmol/l), Stockholm, 3 S-PTH (pmol/l), Stockholm, 4 S-PTH (pmol/l), Stockholm, 5 S-PTH (pmol/l), Sydöstra, 2 S-PTH (pmol/l), Sydöstra, 3 S-PTH (pmol/l), Sydöstra, 4 S-PTH (pmol/l), Sydöstra, 5 S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro, 2 S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro, 3 S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro, 4 S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro, 5 S-PTH (pmol/l), Västra, 2 S-PTH (pmol/l), Västra, 3 S-PTH (pmol/l), Västra, 4 S-PTH (pmol/l), Västra, 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median IQR 38,4 92, ,0 29,0 19,6 19, ,0 24,0 23,8 25, ,0 25,8 31,9 40, ,0 32,0 32,5 33, ,0 31,5 21,7 25, ,0 21,0 20,2 28, ,0 18,0 21,9 27, ,0 19,8 19,3 21, ,0 17,0 52,7 107, ,0 35,0 32,8 70, ,0 24,0 32,0 36, ,0 28,0 32,3 41, ,0 27,0 51,7 164, ,0 28,8 42,8 100, ,0 26,0 33,8 40, ,0 30,0 31,4 49, ,5 29,0 56,5 132, ,0 34,0 39,0 85, ,0 26,0 62,9 109, ,0 52,3 42,2 74, ,0 32,8 29,1 47, ,5 24,5 104,6 271, ,0 64,5 40,0 73, ,0 35,8 33,7 43, ,0 33,0 Tabell 3. PTH-värden (pmol/l) per region Tabellen ger möjlighet till fördjupade studier av rådata, och antyder även svagheterna i materialet.
34 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 34(48) 7.2 Peritonealdialys 1,72 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 1,7 Cell Mean for S-Fosfat (mmol/l) 1,68 1,66 1,64 1,62 1,6 1,58 1, Figur 38. S-Fosfat 2 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for S-Fosfat (mmol/l) 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 1, Figur 39. S-Fosfat per region
35 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 35(48) 256 Box Plot Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 128 PTH (corr) Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 40. Box plot för S-PTH (pmol/l) per region Observera att skalan på y-axeln är logaritmisk. Det av KDOQI rekommenderade målområdet (16,5 33 pmol/l = pg/ml) markeras av hjälplinjerna.
36 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 36(48) Descriptive Statistics Split By: Region, Year S-PTH (pmol/l), Total S-PTH (pmol/l), Norra regionen, 2 S-PTH (pmol/l), Norra regionen, 3 S-PTH (pmol/l), Norra regionen, 4 S-PTH (pmol/l), Norra regionen, 5 S-PTH (pmol/l), Södra regionen, 2 S-PTH (pmol/l), Södra regionen, 3 S-PTH (pmol/l), Södra regionen, 4 S-PTH (pmol/l), Södra regionen, 5 S-PTH (pmol/l), Stockholmsregionen, S-PTH (pmol/l), Stockholmsregionen, S-PTH (pmol/l), Stockholmsregionen, S-PTH (pmol/l), Stockholmsregionen, S-PTH (pmol/l), Sydöstra regionen, 2 S-PTH (pmol/l), Sydöstra regionen, 3 S-PTH (pmol/l), Sydöstra regionen, 4 S-PTH (pmol/l), Sydöstra regionen, 5 S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro-regione... S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro-regione... S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro-regione... S-PTH (pmol/l), Uppsala/Örebro-regione... S-PTH (pmol/l), Västra regionen, 2 S-PTH (pmol/l), Västra regionen, 3 S-PTH (pmol/l), Västra regionen, 4 S-PTH (pmol/l), Västra regionen, 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median IQR 32,8 52, ,0 29,0 16,9 17, ,0 