Svensk Dialysdatabas. Dialysdos PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Dialysdatabas. Dialysdos PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren"

Transkript

1 Svensk Dialysdatabas Dialysdos PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5

2 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Fördelning av olika PD-typer Figur 2. Aminosyreanvändning Figur 3. Icodextrinanvändning Figur 4. Volym in per dygn i CAPD Figur 5. Volym in per dygn APD våt dag Figur 6. Totalt Kt/V för urea Figur 7. Andel med Kt/V > 1, Figur 8. Totalt kreatininclearance Figur 9. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L Tabell 1. Volym in i CAPD Tabell 2. Volym in i APD våt dag Tabell 3. Andel med någon typ av APD Tabell 4. Andel med aminosyror Tabell 5. Andel med icodextrin Tabell 6. Andel med aminosyror o/e icodextrin Tabell 7. Totalt Kt/V för urea Tabell 8. Andel med totalt Kt/V > 1, Tabell 9. Total kreatininclearance Tabell 10. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L Referenser

3 Läsanvisningar och kommentarer I princip är alla diagram i rapporten av samma typ. Kategoriaxeln (x-axeln) visar varje deltagande klinik i form av en sifferkod. Kliniker som inte levererat data avseende aktuell variabel visas inte. Värdeaxeln (y-axeln) visar antingen medelvärdet eller måluppfyllelse i procent för aktuell variabel. Mätenhet framgår av diagramrubriken. I båda fallen visar felstaplarna det 95-procentiga konfidensintervallet för värdet eller procenttalet. I vissa fall är den aktuella variabeln så skevt fördelad att medianvärdet ger en bättre eller kompletterande beskrivning av data. Felstaplarna i diagram med medianvärden visar interkvartilavståndet. Detta innebär att området inom interkvartilavståndet omfattar hälften av observationerna. Metoder Data har insamlats under hösten 5. Deltagande kliniker har uppmanats rapportera en uppsättning data för varje patient i kronisk HD-behandling under valfri vecka under någon av veckorna Databasen för 5 års undersökning omfattar 699 dataposter för PD. Den statistiska bearbetningen har gjorts med StatView for Windows version 5.0. Programmets One Sample Analysis har använts för beräkning av konfidensintervall för medelvärden. Beräkning av procentandel med konfidensintervall har gjorts i Excel med den metod (Wilson 1927) som rekommenderas i Gardner & Altmans Statistics with confidence, andra upplagan (sid. 46), efter det att andel och antal observationer har beräknats i StatView. Merparten av diagrammen har framställts i Excel. SDDB: s data är av två huvudtyper, ordinationsdata och mätdata. Ordinationsdata är principiellt påtagligt stabilare än mätdata. Mätdata i sin tur är mer eller mindre labila. Den matematiska bearbetningen av data kan inte ta hänsyn till detta. Det måste läsaren göra. Storleken på konfidensintervallet för ett medelvärde bestäms av spridningen i data (standardavvikelsen), antalet observationer och val av konfidensintervall (95-procentiga intervall används konsekvent). Förutsatt att den underliggande spridningen är den samma på alla kliniker så minskar konfidensintervallet proportionellt med antalet observationer. Vid beräkning av konfidensintervallet för procentandel används enbart värdet på andelen och antal observationer. Eftersom andelen alltid är mellan noll och 100 procent blir konfidensintervallen mer asymmetriska ju närmre dessa extremer andelen är. Dialysdos Dialysdos i PD mäts traditionellt som Kt/V för urea och som Kreatininclearance. Båda måtten avser en veckas behandling, vilket innebär att den mätning som görs ett dygn extrapoleras till att gälla en hel vecka. Kt för urea under en vecka kan enkelt beräknas med insamling av använt dialysat och urinsamling. V kan däremot inte bestämmas med kliniskt användbara rutinmetoder, utan måste beräknas med hjälp av en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt Watson [1]. Problemet med detta är givetvis att V beräknat med denna ekvation förutsätter att alla patienter är genomsnittspatienter vilket inte alltid är fallet. I motsats till Kt/V vid hemodialys, där V inte behöver vara känt 1, blir alltså Kt/V i PD, p.g.a. svårigheten med att bestämma V korrekt, ett osäkert mått på dialysdos [2]. Icke desto mindre används Kt/V i kvalitetssäkringssammanhang. Kreatininclearance normaliseras i stället till 1,73 m 2 kroppsyta, där kroppsytan också beräknas med en antropometrisk ekvation, vanligtvis enligt DuBois och DuBois [3]. Denna normalisering anses mer robust. Enligt senaste EBPG för PD gäller numera ett renodlat PD-clearance för urea, mätt som Kt/V, på minst 1,7, för att ett av de båda adequacy-måtten skall an- 1 Vid klassisk ureakinetisk modellering (UKM) är det, förutom Kt/V, i själva verket V som beräknas ( modelleras ). 3

