Om principer och förfaringssätt för publicering av TIKU-tillgångsinformation

Transkript

1 Utkast till TIKU-SL-Jpromemoria 1 (10) Dnr: /501/2014 Om principer och förfaringssätt för publicering av TIKU-tillgångsinformation

2 2 (10) 1 Syftet med promemorian Denna promemoria är en del av det teleföretagssamarbete som inleddes våren Samarbetets syfte är att utveckla Kommunikationsverkets övervaknings- och styrningsarbete samt tjänster som tillhandahålls offentligt (TIKU-projektet). Syftet är att effektivt samla in tillförlitliga uppgifter om tillgång med tanke på både ämbetsverket och operatörerna. I denna promemoria beskrivs de principer och förfaringssätt som följs då TIKU-tillgångsinformation publiceras. Med sådan information avses uppgifter om tillgång som leverantörer av telefon- och bredbandstjänster har lämnat till Kommunikationsverket och som för mobilnätens del specificeras i promemorian TIKU-SL-A och för det fasta nätet i TIKU-SL-B. Avsikten är att de insamlade uppgifterna utnyttjas så omfattande som möjligt genom att publicera dem i tillämpliga delar. Det bidrar till att öka insynen av kommunikationsmarknaden, vilket anses vara till fördel för både användare och tjänsteleverantörer. Som det sägs i ovan nämnda promemorior samlas TIKU-tillgångsinformationen i första hand för övervakning och styrning. Det är dock inte en nödvändig förutsättning för att samla in eller publicera informationen. Kommunikationsverket sörjer för dataskyddsfrågor som hänför sig till publiceringen samt för informationssäkerheten i processer och system som hänför sig till behandling, lagring och insamling av information. Dessa frågor omfattas inte av denna promemoria. Informationen publiceras via MONITORi-tjänsten på Kommunikationsverkets webbplats. Tjänsten presenteras i denna promemoria med tanke på publicering av tillgångsinformation. 2 Grunderna för insamling av information Enligt 315 i informationssamhällsbalken har Kommunikationsverket, när det utför uppgifter enligt denna lag, rätt att få den information den behöver för skötseln av uppgifterna av dem vilkas rättigheter och skyldigheter denna lag gäller och av aktörer som handlar för deras räkning. Kommunikationsverkets rätt att få information har i informationssamhällsbalken begränsats så att den avser de uppgifter som lagen gäller. Insamlingen av information begränsas även av de allmänna principer som avses i förvaltningslagen, såsom proportionalitets- och ändamålsbundenhetsprincipen. För TIKUtillgångsinformationen betyder det att begäran om information ska kunna motiveras med någon av Kommunikationsverkets lagstadgade uppgifter och att begäran ur uppgiftslämnarens synvinkel inte får stå i orimlig proportion till det eftersträvade målet.

