H a pa r a n d a s ta d å r s r e d o v i s n i n g

Transkript

1 H a pa r a n d a s ta d å r s r e d o v i s n i n g Haparanda stad Årsredovisning 2008

2 pro ucerad av job reklambyrå AB i samarbete med Haparanda stad

3 i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g FAKTA OM HAPARANDA STAD /// 4 KOMMUNALRÅDET HAR ORDET /// 6 KOMMUNCHEFEN har ordet /// 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE /// Vision och mål 14 Omvärldsanalys 18 Ekonomisk översikt 24 Driftredovisning 28 Investeringsredovisning 30 Personalöversikt 32 Finansiell analys /// Fyra perspektiv 36 Finansiella nyckeltal år i sammandrag 43 Haparanda stad/ Sammanställd redovisning /// Resultaträkning 44 Balansräkning 46 Finansieringsanalys 47 Noter 48 VA-bokslut /// Verksamhetsberättelse 56 Resultaträkning/Balansräkning 57 Noter 58 VERKSAMHETSBERÄTTELSER /// Affärsdrivande verksamhet 62 Kommunstyrelsen 64 Samhällsbyggnadsnämnden 66 Barn- och ungdomsnämnden 68 Socialnämnden 74 REDOVISNINGSPRINCIPER /// 82 FÖRSLAG TILL BESLUT /// 84 REVISIONSBERÄTTELSE /// 85

4 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e 4 fakta om Haparanda stad /// antal invånare antal anställda skattesats : :28 mandatfördelning Socialdemokraterna (S) 22 Centerpartiet (C) 5 Moderaterna (M) 4 Vänsterpartiet (V) 2 FH 1 Kristdemokraterna (Kd) 1

5 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e politisk organisation /// 5 kommunfullmäktige 35 ledamöter valberedning revisorer kommunstyrelsen Nämnder som måste finnas enligt lag Nämnder som beslutats av kommunfullmäktige valnämnd samhällsbyggnadsnämnd barn- & ungdomsnämnd kommunala bolag och stiftelser Haparanda Teknik & Fastighets AB 100% Haparanda Värmeverk AB 50% Stiftelsen Haparandabostäder 100% Bottenvikens Reningsverk AB 25% socialnämnd

6 k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t Tuffare tider med nya möjligheter /// Vi gick in i 2008 med stor tillförsikt och vi var inte ensamma om det, samma känsla fanns i hela landet och resten av världen. Ett år senare kan vi bara konstatera att det går oerhört snabbt i omsvängningarna i världsekonomin, vilket påverkar alla. 6 I mina kommentarer 2007 lyfte jag varningsflagg kring den nationella politiken och de konsekvenser det kan få för Haparanda. En del blev besannat och det som hände under andra halvåret 2008, den globala finans- och konjunkturkrisen gav ett mycket värre scenario än någon kunnat befara. Trots allt har vi hittills klarat krisen bättre än många andra. För det första har vi under hela 2008 varit oerhört kostnadsmedvetna och effektiva i verksamheterna, även om andra halvåret blev tufft. För det andra står vi inte på ett ben, utan vi har fyra. Haparanda har blivit en handelsort för hela Barents, det vill säga nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Att bygga ett samhälle tar aldrig slut och därför handlar det om att ständigt kraftsamla, skapa nytt och förvandla. Detta är särskilt viktigt just nu i den internationella ekonomiska kris som råder. Vi måste ta till vara på de möjligheter som finns och vi måste visa att Haparanda, framför allt, är ett fantastiskt alternativ till prisvärd shopping. Och hur märkligt det än kan låta så kan vi faktiskt vara vinnare i krisen; den svaga svenska kronan gör att både norrmän och finländare vinner på att åka till Haparanda för shopping och semester. Men då gäller det att vi visar vår bästa sida så de känner sig välkomna och sedan talar om för sina vänner att de ska åka hit. I det här arbetet kan alla vara med, vi sätter alla prägel på vår stad. Allt som du gör bär oftast mycket långt. Vi ska vara en handelsstad, en logistisk nod och en stad som uppfattas som spännande och där det alltid händer något.