4 ses var uppnått. Det andra måttet är att anuriska patienter skall ultrafiltrera minst en liter per dygn. Detta mått följs f.n. inte av SDDB. För APD-patienter finns ett ytterligare mål på minst 45 (50 enligt förslaget till nya nationella riktlinjer) L/vecka/1,73 kvm som renodlat PD-clearance för kreatinin. I dessa riktlinjer sägs också att restfunktion kan kompensera om dessa mål inte kan uppnås med dialysbehandlingen. I SDDB registreras total-kt/v, totalt Kreatininclearance/1,73 m 2 samt GFR. Ett litet problem är att de tre firmasponsrade datorprogram som finns för beräkning av dialysdos inte är helt transparenta. Baxters och Fresenius program använder sig av konventionella beräkningsmetoder för clearance och baseras på en dygnssamling av dialysat och eventuell urin, medan Gambros program baseras på den s.k. treporsmodellen och på specifika byten med olika påsstyrkor. Så långt det har gått att utröna ger de olika programmen samma resultat vid beräkning av de aktuella variablerna. Ett speciellt problem är att Gambros program anger kreatininclearance i ml/min/1,73 m 2, medan övriga program anger samma variabel i mätenheten L/vecka/1,73 m 2. Eftersom en vecka innehåller minuter måste värdet på Kreatininclearance från Gambros program multipliceras med 10,1, vilket framgår av manualen, men det förbises ändå ibland. Helsingborg KG Prütz 4

5 Fördelning av olika PD-typer 5 100% % 24 60% 40% 70 20% 0% CAPD APD (våt dag) APD (torr dag) PD med HD-stöd Figur 1. Fördelning av olika PD-typer 5 De nationella procenttalen visas i stapeln för riket.

6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aminosyror tillsatta dialysatet Figur 2. Aminosyreanvändning 5 Nej Ja

7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Icodextrin tillsatt dialysatet Figur 3. Icodextrinanvändning 5 Nej Ja

8 Medelvärde (95% KI) volym in per dygn i CAPD Figur 4. Volym in per dygn i CAPD 5

9 Medelvärde (95% KI) volym in APD med våt dag Figur 5. Volym in per dygn APD våt dag 5

10 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Medelvärde (95% KI) för Kt/V urea Figur 6. Totalt Kt/V för urea 5

11 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent (95% KI) av värdena för Kt/V > 1, Figur 7. Andel med Kt/V > 1,7 5

12 Medelvärde (95% KI) för kreatininclerance i L/vecka/1,73 m Figur 8. Totalt kreatininclearance 5 Klinikerna och har uppenbarligen lagt in data med fel mätenhet, se de inledande kommentarerna.

13 Procent (95% KI) av värdena för kreatininclearance > 50 L/1,73 m % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 9. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L 5 Se kommentaren till figur 8.