3 3 (10) Enligt punkten i informationssamhällsbalken ska Kommunikationsverket samla in information och informera om tillgången på nättjänster och kommunikationstjänster och om tjänsternas kvalitet och pris. Denna uppgift utgör grunden för den information som samlas in för MONITORi-tjänsten. Precisionen av informationen för MONI- TORi begränsas i enlighet med ändamålsbundenhetsprincipen att informationen samlas in för publiceringsuppgift. På grund av den stora arbetsmängd som insamlingen och granskningen av information orsakar verket och tjänsteleverantörer är det möjligt att på en gång samla in uppgifter för flera användningsändamål som preciseras och motiveras i begäran. TIKUtillgångsinformationen kommer därför att samlas in på en noggrannare nivå än vad de kommer att publiceras. Enligt mom. i informationssamhällsbalken ska informationen lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt och avgiftsfritt. Kommunikationsverket kan alltså inom ramen för ovan nämnda principer förutsätta att TIKUinformationen lämnas i den form som specificerats för TIKUapplikationerna. Kommunikationsverket kan förena ett åläggande med vite i enlighet med 330 och 332 i informationssamhällsbalken, om företaget som är skyldigt att lämna information inte lämnar den utan dröjsmål eller i rätt form. 3 Grunderna för publicering av information Leverantörerna av telefon- och bredbandstjänster använder den relevanta tillgångsinformationen i sin marknadsföring bland annat genom att publicera den på sina webbsidor. Kommunikationsverket utnyttjar sådan TIKU-tillgångsinformation i MONI- TORi-tjänsten. Tjänsten är framför allt avsedd för användare av kommunikationstjänster och avsikten är att informera dem om de kommunikationstjänster som de har tillgång till och att ge relevanta anvisningar vid behov. I denna promemoria anges lägsta regionala nivå av noggrannhet för publicering av information. Denna nivå av noggrannhet är allmännare än i flera tjänsteleverantörers egna webbtjänster och informationen kan i allmänhet inte anses omfattas av affärshemligheter. Kommunikationsverket bedömer dock separat för varje utlämnande huruvida informationen omfattas av affärshemlighet och kan vid behov låta bli att publicera informationen eller publicera den på en mera allmän nivå. Information från teleföretag om kommunikationsnätens täckning och om tillgång till kommunikationstjänster är en fråga som också hänför sig till affärshemligheter. Det väsentliga vid bedömningen av affärshemlighet är informationens nivå av noggrannhet. Information på basis av vilken det är möjligt att dra detaljerade slutsatser om teleföretagens kommunikationsnät har på Kommunikationsverket behandlats som sekretessbelagd på basis av punkten i offentlighetslagen (affärs-

4 4 (10) eller yrkeshemlighet). Allmän information om vilka företags tjänster det är möjligt att få på ett visst område kan däremot inte anses vara en affärshemlighet. Begreppet affärs- eller yrkeshemlighet har inte definierats närmare i offentlighetslagen. Affärs- och yrkeshemligheter är information om näringsverksamhet som en näringsidkare håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra ekonomisk skada för honom eller någon annan näringsidkare som har anförtrott honom informationen. Med affärshemlighet avses i allmänhet företagets hemligheter av ekonomisk natur. Enligt motiveringen till offentlighetslagen är verksamhetsutövarens vilja att hålla något hemligt inte i sig är avgörande utan myndigheten ska avväga intresset att hålla något hemligt som en helhet. Det finns alltså inte någon entydig anvisning för att klassificera information, utan den offentlighet som gäller information om nätens täckning och tillgång till tjänsterna måste bedömas i varje enskilt fall. Enligt motiveringen till offentlighetslagen är det dock ändamålsenligt om myndigheten särskilt i oklara fall hör företagaren och vid sin bedömning beaktar företagarens sekretessvilja och de utredningar som företagaren framlägger om verkningarna av uppgiftsutlämnandet. TIKU-tillgångsinformationen har definierats mycket detaljerat och Kommunikationsverket har inte ens tekniska färdigheter att ta emot uppgifter som avviker från definitionerna (TIKU-SL-A och TIKU-SL-B). Definitionerna har utarbetats i samarbete med tjänsteleverantörer. Tjänsteleverantörerna ges i samband med varje uppgiftsbegäran tillfälle att ange uppgifternas exakthet vid publiceringen så som beskrivs nedan 4 kapitlet. 4 Uppgifternas exakthet och form vid publiceringen Den viktigaste distributionskanalen för TIKUtillgångsinformation är webbtjänsten MONITORi som är fritt tillgänglig för alla. Tjänsten är byggd så att den i synnerhet betjänar den stora användargruppen av kommunikationstjänster. De förfaringssätt som hänför sig till publicering av information behandlas i denna promemoria enbart utgående från publicering via MONITORi, eftersom övrig publicering av information kommer att basera sig på de uppgifter som offentliggörs på MONI- TORi. Uppgifterna är därför inte till några delar mera exakta t.ex. regionalt. 4.1 Utgångspunkten för uppgifternas exakthet vid publiceringen MONITORi är i första hand avsedd för den stora allmänheten. Därför måste den vara lätt att använda och innehållsmässigt nyttig och lätt att anamma. Informationen som publiceras på tjänsten bör vara så pass exakta att användare av kommunikationstjänster lätt kan känna igen de kommunikationstjänster som finns tillgängliga för honom eller henne.

