Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m."

Transkript

1 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Remissinstans: Ragn-Sells AB, Kontaktperson Eva Wall, tele Rapporten redovisar på ett ambitiöst och övergripande sätt kunskapsläget i Sverige avseende de utredningar som ingår i ett efterbehandlingsprojekt. Det är bra med ett dokument som på ett samlat sätt beskriver detta. Likaså beskrivs många av de faktorer som behöver beaktas i ett efterbehandlingsprojekt. Frågan är dock om rapporten kan göra anspråk på att vara en vägledning? Rapporten tar ett stort grepp och intrycket är att den därför mer blir en beskrivning än en vägledning. I inledningen anges att vägledningen visar på vägen till ett beslut om efterbehandling utan att för den skull precisera exakt hur respektive steg måste genomföras. Det är bra att rapporten inte gör anspråk på att detaljstyra men ett något större mått av hur bör förväntas av en vägledning. Det gäller i synnerhet avsnitt 5 och 6. I rapporten redovisas återkommande möjliga utgångspunkter för en efterbehandling; nationella miljömål, aktörers policy, juridiska krav och ekonomiska förutsättningar. Det bör understrykas att det finns behov av tydlighet i vägledningen kring vilken utgångspunkt som är styrande, alternativt på vilket sätt de olika utgångspunkterna bör vägas samman. Detta är mycket viktigt eftersom den valda linjen påverkar processens innehåll och efterbehandlingsåtgärdens ambitionsnivå i hög grad. Det finns idag en stor osäkerhet, bl a på många tillsynsmyndigheter, när det gäller om och hur långt en efterbehandling ska genomföras. Är det acceptabel risknivå eller de miljöpolitiska målen med 1000-års perspektiv som ska vara styrande? I vilka situationer är det rimligt att de nationella miljömålen styr ambitionsnivån (d v s sanering ned till naturliga bakgrundshalter)? I avsnitt anges att miljömålsbaserade efterbehandlingar som ska säkerställa ett område i ett 1000-årigt perspektiv i många fall är orealistiska. Likaså ges i bilaga 8 en rekommendation att miljöpolitiska mål inte skall användas för att bedöma behovet av efterbehandling enligt miljöbalken. Rapporten förutsätter att det finns tid och resurser att avsätta för omfattande utredningsarbete vilket antyder att vägledningen i första hand riktar sig till större bidragsfinansierade efterbehandlingsprojekt. I efterbehandlingsprojekt som initieras enligt det s k tillsynsspåret går det inte att förutsätta att dessa resurser finns. Det är mycket bra att det finns en ordlista med den terminologi som används i dokumentet. Dock bör användningen av riskbegreppen i dokumentet ses över (se kommentarer på detaljnivå). Att författarna har valt en annan tolkning av begreppet efterbehandling än miljöbalkens definition är naturligtvis olyckligt och bör korrigeras.

2 2(9) Redaktionellt och layoutmässigt är det en fördel om rapporten ses över och görs mer läsvänlig Som processbeskrivning betraktat så bör den input som startar processen göras tydligare. I avsnitt anges att processen handlar om riskhantering. Det antyder att processen initieras av att det redan finns information eller misstanke om att området är så förorenat att det utgör oacceptabel risk. Det är lämpligt att åskådliggöra detta i den schematiska presentationen i figur 1.1. När det gäller figuren är det en fördel om högerpilarna från beslutsrutorna Utredningsbeslut, Beslut om åtgärdsbehov och Genomförandebeslut kommenteras Om ett område inte bedöms vara i behov av efterbehandlingsåtgärder görs inte någon anmälan eller tillståndsansökan. Tillsynsmyndigheten måste då underrättas på annat sätt Vad avses med akuta risker? 4.2 punkt 2 Det är bra om avsnittet ägnar lite mer utrymme åt den slutsats som innebär att inga efterbehandlingsåtgärder behövs. 4.3 punkt 6 Att bedöma risker som planerade efterbehandlingsåtgärder kan ge upphov till inom ramen för riskbedömningen är svårt. Den informationen finns normalt inte tillgänglig när riskbedömningen görs. Den bedömningen bör rimligen göras inom ramen för åtgärdsutredningen och/eller riskvärderingen Tabell 5.1 I tabell 5.1 ges en principiell ranking av metoder för hantering av föroreningar. Hantering är ett begrepp som ofta omfattar från vaggan till graven och därför borde också rankingen ta hänsyn (ge vägledning) till åtgärdens totala miljöbelastning (transporter, maskiner, etc) samt nyanseras med avseende på föroreningarnas potens (t ex utfasningsämnen, CRM-ämnen) Med hänsyn till klimatfrågans aktualitet och tyngd är det lite anmärkningsvärt att den totala miljöbelastningen av en efterbehandlingsåtgärd endast redovisas som en ytterligare faktor som bör beaktas. Här finns det sannolikt ett större behov av vägledning än en hänvisning till LCA. Att hänvisa till utförande av en LCA är dessutom att begära omfattande arbete för samtliga problemägare parallellt samtidigt som bedömningarna kommer att variera lika brett som de olika LCA-metoderna gör Checklistans första och sista punkt bör formuleras om eftersom de kan försvåra riskreduktion till acceptabel nivå. Det bästa blir det godas fiende I avsnittet anges att riskkriterier har stor betydelse för att kommunicera resultat från riskanalyser. Riskanalys är ett begrepp som omfattar systematisk identifiering av riskkällor och värdering av risker. Från den synvinkeln är begreppet rätt använt men det används inte för övrigt i det nu remitterade vägledningsmaterialet. Det bör därför definieras alternativt ersättas med resultatet av riskvärderingen eller liknande Hela avsnittet om värderingskriterier bör förtydligas och i synnerhet hur kriterierna ska kopplas till riskmatriserna (figur 6.1). Matriserna