7 k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t 7 Vi har även arbetat för att Haparanda ska kännetecknas av att vara en bra boendekommun. Under 2007 införde vi helt avgiftsfri barnomsorg, det är vi fortfarande ensamma om i Sverige. Vi har dessutom flexibla öppettider som fungerar med behovet. Vi ser det som en bonus för alla barnfamiljer. Satsningar på barnfamiljer är något som jag tror är helt rätt, barnen är framtiden och vi ska skapa goda förutsättningar för våra barn och ungdomar. Utbyggnad av nya förskoleavdelningar, satsningar på lekparker och förbättringar i skolan, allt handlar om att vi ska vara en attraktiv boendekommun - en viktig del i vårt varumärke. Inom grundskolan höjde våra elever snittbetygen rejält under det gångna året, vilket är oerhört glädjande. Inom gymnasiet undersöker vi möjligheterna till en gemensam gymnasieskola med Tornio eller någon annan kommun för att kunna behålla den höga kvaliteten och ett bra utbud. Det är svårt för mindre kommuner att klara detta själva. Ungdomsrådet har spelat en viktig roll i vår samhällsutveckling. Tillsammans med ungdomsrådet i Tornio har de nu utarbetat ett gemensamt ungdomspolitiskt handlingsprogram för Haparanda-Tornio - ett steg som är världsunikt. Inom fritids- och kultursektorn påbörjade vi en av de största produktionerna i Haparandas historia - Krigsoperan. Redan har mängder av biljetter sålts till föreställningarna och vi är mycket glada över att kungafamiljen Att bygga ett samhälle tar aldrig slut och därför handlar det om att ständigt kraftsamla, skapa nytt och förvandla. Detta är särskilt viktigt just nu i den internationella ekonomiska kris som råder. kommer på besök i augusti för att bland annat se Krigsoperan. Tillsammans med Tornio anordnar vi varje år Jazz & Bluesfestivalen och Gränsspelet. I juni 2008 anordnade vi mötet Barents Reunion med entreprenörskap, kultur och fritidsaktiviteter som tema. Bakom Barents Reunion står Haparanda och Tornio, samt Ikea, Peab och Polarica - ett fantastiskt samarbete mellan kommuner och näringsliv. Vi har fortsatt att upprusta våra anläggningar inom fritidssektorn och att satsa på ledarutbildning. Det nyinvigda äldreboendet på Klippan innebär att vi faktiskt idag inte har någon platsbrist inom äldreboende. Utbudet som vi har är mycket omfattande och valmöjligheterna är många. Personalfrämjande åtgärder prioriteras för att öka kvaliteten och för att personalen ska må bra, något som också visas i sjunkande sjuktal. Samhällsbyggnadsnämnden i Haparanda är känd över hela landet för sin snabba och obyråkratiska handläggning. Verksamheten har de senaste åren haft en mycket hög belastning. Trots detta har resultatet blivit en mycket hög servicenivå inom såväl planärenden, byggnadslov som miljö- och tillsynsärenden. En av de viktigaste frågorna som kommunfullmäktige har prioriterat är nya arbetstillfällen inom den privata sektorn. Där har vi under de senaste åren rönt stor framgång, så även under Expansionen inom handel och service

8 k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t Sven-Erik Bucht /// Kommunalråd 8 fortsätter, trots nedgång i den globala ekonomin. Många nya arbeten har skapats för våra medborgare men även arbetstillfällen för inpendlare från den omgivande regionen har ökat markant. Men vi behöver även en nationell handlingskraft, en politik som agerar med oss, inte mot. Tyvärr kan jag bara konstatera att den nuvarande regeringen hittills inte har visat något som lugnar mig - snarare är den inslagna vägen mycket illavarslande! Försämringar i arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringssystem gör faktiskt att alla inte är vinnare, inte ens i Haparanda. Försämringar i statsbidragssystem slår oerhört hårt mot kommunerna och innebär obönhörligen att kommunerna måste minska antalet anställda. Försämringar inom arbetsmarknadsutbildningar slår även hårt mot våra företag, det blir betydligt svårare att expandera och nyanställa. Jag hoppas åter igen att den nationella politik som förs i vårt land snart får en kursändring. Det går inte att lyfta allt ansvar för tillväxt till våra företag och den lokala politiska nivån. Den nationella nivån måste bli en medspelare, inte en motspelare. Vi vet nu att en ny kriminalvårdsanstalt börjar byggas under Byggandet av järnvägen mellan Haparanda och Kalix, Haparandabanan, pågår som bäst. Båda projekten genererar mycket bygg- och anläggningsjobb och långsiktiga arbetstillfällen. Järnvägssatsningen är en infrastruktursatsning som skapar möjligheter för hela landet. Det är den typen av satsningar som det behövs mer av om vi ska kunna behålla en stark ekonomi för hela landet. Haparanda har en stark position och vår ekonomi är stark. Vårt ekonomiska resultat blev ett plusresultat på 5,1 miljoner kronor. Blickar vi tillbaka har vi de senaste fem åren investerat över 190 miljoner kronor, av det har vi inte lånat ett öre. Istället har vi kunnat amortera 60 miljoner kronor. Markförsäljning har kraftigt stärkt vår ekonomi. Våra investeringar och amorteringar är extremt höga för en mindre kommun som Haparanda. Jag vill rikta ett tack till personal, förtroendevalda och alla våra samarbetspartner för era insatser. Ett särskilt tack vill jag rikta till vår kommunchef Christina Lugnet som under många år varit med och utvecklat kommunen på många plan, inte minst handelsutveckling. Christina går nu vidare till ett mycket viktigt nytt jobb och jag önskar henne all framgång som generaldirektör för det nya Tillväxtverket, som har att hantera några av de viktigaste frågorna i vårt land - tillväxt. Tillväxt är en utmaning för oss alla. Fortfarande minskar vår befolkning, trots att inflyttningen har ökat. Den trenden måste vi vända, bland annat genom att skapa fler nya arbetstillfällen. Det är ett resultat av kraftsamling, att skapa nytt, att förvandla och att sätta prägel som kan skapa tillväxt. Tillsammans kan vi vända ekonomisk kris och tuffa tider till något positivt. Haparanda fortsätter på den inslagna vägen.

