Kävlinge kommun. Budget Plan

Transkript

1 Kävlinge kommun Plan -

2 Innehållsförteckning Organisation 3 Så fördelades skattepengarna Vision, mål och styrning 7 Kommunövergripande mål 9 Ekonomiska förutsättningar 17 Omvärldsanalys 22 Finansiell analys 27 Resultatbudget 32 Kassaflödesbudget 33 Balansbudget 34 Driftbudget 35 Investeringsbudget 36 Exploateringsredovisning 40 Direktiv och uppdrag 41 2

3 Organisation 3

4 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. Mandatfördelning Moderaterna Socialdemokraterna Folkpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Kävlingebor 2 - Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sveriges Pensionärers 1 1 Intresseparti Kommunens väl 5 Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge- Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 46 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,96 procent. 4

5 Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 5,85 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 16 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,26 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. Samarbetsnämnder Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun och Burlövs kommun samarbetar genom tre samarbetsnämnder Samarbetsnämnderna svarar för drift och skötsel av de olika kommunintema stöd- och servicefunktioner i form av till exempel IT-, personaladministrations- och ekonomiadministrationsstöd samt geografiska informationssystem som samarbets-kommunerna önskar bedriva gemensamt. Kävlinge kommun är värdkommun för samarbetsnämnd it. Samarbetsnämnden ingår i Kävlinge kommuns politiska organisation. 5

6 Så fördelades skattepengarna

7 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas och all styrning utgår från den antagna visionen. Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. Så styrs Kävlinge kommun I Kävlinge har vi utvecklat vår ledningsfilosofi med en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän och vi fokuserar på de tre viktigaste processerna i vår styrning. De politiska prioriteringarna i form av Visionen, Bilden av Kävlinge, mål och direktiv. Planering och uppföljning av verk-samheterna En styrmodell som förbättrar och underlättar genomförande av aktiviteter. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar visionen samt mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur arbetet ska göras vilket beskrivs i verksamhetsplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når resultat och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. 7

8 20 kommunövergripande mål Med visionen och Bilden av Kävlinge som grund samt omvärldsanalys och hänsyn tagen till tidigare års uppföljningar finns 20 kommunövergripande mål beslutade för mandatperioden. Vart och ett av målen adresseras till berörda nämnder. Fullmäktiges kommunövergripande mål utgår från de fem olika perspektiven kävlingebon, samhällsutveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga strategiska inriktningar av kommunens styrning för att uppnå visionen. Alla nämnder som har fått adresserade mål förväntas bidra genom olika enskilda eller gemensamma insatser för att nå målen. Målen är formulerade som ett framtida önskvärt tillstånd som kommunen vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat, finns också indikatorer. Mål och deras indikatorer Alla indikatorer i vår målstyrning är underlag för vår utvärdering av om vi når våra mål eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om för oss om vi är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett acceptabelt värde. När indikatorn når acceptabla anses mätningen vara positivt bidragande för måluppfyllelsen. För många av indikatorerna redovisas också ett medelvärde och högsta uppnådda resultat från den senaste mätningen. Dessa värden redovisas i samband med indikatorernas acceptabla värden. När ett acceptabelt värde tas fram är det viktigt att den är relevant för uppföljningen. Vi ställer oss frågan: Om vi idag har ett utfall för en indikator, vad ska det utfallet vara i framtiden för att mätningen (indikatorn) ska anses vara positivt bidragande till måluppfyllelsen? Nämndsmål beslutas av respektive nämnd i kommunen och tydliggör innebörden av de kommunövergripande målen för en nämnd. Måluppfyllelse av ett nämndsmål mäts med nämndens egna indikatorer. Målstyrning Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Kävlingebon Övergripande mål Samhällsutveckling Övergripande mål Medarbetare Övergripande mål Ekonomi Övergripande mål Miljö Vad? Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelar Verksamhetsplan Hur? Chefer Chefsuppdrag 8