3 3(9) innehåller klassindelningar av sannolikhet (liten till mycket hög) och konsekvens (små till extrema) vilket betyder att dessa klasser måste definieras. Av texten fås uppfattningen att det är beslutsfattaren (?) som ska definiera dessa klasser liksom gränsen mellan acceptabel och oacceptabel risk utifrån ett antal värderingskriterier som redovisas i tabellerna Hur detta ska göras framgår inte och bör därför exemplifieras. Det skulle t ex vara till stor vägledning om Naturvårdsverket upprättade nationella riskmatriser för effektbaserade hälso- och miljörisker (kriterium 1 och 2 i tabell 6.1). Projektspecifika riskmatriser för miljö- och hälsoeffekter för att avgöra vilka miljö- och hälsorisker som är acceptabla respektive oacceptabla är inte att rekommendera. Kriterierna för vad som är en acceptabel respektive oacceptabel miljö- och hälsorisk bör vara fastställda redan innan projektet startar och även användas inom ramen för riskbedömningen. Möjligtvis kan det vara lämpligt att ha projektspecifika matriser vad avser ekonomiska värderingskriterier då problemägarnas betalningsförmåga kan variera. B 8.5 Att sedan den ekonomiska värderingen blir styrande för efterbehandlingens ambitionsnivå ska inte påverka vad som är acceptabelt/oacceptabelt från miljö- och hälsosynpunkt. Om en efterbehandlingsåtgärd uteblir eller inte leder till att miljö- och hälsoriskerna reduceras till en acceptabel nivå bör dessa risker hanteras fortsättningsvis. Samma krav ska ställas på ersättningsmassorna oavsett om det är massor som har behandlats on site elller off site. Situationen idag är att det ställs högre krav på massor som behandlats off site. På områden där platsspecifika riktvärden har beräknats bör dessa värden även vara tillämpliga för ersättningsmassorna under förutsättning att de inte samtidigt innebär en ökad risk eller belastning på recipienten. Behandlade överskottsmassor på behandlingsanläggningar riskerar inom en snar framtid att bli ett förvaringsproblem och ta värdefulla utrymmen i anspråk som skulle kunna nyttjas för andra viktigare ändamål. För att sanerande aktörer ska få ekonomiska incitament att vidareutveckla behandlingstekniker för förorenade massor krävs att det finns en avsättning, en marknad. I punkt 4 anges att förorenande ämnen inte får tillföras området med ersättningsmassorna. Med detta förstås att ämnen i koncentrationer överstigande områdets bakgrundshalter inte får tillföras. Det bör formuleras om så att ersättningsmassor som uppfyller platsspecifika riktvärden kan användas under förutsättning att de inte samtidigt innebär en ökad risk eller belastning på recipienten. I avsnittet bör det finnas en rekommendation att återvunna massor bör

4 4(9) användas framför jungfruliga massor (t ex naturgrus), under förutsättning att geotekniska och miljömässiga krav uppfylls. En grundläggande förutsättning är att tillämpningen sker med stor försiktighet. Det gäller i synnerhet massor som innehåller utfasningsämnen där återanvändningen bör vara mycket restriktiv.