15,5 25,8 30, ,0 26,5 25,1 26, ,0 22,3 26,3 21, ,0 24,5 13,7 11, ,0 16,3 17,0 16, ,0 14,8 21,9 20, ,0 20,3 22,5 22, ,0 23,5 28,3 47, ,0 27,5 30,0 30, ,0 39,5 34,3 39, ,5 36,0 28,4 25, ,0 32,0 62,0 129, ,0 34,0 38,0 36, ,0 45,0 42,1 40, ,0 53,5 40,3 33, ,5 39,0 32,3 64, ,0 20,5 39,3 79, ,0 29,0 33,6 31, ,0 36,5 63,5 104, ,5 46,0 35,8 50, ,0 31,8 41,5 62, ,5 40,0 37,4 37, ,0 34,8 28,9 30, ,0 27,0 Tabell 4 PTH-värden (pmol/l) per region Frequency Distribution for PTH > 88 Split By: Year 0 1 Total Frequency Distribution for PTH > 88 Split By: Year 0 1 Total Total Count Total Count Count Count Count Count Count Count Count Count Tabell 5. Antal patienter (kolumn 1) med PTH > 88 pmol/l i HD (vänster) och PD (höger)
37 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 37(48) 7.3 Kommentarer Det är uppenbart att kontrollen av dialyspatienterna fosfatnivåer inte är tillräckligt bra i ett nationellt perspektiv. Bilagan med klinikdata visar stora variationer. När det gäller kontrollen av PTH är situationen mer svårtolkad. Figurerna 37 och 40 samt tabellerna 3 och 4 visar att medianvärdena snarast ligger vid den nedre gränsen, och att fler patienter har värden under målområdet än över. Enligt KDOQI utgör bestående PTH-nivå över 88 pmol/l (800 pg/ml) tillsammans med ostyrbara kalk- och fosfatnivåer indikation för paratyroidektomi. Det finns ett betydande antal patienter med så höga värden, vilket framgår av tabell 5. Den kliniska och praktiska betydelsen av låga PTH-nivåer, som är associerat till s.k. adynamisk bensjukdom, är mer omtvistad. 8 Anemibehandling 8.1 Hemodialys 121 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 120,5 Cell Mean for B-Hb (g/l) , , , Figur 41. Hb
38 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 38(48) 125 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for B-Hb (g/l) Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 42. Hb per region Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Total ESL/vecka Figur 43. Totaldos 1 ESL/vecka 1 Vid beräkningen har dosen darbepoetin i µg omvandlats till epoetin i E med faktorn. Patienter utan behandling har åsatts dosen noll.
39 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 39(48) Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for Total ESL/vecka Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 44. Totaldos ESL per region 195 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Epoekv (inkl 0-dos)/kg/vecka Figur 45. Epo-ekvivalenter kg/vecka
40 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 40(48) 230 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for Epoekv (inkl 0-dos)/kg/vecka Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 46. Epo-ekvivalenter kg/vecka per region 1,7 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 1,65 1,6 Cell Mean for ERI 1,55 1,5 1,45 1,4 1, Figur 47. Eporesistensindex (ERI) 1 1 ERI beräknas genom att den totala ESL-dosen (inklusive nolldos)/kg per vecka divideras med aktuellt Hbvärde i g/l. Observera att ERI i internationella sammanhang oftast beräknas med Hb i mätenheten g/dl, vilket ger ett tio gånger högre värde.