14 Inclusion criteria: CAPD from arbetsbok_pd.svd Ordinerad PD-volym (L), Total Ordinerad PD-volym (L), 2 Ordinerad PD-volym (L), 3 Ordinerad PD-volym (L), 4 Ordinerad PD-volym (L), 5 Tabell 1. Volym in i CAPD 2 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median 8,13 1, ,00 8,11 1, ,00 8,17 1, ,00 8,15 1, ,00 8,07 1, ,00 Andel APD, Total Andel APD, 2 Andel APD, 3 Andel APD, 4 Andel APD, 5 Mean Count # Missing 0, , , , , Tabell 3. Andel 2 med någon typ av APD 2 5 APD med våt dag dominerar kraftigt, i princip ser alla år ut som i figur 1. Inclusion criteria: APD from arbetsbok_pd.svd Ordinerad PD-volym (L), Total Ordinerad PD-volym (L), 2 Ordinerad PD-volym (L), 3 Ordinerad PD-volym (L), 4 Ordinerad PD-volym (L), 5 Tabell 2. Volym in i APD våt dag 2 5 Mean Std. Dev. Count # Missing Median 17,13 4, ,00 18,28 4, ,50 17,86 4, ,10 16,09 4, ,10 16,65 4, ,50 Andel AA, Total Andel AA, 2 Andel AA, 3 Andel AA, 4 Andel AA, 5 Mean Count # Missing 0, , , , , Tabell 4. Andel med aminosyror Andel betecknas av beräkningstekniska skäl som mean. 14

15 Mean Count # Missing Mean Std. Dev. Count # Missing Median Andel icodextrin, Total 0, Totalt Kt/V Urea, Total 2,34 0, ,26 Andel icodextrin, 2 0, Totalt Kt/V Urea, 2 2,33 0, ,20 Andel icodextrin, 3 0, Totalt Kt/V Urea, 3 2,32 0, ,20 Andel icodextrin, 4 0, Totalt Kt/V Urea, 4 2,34 0, ,26 Andel icodextrin, 5 0, Totalt Kt/V Urea, 5 2,35 0, ,27 Tabell 5. Andel med icodextrin 2 5 Tabell 7. Totalt Kt/V för urea 2 5 Mean Count # Missing Mean Count # Missing Andel AA o/e IDX, Total 0, Tot Kt/V > 1,7, Total 0, Andel AA o/e IDX, 2 0, Tot Kt/V > 1,7, 2 0, Andel AA o/e IDX, 3 0, Tot Kt/V > 1,7, 3 0, Andel AA o/e IDX, 4 0, Tot Kt/V > 1,7, 4 0, Andel AA o/e IDX, 5 0, Tot Kt/V > 1,7, 5 0, Tabell 6. Andel med aminosyror o/e icodextrin 2 5 Tabell 8. Andel med totalt Kt/V > 1,

16 Mean Std. Dev. Count # Missing Median Mean Count # Missing tot Kreatcl (korr), Total 76,68 19, ,00 Kreat-cl > 50, Total 0, tot Kreatcl (korr), 2 76,77 18, ,00 Kreat-cl > 50, 2 0, tot Kreatcl (korr), 3 76,32 20, ,00 Kreat-cl > 50, 3 0, tot Kreatcl (korr), 4 76,28 19, ,00 Kreat-cl > 50, 4 0, tot Kreatcl (korr), 5 77,35 20, ,45 Kreat-cl > 50, 5 0, Tabell 9. Total kreatininclearance 2 5 Inverkan på medelvärde och medianvärde av de felaktiga värdena i figur 8 har eliminerats genom att de lägsta och högsta fem procenten av värdena har trimmats bort. Tabell 10. Andel med totalt kreatininclearance > 50 L Samma data som i tabell 9 ligger till grund för beräkningarna. Referenser 1. Watson PE, Watson ID, Batt RD: Total body water volumes for adult males and females estimated from simple anthropometric measurements. Am J Clin Nutr 1980, 33(1): Johansson AC, Samuelsson O, Attman PO, Bosaeus I, Haraldsson B: Limitations in anthropometric calculations of total body water in patients on peritoneal dialysis. J Am Soc Nephrol 1, 12(3): DuBois D: Arch Int Med 1916, 17:

Svensk Dialysdatabas. Fosfat och PTH HD och PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Fosfat och PTH HD och PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren Svensk Dialysdatabas Fosfat och PTH HD och PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Fosfat HD 5...4 Figur 2. Andel Fosfat < 1,8 HD 5...5

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren Svensk Dialysdatabas Anemibehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Hb-värden...5 Figur 2. Andel med Hb >100...6 Figur 3. Andel