5 5 (10) Vid specificering av uppgifternas form och framför allt deras noggrannhet ska man beakta att de ger mervärde till sina användare utan att kränka deras eller uppgiftslämnarnas rättigheter. Utgångspunkten är både regionalt och sakligt så exakta uppgifter som möjligt. Det mest detaljerade presentationssättet är dock alltid inte bäst bland annat av följande orsaker: Informationen kan tekniskt vara för exakt, för att en genomsnittsanvändare kan förstå den lätt Uppgiften kan, trots den formella exaktheten, innebära en viss felmarginal som den geografiska presentationen kan gömma Uppgifterna är inte aktuella Användare av MONITORi informeras tydligt om de begränsningar som beror på uppgifternas noggrannhetsnivå. Vid publicering av tillgångsinformation i kartform ska man också beakta invånarnas dataskydd inom det område som visas på kartan. Exempelvis uppgifter om någons levnadssätt eller andra med dem jämförbara personliga förhållanden är sekretessbelagda med stöd av punkten i offentlighetslagen. Av nät- och tillgångsinformation i kartform kan det på glest bebyggda områden vara möjligt att läsa ut vilka tjänster man skaffat till en viss adress eller byggnad. Eftersom uppgifterna som publiceras beskriver utbudet av alla till buds stående tjänster kan de åtminstone på allmän nivå vara offentliga. Vid specificering av TIKU-tillgångsinformationen har man kommit överens om att en mera exakt publicering av uppgifterna dock förutsätter samtycke från uppgiftslämnarna. Detta samtycke ges per aktör. MONITORi använder uppgifter från befolkningsdatasystemet. Befolkningsregistercentralen rekommenderar att det på kartor med uppgifter om en person används rutor vars storlek är minst 250 m x 250 m och att skalan för klassificeringen för glesare bebodda rutor är 0-10 personer. Motsvarande exakthet kan antas vara acceptabel även vid publicering av tillgångsinformation. 4.2 Presentation av MONITORi-tjänsten MONITORi är en tjänst som Kommunikationsverket driver och som utgör en del av webbplatsen Tjänsten är uppdelad i två delar av vilka den ena delen är en s.k. kartvy som till exempel visar täckningsområden på kartan enligt användarens val.

6 6 (10) Bild 1. Skärmbild av en kartvy (mars 2015). Utöver kartvyn har tjänsten också en s.k. rutvy som omfattar ett område där uppgifter visas på en ruta vars storlek är 250 x 250 m. Ett sådant område baserar sig på ett fast befolkningsruta och en punkt som valts eller adress som sökts på kartan kan alltså finnas var som helst i rutan. Syftet med rutvyn är att samla ihop information om post-, tv-, radio-, telefoni- och bredbandstjänster som finns i närheten av punkten i fråga. Bild 2. Skärmbild av en rutvy (mars 2015). 4.3 Uppgifternas form vid publiceringen Tjänsteleverantörer som lämnar information har rätt att påverka exaktheten vid publiceringen för sin egen information. En aktör kan här betyda såväl ett nätföretag som ett tjänsteföretag