9 Kävlingebon I kävlingeboperspektivet arbetar vi för att vara en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Här fokuserar vi på kommuninvånarnas intressen så att de upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig och åldras i Kävlinge kommun. Indikator: Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet (Kkik). Medel 49 %, högst 75 %. 1. Kävlinge kommuns invånare har stort inflytande Adressering: Samtliga nämnder 45 % Indikator: Mbu, Nöjd-Inflytande-Index (NII). Medel 40, högst % % 70 % 90 % 100 % 100 % 100 % Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Medel 53, högst Kävlinge kommun har ett gott bemötande och en god tillgänglighet 61 Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet. Medel 57, högst % 3. Kävlinge kommun är Skånes bästa boendekommun 50 % Indikator: Mbu, Nöjd-Inflytande-Index för påverkan. Medel 39, högst Indikator: Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar (Kkik). Medel 79 %, högst 100 % Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index (NRI). Medel 59, högst

10 Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för bostäder. Medel 57, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar. Medel 59, högst Indikator: Mbu, Nöjd-Region- Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge. Medel 63, högst Indikator: Nöjd-Medborgar-Index för kultur. Medel 61, högst Kävlinge kommuns skolor tillhör de bästa i landet Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Placering av sammanvägt resultat i Öppna jämförelser grundskola Kävlinge kommuns hemvård tillhör de bästa i landet Adressering: Socialnämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen Indikator: Personalkontinuitet antal vårdare i hemtjänst per 14 dagar (Kkik). Medel 15, bäst Indikator: Andel nöjda elever/föräldrar. 92 % elever 87 % föräldrar 92 % 93 % 93 % 94 % 88 % 89 % 90 % 91 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för skolor. Medel 57 högst Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Indikator: Nationell Brukarenkät Särskilt boende/hemtjänst, de äldres bedömning av omsorgen i sin helhet. Medel 83 %, bäst 89 %. 85 % Särskilt boende 92 % hemtjänst 89 % 90 % 91 % 93 % 93 % 93 % 93 % 93 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för äldreomsorg. Medel 53, högst Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter. Medel 59, högst

11 Samhällsutveckling I samhällsutvecklingsperspektivet arbetar Kävlinge kommun tillsammans med andra aktörer för att utveckla Bilden av Kävlinge genom att skapa välkomnande miljöer, hållbar samhällsutveckling och tillväxt. 7. Kävlinge kommun har en positiv befolkningstillväxt 8. Kävlinge kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Adressering: Samtliga nämnder Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Befolkningsstatistik. genomsnittlig ökning, rullande 10 år. Indikator: Svenskt näringslivs ranking. Utfall 1,5% 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Plats /år 100/år 100/år Indikator: Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen. 29 Plats 20 Plats 15 Topp Plats 25 Indikator: Insikt (Servicemätning av kommunens myndighetsutövning). Nöjd-Kund-Index. Medel 67, högst 81. Indikator: Antalet bostäder i östra centrum. 200/år 200/år 200/år 200/år

12 9. Kävlinge kommun är välkomnande och trygg Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för trygghet. Medel 60, högst Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Mbu, Nöjd-Region-Index för kommunikationer. Medel 60, högst Indikator: Trygghetsmätning, Öppna jämförelser. Plats 17 Topp 25 Topp 25 Topp 25 Topp 25 Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för Renhållning och sophämtning. (Innehåller frågor om sophämtning, återvinningscentral, åtgärder mot klotter och renhållning parker och allmänna platser). Medel 65, högst Indikator: Antal resande med kollektivtrafik. Mätperiod en vardag under oktober tåg buss Indikator: Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS. Medel i riket, 53,62 %. 21 % 40 % 60 % 80 % 100 % 12