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Anemibehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren Svensk Dialysdatabas Anemibehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Hb-värden...5 Figur 2. Andel med Hb >100...6 Figur 3. Andel

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Dialysdos HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Svensk Dialysdatabas. Dialysdos HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren Svensk Dialysdatabas Dialysdos HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Dialysantal i kategorier 3...5 Figur 2. Dialysantal medelvärde...6

Läs mer

DIALYS I SVERIGE 2005. sddb

DIALYS I SVERIGE 2005. sddb DIALYS I SVERIGE 5 sddb Svensk Dialysdatabas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 5 Förkortningar ANOVA Analysis of Variance (Variansanalys) APD Automated Peritoneal Dialysis (Maskin-PD) CAPD Continuous

Läs mer

Resultat SDDB hösten Hemodialys. Version

Resultat SDDB hösten Hemodialys. Version Resultat SDDB hösten 3 Hemodialys Version 4-05-12 1 Diagrammen visar medelvärde eller procentandel per enhet. Den röda stapeln visar det nationella medelvärdet eller procentandelen. Observera att merparten

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Susann Ullén FoU-centrum Skåne Skånes Universitetssjukhus Hypotesprövning Man sätter upp en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1) H0: Ingen effekt H1:

Läs mer

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Peritonealdialys Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Laboratoriebroschyr Analys av PDC mätning På ert sjukhus finns det peritonealdialyspatienter kopplade till den njurmedicinska

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa. Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. Anta att budgeten för utbytet är beräknad på att kopparhalten ligger på 70 %. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Valresultat Riksdagen 2018

Valresultat Riksdagen 2018 Valresultat Riksdagen 2018 I ämnesplanerna i matematik betonas att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg. Ett exempel från kursen Matematik 2 är Statistiska metoder för rapportering av

Läs mer

Datorövning 5. Statistisk teori med tillämpningar. Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för:

Datorövning 5. Statistisk teori med tillämpningar. Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för: Datorövning 5 Statistisk teori med tillämpningar Hypotestest i SAS Syfte Lära sig beräkna konfidensintervall och utföra hypotestest för: 1. Populationsmedelvärdet, µ. 2. Skillnaden mellan två populationsmedelvärden,

Läs mer

Parade och oparade test

Parade och oparade test Parade och oparade test Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning: möjliga jämförelser Jämförelser mot ett

Läs mer

egfr hos barn Peter Ridefelt

egfr hos barn Peter Ridefelt egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment EDAA35, föreläsning 4 KVANTITATIV ANALYS Idag Kvantitativ analys Kamratgranskning Analys Exempel: exekveringstid Hur analysera data? Hur vet man om man kan lita på skillnader och mönster som man observerar?

Läs mer

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation

Sociologi GR (A) Sociologisk Metod Examination #2 Peter Axelsson. N Minimum Maximum Mean Std. Deviation Uppgift 1 Vikt Vikt är en variabel på kvotskalan. Det gör att vi kan räkna med aritmetiskt medelvärde (m) som centralmått (Djurefeldt, 2003:59). Medelvärdet är 35,85 kg. Det saknas värden för två observationer,

Läs mer

Dialys i Sverige 2004. sddb. Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening

Dialys i Sverige 2004. sddb. Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening Dialys i Sverige 2004 sddb Svensk Dialysdatabas Hösten 2004 Svensk Njurmedicinsk Förening Förkortningar ANOVA APD CAPD CI DOPPS EBPG EPO ERA-EDTA ESA ESL GFR HD HDF HF K/DOQI NCDS PD PTH SDDB SRAU TSAT

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005

Läs mer

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid EDAA35, föreläsning 4 KVANTITATIV ANALYS Idag Kvantitativ analys Slump och slumptal Analys Boxplot Konfidensintervall Experiment och test Kamratgranskning Kursmeddelanden Analys Om laborationer: alla labbar

Läs mer

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195. Lägesmått Det kan ibland räcka med ett lägesmått för att beskriva datamaterial Lägesmåttet kan vara bra att använda då olika datamaterial skall jämföras Vilket lägesmått som skall användas: Typvärde Median