9 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e Haparanda stad Årsredovisning

10 k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t 10 Kommunchefen har ordet /// 2008 var lika intensivt, utvecklande och ett utmanande år som 2007 för hela vår organisation. Året har fortsatt präglats av nytänkande inom organisationen samt ställt höga krav på flexibilitet, teamwork och högt arbetstempo. Haparanda stad har en fantastisk personal som är medveten om vad förändringarnas vindar kräver och som alltid ställer upp vid alla utmaningar som vår omvärld kräver av oss. Jag kan även konstatera att serviceandan är mycket bra gentemot medarbetare, kommunmedborgare, politiker och externa aktörer.

11 k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t 11 Vår personal Näringslivsutveckling Sjuktalen fortsätter att minska i vår organisation. Under 2007 var vi nere i 5,96%, vilket faktiskt var bäst i länet. Målet var att under 2008 komma ner på ett sjuktal som låg på 4%-nivån. Nu klarade vi inte riktigt det men hamnade på goda 5,34%. Ledningen prioriterar tidig rehabilitering vilket kommer att fortsätta under Under året har vi fortsatt med hälsofrämjande arbete för all personal. Vi har genomfört en mängd aktiviteter som har till syfte att få fler att ta ansvar för sin hälsa. Många i vår organisation är väldigt medvetna om det egna ansvaret för sin hälsa och vi har över 70% som regelbundet motionerar eller utövar andra hälsofrämjande aktiviteter. Våra hälsoinspiratörer är duktiga på olika aktiviteter vars syfte är att få fler att ta ansvar för sin hälsa. Målet är att alla, på ett eller annat sätt deltar i aktiviteter som främjar vars och ens hälsa. Olika verksamhetsförändringar har skett under 2008 och det är ständigt återkommande i en stor organisation som är oerhört beroende av vår omvärld som påverkar oss på många olika sätt. En sådan förändring är att socialförvaltningen införde så kallade 3-3-scheman på Klippan vilket är ett arbetssätt som gör att personalen kan påverka sin egen arbetstid. Mätningen i tidningen Handelns utredningsinstitut visade att sällanköpshandeln för Haparanda på fem år hade ökat med 506% vilket är en alldeles lysande siffra och unik för Sverige. Näringslivsarbetet har präglats av intensiva marknadskontakter för att attrahera investerare och etablerare till vår stad. Alla externa aktörer behöver mycket draghjälp från oss som finns på det lokala planet. Man kan konstatera att det är svårt att sälja ett handelsområde på distans. Det behövs lokala krafter som har god kunskap om området. Etapp ett av Björka volymhandelsområde blev klart under året och etapp två påbörjas under detta år. Tornio köpcentrum invigdes vilket är en viktig del av På Gränsenprojektet. Ikeas utbyggnad blev också klar. Seskarö Camping fick en ny arrendator som har ambitioner att på lång sikt utveckla området. Under året lades också mycket kraft på att jobba med destinationsutveckling och göra en Interreg-ansökan där närmare 60 företag från Haparanda-Tornio är delaktiga. Det gäller att ta tillvara på det som nu och framöver kommer att erbjudas för att besökarna ska känna sig välkomna och få en positiv upplevelse av den service och kunskap de möter på vår ort. Alla vi som bor och verkar i Haparanda vill att de som besöker oss gärna återkommer. Där har centrumledaren en viktig uppgift att ta hand om. Det handlar om att koordinera marknadsföring och förpacka aktiviteter för att synliggöra Haparanda-Tornio som handels- och mötesplats.

12 k o m m u n c h e f e n h a r o r d e t 12 Framtidstron var hög under året som gick och många såg, trots global kris och lågkonjunktur, möjligheter med den nya marknadsförutsättningen som nu finns i vår stad. Mätningen i tidningen Handelns utredningsinstitut visade att sällanköpshandeln på fem år hade ökat med 506% vilket är en alldeles lysande siffra och unik för Sverige. Det blir spännande att i år få läsa om vilka siffror vi kommer upp i för Svenskt Näringsliv placerade också Haparanda långt fram bland länets kommuner vad gäller företagsklimat. Under 2008 hölls också Barents Reunions första tvådagarskonvent. Representanter för alla fem nationaliteterna; norrmän, svenskar, finländare, ryssar och samer deltog och lyssnade till föredrag samt diskuterade Entreprenörskap i Barents som var temat för konventet. Information Under året har vi fortsatt med bred informationsverksamhet. Vi har haft hushållsutskick om budgeten samt regelbundet informerat i helsidesannonser i Haparandabladet och Glimten. Under sommaren hade vi återigen en ambassadörsträff där både ett 50-tal nya samt tidigare ambassadörer träffades för att få information om allt som händer hos oss och i vår omvärld. Nu har Haparanda drygt 300 ambassadörer och det är mycket glädjande att så många vill bidra till att berätta om den positiva utveckling som pågår här. Under skyltsöndagshelgen höll vi öppet hus i Stadshuset. Det har blivit ett populärt årligt arrangemang. Närmare 200 personer tog tillfället i akt att besöka oss och få träffa personal och politiker som dagligen arbetar med sina uppdrag. Hemsidan gjordes om för att människor med synhandikapp lättare ska kunna orientera sig på den. Fokus på oss Haparanda har under hela 2008 haft fortsatt positiv fokus i massmedia. Både riks-, läns- och lokalmedia har uppmärksammat och synliggjort allt som händer i vår bygd. Många medier har skrivit om Haparanda och utnämnt oss till den hetaste tillväxtorten i Sverige. Vi har deltagit i en mängd olika nationella seminarier där olika aktörer från vår organisation har varit föreläsare och berättat om vad som sker där uppe i norr. Vi har också tagit emot flera hundra olika grupper som valt att förlägga sina besök i Haparanda. Det är glädjande att Haparanda är så intressant för det ger oerhört positiva effekter för den lokala näringen. Nu när jag har gått vidare i arbetslivet och bytt både arbete och bostadsort så vill jag tacka all personal, politiker, kommunmedborgare och olika samarbetspartners för det fina samarbetet vi har haft genom åren. Christina Lugnet /// Kommunchef

13 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e 13 förvaltningsberättelse

14 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l Vision och mål /// Haparanda och Tornio bygger sitt samarbete på en gemensam vision som sträcker sig fram till år Den består av fem utvecklingsområden som omfattar alla plan i samhället. Haparanda-Tornios vision har en framtidsbild, Vision 2010, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Bla bla blabla bla blabla bla blabla bla bla Bla bla blabla bla blabla bla blabla bla bla Kunskap 14 Handelscentrum Haparanda Tornio Mötesplatsen Kommunikationer Trivsel/ LIvskvalitet Centrum för industri och företagsamhet Bla bla blabla bla blabla bla blabla bla bla Bla bla blabla bla blabla bla blabla bla bla Vision 2010 Haparanda-Tornio är ett internationellt centrum i Bottenviksbågen och Barentsområdet; en mötesplats för kultur, kunnande, varuflöden, innovation och människor. Den gemensamma vision antogs 1998 och genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: Haparanda Stads värdeord Visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet: Demokrati Tryggt samhälle FramtidsinriktaD Kunnande Handelscentrum Kommunikationer Trivsel och livskvalitet Centrum för industri och företagsamhet Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt, det vill säga att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision.

15 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l övergripande verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning /// Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i direktiven för budgetoch strategiplan. 15 Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål. Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet de senaste åren. Detta för att underlätta bedömningen av målens rimlighet. Befolkningstillväxt i kommunen En stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på kommunens befolkningstal. Varje individ beräknas generera ca kr brutto i skatte- och statsbidragsinkomster. Målet i direktiven till budget- och strategiplan är följande: År Befolkningstal År Befolkning per 1/11 Befolkning per 31/ Befolkningen i Haparanda har minskat per den första november med 28 personer vilket gör att skatter och statsbidrag påverkas negativt och målet på personer inte är uppnått. Befolkningen tenderar att variera under året vilket kan ses till årsskiftet, då skillnaden i befolkningsmängden är något lägre, 19 personer. Trots detta är det glädjande att Haparanda är en av tre kommuner i Norrbotten med positivt inflyttningsnetto med 42 personer. arbetslösheten i kommunen ska minska Minskad arbetslöshet i kommunen innebär att den kommunala kostnaden för försörjningsstöd minskar. År Arbetslösheten i kommunen per den 31/12 de senaste tre åren: ,8% ,1% ,8% År Försörjningsstödet har under de tre senaste åren uppgått till: ,0 Mkr ,2 Mkr ,0 Mkr Arbetslösheten är på väg uppåt igen och har ökat med 0,7 procentenheter och därmed är målet inte uppnått. Försörjningsstödet har kraftigt ökat mot föregående år med 1,8 Mkr, vilket är en ökning med 81%, och som ingår i det totala ekonomiska biståndet som ökat med 68% från föregående år. Orsaker till detta är förändrade regler för a-kassan med minskning av arbetslöshetsunderstödet, försämrade möjligheter till sjukskrivning samt nya regler för ungdomar under 20 år. Dessa åtgärder från regeringen har lett till att dessa grupper får svårt att klara sig och hamnar under normen för försörjningsstöd.

16 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - v i s i o n o c h m å l 16 Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. År Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: ,13% ,96% ,34% Kommunen har under året fortsatt satsningen på tidigrehab, erbjudit friskvårdsprofiler till vissa årgångar samt i samverkan med kommunens hälsoinspiratörer anordnat hälsofrämjande aktiviteter. Resultatet av dessa åtgärder har lett till att sjukfrånvaron hos kommunens anställda har minskat med 0,62 procentenheter och därmed är målet uppnått. Fler elever ska lämna grundskolan med godkänt betyg Fler elever med godkända betyg minskar de kommunala kostnaderna för extra insatser. Målet är att inom perioden ska 90% av eleverna klara detta. År Andelen elever med godkända betyg i matematik, svenska och engelska som lämnat grundskolan de senaste tre åren: ,9% ,7% ,8% Antalet elever med godkända betyg i matematik, svenska och engelska som lämnat grundskolan har ökat med 5,1 procentenheter och målet på 90% har uppfyllts. Kostnadsökningen/invånare inom för-, grund- och gymnasieskolan ska årligen inte vara högre än ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och inte heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt bland Sveriges kommuner. En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter, vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella målen. Kostnadsökningen/invånare inom äldre- och handikappomsorgen ska årligen inte vara högre än ökningen av skatte- och statsbidragsintäkter och inte heller högre än kostnadsökningen i genomsnitt bland Sveriges kommuner En lägre ökningstakt av verksamhetskostnaderna skapar förutsättningar för att minska nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter, vilket i sin tur är en förutsättning för att nå de finansiella målen. Kostnadsökning de senaste tre åren: Ökning skatter/statsbidrag: Kostnadsökning de senaste tre åren: Ökning skatter/statsbidrag: År Haparanda Riket År Haparanda ,5% 1,6% ,7% ,6% 2,8% ,3% ,3% 5,7% ,1% År Haparanda Riket År Haparanda ,4% 3,0% ,7% ,4% 4,8% ,3% ,7% 4,7% ,1% Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning det vill säga för år Målet är inte uppfyllt då kostnaderna för kommunen per invånare för grund- och gymnasieskolan steg kraftigt till 9,3% och överstiger både ökningen i riket med 3,6 procentenheter och ökningen av skatter och stadsbidrag med 6,2 procentenheter. Förklaringen till den stora ökningen är ökade kostnader för avgiftsfri barnomsorg på 3 procentenheter från föregående år samt höga interkommunala kostnader. Utvärdering av det ovan fastställda målet för 2008 går ej att göra då redovisningen från SCB sker under maj månad Detta mål kommer att bedömas med ett års eftersläpning det vill säga för år Målet är inte uppfyllt då kostnadsökningen per invånare inom äldre- och handikappomsorgen för kommunen har ökat till 6,7% och överstiger rikets ökning med 2 procentenheter och ökningen av skatter och statsbidrag med 3,6 procentenheter. Förklaringen till den stora ökningen är ökade kostnader för somatisk långvård samt för färdtjänstresor.

17 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - f i n a n s i e l l a m å l Finansiella mål /// Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och ska också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett ut de senaste åren. 17 fr.o.m. år 2007 ska årets resultat uppgå till minst 10 Mkr Ett överskott i verksamheten skapar ett utrymme för amorteringar, reoch nyinvesteringar samt avsättning till pensioner. verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto i förhållande till skatteintäkteroch statsbidrag ska för: År Årets resultat : År Ej överstiga: ,8 Mkr ,3 Mkr ,4 Mkr % % % Målet att ha ett resultat på 10 Mkr uppfylls inte, trots det gör kommunen ett överskott mot budget på 1,9 Mkr. fr.o.m. år 2007 ska amorteringarna uppgå till minst 20 Mkr En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. År Amorteringar under perioden : Mkr Mkr Mkr Kommunen har minskat sina långfristiga låneskulder med 10 Mkr genom amortering, dock uppfylls inte målet. Det är väsentligt att vi har en god kostnadskontroll i verksamheten. Verksamhetens nettokostnader kan inte på sikt öka mer än våra skatteintäkter och statsbidrag. Genom att inte förbruka alla skatte- och statsbidragsintäkter i den ordinarie verksamheten skapas förutsättningar för att: klara våra pensionsåtaganden vidmakthålla våra anläggningstillgångar genom re- och nyinvesteringar skapa ett utrymme för att betala räntor och amortera på våra lån skapa ett finansiellt utrymme för oförutsedda kostnader En procents ökning av våra nettokostnader motsvarar ca 4 Mkr. Nettokostnadernas inkl. finansnettots andel av skatter och statsbidrag åren : ,6% ,1% ,1% Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto beräknas uppgå till 99,1% av skatter och statsbidrag vilket gör att målet att ej överstiga 95% ej uppnås. Exkluderas reavinster/förluster för markförsäljning på 2,7 Mkr uppgår andelen till 99,6%.

18 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s 18 OMVÄRLDSANALYS /// Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; kommunsektorns ekonomi, statens ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som grund för strategiska beslut och ställningstaganden. Till sist redovisas en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling. Kommunernas ekonomi För tredje året i rad väntas kommunernas samlade resultat överstiga tumregeln för god ekonomisk hushållning - vilket är 2% av skatter och stadsbidrag - för att sedan försämras i snabb takt och 2010 vara nere på 0,7%, vilket inte kan räknas som god ekonomisk hushållning. Huvudförklaringar till nedgången de närmaste åren finns nog till stor del framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlaget minskar på grund av dämpad sysselsättning samtidigt som stadsbidragen förväntas vara oförändrade. Andra faktorer som förväntas påverka den snabba nedgången är att det tar tid innan åtgärder för kostnadsminskningarna ger full effekt. Nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta utvecklingen. Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun till kommun. Det är kommunens ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 5,1 Mkr vilket motsvarar 1,1% av våra skatter och stadsbidrag vilket inte räcker till tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2%, trots att det i resultatet finns poster av engångskaraktär. För Haparandas del bör resultatet ligga på ca 10 Mkr utan engångsposter, vilket även är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål. Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar, då finns risken att kommunen hamnar under balanskravsresultatet.

19 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s Statens ekonomi En viktig faktor för kommunernas ekonomi är att staten har god ordning på sina finanser. Då minskar risken för plötsliga statliga indragningar. De senaste årens statliga överskott, tillsammans med försäljningar av statlig egendom, har bringat ner statsskulden påtagligt och den har inte varit så låg i relation till BNP sedan 1970-talet. Sparandet i statlig sektor står fortfarande starkt och beräknas ligga dubbelt så högt som målet, också saldomålet för hela statliga sektorn beräknas ligga över målet. Det indikerar enligt Sveriges Kommuner och Landsting att det finns ett visst reformutrymme samtidigt som de gör bedömningen att de generella statsbidragens utveckling kommer att hållas närmast nominellt oförändrade. Befolkning Efter Ikea gjorde valet att etablera sig i Haparanda har befolkningsutveckling varit positiv tills i år. Fortfarande har kommunen målsättningen och tron att folkmängden de närmaste åren kommer att öka. Haparanda hade som en av tre norrlandskommuner ett positivt inflyttningsnetto under året, dock var födelseöverskottet negativt vilket ledde till en liten befolkningsminskning. I det långsiktiga perspektivet förväntas befolkningsökningen ligga på en nivå kring ca 0,5% årligen. Näringsliv och arbetsmarknad I Haparanda stad fanns , 941 registrerade företag varav 283 aktiebolag, 56 handelsbolag, 9 kommanditbolag och 593 enskilda firmor. År 2007 registrerades 57 nya företag och 35 nya företag under Nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att möta utvecklingen. I huvudsak är företagen små och medelstora, de största har runt anställda. Den största arbetsgivaren är Haparanda stad med ca 900 anställda. Under 2008 har det nya köpcentret På Gränsen/Rajalla öppnat sina portar, vilket var den största etableringen i Haparanda-Tornio under året. Fortfarande är näringslivet på finsk sida mycket betydelsefullt, då många Haparandabor har sitt arbete på den finska sidan. Outokumpu Oy är den största arbetsgivaren i Tornio med ca anställda, vilken nu har informerat om kommande permitteringar av medarbetare under Arbetslösheten i Haparanda har under 2008 ökat i jämförelse med Vid årsskiftet var 6,8% av arbetskraften öppet arbetslösa och 2007 var siffran 6,1%. Infrastruktur Storgatan och Torikatu är helt färdigställd och i drift och försedd med specialdesignade gatulampor som kommer att användas i På Gränsen/ Rajalla-området. Under 2008 kommer arbetet att fortsätta med de offentliga ytorna som gränstorg och gränskanal. Björka handelsområde byggs i etapper och under 2007 invigdes etapp öst med ICA maxis öppnande. Under 2008 färdigställdes områdets infrastruktur med permanenta anslutningar till E4 och GC-portar. Staden har arbetat och fortsätter arbetet med att få till stånd en utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett logistiskt centrum på Nordkalotten tillsammans med Tornio. År 2006 kom så byggstarten för Haparandabanan och kommunen medverkar aktivt för byggstart även på Norrbotniabanan. Haparanda kommer då att ha direkt tillgång till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida. Haparanda har under året fortsatt arbeta för en direkt flyglinje mellan Kemi och Stockholm, avståndet till flygplatsen blir då 17 km. 19

20 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - o m v ä r l d s a n a ly s Övrigt 20 En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland annat beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste åren medför inte detta något stort problem, då de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan vilka effekter förändringarna i statsbidragssystemet kommer att innebära för vår kommun? Räntornas utveckling är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under de senaste åren. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. I tabellen nedan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på ca 2,5 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på ca 5,8 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Ränteförändring med 1% Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% Förändrad utdebitering med 1 kr 2,5 Mkr 2,5 Mkr 5,8 Mkr 1,8 Mkr 11,0 Mkr

21 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e Haparanda stad Årsredovisning

22 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t ekonomisk översikt /// I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. 22 Årets resultat +5,1 Mkr Årets resultat uppgår till +5,1 Mkr, vilket är 4,6 Mkr bättre än budgeterat. Driftverksamheten 2008 i förhållande till budget gav ett överskott på 5,5 Mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 11,9 Mkr, Barnoch ungdomsnämnden +0,2 Mkr medan socialnämnden redovisar ett underskott på -2,3 Mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett underskott på -4,6 Mkr i förhållande med budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett underskott på -0,7 Mkr i förhållande med budget i huvudsak beroende på nedskrivning av värdepapper. Justerat resultat/balanskravsutredning Årets justerade resultat uppgår till +2,4 Mkr, vilket är 1,9 Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har reavinster i samband med markförsäljning frånräknats, vilka uppgick till 2,7 Mkr. Det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. (tkr) Årets resultat Balanskravsresultat Reavinster markförsäljning Balanskravsresultat Nämndernas budgetavvikelse +5,5 Mkr Övergripande kommentarer redovisas under rubriken Driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

23 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2008 har nya placeringar gjorts med 10,1 Mkr. Under året har värdepapper för 11,9 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid årsskiftet till 45,0 Mkr (47,6 Mkr år 2007). Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 29,2 Mkr (26,0 Mkr). Detta är pensioner avseende åren 1998 och Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna under året uppgick till 8,7 Mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 2,1 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 29,2 Mkr. 23 (Mkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 26,0 29,2 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 257,2 254,8 Finansiella placeringar (bokfört värde) 43,5 45,0 Depå medel 4,1 0,0 Återlån 239,7 239,0 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 4,2 0,3 Nedskrivning/Uppskrivning 0 1,2 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 238,2 284,0 Värdeökning och nyanskaffning under året 1,0-2,7 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2008 för 48% (46%) av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2007 ökat med 1,2 Mkr (8,4 Mkr) eller 0,4% (2,8%). Förutom kommunala skattemedel är statsbidragen en väsentlig inkomstkälla. Under år 2008 erhöll kommunen netto 175,0 Mkr (159,0 Mkr) i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket är 16,0 Mkr eller 10,0% (3,8%) mer än Kommunalskatten och statsbidragen svarade år 2008 för 76% (74%) av kommunens samlade intäkter.

24 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t koncernöversikt 24 Den affärsdrivande verksamheten i kommunen omfattar avloppsrening, värmeproduktion och bostäder. Med affärsdrivande avses att verksamheterna inte ska vara skattefinansierade utan finansieras med avgifter. Haparanda Teknik & Fastighets AB som ägs till 100% av Haparanda stad svarar för förvaltning av kommunens fastigheter, gator, vägar och VA-verksamhet. Bottenvikens Reningsverk AB som ägs till 25% svarar för avloppsrening, Haparanda Värmeverk AB ägs till 50% och producerar fjärrvärme. Stiftelsen Haparandabostäder är en ren kommunal bostadsstiftelse. I den sammanställda redovisningen tillämpas proportionell konsolidering enligt förvärvsmetoden. Interna poster mellan kommunen och företagen samt mellan företagen elimineras. I denna redovisning har inte eliminering av koncerninterna poster gjorts. I följande uppställning redovisas de affärsdrivande verksamheternas resultat i relation till kommunens ägarandel. Bottenvikens Reningsverk AB 25% Resultaträkning, Mkr Intäkter 3,3 3,4 Kostnader -2,1-2,4 Avskrivningar -0,9-1,0 Verksamhetens netto 0,3 0,0 Finansnetto -0,5-0,7 Bokslutsdisposition 0,2 0,2 Årets resultat 0,0-0,5 Stiftelsen Haparandabostäder 100% Resultaträkning, Mkr Intäkter 36,1 36,3 Kostnader -24,4-23,8 Avskrivningar -2,7-2,7 Jämförelsestörande post 0 0 Verksamhetens netto 8,8 9,8 Finansnetto -6,2-6,5 Årets resultat 2,6 3,3 Haparanda Värmeverk AB 50% Resultaträkning, Mkr Intäkter 19,8 15,8 Kostnader -16,1-12,7 Avskrivningar -1,7-1,9 Verksamhetens netto 2,0 1,2 Finansnetto -1,0-0,7 Bokslutsdisposition -1,0-0,5 Årets resultat 0,0 0,0 Haparanda Teknik & Fastighets AB 100% Resultaträkning, Mkr Intäkter 58,9 57,9 Kostnader -59,1-57,8 Avskrivningar 0-0,1 Verksamhetens netto -0,2 0 Finansnetto 0,2 0,0 Bokslutsdisposition 0 0 Årets resultat 0,0 0,0

25 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - e k o n o m i s k ö v e r s i k t Haparanda stad Årsredovisning nyckeltal Kommunen Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare, kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr Koncernen Nettoinvesteringar/invånare, kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare, kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare Årets resultat/invånare Ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr Övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr

26 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g driftredovisning 2008 /// (tkr) Budget Utfall avvikelse 26 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning Fastighetsförvaltning Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändring semester-/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Delsumma Reavinst/förlust Extraordinära intäkter Delsumma Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Delsumma Årets resultat Jämförelsestörande poster Justerat resultat

27 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - d r i f t r e d o v i s n i n g driftredovisning 2007 /// (tkr) Budget Utfall avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning Fastighetsförvaltning Pensionsutbetalningar Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändring semester-/ferielöneskuld Reavinst/förlust Intern ränta Elledning Björka Delsumma Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Extraordinära intäkter Interna poster Årets resultat Jämförelsestörandeposter Justerat resultat

28 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g investeringsredovisning /// 28 Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgick till 24,2 Mkr och bruttoinvesteringarna uppgick till 37,3 Mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt låna till dessa. Nedanstående tabell visar kommunens totala investeringar under året. INVESTERINGSREDOVISNING (tkr) Budget utgifter inkomster Avvikelse mot budget Investeringsnetto Samhällsbyggnadskontoret Detaljplanering Digitalisering primärkartor IT-kontoret Bredband/IT-utrustning Kommunledningsförvaltning Gränskanal//torg/Strukturfond Gränsbåge/Interreg Konstinköp Kv. Åran/Nätet Karungi skola ombyggnation Nytt äldreboende Stranden Lekparker Investeringar i fastigheter Rådstuga Sandskär Förskola Marielund På Gränsen Stads- och centrumutveckling Björka Druvan 6 övertagande av investeringar Avfallsplan/miljöprojekt Kuben garage/omklädningsrum Nytt ekonomisystem Ombyggnad diverse vattenverk Summa Kommunstyrelsen

29 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g Barn- och ungdomsnämnden Inventarier Förskola, inre/yttre miljö Stadsbiblioteket Kök och lokalvård Projekt fritid och Folkets hus Kulturskola Kultursatsningar Kukkolaforsen Aspen hallen Stationen Ungdomens hus Frilufts-/idrottsanläggningar Summa Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Reinvesteringar socialnämnd Summa Socialnämnd Summa Markförvärv Summa investeringsbudget Nedanstående tabell visar större projekt; de som är pågående och de som är avslutade under året: Investeringsprojekt Budget Utfall Budget Utfall Avvikelse ackumulerad ackumulerad Slutförda projekt Nytt äldreboende Förskola Marielund Summa slutförda projekt Pågående projekt Gränskanal/torg/EU Gränsbåge/Interreg Stranden På Gränsen Björka Summa pågående projekt Summa

30 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t 30 personalöversikt /// Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. Personalkontoret bistår med rådgivning och experthjälp inom områdena avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald, rehabilitering/anpassning, pension och försäkringar samt personal- och lönearbete. Haparanda stad har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare. För att nå målet ska arbetsgivaren bland annat arbeta för en god arbetsmiljö arbeta för jämställdhet och mångfald i organisationen arbeta för att våra anställda ska känna delaktighet minska sjukfrånvaron med 1% per år Utbildningsinsatser under 2008 Grundläggande chefsutbildning för nya chefer har påbörjats och fortsätter in på nästa år. Hot- och våldutbildning har anordnats för alla verksamheter. Årets händelser Arbetet med tidig rehab har fortsatt i samarbete med Previa, likaså erbjudande om friskprofil för de anställda som under året fyller 40 eller 50 år. Arbetet med tidig rehab har sannolikt bidragit till den sänkta sjukfrånvaron. I samverkan med hälsoinspiratörerna har hälsofrämjande aktiviteter anordnats även i år; Stegtävling, Vårruset, friskvårdsdagar mm. Antalet hälsoinspiratörer i verksamheterna ökar och i dag finns det totalt 20 stycken. Ny Jämställdhetsplan är antagen i kommunfullmäktige i december 2008 och börjar gälla från och med januari Nyckeltal Den totala sjukfrånvaron, mätt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, har minskat med 0,62% från Det innebär att målet att minska sjukfrånvaron med 1% per år inte har uppnåtts. Långtidssjukfrånvaro (överstigande 59 dagar) i procent av den totala sjukfrånvaron har minskat kraftigt med 13,66% från Minskningen beror sannolikt på att långtidssjukfrånvaron har sjunkit i större utsträckning än den totala sjukfrånvaron. Männen har fortfarande lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Medellönen är kr, en ökning med kr från Ökningen av medellönen beror till stor del på att de anställda inom Kommunals avtalsområde fick en procentuell löneökning på 9,78% Kvinnors medellön har ökat med kr och männens med kr. Kvinnors medellön är kr lägre än männens. Löneskillnaden mellan könen har minskat marginellt.

31 f ö r VA LT N I N G S B e r ä t t e l s e - p e r s o n a l ö v e r s i k t Personal nyckeltal Tillsvidareanställda män kvinnor Totalt Andelar heltider män 85,42% 85,09% 85,88% 82,04% 81,40% kvinnor 63,12% 61,51% 68,44% 66,36% 64,99% Totalt 68,00% 68,69% 71,78% 69,53% 67,49% Sysselsättningsgrad 31 män 95,93% 96,20% 94,35% 94,08% 92,11% kvinnor 90,78% 90,65% 90,49% 92,71% 92,42% Totalt 91,91% 91,70% 91,32% 92,99% 92,36% Medellöner män kr kr kr kr kr kvinnor kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr kr Sammanställd sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro/ 8,04% 7,17% 7,13% 5,96% 5,34% sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ 68,98% 66,90% 65,93% 66,22% 52,51% total sjukfrånvaro 3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/ 8,71% 8,05% 7,91% 6,86% 5,89% sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvaro för män/ 5,83% 3,92% 4,32% 3,07% 3,35% sammanlagd ordinarie arbetstid för män 5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/ 2,71% 1,90% 1,82% 1,88% 1,65% sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 6. Summa frånvarotid för gruppen år/ 5,99% 4,64% 4,78% 4,32% 4,02% sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen 7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/ 10,98% 10,37% 10,08% 7,88% 6,86% sammanlagd ordinarie arbetstid i gruppen