41 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 41(48) 2 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 1,9 1,8 Cell Mean for ERI 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 1,2 1, Figur 48. Eporesistensindex (ERI) per region 8.2 Peritonealdialys 127 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for B-Hb (g/l) 126, , , , , , Figur 49. Hb
42 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 42(48) 129 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for B-Hb (g/l) Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 50. Hb per region 8500 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for ESL per vecka Figur 51. Totaldos ESL/vecka
43 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 43(48) Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for ESL per vecka Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 52. Totaldos ESL/vecka per region 130 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Epo-ekv (inkl 0-dos)/kg/vecka Figur 53. Epo-ekvivalenter per kg/vecka
44 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 44(48) 170 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg Cell Mean for Epo-ekv (inkl 0-dos)/kg/vecka Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra Figur 54. Epo-ekvivalenter per kg/vecka per region 1,1 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Error Bars: 95% Confidence Interval 1,05 Cell Mean for ERI 1 0,95 0,9 0,85 0, Figur 55. Eporesistensindex (ERI)
45 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 45(48) 1,2 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Year Split By: Reg 1,15 1,1 Cell Mean for ERI 1,05 1 0,95 0,9 Norra Södra Stockholm Sydöstra Uppsala/Örebro Västra 0,85 0,8 0, Figur 56. Eporesistensindex (ERI) per region 8.3 Kommentarer Landets dialyskliniker är framgångsrika i sin anemibehandling. DOPPS-data bekräftar detta, men även att vi tillsammans med Belgien och USA år 2 3 hade den högsta genomsnittsdoseringen av ESL [17]. Över tre fjärdedelar av HD-patienterna har värden över 110 g/l, och i PD-populationen ligger andelen ännu högre. Data visar nu en signifikant minskning av ESL-doseringen hos HD-patienterna, från nivåer runt E per vecka under åren 2 och 3 till E år 5. Även i PDpopulationen ses en antydd minskning av veckodosen, som ligger runt E. Ett utrymme för minskning av genomsnittsdosen i PD finns eftersom Hb-värdet i denna grupp ligger cirka 4 5 g/l högre än i HD-gruppen.
46 Svensk Dialysdatabas Hösten 5 46(48) 9 Litteratur 1. Casino, FG, Lopez, T. The equivalent renal urea clearance: a new parameter to assess dialysis dose. Nephrol Dial Transplant 1996; 11: Gotch, FA. The current place of urea kinetic modelling with respect to different dialysis modalities. Nephrol Dial Transplant 1998; 13 Suppl 6: Bargman, JM, Golper, TA. The importance of residual renal function for patients on dialysis. Nephrol Dial Transplant 5; 20: Leypoldt, JK, Jaber, BL, Zimmerman, DL. Predicting Treatment Dose for Novel Therapies Using Urea Standard Kt/V. Semin Dial 4; 17: Gotch, FA, Sargent, JA. A mechanistic analysis of the National Cooperative Dialysis Study (NCDS). Kidney Int 1985; 28: Eknoyan, G, Beck, GJ, Cheung, AK, et al. Effect of dialysis dose and membrane flux in maintenance hemodialysis. N Engl J Med 2; 347: Watson, PE, Watson, ID, Batt, RD. Total body water volumes for adult males and females estimated from simple anthropometric measurements. Am J Clin Nutr 1980; 33: Johansson, AC, Samuelsson, O, Attman, PO, et al. Limitations in anthropometric calculations of total body water in patients on peritoneal dialysis. J Am Soc Nephrol 1; 12: DuBois, D. Arch Int Med 1916; 17: Dombros, N, Dratwa, M, Feriani, M, et al. European best practice guidelines for peritoneal dialysis. 7 Adequacy of peritoneal dialysis. Nephrol Dial Transplant 5; 20 Suppl 9:ix Clinical practice guidelines for vascular access. Am J Kidney Dis 6; 48 Suppl 1:S Brescia, MJ, Cimino, JE, Appel, K, Hurwich, BJ. Chronic hemodialysis using venipuncture and a surgically created arteriovenous fistula. N Engl J Med 1966; 275: Schwab, SJ, Beathard, G. The hemodialysis catheter conundrum: hate living with them, but can't live without them. Kidney Int 1999; 56: Rayner, HC, Besarab, A, Brown, WW, et al. Vascular access results from the Dialysis Outcomes and Practice Patterns Study (DOPPS): performance against Kidney Disease Outcomes Quality Initiative (K/DOQI) Clinical Practice Guidelines. Am J Kidney Dis 4; 44: K/DOQI clinical practice guidelines for cardiovascular disease in dialysis patients. Am J Kidney Dis 5; 45:S K/DOQI clinical practice guidelines for bone metabolism and disease in chronic kidney disease. Am J Kidney Dis 3; 42:S Pisoni, RL, Bragg-Gresham, JL, Young, EW, et al. Anemia management and outcomes from 12 countries in the Dialysis Outcomes and Practice Patterns Study (DOPPS). Am J Kidney Dis 4; 44:94.
47
48 sddb KG Prütz Medicinska kliniken, Ängelholms sjukhus Ängelholm
49 Svensk Dialysdatabas Dialysdos HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5
50 SDDB hösten 5 HD Dialysdos Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Dialysantal i kategorier <3, 3 och >3...5 Figur 2. Dialysantal medelvärde...6 Figur 3. Totalt antal dialystimmar per vecka...7 Figur 4. Ackumulerad blodvolym per vecka...8 Figur 5. Andel med konvektiv behandling...9 Figur 6. URR...10 Figur 7. Standard-Kt/V (stdkt/v)...11 Översikt för åren Tabell 1. URR i procent...12 Tabell 2. Totalt antal dialystimmar per vecka Tabell 3. Ordinerat antal dialyser per vecka Tabell 4. Procentuell fördelning av dialysantal Tabell 5. Prevalens daglig dialys, antal och procent Tabell 6. Prevalens hem- eller självdialys, antal och procent Tabell 7. Andel konvektiv behandling Tabell 8. Restfunktion (GFR ml/min) Tabell 9. Olika mått på dialysdos Tabell 10. Standard Kt/V Referenser
Svensk Dialysdatabas. Dialysdos PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren
Svensk Dialysdatabas Dialysdos PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Fördelning av olika PD-typer 5...5 Figur 2. Aminosyreanvändning
Läs merSvensk Dialysdatabas. Dialysdos HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren
Svensk Dialysdatabas Dialysdos HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Dialysantal i kategorier 3...5 Figur 2. Dialysantal medelvärde...6
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merResultat SDDB hösten Hemodialys. Version
Resultat SDDB hösten 3 Hemodialys Version 4-05-12 1 Diagrammen visar medelvärde eller procentandel per enhet. Den röda stapeln visar det nationella medelvärdet eller procentandelen. Observera att merparten
Läs merSvensk Dialysdatabas. Anemibehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren
Svensk Dialysdatabas Anemibehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Hb-värden...5 Figur 2. Andel med Hb >100...6 Figur 3. Andel
Läs merSvensk Dialysdatabas. Anemibehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren
Svensk Dialysdatabas Anemibehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Hb-värden...5 Figur 2. Andel med Hb >100...6 Figur 3. Andel
Läs merDialys i Sverige 2004. sddb. Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening
Dialys i Sverige 2004 sddb Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening Förkortningar ANOVA APD CAPD CI DOPPS EBPG EPO ERA-EDTA ESA ESL GFR HD HDF HF K/DOQI NCDS PD PTH SDDB SRAU TSAT
Läs merSvensk Dialysdatabas. Fosfat och PTH HD och PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren
Svensk Dialysdatabas Fosfat och PTH HD och PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Fosfat HD 5...4 Figur 2. Andel Fosfat < 1,8 HD 5...5
Läs merDIALYS I SVERIGE 2005. sddb
DIALYS I SVERIGE 5 sddb Svensk Dialysdatabas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 5 Förkortningar ANOVA Analysis of Variance (Variansanalys) APD Automated Peritoneal Dialysis (Maskin-PD) CAPD Continuous
Läs merDialystvärsnittsundersökningen hösten 2007
Dialystvärsnittsundersökningen hösten 2007 Svenskt Njurregister Version 2008-09-30 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 PRINCIPER FÖR REDOVISNING AV KLINIKVISA RESULTAT... 5 HEMODIALYS... 6 Dialysdos... 6 Ordinerad
Läs merCentral dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus
Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Bakgrund Vaskulära accessen är hemodialyspatientens akilleshäl CDK har högre
Läs merSDDB. Svensk DialysDataBas. Svensk Njurmedicinsk Förening. Hösten Version
SDDB Svensk DialysDataBas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 2 Version 3-06-11 Innehåll Introduktion...4 Metod och läsanvisning...5 Deltagande patienter och enheter...6 Patienter...6 Enheter...6 Antropometriska
Läs merPeritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr
Peritonealdialys Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Laboratoriebroschyr Analys av PDC mätning På ert sjukhus finns det peritonealdialyspatienter kopplade till den njurmedicinska
Läs merViktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet
Teva Sweden har tagit fram detta informationsblad för att påminna patienten om viktig säkerhetsinformation som gäller sevelamerkarbonat och riskfaktorer som förknippas med följande tillstånd: Komplikationer
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merHemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för
Läs merVälkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592
Läs merSammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merYttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merNär godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merHemodialysaccess Preoperativ utredning och accesstyper
