Trygghet och kunskap... 23

Transkript

1

2 Budget (32)

3 Budget (32)

4 Innehållsförteckning Inledning... 6 Fakta om Forshaga kommun... 7 Budget 2016 flerårsplan Resultatplan Noter till resultatplan Balansbudget Skatter och utjämning Driftplan Investeringsbudget Organisation Kvalitets- och styrmodell Attraktiv kommun Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog Våra invånare har en god hälsa Våra invånare har tillgång till natur, kultur och idrott Trygghet och kunskap Våra barn har en bra start i livet Våra invånare känner sig trygga och säkra Våra invånare har ett livslångt lärande Våra elever har en positiv syn på skolan och undervisningen Våra äldre är nöjda med våra tjänster Hållbar utveckling Vår kommun växer Vi har ett bra företagsklimat Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering Vi är klimatneutrala år Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald Finansiellt perspektiv Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Vi finansierar våra investeringar med egna medel Våra anläggningstillgångar är i gott skick Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Våra medarbetare har god förståelse och kompetens för sitt uppdrag Våra medarbetare har tillgång till ett nära ledarskap Vi är en attraktiv arbetsgivare Budget (32)

5 Våra medarbetare har en god hälsa Vår jämställdhet och mångfald ökar Reglementen och riktlinjer Kommunfullmäktige beslut Tidplan Budget (32)

6 Inledning Forshaga kommun tar nu ett krafttag i den kommunala budgeten. Skattemedel ska under 2016 skapa möjligheter för verksamheterna att nå uppsatta politiska mål och verka för en fortsatt god kvalitet. Under våren 2016 står den nya återvinningscentralen (ÅVC) färdig, den finansieras genom kommunens taxa för renhållning och belastar således inte våra skattemedel. Den etableras på Kvarntorp tillsammans med ny industrimark där företagsetableringar kan ske. Den gamla ÅVC som legat på Katrinebergsområdet i Deje ska under året sluttäckas för att sedan helt upphöra. I och med detta så står i vart fall den modernaste återvinningscentralen klar i hela Värmland. Under 2016 utbildas ett antal ungdomar mellan år till slyröjare. De får under hösten en utbildning och säsongsanställning samt arbetar med att röja på strategiska platser där förekomsten av mygg kan elimineras tills nästa säsong. Efter arbetet är förhoppningen att ungdomarna är anställningsbara och kan söka arbete inom skogsnäringen. På så vis minskas även ungdomsarbetslösheten bland unga. Vidare har vi fattat beslut om en minskad budget för myggbekämpning och hoppas på ett statligt stöd. Här är alla politiska partier eniga om att en enskild kommun inte kan bära kostnaderna för bekämpningen. Vi har avsatt pengar som möjliggör köp av tjänst under året så att helikopterbekämpning kan möjliggöras. Alla barn och elever ska känna sig satsade på. I all synnerhet barn med särskilda behov. En stor del av arbetet riktas till att förstärka insatserna hos den gruppen barn och elever. Vi arbetar även aktivt med ungdomar som ibland behöver extra stöd, vi kallar det intensiva insatser på hemmaplan. Under året så ska vi arbeta med den framtagna bostadsförsörjningsplanen. Det ska bli väldigt kul. Vi har utmaningar i att klara av den så kallade flyttkedjan. Om vi bygger nya bostäder så vet vi att en stor andel inflyttade blir just invånare från vår egen kommun, på så vis kommer bostäder bli lediga och nya utifrån flyttar in i de hus eller lägenheter som blir lediga eller säljs. Går allt i lås kan vi se kvarteret Svanen bebyggas 2016 och flyttkedjan startar med 32 lägenheter. Ny telefoniupphandling ger oss en markant billigare telefoni, ett bra exempel på vad vår samverkansnämnd Forshaga Kil kan åstadkomma med gemensamma upphandlingar. Flyktingsituationen. I skrivande stund så finns inga prognoser som säger att antalet flyktingar ska minska och trycket på Europa och Sverige ska avta. Den största flyktingströmmen någonsin kommer givetvis att ge ekonomiska konsekvenser för kommunen. Kompensatoriska medel tillförs kommunerna och det råder generellt en samsyn i riksdagen hur arbetet ska skötas. Lintjärn får under året en ny demensavdelning, den startas upp sent under året 2015 och kommer under 2016 att ingå i den ordinarie verksamheten där vi sett att ett utökat behov av vårdplatser. Forshaga kommun tar ett fortsatt stort ansvar för kultur och fritidsbudgeten. Olika aktörer får en slant som kan förgylla bland annat kultur, natur och musikintresserade som vänder sig till barn och unga samt vuxna. Fiberutbyggnaden fortsätter under året med stöd från kommunen, Region Värmland och Jordbruksverket i Mölnbacka, Förby, Edeby och Butorp. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det handlar inte bara om att få helheten att gå ihop ekonomiskt för en kommun. Det är minst lika viktigt att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför sina uppdrag enligt de ekonomiska ramarna och politikens beslut. Det ska till ett stort arbete i de största nämnderna för att klara sina ekonomiska mål under 2016 vi har ett stort ansvar att se till att budgeten nu håller sig inom ram, att olika besparingsåtgärder genomförs och att avvikelser tidigt upptäcks och förebyggs. Det är kommunfullmäktige som bestämmer den ekonomiska ramen och vilka åtaganden varje nämnd ska ha. År 2016 tar kommunfullmäktige budgeten för 2017 i juni månad. Med hopp om ett bra budgetår 2016 Benny Pedersén Kommunstyrelsens ordförande Budget (32)

7 Fakta om Forshaga kommun Skattesats Forshaga Landsting 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 19 Moderata samlingspartiet 6 Centerpartiet 5 Folkpartiet liberalerna 1 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 4 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 2 Kommunens Bästa 1 Totalt 41 Budget (32)

8 Budget 2016 flerårsplan Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade beslut om budgetanvisningar och förslag till ramar för budget 2016 och flerårsplan Kommunfullmäktige tog beslut om nya ramar Förändringar i ramar framgår under rubriken ekonomiska ramar Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning i april och slutligt budgetförslag beslutades på beredningen i november. Ett av kommunens övergripande mål är att kommunen växer med genomsnittligen 50 personer årligen. Kommunens totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning är beroende av folkmängdsutvecklingen och av hur sysselsättning och antalet arbetade timmar utvecklas. Antalet invånare är i prognosen för år 2016, och för följande år har skatteintäkter beräknats så att viss buffert finns beroende på folkmängdsutvecklingen. Som övergripande finansiella mål gäller: Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat : Resultat 2 % av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet). Vi finansierar våra investeringar med egna medel : Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter Soliditeten förbättras årligen och är minst 60 % år 2018 Våra anläggningstillgångar är i gott skick : Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. På kommunfullmäktige i maj 2015 fastställdes ny kvalitets- och styrmodell, som gäller från Till stöd i kommunens planerings- och uppföljningsarbete både vad gäller verksamhet och ekonomi används verktyget Stratsys. 1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, så som de anges i flerårsplanen ska gälla. Utgångspunkten för budgeten 2016 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år Kommunstyrelsen mnkr Enligt flerårsplan 81,5 Ökad kapitalkostnad 1,1 Nya löner ,4 Omfördelning interna hyror sporthallar till näringsliv/kultur/fritid 2,7 Upphandling 0,8 mnkr från kommunledningskontor till ekonomikontor Besparing kommunledningskontoret -0,2 Besparing ekonomikontoret -0,2 Besparing personalkontoret -0,1 Besparing KommunTeknik -0,4 Besparing näringsliv/kultur/fritid -0,8 KommunTeknik: budget motsvarande rivning brandstation dras bort -0,6 KommunTeknik indexuppräkning 0,5 Budget (32)

9 Enligt flerårsplan 81,5 Revision 11 tkr Budgetram ,9 Kollektivtrafik mnkr Enligt flerårsplan 9,0 Budgetram ,0 Räddningstjänst mnkr Enligt flerårsplan 9,2 Budgetram ,2 Valnämnd mnkr Enligt flerårsplan 0,015 Budgetram ,015 Överförmyndarnämnd mnkr Enligt flerårsplan 1,6 Nya löner ,01 Besparing ÖFN -0,01 Budgetram ,6 Barn- och utbildningsnämnd inkl interkommunala gymnasieersättningar mnkr Enligt flerårsplan 269,8 Ökad kapitalkostnad 0,3 Nya löner ,5 Omfördelning interna hyror sporthallar till näringsliv/kultur/fritid -2,3 Besparing BUN -2,4 Budgetram ,9 Budget (32)

10 Lärande och arbete mnkr Enligt flerårsplan 38,0 Minskad kapitalkostnad -0,07 Nya löner ,0 Förändring interna hyror -0,3 Besparing LAN -1,3 Budgetram ,3 Vård och omsorg mnkr Enligt flerårsplan 166,9 Minskad kapitalkostnad -0,02 Nya löner ,5 Besparing VON -1,5 Budgetram ,9 Miljö- och byggnämnden Mnkr Enligt flerårsplan 5,2 Ökad kapitalkostnad 0,01 Nya löner ,1 Besparing MBN -0,5 Budgetram ,8 2. Budgetmodell och grundläggande principer Forshaga kommuns budgetmodell bygger på treåriga rullande budgetar. Treårsbudgeten revideras varje år. Beslut om budget inkl. skattesats ska tas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Om de politiska, finansiella eller verksamhetsmässiga förutsättningarna förändrats väsentligt kan justeringar ske under hösten genom att ett nytt fullmäktigebeslut tas. Något höstbeslut behöver dock inte tas. Över- och underskott ska i normalfallet föras med till nästkommande år. Om förutsättningarna för anslagen förändrats väsentligt eller om verksamheten inte genomförts i enligt med mål och planer ska över- och underskott revideras. Förändrade förutsättningar som medför att en nämnd bedömer att man inte klarar av att hålla sig inom givna anslag ska så fort som möjligt redovisas till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer senast i april månad en reviderad budget, som bygger på överförda budgetavvikelser samt uppdaterade prognoser över skatteintäkter och övriga finansiella poster. Det är mot den reviderade budgeten som uppföljning sker. Driftbudget bygger i normalfallet på ramanslag per nämnd. I den mån anslag riktas till särskild verksamhet ska detta klart framgå av kommunfullmäktiges budgetbeslut. Investeringsanslag kan antingen vara knutna till enskilda objekt eller på nämnd och förvaltning som ramanslag. 3. Uppföljning och rapportering Samlad rapportering till kommunfullmäktige om kommunkoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall sker löpande under året och i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Budget (32)

11 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan besluta om särskilda verksamhets- och ekonomiuppföljningar för en eller flera nämnder eller styrelser. De helägda bolagens styrelser är på samma vis som kommunens nämnder skyldiga att rapportera avvikelser till moderbolaget. Styrningen av bolagen regleras närmare i kommunens bolagsordningar och ägardirektiv. 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos delår Budget Skattesats ,35 Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad ,4% 93,1% 95% 95% 92,9% Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 61% 62% 60% 57% 60% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 14 mnkr jämfört med prognosen i delåret för år Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 38 mnkr Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2016 uppgå till 293 mnkr. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2016 är skatteintäkterna beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och befolkningen är beräknad till för år Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november har ännu inte kommit, men prognosen är alltså en minskning med 79 personer jämfört med 31 december 2014 för Forshagas räkning. Skatteintäkterna beräknas öka med 21,1 mnkr och det generella statsbidraget och utjämningen ökar med 5,7 mnkr. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, men hushållens konsumtion och nivåer på investeringar har också betydelse. Prognosen för 2015 års nettokostnader i delåret innehöll budgetöverskridanden på 10,9 mnkr. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. Budget (32)

12 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2016 är en budget med ett resultat på 12,5 mnkr (2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2016 finns investeringar för 15,1 mnkr som finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Budget för 2016 är ett negativt rörelsekapital på ca -73 mnkr. Någon brist på likviditet kommer inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till FABO:s likviditet via koncernkonto används i första hand. 8. Budget 2016 Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning är att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och nästa år når konjunkurell balans. Det innebär att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget i år och nästa år växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas verksamhet. Allt fler äldre, snabb befolkningstillväxt som en följd av flyktingkrisen och ökade kostnader och investeringsbehov gör att kommunsektorns ekonomi är i ett mycket svårt läge. Ökade krav inom vård, skola och omsorg gör att kommuner står inför stora utmaningar. Skatteunderlaget räcker inte för att möta det här. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunerna fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats för 2016, 100 personer motsvarar ca 4,8 mnkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2016 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering ska ske enligt bilagd tidplan, sista sidan i budgetdokumentet. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Budget (32)

13 Resultatplan Resultatplan Utfall Progn delår Plan Plan Plan År Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj. Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Förändring av e kap.=årets resultat Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos delår Plan Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(- )/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(- )/minskning(+)förråd o Budget (32)

14 Redovisning av kassaflöden varulager Ökning(+)/minskning(- )kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGS- VERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl omb) förväntad ombudgetering från förväntad ombudgetering från Investeringsbidrag o övr inv ink Anslutningsavgifter VA (kort skuld) Förs/inköp av materiella anl tillg Försäljn/Inv finansiella anl tillg Medel från investeringsverksamhe t FINANSIERINGS- VERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Långfristig skuld avs anslutn avg Ökning/minskning av långfr fordringar Medel från finansieringsverksamh ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Budget (32)

15 Noter till resultatplan Noter till resultatplan Belopp i tkr Utfall Progn delår Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Pensioner Kostnad enl. KPA inkl löneskatt Skatt avtalsförsäkring Summa pensionskostnad Budget (32)

16 Balansbudget Balansbudget Belopp i mnkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2014 delår Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapial, avs o skulder Ansvarsförbindelser, pensioner Borgensåtaganden Budget (32)

17 Skatter och utjämning Budget (32)

18 Driftplan Driftplan belopp i tkr Utfall 2014 netto Progn delår 2015 netto, delår Budget 2016 Budget 2016 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 kostnader intäkter netto netto netto Kommunstyrelse Kollektivtrafik Räddningstjänst Överförmmyndarnämnd Valnämnd Barn- och utbildningsnämnd Nämnden för lärande och arbete Vård- och omsorgsnämnd Miljö- och byggnämnd Totalt Budget (32)

19 Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET 2016, , tkr KommunTeknik Olsätersskolan ventilation idrottshall 400 Grossbolshallen, renovering fasader Grossbolshallen, energibesparande åtgärder Fastighetsavd. CAD (ritningar) Styr- och reglerutrustning Deje simhall, renovering Stacken utvändig miljö Grossbolsskolan utvändigt förråd 55 Köp av Gullvivan södra 300 Lintjärn utvändig och invändning skyltning 100 Infrastruktur nybyggnation 1000 Kommunhuset, byte armaturer i kontor 320 Skivedskolan ventilation mellangården 400 Byte fyra ventilationsaggregat Skivedskolan Sanering gator gamla områden Sanering VA gamla områden Utbyggnad vattenledn till Sundsta o Tången 500 Servisledningar Servisledningar Upprustning lekplatser 1700 Upprustning bef cykelvägar Friluftsanläggningar Upprustning kommunala enskilda vägar Broreparationer Cykelbana Bergsgården 750 Nya arbetsfordon, tekniska Utbyte gatubelysningsarmaturer LED Åtgärder i Kvarntorpsälven + dammen 300 Energisnålare pumpstationer Utbyggnad vassbäddar Budget (32)

20 INVESTERINGSBUDGET 2016, , tkr Utbyte maskiner, skrapor i reningsverket Utbyte datastyrning vattenverk + avloppsverk Summa KommunTeknik Kommunstyrelsens förfogande för investeringar Näringsliv/kultur/fritid Infrastruktursatsningar Summa näringsliv/kultur/fritid Barn- o utbildningsnämnden Summa Barn- o utbildningsnämnd Lärande- o arbetsnämnd Gräsklippare 800 Investeringar LAN Summa lärande o arbetsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Investeringar VON Summa Vård- o omsorgsnämnd Totalt investeringar Budget (32)

21 Organisation Budget (32)

22 Kvalitets- och styrmodell Kvalitets- och styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Den beskriver vilka ramar som kommunens verksamheter har att förhålla sig till. Syftet är att vi ska nå de mål som kommunfullmäktige satt upp. De viktigaste delarna är vår vision, den strategiska planen och vår värdegrund. Styrningen ska samlas i verktyget Stratsys och ansvaret för kunskapsspridningen har chefer och förtroendevalda. Vision Forshaga barnkommun I våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Strategisk plan Målområden externt Attraktiv kommun Trygghet och kunskap Hållbar utveckling Målområden internt Finansiellt perspektiv Medarbetar-/arbetsgivarperspektiv Värdegrund Vi är till för invånarna i Forshaga kommun Forshaga kommun ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Vår roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Attraktiv kommun Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Vårt NRI ska uppgå till 62 år SCB-index för att rekommendera sin plats ska uppgå till 66 år Nöjd-region-index, mäts av SCB. Idag uppgår vårt index till 60, där 58 är snittvärdet. SCB-index (idag 64, snitt lika 61) Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog. Vårt NII ska uppgå till 48 år SCB-index Påverkan ska uppgå till 48 år Nöjd-inflytande-index från SCB. Idag ligger kommunen på 46 år och snittet ligger på 39 år. SCB-index Påverkan ska uppgår till 48 år Idag ligger kommunen på 46 år och snittet ligger på 39 år. Våra invånare har en god hälsa. Sjukpenningtalet ska inte överstiga länssnittet. KKiK-mått 35. Sjukpenningtalet = Antal utbetalda dagar med sjukpenning, inkl. arbetsskada, från Försäkringskassan under 12 mån-period. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår ej. Forshaga = 11,4 jan -15, Värmland 10,1 jan Budget (32)

23 Våra invånare har tillgång till natur, kultur och idrott SCB-index Fritidsmöjligheter ska uppgå till 59 år 2018 Yta kommunägd, tätortsnära skog. SCB-index Fritidsmöjligheter ska uppgå till 59, idag ligger kommunen på 57 och snittet på 55. Trygghet och kunskap Våra barn har en bra start i livet 100 % av barnen i förskoleklass mår bra varje dag/ofta. (Elsa elevhälsa). 100 % av barnen i åk 4 mår bra och är nöjda med sig själva varje dag/ofta (Elsa elevhälsa) 100 % av ungdomarna inom kommunalt aktivitetsansvar har en individuell plan Våra invånare känner sig trygga och säkra SCB-index för invånarnas upplevda trygghet och säkerhet ska uppgå till 64 år % känner att det är ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten alternativt att bo på sitt äldreboende. SCB-index för invånarnas upplevda trygghet och säkerhet. Idag ligger kommunen på 62 och snittet ligger på 64. från Socialstyrelsen. Våra invånare har ett livslångt lärande Kommuninvånarnas utbildningsnivå följer riksgenomsnittet 77 % av eleverna fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IVprogram. Meritvärde efter fullgjord gymnasieskola, ranking 150 eller bättre av landets 290 kommuner. Arbetslösheten är lägre än länssnittet. Kontroll vid avstämning av måluppfyllelse. KKiK-mått 21, där aktuella siffror hämtas från Skolverket. Meritvärde, ranking. I Värmland låg den öppna arbetslösheten på 8,9 % och i Forshaga låg den på 10,1 % under Våra elever har en positiv syn på skolan och undervisningen Alla elever i åk 5 och 8 svarar stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra i en undersökning från SKL om bl.a. trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar. KKiK mått % av kommunens elever i vuxenutbildningen upplever trygghet, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar Budget (32)

24 Våra äldre är nöjda med våra tjänster 90 % av brukarna inom särskilt boende är ganska/mycket nöjda. KKiK-mått % av brukarna inom hemtjänsten är ganska/mycket nöjda. KKiK-mått 28. Hållbar utveckling Vår kommun växer Vi växer årligen med i genomsnitt 50 personer. Vi följer genomsnittet för KBR år 2018, med 8,6 nystartade företag per 1000 invånare årligen. Tillväxtanalys. Vi har ett bra företagsklimat I servicemätningen av kommunernas myndighetsutövning, Insikt- Öppna jämförelser från SKL, följer vi NKI-genomsnittet för KBR år NKI, nöjd-kund-index, genomsnittet i KBR 65, år År 2018 har vi ett av de 100 bästa företagsklimaten i Sverige enligt Svenskt Näringslivs ranking. Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering 15 nyproducerade bostäder per år. Energiprestanda i kommunens nyproducerade lokaler och bostäder ska understiga Boverkets krav (110 kwh/m2) med 25 %. Boverkets krav, jämförelse. Vi är klimatneutrala år 2030 Beskrivning Begreppet klimatneutral betyder att leva/verka på ett sätt som inte producerar något nettotillskott av växthusgaser. Detta ska uppnås genom att reducera den egna klimatpåverkan så mycket som möjligt och använda kompensation för att neutralisera återstående utsläpp. (FN 2008) Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/invånare. En av de 100 bästa i Miljöaktuellts ranking år st. laddningsstolpar år Kommunen ligger idag på plats 129. Budget (32)

25 Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald Andel skyddad skog (kommunägd och totalt) inkl. skolskogar följer riksgenomsnittet. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och radon ska vara så låga att varken våra invånare eller miljön påverkas negativt. Finansiellt perspektiv Vi har god ekonomisk hushållning och positiva resultat Resultat 2 % av skatt över femårsperiod. Våra faktiska kostnader överstiger ej standardkostnader. (Standardkostnaden är, utifrån strukturella förutsättningar, fastställd enligt skatteutjämningssystemet.) Vi finansierar våra investeringar med egna medel Enbart låna till avgiftsfinansierade verksamheter. Soliditeten förbättras årligen och är minst 60 % år Egen undersökning. Våra anläggningstillgångar är i gott skick Planerat underhåll i förhållande till underhållsplaner. Jämförelse faktiskt resultat gentemot planerat resultat. Medarbetar- och arbetsgivarperspektiv Våra medarbetare har god förståelse och kompetens för sitt uppdrag SCB-index för bemötande- och tillgänglighet ska uppgå till minst 65 år Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga. Medarbetarundersökning genomförs vartannat år och ska ha ett deltagande på minst 90 %. Delindex styrning, angående kännedom om arbetsplatsens mål, SCB-index för bemötande och tillgänglighet. Idag ligger kommunen på 63, snitt ligger på 57. KKiK, mått 1. KKiK, mått 3. Budget (32)

26 förväntningar etc. i HME-enkät uppgår till 75. HME-enkät, Hållbart medarbetarengagemang, 9 frågor från SKL med index 0-100, kompletterar medarbetarundersökning från Våra medarbetare har tillgång till ett nära ledarskap Riktvärde på 22 medarbetare per chef. Medelvärdet för upplevd lyhördhet, information, stöd och feedback ligger på 4,6 på skalan 1-6. Medarbetarundersökning genomförs vartannat år. Vi är en attraktiv arbetsgivare Attraktiv arbetsgivarindex (AVI-index) förbättras och ligger på median för kommuner år Medelvärdet för stolta medarbetare ligger på 4,7 på skalan 1-6. År 2012 låg kommunens resultat på 4,57. Medarbetarundersökning genomförs vartannat år. Våra medarbetare har en god hälsa Andel sjukfrånvaro under 4 %. Vår jämställdhet och mångfald ökar Jämställdhetsindex (Jämix) ligger över median för kommuner. Budget (32)

27 Reglementen och riktlinjer m.m. Alkoholpolitiskt program Allmänna lokala ordningsföreskrifter Forshaga kommun/ordningsstadgan Arbetsgivarpolicy Arbetsordning för handläggning av ärenden om konstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation i kommunal regi: revidering Arbetsordning för revisorerna i Forshaga kommun Arbetsordning för Kommunfullmäktige: reviderad Arkivreglemente Arvodesreglemente för förtroendevalda Attestantförteckning Attestantreglemente Bidragsregler till studieförbund Bredbandsstrategi för Forshaga kommun Delegationsförteckning för Kommunstyrelsen Delegeringsordning för Barn- och utbildningsnämnden Delegeringsordning för Kommunstyrelsen Delegeringsordning för Lärande- och arbetsnämnden Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden Delegeringsordning för Vård- och omsorgsnämnden Delegeringsordning för Överförmyndarnämnden Finanspolicy Handikappolitiskt program Handlingsplan för barnens bästa Handlingsplan för Hälso- och trygghetsrådet, HOT-planen Handlingsplan vid våld och hot i arbetslivet Hälso- och friskvårdsplan Internationell policy/strategi IT-strategi för kultur och fritid Jämställdhetsplan Kommunikationspolicy Kopieringstaxan i Forshaga kommuns reprocentral Budget (32)

28 Kostpolicy Kännetecken på gott ledarskap i Forshaga kommun Lokala föreskrifter om avfallshantering/avfallsplan Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Forshaga kommun Lönepolitiskt program Medarbetar- och ledarpolicy Mediepolicy för Forshaga bibliotek Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Forshaga kommun Näringslivsstrategi Policy/regler IT-verktyg Psykosocial handlingsplan för chefer vid dödsfall, större olyckor och katastrofer Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden Reglemente för Forshaga ungdomsråd, FUR Reglemente för Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuners gemensamma överförmyndarnämnd Reglemente för gemensam hjälpmedelsnämnd Reglemente för internkontroll Reglemente för kommunala rådet för Pensionärer och personer med funktionsnedsättning (KRPF) Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för Lärande- och arbetsnämnden Reglemente för Miljö- och byggnämnden i Forshaga och Munkfors kommuner Reglemente för Samverkansnämnden Reglemente för Valnämnden Reglemente för Vård- och omsorgsnämnden Regler för tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl i Forshaga kommun Regler för Forshaga kommuns stipendier för god insats inom ungdomsledar-, kultur- och miljöområdet Regler och riktlinjer för penninghantering Resepolicy för Forshaga kommun Revisionsreglemente Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer avseende inköpskort Riktlinjer för användning av sociala medier Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Forshaga kommun Riktlinjer för avgifter i Musikskolan Budget (32)

29 Riktlinjer för att förhindra diskriminering på arbetsplatsen Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för egentillsynsprogram vid tobaksförsäljning Riktlinjer för en drogfri arbetsplats Riktlinjer för Forshaga kommuns grafiska profil Riktlinjer för Forshaga.se Riktlinjer för hantering av kontokort Riktlinjer för hemsändningsbidrag Riktlinjer avseende inköpskort Riktlinjer för introduktion av nyanställda Riktlinjer för jämställdhet och mångfald Riktlinjer för kontakter med media Riktlinjer för kulturbidrag Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för sponsring av idrottshallar och simhall, vid cuper och större arrangemang Riktlinjer för upphandling/upphandlingspolicy Riktlinjer för upplåtelse av jakt på kommunal mark Riktlinjer för uthyrning av kommunala lokaler Riktlinjer och handlingsplaner för främjande av empati och motverkan av antidemokratiska rörelser i Forshaga Riktlinjer och policydokument för Klarälvsbanan Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer mot mutor och jäv Riktlinjer vid tjänsteresa/resepolicy Samverkansnämnden: Reglemente och Arbetsformer för kommunens nämnder gemensamma bestämmelser Strategi för tillväxt Forshaga en attraktiv kommun Säkerhetspolicy Trivsel- och säkerhetsregler för Deje simhall Tobakspolicy för Forshaga kommun Värdegrund för Forshaga kommun Webb-policy Årlig tillsynsplan för permanenta serveringstillstånd Budget (32)

30 Budget (32)

31 Budget (32)

32 Tidplan Förslag till tidplan för månatliga budgetuppföljningar 2016 Period Rapporter Färdiga Månadsuppföljning inlämnas till ekonomikontoret Rapportering ksau Rapportering KS Rapportering KF Januari Övergripande rapportering Januari Februari Mars April Maj Juni Juli-Aug/delår Särskilda anvisningar September Febr 2017 prel Oktober bokslut November/årsred Särskilda anvisningar Budget (32)