13 Medarbetaren I Medarbetarperspektivet arbetar Kävlinge kommun för att vara en attraktiv arbetsgivare med delaktiga medarbetare som tar ansvar för vårt gemensamma uppdrag. Arbetsmiljön präglas av öppenhet, engagemang och utveckling där mod och nytänkande uppmuntras. 11. Kävlinge kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för motivation Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för ledarskap Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, Index för styrning. 12. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som främjar god hälsa Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Sjukfrånvarostatistik i procent. Utfall 2014 i Skåne Län: 5,8 %, vägt medelvärde samtliga kommuner: 6,3 (SKL). 6,1 5,5 5,3 5,0 4,8 Indikator: Medarbetares bedömning av hur organisationens värdegrund stämmer överens med deras uppfattning av hur den borde vara. Bör inte avvika mer än 15 %. 12 % Max 15 % Max 15 % Max 15 % Max 15 %

14 Ekonomi I ekonomiperspektivet arbetar Kävlinge kommun för en god ekonomisk hushållning, ett effektivt resursutnyttjande och en handlingsberedskap för framtiden. 13. Kävlinge kommuns nettokostnadsandel av skatteintäkterna uppgår till högst 98 % Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Nettokostnadens andel av skatteintäkter under en rullande fyraårsperiod. 97 % 98 % 98 % 98 % 98 % 15. Kävlinge kommun har en oförändrad skattesats under mandatperioden Adressering: Kommunstyrelsen Indikator: Skattesats. 18:51 18:51 18:51 18:51 18: Kävlinge kommun har en tydlig ekonomistyrning och god kontroll Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Versamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå. +28,1 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 0 mkr 16. Kävlinge kommun har långsiktigt hållbar investeringstakt Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag under en rullande 10-årsperiod. 6,7 % 10 % 10 % 10 % 10 % 14

15 Miljö I Miljöperspektivet arbetar Kävlinge kommun för en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning samt verkar för en miljöanpassad och hälsosam livsmiljö samt erbjuder en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. 17. Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Indikator: Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter. 67 % 70 % 75 % 80 % 85 % 18. Kävlinge kommun och våra invånare ser avfall som en resurs Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Andelen hushåll med matavfallsutsortering. 12 % 60 % 100 % 100 % 100 % Indikator: Antal kg restavfall per invånare Indikator: Andel fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas % 60 % 100 % 15

16 19. Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Adressering: Samtliga nämnder Indikator: Andel kommunala naturområden som är försedda med flerspråkiga informationsskyltar som belyser områdenas värden. 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % 20. Kävlinge kommun serverar hållbara måltider med minsta möjliga svinn Adressering: Bildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen Indikator: Mängd matsvinn i de kommunala verksamheterna. 18 % 16 % 14 % 12 % 12 % Indikator: Mbu, Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt, medel 55, högst Indikator: Ranking placering i Miljöaktuellt Not: Mbu står för Medborgarundersökning och mäts med olika index mellan Mätningen anger vilket indikator som avses samt vilken ambition som kommunen har för den kommande mandatperioden. Ovanför indikatorn anges i de flesta fall medel samt det högsta uppnådda resultat från den senaste mätningen för att kunna värdera resultatet jämfört med andra kommuner. 16

17 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Ekonomiåret Januari arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Februari Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Mars/april Kommunstyrelsens och nämndernas presidier samt partiföreträdare genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer, partiföreträdare samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Ekonomiåret fortsättning April Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Maj Juni Juli September Oktober November December Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha behandlat sina budgetar inom ramen för samverkan. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, 17