5 5(9) Dokument: Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Remissinstans: Ragn-Sells AB, Kontaktperson Eva Wall, tele Även denna rapport redovisar på ett är ambitiös och omfattande sätt Naturvårdsverkets syn på hur förorenade områden ska riskbedömas. Naturvårdsverket har sedan tidigare valt en riskbedömningsmetodik och en terminologi som skiljer sig från den metodik som t ex arbetsmiljöverk och räddningsverk har tillämpat framgångsrikt under en lång tid. Det kan bidra till begreppsförvirring och kommunikationssvårigheter varför det vore värdefullt att även denna rapport försågs med definitioner av de facktermer och begrepp som används. Ett generellt intryck är att sannolikhetsbegreppet tillmäts för liten betydelse i metodiken. Detta i kombination med hänvisningar till användning av försiktighetsprincipen och uppmätta maxhalter samt inbyggda säkerhetsmarginaler i riktvärdesmodellen bedöms leda till att konsekvenserna överdrivs generellt. De tre första kapitlen är mycket bra och beskriver risker och riskbedömning i ett övergripande perspektiv. Här framgår att risk normalt uttrycks som sannolikheten för och konsekvensen av en händelse som kan orsaka skada på människor eller miljö. En rekommendation är att det förklaras hur dessa centrala riskbegrepp (sannolikhet och konsekvens) kopplas till den metodik som redovisas fortsättningsvis. D v s att sannolikheten (för exponering och effekt) bedöms inom ramen för exponeringsanalysen och konsekvenserna hanteras inom ramen för effektbedömningen. Kapitel 4 innehåller med några få undantag (se detaljnivå) en bra redovisning av hur grunden för riskbedömningen ska läggas. Därefter blir det svårare att följa hur metodiken ska tillämpas. Placeringen av kapitlet Riskklassning och förenklad riskbedömning kan ifrågasättas. Det hade varit enklare att följa metodiken om de efterföljande kapitlen avhandlat Bedömning av halter, spridning och exponering respektive Bedömning av effekter. Nuvarande kapitel 5 bör i likhet med Fördjupad riskbedömning redovisas under ett kapitel med namnet Sammanvägd riskbedömning. Det finns skäl att se över disponeringen för att öka läsvänligheten. Eftersom vägledningen vänder sig till en mycket bred målgrupp av myndigheter, problem ägare och konsulter ställs höga pedagogiska krav. En slutsats är att pedagogiken i rapporten inte kan anses uppfylla dessa krav utan förutsätter både förkunskaper och erfarenhet hos läsaren. Utan en bättre pedagogik blir inte vägledningen användbar för mindre erfarna användare.

6 6(9) punkt 1 Det är orimligt att vid en riskbedömning begära att hänsyn ska tas till så långa tidsperspektiv som år. En sådan riskbedömning är förknippad med så stora osäkerheter att den inte blir trovärdig. Att initiera åtgärder som ska säkerställa ett område under så lång tid kan inte baseras på en riskbedömning utan måste baseras på miljöpolitiska grunder punkt 4 Huruvida policybeslut ska införlivas i riskbedömningsmodellen bör noga övervägas. Ett policybeslut som t ex anger att all mark för bostadsbebyggelse ska uppfylla riktvärdena för KM innebär att det egentligen inte finns något behov av en riskbedömning Förtydliga vilken bakgrundshalt som avses i avsnittet. Det talas både om naturliga bakgrundshalter och bakgrundshalter (d v s naturliga halter inkl antropogena diffusa tillskott) Samma kommentar som ovan Är det verkligen den förenklade riskbedömningen som avses? Det är inte tydligt om beräkning av platsspecifika riktvärden tillämpas inom den förenklade eller fördjupade riskbedömningen. I rapporten Riktvärden för förorenad mark anges i sammanfattningen att platsspecifika riktvärden tillämpas både vid förenklad och fördjupad riskbedömning. Här behövs ett förtydligande Tabell 5.1 Hänsyn bör även tas till belastning från naturlig vittring och diffus spridning från olika typer av markanvändning (t ex dagvatten från tätorter, skogs- och jordbruk) Här redovisas att två principiella riskbedömningsmetoder kan användas separat eller i kombination. Det bör tydligare framgå vilket angreppssätt som metodiken i rapporten beskriver. I de följande beskrivningarna ges intrycket av att det ibland är det ena angreppssättet som beskrivs och ibland det andra. En renodlad beskrivning av respektive metod är därför önskvärd.

7 7(9) Dokument: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Inklusive bilaga 1, 2 och 3. Remissinstans: Ragn-Sells AB, Kontaktperson Eva Wall, tele Modellbeskrivningen och vägledningen har endast gåtts igenom översiktligt. Under förutsättning att riktvärdena tillämpas på det sätt som beskrivs i rapporten Riskbedömning av förorenade områden finns inte något att invända mot materialet Det vore en stor fördel för både förståelse och acceptans med en redovisning av hur de schablonnivåer, (50, 20 och 10 %) som tillämpas vid beräkning av tolerabelt dagligt intag från förorenade områden, tagits fram.