Läs mer

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik Grundläggande statistik Påbyggnadskurs T1 Odontologisk profylaktik FÖRELÄSNINGSMATERIAL : KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING t diff SE x 1 diff SE x x 1 x. Analytisk statistik Regression & Korrelation Oberoende

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

2.1 Minitab-introduktion

2.1 Minitab-introduktion 2.1 Minitab-introduktion Betrakta följande mätvärden (observationer): 9.07 11.83 9.56 7.85 10.44 12.69 9.39 10.36 11.90 10.15 9.35 10.11 11.31 8.88 10.94 10.37 11.52 8.26 11.91 11.61 10.72 9.84 11.89 7.46

Läs mer

NpMa2b ht Kravgränser

NpMa2b ht Kravgränser Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 73 poäng varav 27 E-, 27 C- och 19 A-poäng. Kravgräns för provbetyget

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Medelvärde, median och standardavvikelse

Medelvärde, median och standardavvikelse Medelvärde, median och standardavvikelse Detta är en enkel aktivitet där vi på ett dynamiskt sätt ska titta på hur de statistiska måtten, t.ex. median och medelvärde ändras när man ändar ett värde i en

Läs mer

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Deskriptiv statistik Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Deskriptiv statistik Tabeller Figurer Sammanfattande mått Vilken

Läs mer

Obligatorisk uppgift, del 1

Obligatorisk uppgift, del 1 Obligatorisk uppgift, del 1 Uppgiften består av tre sannolikhetsproblem, som skall lösas med hjälp av miniräknare och tabellsamling. 1. Vid tillverkning av en produkt är felfrekvensen 0,02, dvs sannolikheten

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9. Betrakta motstånden märkta 3.9 kohm med tolerans 1%. Anta att vi innan mätningarna gjordes misstänkte att motståndens förväntade värde µ är mindre än det utlovade 3.9 kohm. Med observationernas hjälp vill

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell

1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel. 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell Datorövning 1 Regressions- och tidsserieanalys Syfte 1. Lära sig plotta en beroende variabel mot en oberoende variabel 2. Lära sig skatta en enkel linjär regressionsmodell 3. Lära sig beräkna en skattning

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

6-2 Medelvärde och median. Namn:

6-2 Medelvärde och median. Namn: 6-2 Medelvärde och median. Namn: Inledning Du har nu lärt dig en hel del om datainsamling och presentation av data i olika sorters diagram. I det här kapitlet skall du studera hur man kan karaktärisera

Läs mer

SDDB. Svensk DialysDataBas. Svensk Njurmedicinsk Förening. Hösten Version

SDDB. Svensk DialysDataBas. Svensk Njurmedicinsk Förening. Hösten Version SDDB Svensk DialysDataBas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 2 Version 3-06-11 Innehåll Introduktion...4 Metod och läsanvisning...5 Deltagande patienter och enheter...6 Patienter...6 Enheter...6 Antropometriska

Läs mer

Värdena för en diskret variabel (med få värden) kan redovisas i en tabell över frekvensfördelningen, dvs antalet observationer för de olika värdena.

Värdena för en diskret variabel (med få värden) kan redovisas i en tabell över frekvensfördelningen, dvs antalet observationer för de olika värdena. Deskriptiv statistik De enskilda uppgifterna i ett statistiskt material innehåller all tillgänglig information men behöver oftast sammanfattas och förenklas på något sätt. Detta kan göras i form av tabeller,

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Laborationen avser att illustrera användandet av normalfördelningsdiagram, konfidensintervall vid jämförelser samt teckentest. En viktig

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Linjär Regression Uwe Menzel, 2018 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Linjär Regression y i y 5 y 3 mätvärden x i, y i y 1 x 1 x 2 x 3 x 4 x 6 x

Läs mer

13.1 Matematisk statistik

13.1 Matematisk statistik 13.1 Matematisk statistik 13.1.1 Grundläggande begrepp I den här föreläsningen kommer vi att definiera och exemplifiera ett antal begrepp som sedan kommer att följa oss genom hela kursen. Det är därför

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Jan Hagberg, Bo Rydén, Christian Tallberg, Jan Wretman

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Jan Hagberg, Bo Rydén, Christian Tallberg, Jan Wretman STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2006 Statistiska institutionen Jan Hagberg, Bo Rydén, Christian Tallberg, Jan Wretman OBLIGATORISK INLÄMNINGSUPPGIFT STATISTISK TEORI, GK 10 och GK 20:2, heltid, HT 2006 Den obligatoriska

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 14 18

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 14 18 LINKÖPINGS UNIVERSITET MAI Johan Thim Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) 213-1-11 kl 14 18 Hjälpmedel är: miniräknare med tömda minnen och formelbladet bifogat. Varje uppgift är värd

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,

Läs mer

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test

Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT Laboration P3-P4. Statistiska test Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT-2009 Laboration P3-P4 Statistiska test MH:231 Grupp A: Tisdag 17/11-09, 8.15-10.00 och Måndag 23/11-09, 8.15-10.00 Grupp B: Tisdag

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att

LABORATION 1. Syfte: Syftet med laborationen är att LABORATION 1 Syfte: Syftet med laborationen är att ge övning i hur man kan använda det statistiska programpaketet Minitab för beskrivande statistik, grafisk framställning och sannolikhetsberäkningar, visa

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 1 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Kursens uppbyggnad 9 föreläsningar Föreläsningsunderlag läggs ut på kurshemsidan 5 lektioner Uppgifter från kursboken enligt planering 5 laborationer

Läs mer

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Beskrivande statistik. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Beskrivande statistik Grunden för all analys är ordning och reda! Beskrivande statistik hjälper oss att överskådligt sammanfatta

Läs mer

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2013-11-16 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Medicinsk statistik I

Medicinsk statistik I Medicinsk statistik I Läkarprogrammet T5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, Doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Medicinsk statistik VT-2013 Tre stycken

Läs mer

Laboration 2. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Laboration 2. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Laboration 2 i 5B52, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Namn: Elevnummer: Laborationen syftar till ett ge information och träning i Excels rutiner för statistisk slutledning, konfidensintervall,

Läs mer

Forskningsmetodik 2006 lektion 2

Forskningsmetodik 2006 lektion 2 Forskningsmetodik 6 lektion Per Olof Hulth hulth@physto.se Slumpmässiga och systematiska mätfel Man skiljer på två typer av fel (osäkerheter) vid mätningar:.slumpmässiga fel Positiva fel lika vanliga som

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

DIALYS I SVERIGE 2005. sddb

DIALYS I SVERIGE 2005. sddb DIALYS I SVERIGE 5 sddb Svensk Dialysdatabas Svensk Njurmedicinsk Förening Hösten 5 Förkortningar ANOVA Analysis of Variance (Variansanalys) APD Automated Peritoneal Dialysis (Maskin-PD) CAPD Continuous

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Kontinuerliga sannolikhetsfördelningar (LLL Kap 7 & 9) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg Simulering i MINITAB Det finns goda möjligheter att utföra olika typer av simuleringar i Minitab. Gemensamt för dessa är att man börjar

Läs mer

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning.

Biostatistik: Begrepp & verktyg. Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning. Biostatistik: Begrepp & verktyg Kvantitativa Metoder II: teori och tillämpning Lovisa.Syden@ki.se BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer! BIO datat handlar om levande saker STATISTIK beskriva

Läs mer

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi Univariat analys 2. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi Univariat analys 2 Wieland Wermke + Sammanfattande mått: centralmått n Beroende på skalnivån finns det olika mått, som betecknar variablernas fördelning n Typvärde eller modalvärde

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 9 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Regression Regressionsmodell Signifikant lutning? Prognoser Konfidensintervall Prediktionsintervall Tolka Minitab-utskrifter o Sammanfattning Exempel

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Att mäta och förbättra dialysvården över tid Att mäta och förbättra dialysvården över tid Exempel från dialysenheten på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dan Enell, Mark Splaine, Johan Thor 13 maj, 2013 Syften 1. Att visa hur man kan använda mätningar

Läs mer

732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp)

732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp) 732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp) 2 Grundläggande statistik, 7.5 hp Mål: Kursens mål är att den studerande ska tillägna sig en översikt över centrala begrepp och betraktelsesätt inom statistik.