7 7 (10) som utövar verksamhet med hyresprodukter. Samtycke till publicering av mera exakta uppgifter begärs i samband med motsvarande uppgiftsbegäran och det gäller tills vidare, dvs. det avser också följande insamlingscykler. Aktören kan också ge sitt samtycke senare eller ta tillbaka det, om denne så önskar. All information utnyttjas på en allmännare nivå, men samtycke möjliggör publicering på en mer exakt nivå. Teleföretagets uppgifter syns då bättre på tjänsten jämfört med de aktörer som inte har gett sitt samtycke Mobilnät MONITORis kartvy visar täckningsområdet för 1M för varje leverantör av mobilnät 1. Täckningsområden med snabbare förbindelser visas specificerat per hastighetsklass endast med aktörernas samtycke. Om aktörerna inte ger sitt samtycke, räknas täckningarna ihop och visas en gemensam täckning som sammanställts av alla aktörers uppgifter per hastighetsklass. I rutvyn (exakthet 250 x 250 m) visas namnen på de aktörer som på ett visst område i rutan har minst 1M-täckning samt snabbaste täckning som sträcker sig till rutan utan att berätta leverantörens namn. Uppgifterna visas per aktör, om de har gett sitt samtycke till det. 1 Det betyder ett område med tillgång till förbindelser på 1 Mbit/s eller snabbare eller en annan hastighetsklass som ersätter denna klass i informationsinsamlingen.

8 8 (10) Fast nät Tillgång på fasta bredbandsabonnemang baserar sig däremot på en granskning enligt kommuner på kartan. Vid varje kommun visas de aktörer som tillhandahåller tjänster i (någon) del av kommunens område. Det visas också graden på tillgång till de olika hastighetsklasserna i procent (gemensam täckning) i kommunen. Oavsett om aktörerna har gett sitt samtycke eller inte, visas företagsspecifika tillgångsområden eller -procent inte i kartvyn (bild 1). Utan aktörernas samtycke visas i rutvyn (bild 2) de aktörer som erbjuder tillgång till fasta bredbandsabonnemang i kommunens ruta. Dessutom visas den snabbaste hastighetsklass som man har tillgång till i rutan. Om aktören ger sitt samtycke till en mer exakt publicering visas denna aktörs snabbaste hastighetsklass i rutan. Bild 3. Illustration av hur man visar tillgångsinformation i rutvyn. I bilden ovan (3) illustreras på vilket sätt man skulle kommunicera om tillgång till bredbandsabonnemang i MONITORitjänsten. Texterna i bilden och den exakta presentationsformen är riktgivande. I det här fallet har operatörerna X och Y gett sitt samtycke till att publicera information på en mer exakt nivå, medan operatörerna Z och Q inte har gett sitt samtycke vare sig för det fasta nätet eller för mobilnätet. I följande bild (4) beskrivs hur tillgångsinformationen publiceras i tjänsten och hur tjänsteleverantörens samtycke påverkar exaktheten vid publiceringen.

9 Utkast till TIKU-SL-Jpromemoria 9 (10) Dnr: /501/2014 Bild 4. Inverkan av tjänsteleverantörens samtycke på exaktheten vid publiceringen.

10 Utkast till TIKU-SL-Jpromemoria 10 (10) Dnr: /501/ Behandling av information och uppdateringscykel De uppgifter som samlas in behövs för styrning och tillsyn högst två gånger om året. Därför sker publiceringen i princip två gånger om året. Uppgifterna kan uppdateras när som helst men med tanke på ett jämlikt bemötande av tjänsteleverantörer publiceras uppgifterna i början endast två gånger om året. Det är möjligt att förkorta insamlingscykeln i fortsättningen, om en snabbare publicering anses vara synnerligen nyttig. I detta fall ges alla aktörer som lämnar TIKU-tillgångsinformation tillfälle att bli hörda. MONITORi visar alltid tidpunkten för när Kommunikationsverket har publicerat informationen. På tjänsten beskrivs också hur uppgifterna har samlats in eller sammanställts samt ges råd för hur man tolkar uppgifterna. Kommunikationsverket reserverar rätten att låta bli att publicera eller att korrigera de inlämnade TIKU-tillgångsuppgifterna, om det är uppenbart att de är felaktiga eller annars strider mot de specifikationer som ges i promemoria TIKU-SL-A och TIKU- SL-B. Kommunikationsverket ansvarar för sin del också för att informationen är korrekt.