8 8(9) Dokument: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Bilaga 4. Handledning för beräkningsprogram. Remissinstans: Ragn-Sells AB, Kontaktperson Eva Wall, tele Handledningen fungerar tillfredsställande vid användning av beräkningsprogrammet.

9 9(9) Dokument: Beräkningsverktyg för riktvärden för förorenad mark (Excel) Remissinstans: Ragn-Sells AB Verktyget har vid ett fåtal övningar visat sig fungera tillfredställande tillsammans med handledningen.

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Workshop om remiss för riskbedömning

Workshop om remiss för riskbedömning Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar Author Fredrik Zachrisson Phone +46 10 505 47 41 Mobile + 46 (0)76-772 43 53 E-mail fredrik.zachrisson@afconsult.com Recipient Håbo Kommun Plan- och utvecklingsavdelningen Märit Olofsson Nääs 746 80 Bålsta

Läs mer

1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken

1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken Uppdragsnr: 10095928 1 (7) PM Kommentarer till periodisk besiktning av RagnSells, Fagerliden deponi och avfallsanläggning 2011 1 Allmänna 1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken Med besiktning

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd 1(5) Datum Diarienummer 2009-08-11 Ert dnr 190-3836-09 Nf Vårt dnr 013-2009-904459 Dokumenttyp Yttrande Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Läs mer

DOM 2016-05-18 Stockholm

DOM 2016-05-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060305 DOM 2016-05-18 Stockholm Mål nr M 5107-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-05-13 i mål nr M 1238-15, se bilaga

Läs mer

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 1 Utgiven av Länsstyrelserna och Statens geotekniska institut Text Länsstyrelsernas

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

Riskbedömning av förorenade områden

Riskbedömning av förorenade områden Riskbedömning av förorenade områden En vägledning från förenklad till fördjupad Remissversion 2007 2007-10-19 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP) Post- och telestyrelsen Robert Liljeström Box 5398 102 49 STOCKHOLM Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum Er referens 2010-02-04 10-420/2.1.2

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.

Läs mer

Datum och tid 2012-05-29 klockan 13.30-16.30. Styrelserummet i kontorshuset, Läderfabriken

Datum och tid 2012-05-29 klockan 13.30-16.30. Styrelserummet i kontorshuset, Läderfabriken Rivning och förberedelser för sanering Klippans Läderfabrik, Klippans kommun Ärende Projektgruppsmöte 44 Datum och tid 2012-05-29 klockan 13.30-16.30 Plats Styrelserummet i kontorshuset, Läderfabriken

Läs mer

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14 1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Varia 629. Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE

Varia 629. Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 En aktivitet inom SGI:s ansvarsområde för forskning, teknikutveckling

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C Säkerhet Säkerhet 2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3 Säkerhets-

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Skoglig planering ur ett företagsperspektiv SG0060, 20013.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Ola Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-20-2012-02-03 Antal

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 RUTINBESKRIVNING 1 (11) Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2014-01-30 3.0 Dokumenttitel Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

ÖSTRANDS MASSAFABRIK GRANSKNINGSUTLÅTANDE

ÖSTRANDS MASSAFABRIK GRANSKNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling 2015-09-30 Sid 1 DETALJPLAN ÖSTRANDS MASSAFABRIK Östrand 3:4 m.fl, Västernorrlands län GRANSKNINGSUTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING 2015-09-30 GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE Berörda Detaljplanens

Läs mer

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.

Läs mer

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING 2014-10-20 Dnr 3.4.16-9853/14 Samordningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens BilagaB 2009-12-29 Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Stockholm den 19 september 2012

Stockholm den 19 september 2012 R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Som man frågar får man svar

Som man frågar får man svar Som man frågar får man svar Anneli Liljemark Affärsområdschef miljö, hälsa och säkerhet Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget skall utformas så att anbuden kan svara på samma sak, dvs. underlaget

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Råsbäcks vattenskyddsområde

Råsbäcks vattenskyddsområde Sida 1 av 8 Handläggare Datum Beteckning Grit Hofer 2014-04-03 Vattenskyddsområde Tel 0480-45 12 74 Länsstyrelsen i Kalmar län Miljöenheten 391 86 Kalmar Råsbäcks vattenskyddsområde Kalmar Vatten AB har

Läs mer

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Till föreningsstämman 2003 Förslag till Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Bakgrund Vid SKBs föreningsstämma år 2000 behandlades en motion om hyressättningsfrågor. Den diskussion som följde med

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

Om principer och förfaringssätt för publicering av TIKU-tillgångsinformation

Om principer och förfaringssätt för publicering av TIKU-tillgångsinformation Utkast till TIKU-SL-Jpromemoria 1 (10) Dnr: 20.2.2015 93/501/2014 Om principer och förfaringssätt för publicering av TIKU-tillgångsinformation 2 (10) 1 Syftet med promemorian Denna promemoria är en del

Läs mer

Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.

Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.se Dnr 04-140-562:7 samt

Läs mer

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Datavetenskap Opponenter: Daniel Jansson Mikael Jansson Respondenter: Mats Almgren Erik Hansen Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Oppositionsrapport,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 18. October 2012 SIDA 1/5 REF Mrni PROJEKTNR A029039 Svar på yttrande för PM-Riskutredning

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Samrådsredogörelse. Kommunomfattande översiktsplan. Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot. 7 september 2012. Ockelbo i februari 2012

Samrådsredogörelse. Kommunomfattande översiktsplan. Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot. 7 september 2012. Ockelbo i februari 2012 Samrådsredogörelse 7 september 2012 Kommunomfattande översiktsplan med fördjupningsstudier i tätorterna Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot Ockelbo i februari 2012 Bygg- och miljöförvaltningen ArcArt Maps4u

Läs mer

Guide till påverkanstorg

Guide till påverkanstorg Guide till påverkanstorg Inledning Påverkanstorg är en mötesform som arbetades fram av Scouterna. Flera organisationer, stora som små, använder mötesformen. I den här guiden får du först en kort presentation

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING

ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING Projekt Projektnummer Kv Vitsippan 104694 Handläggare Datum Rosie Kvål 2011-05-20 Internkontroll Datum Erik Midholm 2011-05-18 ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING Inledning Inom kv Vitsippan i Borås kommun planeras

Läs mer

Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen

Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen Yttrande Diarienr 2013-03-28 404-2013 Ert dnr 31 409/11 Socialstyrelsen Samråd enligt 2 och 3 patientdataförordningen Som ett led i samrådsskyldigheten enligt 2 och 3 patientdataförordningen (2008:360)

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Skräddarsydda utbildningsmaterial Skräddarsydda utbildningsmaterial Var är ni? Vart ska ni? Hur ska ni komma dit? En presentation hämtad från www.verksamutveckling.se 1 Skräddarsydda program för kompetensutveckling Varje organisation har

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Förvaltningsberättelse 2015

Förvaltningsberättelse 2015 Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6)

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Bilagor som medföljer denna rapport: 1. Riskanalysmatriser per målgrupp 1 Riskanalys omorganisation av Humanistiska fakulteten 1 Bakgrund Enligt

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län

Landstinget i Kalmar Län Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46)

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) Socialdepartementets dnr S2015/3232/SF Sammanfattning I syfte att

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona 1(5) Cecilia Sandström 010-452 28 80 Malmö, 2013-06-27 Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona 1.1 Bakgrund och förutsättningar Det finns önskemål att uppföra bostäder (flerbostadshus) i Glumslöv, Landskrona.

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och

Läs mer

Lånevillkor för samfällighetsföreningar

Lånevillkor för samfällighetsföreningar Lånevillkor för samfällighetsföreningar Hans Lind Trita-FOB-Rapport-2016:1 ISBN 978-91-85783-59-5 Januari 2016 1 Förord Ibland är det tämligen slumpartade omständigheter som leder fram till en intressant

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer

OKT/2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

OKT/2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter OKT/2015 ALLT OM DÖRRAR Nyhetsbrev Arkitekter NU BÖRJAR VI BLOGGA På Swedoor har vi som ambition att alltid vara en modern och relevant leverantör av design och innovation. Vi jobbar ständigt på att utveckla

Läs mer

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013

KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 MOTIONER TILL OMBUDSMÖTET 2013 Översikt över inkomna motioner (inlämningsdeadline 1/2 2013) Denna översikt aktualiserad 3/2 2013 Föreningarnas yttranden

Läs mer

Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov

Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov För studerande vid ARTS som ska skriva ett sammandrag av sitt examensarbete som sitt mognadsprov Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov Vad är ett mognadsprov? Studerande som har svenska

Läs mer

E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA. Stockholm 2012-09-03

E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA. Stockholm 2012-09-03 E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA Stockholm 2012-09-03.SE:s svar på E-legitimationsnämndens remiss av utkast till regelverk.se har tagit del av E-legitimationsnämndens remiss daterad

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer