RAPPORT FRÅN LANDSTINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 174, NOVEMBER 2009

Transkript

1 RAPPT FRÅN LANDSTINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 17, NOVEMBER ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING RESULTATREDOVISNING med fokus på hälsotillståndet bland --åringar av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret

2 FÖRD Inom ramen för landstingskansliets epidemiologiska utredningsarbete har Landstinget Dalarna sedan år 1992 genomfört åtta postenkätundersökningar ( befolkningsenkäter ) riktade till --åringar bosatta i länet. Den senaste genomfördes i sin datainsamlingsfas under vårvintern 09. Undersökningarna har satt fokus på dalfolkets hälsa, levnadsvanor, sociala situation och kontakter med hälso- och sjukvården. Utgångspunkten har tagits i de hälso- och sjukvårdspolitiska målsättningar som landstinget fastställt. Resultaten har i första hand syftat till att erbjuda ett faktaunderlag för personer som är involverade i styrningen och planeringen av hälsooch sjukvården. Från 09 års undersökning har de avsnitt i postenkäten som behandlar -- åringars kontakter med hälso- och sjukvården redan redovisats i ett par fristående utredningsrapporter (1-). I en av dessa (1) har undersökningens uppläggning och genomförande kortfattat beskrivits. Föreliggande utredningsrapport berör de avsnitt i postenkäten som handlar om hälsotillståndet. Resultatredovisningen i rapporten kan till sitt upplägg och innehåll till stora delar sägas vara en ren uppdatering av den redovisning som gjordes på basis av --åringars rapportering vårvintern 0. I dokumentationen av 0 års rapportering (7) gavs ett inledande historiskt perspektiv på utredningsarbetet kring folkhälsan, inkluderande vissa metodologiska aspekter och några reflektioner ur ett användarperspektiv. Rapporttexten kan fortfarande bedömas ha hög aktualitet och intresserade läsare kan lättast ta del av den via internet (). Falun i november 09 Mats Granvik Utredare 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRD) 2 1 RESULTATREDOVISNING - RAPPTERADE HSOPROBM Kärlkramp och andra hjärtbesvär Högt blodtryck 1.3 Diabetes 1. Olycksfall Återkommande huvudvärk eller migrän 2 1. Mag- och tarmbesvär Ängslan, oro, ångest Nedstämdhet, depression Sömnbesvär 3 1. Trötthet 1.11 Psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) Långvariga psykiska besvär som krävt sjukvårdskontakt Långvarig sjukvårdskrävande sjukdom 5 1. Muskel- och ledvärk 1.15 Allmänna hälsotillståndet (välbefinnandet) Känslor inför arbetsdagen bland förvärvsarbetande Orsaker till psykosocial ohälsa 79 2 SAMNTTNING 92 3 KOMMENTARER TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FOLKHSA 9 REFERENSER 9 BILAG 9 3

4 1 RESULTATREDOVISNING - RAPPTERADE HSOPROBM De hälsopolitiska målsättningarna för Dalarna har under åren präglats av ett landstingsövergripande perspektiv. Att i utredningssammanhang följa utvecklingen i Dalarna har därför varit det primära. Av den anledningen har landstingets postenkätundersökningar kommit att bygga på länsrepresentativa slumpmässiga urval. Trots att det i enkätundersökningarna rört sig om så pass många som mellan och medverkande (rapportörer) måste det betänkas att 93 av 0 i en befolkning inte tillfrågats. Då osäkerhetsmarginalerna i skattningarna starkt hänger samman med antalet observationer (rapportörer), så bör det framstå som självklart att ett beaktande av osäkerhetsmarginalerna måste få en allt större betydelse då materialet bryts ner i allt mindre undergrupper. Redan att bryta ner materialet på kommunnivå innebär problem med små tal och besvärande stora slumpmarginaler eftersom vi i Dalarna har många kommuner med en relativt liten folkmängd. Med ett stratifierat slumpmässigt urval istället för ett länsrepresentativt kan antalet statistiskt säkerställda skillnader vid jämförelser mellan geografiska områden öka, men det behöver inte med automatik innebära att också den praktiska signifikansen (de befogade incitamenten till praktisk handing) ökar. Vid stora urval blir lätt små skillnader mellan jämförelseobjekten statistiskt signifikanta. Det betyder inte nödvändigtvis att det underlättar ett klokt beslutsfattande. Åldersfördelningen i en befolkning kan förändras över tid. (Åldersfördelningarna kan också variera mellan lokalbefolkningar, exempelvis mellan kommunerna i länet (bilaga 3). Skillnader i benägenhet att svara (bilaga 5-7) kan även spela en viss roll i sammanhanget.) Då målsättningarna i landstingets hälsopolitiska program varit av typen högst x procent i befolkningen, så har olika skattningar av sjukdomars förekomst i första hand alltid beräknats på deltagarantalet, utan åldersstandardisering, det vill säga utifrån något man kan kalla ett vårdbehovsperspektiv. Åldersstandardisering har dock ibland gjorts av vad man kan kalla epidemiologiska skäl. Vid kommunvisa (och vårdcentralsvisa) jämförelser blir det viktigt att alltid kunna beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna. I rapportens resultatdel redovisas därför genomgående 95-procentiga så kallade konfidensintervall som åskådliggör osäkerhetsmarginalerna. Ej överlappande konfidensintervall innebär vid jämförelser mellan objekten A och B att det i det studerade avseendet rör sig om en statistiskt säkerställd skillnad. Man kan då med fog påstå att det föreligger en skillnad. Om konfidensintervallen däremot överlappar varandra, så kan man istället med fog påstå att det inte föreligger någon skillnad (mellan jämförelseobjekten A och B ), även om skattningarna (de förväntade värdena) antar olika siffervärden. Att inte alltid beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna ger en bild av falsk exakthet som kan bli direkt vilseledande för beslutsfattande. En annan negativ konsekvens kan bli en överdriven fokusering på avvikelser. Många gånger kan det i ett beslutsfattande vara mera befogat att fokusera på ett fenomens nivå än på eventuella variationer mellan geografiska områden etcetera. Rapporten innehåller många diagram med en del koder och förkortningar. Dessa förtydligas i bilaga 1. Den klassificering av undersökningsdeltagarna i socioekonomiska grupper som gjorts bygger i denna undersökning enbart på uppgift om yrke. Om yrkesuppgift lämnats, har denna regelmässigt kodats. Ett klassificeringsschema utarbetat av Statistiska Centralbyrån (9) har använts för ändamålet. (Den aktuella sysselsättningen vid själva undersökningstillfället har inte beaktats.)

5 1.1 Kärlkramp och andra hjärtbesvär Förekomsten av hjärtbesvär har i Landstinget Dalarnas postenkätundersökningar belyst med hjälp av frågorna Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? och Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året?. På den senare frågan har undersökningsdeltagarna fritt kunnat ange något slags hjärtproblem (hjärtbesvär, hjärtinfarkt, kärlkramp.). Förekomsten av hjärtbesvär har dessutom kunnat belysas med hjälp av det fasta svarsalternativet Hjärtbesvär på frågan (uppmaningen) Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. Andelen Ja-svar på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? framgår av diagram 1:1a. Av diagrammet kan man skönja en svag tendens till en ökning av hjärtbesvären bland män i och med att förekomsten under 0 och 09 är signifikant högre än vad den var 1992 och 199. Förekomsten kan dock anses ha legat på en stabil nivå ända sedan 199. Den skönjbara svaga tendensen till en ökning av förekomsten kan sannolikt bero på att undersökningspopulationen åldrats under de år som undersökningarna genomförts och att förekomsten hjärtbesvär är starkt åldersrelaterat. En samlad bedömning av diagram 1:1a, 1:1b och 1:5 och tabellen i bilaga 3 tyder på detta. Betraktar man var och en av länets femton kommuner, så finner man att andelarna för 09 (diagram 1:2a och 1:2b) inte avviker från den under åren genomsnittliga (diagram 1:3a och 1:3b) inte för någon enda kommun och vare sig för kvinnor eller män. Om samtliga undersökningsomgångar slås samman, så kan man konstatera att män i Ludvika kommun varit drabbade av hjärtbesvär i något högre grad än män boende på tre-fyra andra håll i länet (diagram 1:3a). I övrigt lyser de statistiskt säkerställda skillnaderna med sin frånvaro. Diagram 1: visar förekomsten av hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ) i olika socioekonomiska grupper. Andelen --åringar som vårvintern 09 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? och/eller Hjärtbesvär på uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin: och/eller Hjärtbesvär på frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? uppgick till i runda tal procent [:,5] (män procent [: 5,7], kvinnor 3 procent [: 3,]). Andelarna blir i stort sett desamma om förekomsten av hjärtbesvär mäts enbart med hjälp av Ja-svaren på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär?. Antalet --åringar med hjärtbesvär torde därmed röra sig om uppskattningsvis ungefär personer (knappt män och drygt kvinnor). 5

6 Diagram 1:1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och kön. 7 5 Andel (%) kärlkramp/hjärtbesvär Man Kvinna År Diagram 1:1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) män som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och åldersklass. 1 1 Andel (%) hjärtbesvär män Åldersklass År

7 Diagram 1:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%, ) hjärtbesvär 09 män Diagram 1:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) hjärtbesvär 09 kv

8 Diagram 1:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) hjärtbesvär män Diagram 1:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) hjärtbesvär kv

9 Diagram 1: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) hjärtbesvär EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 1:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) hjärtbesvär Man Kvinna Åldersklass 9

10 1.2 Högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck har i första hand följts upp med hjälp av frågan Går Du under behandling för högt blodtryck?. Enligt diagram 2:1a har andelen --åringar som går under behandling för högt blodtryck ökat över tid. Ökningen kan härledas till en ökning bland 55--åringar (diagram 2:1b). I den åldersgruppen går numera i stort sett var fjärde person under behandling för högt blodtryck. Då könsfaktorn visat sig sakna nämnvärd betydelse (diagram 2:5), så har denna lämnats utan beaktande vid beskrivningen av andelen blodtrycksbehandlade på kommunnivå. Diagram 2:2 visar att det vid jämförelser mellan kommunerna för närvarande inte finns några statistiskt säkerställda skillnader. I ett längre tidsperspektiv (diagram 2:3) framträder däremot några, men inga av det iögonfallande eller anmärkningsvärda slaget. Diagram 2: visar andelen som går under behandling för högt blodtryck i olika socioekonomiska grupper. Förekomsten av högt blodtryck har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. Från 09 års rapportering har 11 procent [,] av --åringarna i Dalarna (uppskattningsvis cirka personer) kunnat identifieras med högt blodtryck genom någon av de tre nämnda identifieringsmöjligheterna.

11 Diagram 2:1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter undersökningsår och kön Andel (%) behandl högt bt Man Kvinna År Diagram 2:1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter undersökningsår och åldersklass Andel (%) behandl högt bt Åldersklass År 11

12 Diagram 2:2 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser vårvintern 09. Andel (%,) behandl högt bt Diagram 2:3 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) behandl högt bt

13 Diagram 2: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!). Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%,) behandl högt bt EjSEI 5250 Ej LTjm 502 MHTjm 113 Föret Socioek grp Diagram 2:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl högt bt Man Kvinna Åldersklass 13

14 1.3 Diabetes Diagram 3:1 visar hur andelen --åringarna i Dalarna som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? utvecklats över tid. Det kan konstateras att andelen män som går under behandling för diabetes ökat. En ökning kan förväntas till följd av en allt mer åldrad befolkning, att yngre män tenderar att bli mer och mer underrepresenterade i postenkätundersökningarna och att diabetessjukdomen främst drabbar äldre (diagram 3:5). De geografiska skillnaderna (diagram 3:2a-b och 3:3a-b) verkar vara obetydliga. Vid kommunvisa jämförelser på basis av samtliga rapporteringar som gjorts under åren (diagram 3:3b) kan dock någon enstaka statistisk säkerställd skillnad urskiljas. Diagram 3:2a demonstrerar tydligt de problem som kan uppkomma när det handlar om små tal. Enligt rapporteringen vårvintern 09 skulle det när man generaliserar inte finnas några män i Vansbro som går under behandling för diabetes. Så förhåller det sig givetvis inte. Diabetes är en kronisk sjukdom med livslång behandling och därför kan man, med stöd av diagram 3:3a, på goda grunder räkna med att ungefär ett femtiotal --åriga män i Vansbro brukar gå under behandling för diabetes. Det är orimligt att tro att samtliga flyttat från orten eller avlidit sedan förra undersökningen. Då endast män i Vansbro rapporterat i postenkätundersökningen, så har den i urvalssammanhang alltid närvarande slumpfaktorn i kombination med små tal ett femtiotal och endast helt enkelt spelat oss ett spratt. Rekommendationen att (med hjälp av konfidensintervall) alltid kontrollera för slumpfaktorn har till och med satts helt ur spel. Hursomhelst: Utfallet är ett träffande exempel på att det är nödvändigt att inte fästa vikt enbart vid de förväntade värdena och att den i urvalssammanhang alltid närvarande slumpfaktorns inflytande alltid måste beaktas (även om metoden för att beräkna denna inte alltid räcker till). Utfallet är också ett träffande exempel på problem som kan uppstå då det handlar om små tal. Förekomsten av diabetes har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. I runda tal 5 procent [,5] av de --åriga männen i Dalarna (cirka 000) och 3 procent [2,3] av kvinnorna (cirka 2 0) har kunnat identifieras med diabetes genom de tre ovan nämnda identifieringsmöjligheterna.

15 Diagram 3:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter undersökningsår och kön. 5 Andel (%) behandl diabetes Man Kvinna År 15

16 Diagram 3:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) behandl diabetes män Diagram 3:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) behandl diabetes kv

17 Diagram 3:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) behandl diabetes män Diagram 3:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) behandl diabetes kv

18 Diagram 3: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl diabetes EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 3:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl diabetes Man Kvinna Åldersklass 1

19 1. Olycksfall Förekomsten av olycksfall som krävt insatser från hälso- och sjukvården har i landstingets postenkätundersökningar fångats upp med hjälp av frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården?. I de två undersökningar som genomfördes under vårvintrarna 1992 och 199 var frågan formulerad som ett svarsalternativ bland tio andra. Först i och med 199 års undersökning fick frågan sin nuvarande utformning som en fristående fråga. Den mera framskjutna presentationen torde med all säkerhet ha väckt en något större uppmärksamhet på olycksfallsproblematiken än tidigare. Det har tidigare slagits fast att andelen personer med sjukvårdskrävande olycksfall under den senaste tremånadersperioden legat på en mycket stabil nivå sedan 199 bland såväl män (runt i runda tal %) som kvinnor (runt i runda tal 5%). Ingen tendens till en minskning av de olycksdrabbade. Någon annan slutsats kan inte dras från 09 års rapportering (diagram :1a-b). Det kan hållas för troligt att ungefär (knappt) män i de aktuella åldrarna och (knappt) 000 kvinnor år efter år under den senaste tremånadersperioden råkat ut för ett (eller flera) olycksfall som inneburit att man behövt uppsöka sjukvården. De socioekonomiska skillnaderna (diagram :) är mera framträdande än skillnaderna mellan länets kommuner (diagram :2a-b och :3a-b). Av diagram :5 framgår att olycksfallen är överrepresenterade bland yngre män. 19

20 Diagram :1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter undersökningsår och kön. 9 Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Man Kvinna År Diagram :1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) män som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter undersökningsår och åldersklass Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Åldersklass År

21 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) sjvkräv olycksfall m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) sjvkräv olycksfall kv

22 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sjvkräv olycksfall m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sjvkräv olycksfall kv

23 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sjukvkrävande olycksfall EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Man Kvinna Åldersklass 23

24 1.5 Återkommande huvudvärk eller migrän Diagram 5:1 visar hur andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän utvecklats över tid. Det mest slående med diagrammet är skillnaden i nivån mellan kvinnor och män. Diagram 5:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter undersökningsår och kön Andel (%) huvudvärk/migrän Man Kvinna År Yngre kvinnor är mest drabbade (diagram 5:5). Antalet män och kvinnor som vårvintern 09 haft återkommande huvudvärk eller migrän (under de tre senaste månaderna) kan uppskattas till ungefär 000 män och ungefär det dubbla antalet kvinnor. Såväl de geografiska skillnaderna som de socioekonomiska har tidigare visat sig vara obetydliga i jämförelse med skillnaden mellan kvinnor och män. Det gäller fortfarande (diagram 5:2a-b, 5:3a-b och 5:). 2

25 Diagram 5:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) huvudvärk/migrän m Diagram 5:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) huvudvärk/migrän kv

26 Diagram 5:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) huvudvärk/migrän m Diagram 5:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) huvudvärk/migrän kv

27 Diagram 5: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) huvudvärk/migrän EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 5:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) huvudvärk/migrän Man Kvinna Åldersklass 27

28 1. Mag- och tarmbesvär Rapporteringen vårvintern 0 visade att förekomsten av mag-/tarmbesvär minskat sedan sekelskiftet och detta bland både kvinnor och män. Den positiva tendensen gäller emellertid inte längre (diagram :1). Åldersfaktorn har en tämligen ringa betydelse för förekomsten bland kvinnor och ingen betydelse alls för förekomsten bland män (diagram :5). Att notera är att det under perioden rapporterats (signifikant) mera mag-/tarmbesvär i Hedemora kommun och Ludvika kommun än i Falu kommun och Leksands kommun (diagram :3a-b), såväl från den manliga delen av befolkningen som från den kvinnliga. Förekomsten 09 kan (med överlappande konfidensintervall) anses vara densamma som för perioden på alla håll utom bland män i Gagnefs kommun. Den minskade förekomst som undantagsvis kan utläsas ur diagram :2a och :3a kan dock misstänkas vara av en högst tillfällig eller slumpartad natur och måhända främst ett resultat av att det för en enstaka undersökning för män i Gagnef rör sig om tämligen få rapportörer, vilket ger slumpfaktorn ett stort inflytande. (Utfallet 09 för män i Gagnef kan mycket väl tänkas aktualisera det så kallade massignifikansproblemet. Då många jämförelser görs, som i det nu aktuella utredningsarbetet, så kommer oundvikligen ett antal skillnader att falla ut av en ren slump. Fenomenet brukar i forsknings- och utredningssammanhang ses som ett problem och brukar benämnas massignifikansproblemet.) Det har tidigare (7) påvisats att förekomsten av mag-/tarmbesvär ökar med två procentenheter bland både kvinnor och män om även användningen av receptbelagda läkemedel för mag-/tarmbesvär beaktas då förekomsten av mag-/tarmbesvär skall beräknas. Runt män och kvinnor skulle vårvintern 09 kunna ha dragits med mag-/tarmbesvär och detta ofta. 2

29 Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter undersökningsår och kön Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna År 29

30 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) mag/tarmbesvär m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) mag/tarmbesvär kv

31 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) mag/tarmbesvär m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) mag/tarmbesvär kv

32 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna Åldersklass 32

33 1.7 Ängslan, oro, ångest Andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest framgår ur diagram 7:1. Diagrammet visar att den under 1990-talet så negativa utvecklingen bromsats upp under 00-talet. I antal drabbade individer räknat torde det i länet vårvintern 09, liksom tre år tidigare, ha rört sig om uppskattningsvis mellan 000 och män och mellan 000 och kvinnor, det vill säga om omkring individer. Ängslan, oro och ångest förekommer framför allt bland yngre kvinnor (diagram 7:5) och bland kvinnor som inte lämnat någon yrkesuppgift (diagram 7:). På kommunnivå (diagram 7:2a-b och 7:3a-b) framträder inga anmärkningsvärda skillnader, vare sig i det korta tidsperspektivet (09) eller i det långa ( ). För den kvinnliga delen av befolkningen lyser statistiskt säkerställda skillnader helt med sin frånvaro. På senare år kan andelen som ofta känt ängslan, oro eller ångest anses ligga kring 19 procent bland kvinnor i alla kommuner och kring 11 procent bland män. Det betyder att det i länet lär handla om drygt 000 drabbade kvinnor i de aktuella åldrarna. Bland män lär det handla om knappt drabbade. 33

34 Diagram 7:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter undersökningsår och kön. Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna År 3

35 Diagram 7:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest m Diagram 7:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest kv

36 Diagram 7:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest m Diagram 7:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest kv

37 Diagram 7: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram 7:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna Åldersklass 37

38 1. Nedstämdhet, depression (Frågan om besvärsupplevelser ( under den senaste tremånadersperioden ) har sedan 1992 års undersökning haft svarsalternativet ofta känt nedstämdhet, ett svarsalternativ som syftat till att ge en indikation på förekomsten av psykiska besvär av det depressiva slaget. Från och med 199 års undersökning kompletterades svarsalternativen med det snarlika varit deprimerad. Ändringar av frågelydelser och svarsalternativ kan givetvis vålla problem då jämförelser skall göras med tidigare fynd. Hur kompletteringen varit deprimerad exakt påverkat den uppmätta förekomsten av psykiska besvär av depressivt slag är svårt att avgöra. Nedstämdhet och depression är för folk i allmänhet antagligen två mycket näraliggande begrepp. Att ha känt sig deppig ( att ha varit deprimerad ) är säkert för många detsamma som att känna sig nedstämd, vilket sannolikt i regel är något annat, och mindre allvarligt, än den vad den psykiatriska diagnosen depression ( egentlig depression ) är tänkt att stå för. Termen varit deprimerad uttrycker för folk i allmänhet nog bara en viss grad av nedstämdhet, nämligen svår nedstämdhet. Om termen varit deprimerad för folk i allmänhet betyder svår nedstämdhet, så är det inte orealistiskt att tänka sig att (så gott som) alla som varit deprimerade (de med svår nedstämdhet) åtminstone rapporterat ofta känt nedstämdhet då endast detta svarsalternativ funnits att tillgå, men att de med svår (eller riktigt svår) nedstämdhet kan ha valt att enbart rapportera varit deprimerad då man kunnat välja också detta svarsalternativ. Problemtypens närmast linjära utveckling över tid fram till och med vårvintern 00, trots det ändrade sättet att mäta, gav ett visst empiriskt stöd för ett sådant tänkande. Någon språngvis ökning av nedstämdhet/depression från 199 och framåt (som nog borde inträffat om måttet fungerat annorlunda än tidigare) har i alla fall inte kunnat iakttagas.) (7) Under 1990-talet rapporterade fler och fler att man ofta känt sig nedstämd eller att man varit deprimerad. Från vårvintern 1992 till vårvintern 00 ökade andelen kvinnor med problemtypen ifråga från cirka 11 procent till cirka 23 procent och andelen män från 7 procent till cirka procent. Vid millenniumskiftet kunde man därmed räkna med att uppemot åringar i länet kände sig drabbade. Under 00-talet har ökningen avstannat. Bland kvinnor har problemtypen till och med minskat under de senaste tre åren (diagram :1). Antalet drabbade kvinnor och män torde vårvintern 09 ha uppgått till cirka 2 000, vilket bör vara ungefär dubbelt så många drabbade som var fallet vårvintern Förekomsten av nedstämdhet och depression uppvisar nästan samma mönster som förekomsten av ängslan, oro och ångest när det gäller kopplingen till åldersfaktorn och den socioekonomiska faktorn. Yngre kvinnor och kvinnor som inte uppgivit något yrke tillhör i båda avseendena de mest drabbade. De geografiska skillnaderna har tidigare bedömts som i stort sett obetydliga (7). En sådan bedömning lär fortfarande ha fog för sig (diagram :2a-b och :3a-b). Vid kommunvisa jämförelser framträder förvisso en och annan statistiskt säkerställd skillnad, men dessa framstår som ointressanta i ljuset av den förändring i nivå som skett från 1990-talets början innebärande en fördubbling av antalet drabbade i länet. (Den geografiska faktorns ringa betydelse gäller, som framgått, även förekomsten av ängslan, oro och ångest.) 3