EQUALIS Användarmöte 170404 Hemodialysaccess Preoperativ utredning och accesstyper Ulf Hedin Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Permanent HD AVF AVG Temporär HD Central Dialys Kateter (CDK) God
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merE-learning inom njurmedicin FLC. Fresenius Learning Center
E-learning inom njurmedicin FLC Fresenius Learning Center För mer information var god kontakta Annika Ralston Utbildningsansvarig Fresenius Medical Care annika.ralston@fmc-ag.com Telefon 08-594 77 637
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs merANELÄK CRRT med citrat
1 (5) ANELÄK CRRT med citrat Prismocitrate 18/0 är en citratlösning för regional antikoagulation i systemets filter och slangar. Med Prismocitrate 18/0 infusion via Pre-blod pumpen (PBP) i Prismaflex-systemet
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter
1 (6) SÖKANDE Fresenius Medical Care Sverige AB Box 548 192 51 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs merSammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merBeskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)
Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merLöneutveckling i Järfälla
Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merStatistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke
+ Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik
UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merAtt mäta och förbättra dialysvården över tid
Att mäta och förbättra dialysvården över tid Exempel från dialysenheten på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dan Enell, Mark Splaine, Johan Thor 13 maj, 2013 Syften 1. Att visa hur man kan använda mätningar
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merStatistik vad är det?
Statistik vad är det? LWn/PEI / 1 Sveriges officiella statistik Statistiska CentralByrån (SCB www.scb.se) Statistikansvariga myndigheter Socialstyrelsen (www.sos.se) Riksförsäkringsverket (www.rfv.se)
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merSoliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD
Soliris - eculizumab Hälsoekonomisk utvärdering Marie Evans, MD, PhD Bakgrund I e@ beslut från i somras beslutade NT- rådet a@ inte godkänna subveneonerad behandling med Eculizumab för ahus medan det har
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering
Läs merVetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng
Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne
Läs merSVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING
SVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING Subjective Global Assessment (SGA) SGA (subjektiv helhetsbedömning) är en reproducerbar och användbar klinisk metod för bedömning av nutritionsstatus.
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merSvenskt NjurRegister. Årsrapport 2011. Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet
Svenskt NjurRegister Årsrapport 2011 Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Inledning SNR (Svenskt NjurRegister) bildades 2007 efter sammanslagning
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merT-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen
T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas
Läs merATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen
Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merDX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3
Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merSynpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land
1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund
Läs merRemissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.
1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merBrukarundersökningar inom äldreomsorgen 2011
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2012-63-1.2.1. SID 1 (5) 2012-02-01 Handläggare: Hanna Markkula Telefon: 08-508 10 133 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2012-02-09
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merGer frekvent dialys ökad mortalitet?
Vol 7 2016 Nr 1 Nefromedia är en tidskrift om dialys och njursjukvård, utgiven av Fresenius Medical Care Sverige AB. Refererade artiklar är publicerade i erkända internationella medicinska facktidskrifter.
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merProdukt: Aranesp (darbepoetin alfa) Riskhanteringsplan, EU RMP Version 4 Datum: 08 oktober 2013 Sida 176
Datum: 08 oktober 2013 Sida 176 VI.2 Avsnitt i en sammanfattning för allmänheten IV.2.1 Översikt om sjukdomsepidemiologi En av njurens uppgifter är att tillverka erytropoetin, ett hormon som stimulerar
Läs merFramtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Läs merHandlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011
Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt
Läs merSNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat
SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra
Läs mer