Läs mer

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys

Kvantitativ forskning C2. Viktiga begrepp och univariat analys + Kvantitativ forskning C2 Viktiga begrepp och univariat analys + Delkursen mål n Ni har grundläggande kunskaper över statistiska analyser (univariat, bivariat) n Ni kan använda olika programvaror för

Läs mer

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Innehåll 1 2 Diskreta observationer Kontinuerliga observationer 3 Centralmått Spridningsmått Vad är statistik?

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna

Läs mer

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med proc univariate 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel Datorövning 1 Statistikens Grunder 2 Syfte 1. Lära sig göra betingade frekvenstabeller 2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 3. Lära sig rita histogram 4. Lära sig rita diagram

Läs mer

MVE051/MSG Föreläsning 7

MVE051/MSG Föreläsning 7 MVE051/MSG810 2016 Föreläsning 7 Petter Mostad Chalmers November 23, 2016 Överblick Deskriptiv statistik Grafiska sammanfattningar. Numeriska sammanfattningar. Estimering (skattning) Teori Några exempel

Läs mer

Beräkningar och diagram i EQUALIS resultatsammanställningar. P016 v

Beräkningar och diagram i EQUALIS resultatsammanställningar. P016 v Innehåll Introduktion... 2 EQUALIS resultatsammanställningar... 3 Diagram i EQUALIS resultatrapporter... 4 Statistiska grundbegrepp... 6 Referenser... 7 Introduktion EQUALIS arrangerar program för extern

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17 1/17 F8 Skattningar Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 14/2 2013 Inledande exempel: kullager Antag att diametern på kullager av en viss typ är normalfördelad N(µ,

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 5 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Konfidensintervall För andelar För medelvärden Vid jämförelser o Den statistiska felmarginalen o Stickprovsstorlek 2 Introduktion När man beräknar

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-09-28 Tillåtna

Läs mer

DATORÖVNING 2: STATISTISK INFERENS.

DATORÖVNING 2: STATISTISK INFERENS. DATORÖVNING 2: STATISTISK INFERENS. START Logga in och starta Minitab. Se till att du kan skriva Minitab-kommandon direkt i Session-fönstret (se föregående datorövning). CENTRALA GRÄNSVÄRDESSATSEN Enligt

Läs mer

Laboration 2 Inferens S0005M VT16

Laboration 2 Inferens S0005M VT16 Laboration 2 Inferens S0005M VT16 Allmänt Arbeta i grupper om 2-3 personer. Flertalet av uppgifterna är tänkta att lösas med hjälp av Minitab. Ett lärarlett pass i datorsal finns schemalagt. Var gärna

Läs mer

Laboration 2 Inferens S0005M VT18

Laboration 2 Inferens S0005M VT18 Laboration 2 Inferens S0005M VT18 Allmänt Arbeta i grupper om 2-3 personer. Flertalet av uppgifterna är tänkta att lösas med hjälp av Minitab. Ett lärarlett pass i datorsal finns schemalagt. Var gärna

Läs mer

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811)

Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811) 1 Intro till SPSS Kimmo Sorjonen (0811) 1. Att mata in data i SPSS 1. Klicka på ikonen för SPSS. 2. Välj alternativet Type in data och klicka på OK. 3. Databladet har två flikar: Data view och Variable

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l, beskrivande statistik) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Arbeta med normalfördelningar

Arbeta med normalfördelningar Arbeta med normalfördelningar I en större undersökning om hur kvinnors längd gjorde man undersökning hos kvinnor i ett viss åldersintervall. Man drog sedan ett slumpmässigt urval på 2000 kvinnor och resultatet

Läs mer

En typisk medianmorot

En typisk medianmorot Karin Landtblom En typisk medianmorot I artikeln Läget? Tja det beror på variablerna! i Nämnaren 1:1 beskrivs en del av problematiken kring lägesmått och variabler med några vanliga missförstånd som lätt

Läs mer