39 Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter undersökningsår och kön Andel (%) nedst/deprimerad Man Kvinna År 39

40 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) nedst/deprimerad m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) nedst/deprimerad kv

41 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) nedst/deprimerad m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) nedst/deprimerad kv

42 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) dedst/deprimerad Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) nedst/deprimerad Man Kvinna Åldersklass 2

43 1.9 Sömnbesvär En god sömn av yttersta vikt för välbefinnande och funktionsförmåga. Störningar i sömnen, sömnstörningar, kan leda till allvarlig psykisk ohälsa. Det är, exempelvis, känt att sömnstörningar kan leda till så allvarlig psykisk ohälsa som depression och att sömnstörningar kan bli psykosutlösande (,11). Sömnstörningar eller sömnbesvär kan avse såväl insomningsproblem, upprepade uppvaknanden och för tidigt uppvaknande på morgonen som snarkningar, andningsuppehåll i sömnen och kraftiga mardrömmar. I landstingets postenkätundersökningar har uppmärksamheten riktats på förekomsten av sömnbesvär. Varje undersökningsdeltagare har själv fått avgöra vad som avses. Diagram 9:1 visar att den negativa utveckling som varat från 1992 ända fram till 03 bromsats upp för såväl män som kvinnor. Detta trots att äldre numera är överrepresenterade bland undersökningsdeltagarna och att förekomsten av sömnbesvär ökar med ökad ålder (diagram 9:5). (Förekomsten av sömnbesvär är starkt kopplat till ålder för kvinnor, men inte för män.) Cirka män och kvinnor (i de aktuella åldrarna) kan antas ofta haft sömnbesvär under de senaste tre månaderna. Beaktar man även att ett antal kvinnor och män under tidsperioden tagit receptbelagda läkemedel för sömnbesvär, så kan man från tidigare beräkningar (7) räkna med att antalet drabbade män stiger till cirka 500 och antalet drabbade kvinnor till cirka 000. Statistiskt säkerställda geografiska skillnader kan avläsas enbart i undantagsfall, såväl i ett långt tidsperspektiv (diagram 9:3a-b) som ett kort (diagram 9:2a-b). De få som kan urskiljas är dock av den arten och graden att de inte förtjänar någon större uppmärksamhet. Vid jämförelser framkommer det att skillnader som framträdde 0 inte kvarstår 09. Det tyder på närvaro av ett icke obetydligt mått av slumpmässighet i enstaka rapporteringar och att (tillfälliga) skillnader inte alltid förtjänar någon större uppmärksamhet. 3

44 Diagram 9:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter undersökningsår och kön Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna År

45 Diagram 9:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) sömnbesvär m Diagram 9:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) sömnbesvär kv

46 Diagram 9:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sömnbesvär m Diagram 9:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) sömnbesvär kv

47 Diagram 9: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram 9:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna Åldersklass 7

48 3. Trötthet Diagram :1 visar att den under 1990-talet så negativa utvecklingen beträffande andelen som känt sig trötta för jämnan bromsats upp och planat ut på en nivå som ligger omkring 19 procent för män och 27 procent för kvinnor. Fortfarande är dock hälsoproblemet ifråga mera utbrett än vad som var fallet vårvintern 1992, i synnerhet bland kvinnor. Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter undersökningsår och kön Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna År De senare årens rapporteringar pekar på att cirka män (i de aktuella åldrarna) och cirka kvinnor känner sig trötta för jämnan under årets första kvartal. Diagram :5 visar förekomsten i olika åldersklasser. Av diagrammet framgår att trötthet för jämnan är vanligast bland yngre och framför allt bland yngre kvinnor. Med utgångspunkt från 09 års rapportering kan inga geografiska skillnader på kommunnivå avläsas (diagram :2a-b). Beaktas alla rapporteringar under tidsperioden (diagram :3a-b) är det dock möjligt att urskilja ett par signifikanta skillnader, om än inte direkt iögonenfallande. Resultatet blev detsamma i 0 års rapportering (7). Diagram : möjliggör jämförelser mellan olika socioekonomiska grupper.

49 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) trött för jämnan m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) trött för jämnan kv

50 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) trött för jämnan m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) trött för jämnan kv

51 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna Åldersklass 51

52 3.11 Psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) Sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression och trötthet kan ses som psykiska besvär. Då sådana problem ofta hänger samman med hur individen upplever sina livsvillkor, sin sociala situation och sina levnadsvanor, så kan psykiska besvär lika gärna ses som psykosociala besvär eller psykosociala påfrestningar. (Olika orsaker till psykosociala besvär tas senare upp i rapporten.) Andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden vid de olika mättillfällena ofta dragits med sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/ depression och/eller trötthet, det vill säga dragits med psykiska eller psykosociala besvär, framgår av diagram 11:1. Diagrammet visar att den tidigare under talet så negativa utvecklingen på senare år planat ut på en nivå som innebär att cirka kvinnor och män kan beräknas vara drabbade. (Antalet drabbade lär enligt resultaten från tidigare utredningsarbeten öka till cirka respektive , alltså sammanlagt cirka 000, om såväl rapporteringen av besvär som rapporteringen av användningen av receptbelagda läkemedel för ifrågavarande besvär beaktas (7).) Diagram 11: och 11:5 visar att såväl den socioekonomiska faktorn som åldersfaktorn har betydelse för de psykiska/psykosociala besvärsupplevelserna. Då ängslan, oro och ångest, nedstämdhet och depression och trötthet är vanligare bland yngre och sömnbesvär vanligare bland äldre, särskilt bland kvinnor, så minskar åldersfaktorns betydelse något för besvärsgruppen som helhet. Geografiska skillnader förekommer endast mycket sparsamt (diagram 11:2a-b och 11:3a-b). De få som kan urskiljas framstår inte som anmärkningsvärda. De återkommande rapporteringarna tyder närmast på att förekomsten av de psykiska/ psykosociala besvärsupplevelserna med kontroll för könsfaktorn kan anses vara densamma i samtliga kommuner, i vart fall i stort sett densamma. 52

53 Diagram 11:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter undersökningsår och kön. Andel (%) psyk/psykosoc besvär Man Kvinna År 53

54 Diagram 11:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) psyk/psykosoc besv m Diagram 11:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) psyk/psykosoc besv kv