18 utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 15:15 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. året prognostiseras befolkningsförändringen till 1,26 procent med eftersom tidigare år legat på lägre nivåer beräknas ingen kompensation falla ut. LSS-utjämning Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. För beräknas LSS-utjämningen uppgå till 41,4 mkr. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas uppgå till 42,0 mkr och till 42,4 mkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften prognostiseras 52,7 mkr och för och åren framöver beräknas kommunens intäkt till 52,7 mkr. Finansnetto De finansiella intäkterna utgår från minskade ränteintäkter till följd av en minskad likviditet. I de finansiella kostnaderna har budgeterats räntekostnader för extern finansiering. Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på , på och för på invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren på 3,2 procent, och på 3,5 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt till 38,5 procent. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2014 med tilllägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Pensionskostnaderna budgeteras till 28 mkr, 30 mkr och 35 mkr. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under. Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3,0 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 0 procent. Kostnader för köp av verksamhet från kostenheten kompenseras med 0 procent då kostenheten inte äskat ökade måltidspriser. Kostnader för köp av verksamhet från fastighetsenheten kompenseras med 0,3 procent enligt gällande internhyreshandbok. Kostnader för köp av verksamhet från it-enheten kompenseras med 1,8 procent. För finns 4,5 mkr fördelad till respektive nämnd. För finns 8,6 mkr och för finns 12,8 mkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Internräntan utgår från ett genomsnitt av Sveriges kommuner och landstings rekommendation de senaste fem åren. För rekommenderar Sveriges kommuner och landsting preliminärt 2,4 procent. Den beräknade genomsnittliga räntesatsen för de senaste fem åren uppgår till 2,64 procent. Definitiv internränta fastställs i december. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår 18

19 med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med 2012 kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. För åren och har hälften av socialnämndens befolkningskompensation, inräknat lokalkostnader, avsatts under centrala anslag med syftet att möta ökade kostnader för lokaler inom hemvården. Ackumulerat finns det 8,5 mkr avsatt. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 2,0 procent. Ökningen av antalet invånare i gymnasieålder gör att anslaget för köpt gymnasieverksamhet ökar kraftigt. Skatteunderlagsprognos årlig förändring i procent 2014 SKL, april 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 propositionen, april 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 Nyckeltal, årlig förändring i procent 2014 BNP 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 KPI 0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Timlöner, 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 15:15. Centrala driftanslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar uppgår till 15,2 mkr, 39,2 mkr och 64,6 mkr. Det motsvarar löneökning på 3,2 procent, 3,5 procent och 3,5 procent. Priskompensation fördelats till respektive nämnds ram. För åren - finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under finns 0,9 mkr budgeterade för bildningsnämnden och 3,0 mkr för socialnämnden, finns 2,3 mkr respektive 1,6 mkr avsatta och finns 4,6 mkr respektive 3,2 mkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns avsatt 0,05 mkr och 0,3 mkr. För tillkommande lokalbehov inom socialtjänsten finns 3,1 mkr och 8,5 mkr avsatta som en del av beräknad befolkningskompensation. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår till 3,2 mkr, till 10,2 mkr och till 10,2 mkr. Bildningsnämnden kommer dessutom att finansiera en del av kostnaderna för nya lokaler genom anslaget för befolkningskompensation. För att täcka driftskostnader i samband med it-investeringar inom bildningsnämnden finns 1,1 mkr avsatt. Efter det är hela 3- årssatsningen genomförd. 1,0 mkr finns avsatta för till aktivitetspark. För utökad hyra avseende fritidsanläggningar finns 5,1 mkr avsatt och 6,2 mkr samt 6,4 mkr kommande två år. För ombyggnad av torget i Kävlinge tätort finns 0,3 mkr samt 0,5 mkr avsatta -. För ett successivt byte av bilparken till elbilar finns 0,3 mkr årligen avsatt. För att täcka medfinansierings- och driftkostnader för investeringar i Infrastruktur i samband med utbyggnaden av Lommabanan finns 2,1 mkr avsatta och 2,7 mkr 19

20 samt 3,1 mkr kommande två år. Motsvarande anslag för utbyggnad av Kävlinge tätorts östra delar ligger på 0,3 mkr, 0,8 mkr och 1,3 mkr. Dessutom finns ett centralt anslag på 2,1 mkr för alla tre åren för att täcka kostnader för utveckling av Bilden av Kävlinge. För att täcka hyreskostnader för moduler på Nyvångsskolan finns 1,5 mkr avsatta och 5,0 mkr är avsatta för nytt förvaltningshus inklusive bibliotek mm. I budget för finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 10,0 mkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår till 10,0 mkr och till 10,0 mkr. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende och beräknas helårskostnaden till 5,3 mkr. När boendet tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Planeringsperiod Inför kommande planeringsperiod ska följande områden utredas vidare under hösten : Långsiktig finansiering för badhus och permanent sporthall i Löddeköpinge. Lokalutredning skola Löddeköpinge -Behov av utökade ytor på Tolvåkerskolan löses med moduler under perioden -. Lokalutredning särskilda boende -Kompletteras med hyres- och subventionsanalys Finansiering av pensionsutbetalningar i relation till nuvarande kapitalförvaltning Utredning av kommande asfaltunderhåll kopplat till nya redovisningsregler. ramar Kommunstyrelse Ram : tkr Tillskott: Priskompensation 109 tkr Priskomp Räddningstjänsten Syd 353 tkr Lönekompensation centralt Bilden av Kävlinge 200 tkr Lommabanan medfinansieringsavtal centralt (2 100 tkr) Avgår: Anpassning överförmyndarverksamhet -200 tkr och rivning båghallen tkr. Teknisk nämnd Ram : tkr Tillskott: Priskompensation 83 tkr Befolkningskompensation 157 tkr Extra asfalteringsanslag tkr Lönekompensation centralt Torg, infrastruktur centralt (650 tkr) Avgår: Entreprenadisering östra kommundelarna tkr. Miljö och byggnadsnämnd Ram : tkr Tillskott: Priskompensation 19 tkr Lönekompensation centralt Bildningsnämnd Ram : tkr Tillskott: Priskompensation tkr Befolkningskompensation tkr Lönekompensation centralt Gymnasiekostnader tkr ½ års effekt befolkningsstruktur centralt (905 tkr) IT-satsning årligen centralt (1 100 tkr) Hyresökningar inkl Nyvång centralt (4 740 tkr) Drift aktivitetspark/idrottsanläggningar centralt (6 130 tkr) Avgår: Moduler Nyvång tkr 20

21 Socialnämnd Ram : tkr Tillskott: Priskompensation 980 tkr Befolkningskompensation tkr Social jour 225 tkr Arbetskläder 500 tkr Lönekompensation centralt ½ års effekt befolkningsstruktur centralt (2 993 tkr) LSS-boende Furulund hösten centralt (5 300 tkr) Revisionsnämnd Ram : tkr Tillskott: 1 promille av nettokostnaderna 75 tkr Överförmyndarnämnd Ram : tkr Oförändrad ram Valnämnden Ram : 582 tkr Oförändrad ram Kommunstyrelsens beslut För en detaljerad beskrivning av beslutade direktiv och uppdrag se avsnittet Direktiv och uppdrag. Direktiv och uppdrag Minskat bidragsberoende Kommunfullmäktiges beslut De kommunövergripande målen fastställdes. 21

22 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Internationell överblick Den globala konjunkturen fortsätter att styras nästan helt av centralbankernas agerande, och det med oprövade verktyg som minusräntor och enorma tillgångsköp. Världsekonomins tillväxt för prognostiseras bli i nivå med 2014, 3,4 procent. Liksom förra året har det kalla vädret under senvintern i USA bidragit till att den amerikanska tillväxten betänkligt tappat fart. USA uppvisar dock en underliggande styrka. Goda realinkomster och stigande tillgångspriser samt sjunkande arbetslöshet väntas ge en uppväxling av privat konsumtion. Även för investeringar finns förutsättningar för en uppgång. USA:s BNP väntas växa med 2,7 procent i år. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), kommer troligen höja räntan under hösten. Höjningen kommer fördyra tidigare förmånlig dollarfinansiering, vilket kommer sätta en del tillväxtländer på uppenbara prov. Till de särskilt sårbara tillväxtekonomierna hör Brasilien, Sydafrika och Turkiet. Ryssland går i år, bland annat till följd av lägre oljepris och fortsatta sanktioner från Väst, mot ett BNP-fall på 4 procent. Kinas inbromsning fortsätter. Kinas BNP kommer växa med 6,8 procent i år. Tillväxtmålet på 7 procent nås således inte, men det finns samtidigt utrymme för en mer expansiv finans- och penningpolitik. Indisk BNP förväntas, till följd av lägre inflation och starkare statsfinanser, fortsätta växa i år med 7,5 procent. Eurozonen har överraskat positivt. Återhämtningen går nu snabbare och sprider sig också till fler sektorer. Svag euro, lägre energipriser, låga räntor och stigande tillgångspriser lyfter inte minst Tyskland och därmed större delen av eurozonen. Hushållens förtroende har förbättrats och detaljhandelns försäljning har tagit fart. Sysselsättningen har visserligen ökat, men arbetslösheten är trots detta fortsatt hög. Grekland förblir, till följd av allvarliga likviditetsproblem och politisk instabilitet, en osäkerhetsfaktor. Vid halvårsskiftet måste ett tredje grekiskt räddningspaket finnas på plats och risken för ett grekiskt utträde finns fortfarande. Konjunkturutsikterna i de nordiska länderna skiljer sig fortsatt åt. Oljeprisfallet påverkar den norska BNP-tillväxten negativt, som bedöms växa med 1,6 procent i år. I Danmark gynnas efterfrågan och tillväxten av en svag valuta, låga räntor och stigande bostadspriser. Dansk tillväxt blir i år 2,0 procent. Finlands utmaningar kvarstår och indikatorer pekar inte på någon snabb vändning. Tillväxten pressas av både strukturella (IKT-branschen) och konjunkturella krafter (rysk efterfrågan). Finsk tillväxt blir i år 0,4 procent. Källa: SEB, Nordic Outlook maj. Sverige, god tillväxt Sveriges BNP väntas växa med goda 3,0 procent i år (2,1 procent 2014). Drivkrafterna för tillväxten är hushållens konsumtion och ökat byggande. Tillväxtlyftet i Tyskland, Sveriges viktigaste exportmarknad, ger tillsammans med en undervärderad krona goda förutsättningar för en fortsatt, om än bräcklig, återhämtning för industrin. Hushållens höga sparkvot och försiktighet kan vara tecken på oro för ekonomin mot bakgrund av det politiska läget i riksdagen och Riksbankens extrema penningpolitik. 22

23 De offentliga finansernas underskott begränsar regeringens ekonomisk-politiska manöverutrymme. underskottet väntas krympa till 0,7 procent av BNP, men samtidigt finns det ett högt utgiftstryck från områden som migration, sjukförsäkring, försvar och infrastruktur. "Decemberöverenskommelsen" bidrar till att öka osäkerheten kring den ekonomiska politiken. Inflationen har börjat stiga, vilket till viss del beror på att kronan försvagats det senaste året. Den svaga kronan har lett till högre import- och varupriser, men även till att tjänstepriser har ökat snabbare än under förra året. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit något. I syfte att säkerställa att inflationen stiger mot målet tillräckligt snabbt beslutade Riksbankens direktion i april att köpa statsobligationer för ytterligare miljarder kronor. Reporäntan lämnades oförändrad på 0,25 procent, men den kan komma att sänkas ytterligare. Först under andra halvåret väntas räntan långsamt höjas. Källa: SEB, Nordic Outlook maj ; Riksbanken, Penningpolitisk rapport, april. Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder och ligger därmed i linje för vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. En femtedel av kommunerna redovisade dock ett negativt resultat. Kommunernas resultatnivå de senaste åren har varit god, men kan också förklaras av tillfälliga poster som rejäla konjunkturstöd och återbetalningar från AFA Försäkring. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år. Det är bland annat demografiska förändringar, i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning, som kommer driva på kostnadsökningen. De största behovsökningarna återfinns inom förskola och grundskola, men även inom vård och omsorg. En annan utmaning för kommunerna är investeringsbehovet, som enligt kommunernas budget och plan för - fortsätter i hög takt. Detta leder på sikt till ökade avskrivningar och i många fall till en ökad skuldsättning. Ytterligare en utmaning för kommunerna är ett fortsatt ökat asyl- och flyktingmottagande. Källa: Ekonomirapporten april, SKL. BNP-tillväxt i procent Världen 3,2 3,4 3,4 3,9 USA 2,2 2,4 2,7 3,2 Kina 7,7 7,4 6,8 6,5 Euroområdet -0,4 0,9 1,7 2,1 Sverige 1,3 2,1 3,0 2,7 Källa: SEB, Nordic Outlook (maj ) Inflation i procent (KPI) USA 1,5 1,6 0,1 2,1 Euroområdet 1,4 0,4 0,0 0,8 Sverige 0,0-0,2 0,2 1,2 OECD 1,6 1,7 0,5 1,6 Källa: SEB, Nordic Outlook (maj ) Svagare befolkningsutveckling förväntas vända Under 2000-talet har Kävlinge haft en kraftig befolkningsökning i kommunen, där nivån sammantaget ligger i linje med kommunens uppsatta mål på en befolkningsökning med 1,5 procent per år. Trots en sviktande konjunktur de senaste åren har befolkningstillväxten varit positiv, om än liten. Under prognosperioden kommer folkmängden i Kävlinge kommun att öka med invånare, från till personer, vilket ger en ökning på 509 personer per år. Ökningen grundas på att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 385 personer per år och födelseöverskottet 124 personer per år. Under budgetperioden - beräknas folkmängden återigen öka över 1,0 procent årligen för att vid utgången av vara 23

24 invånare. Enligt befolkningsprognosen kommer Kävlinge kommun passera trettiotusengränsen under. Under 2014 ökade befolkningen med 208 invånare, från till invånare, vilket motsvarar en ökning på 0,7 procent. Ökningen låg högre än prognosen för 2014 som låg på invånare. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos Bostadsbyggande i Kävlinge kommun Småhus Flerbostadshus Totalt Befolkningsutveckling ,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% Befolkningsutveckling i Kävlinge kommun Antal invånare 31 dec Procentuell förändring 0,24 % 1,26 % 0,93 % 1,78 % 0,40% ,20% ,00% Vänster axel, staplar, antal invånare Höger axel, linje, ökning i procent per år Källa: Kävlinge kommun befolkningsprognos Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos P P P P 0 5 år år år år år år år år w

25 Befolkning per tätort och ort (antal) Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos Arbetslösheten fortsätter ner Den öppna arbetslösheten var på riksnivå i mars 4,0 procent, vilket är något lägre än den var i mars 2014, 4,3 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd är oförändrad på 3,9 procent under samma period. Även Skåne läns öppna arbetslöshet på 5,1 procent är lägre i mars jämfört med mars 2014, 5,4 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd är oförändrat på 4,9 procent. Kävlinge Kommuns statistik ligger i linje med både Skåne och rikets utfall eftersom den har minskat med 0,5 procentenheter från 3,1 till 2,6 procent. Kävlinges öppna arbetslöshet fortfarande ligger klart under både riket och Skåne län. Även Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har minskat något från mars 2014 (4,5 procent) till mars (4,1 procent) och nivån är klart lägre än Skånes och även rikets nivå. Även andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har minskat från 8,5 procent mars 2014 till 8,2 procent i mars. Räknat i antal så var 52 ungdomar arbetslösa och 103 ungdomar i program vid utgången av mars månad. Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från januari visar på en tillväxt av jobben hos både privata och offentliga arbetsgivare under. Den stora jobbtillväxten kommer att ske inom yrken med tjänsteinriktning. Det gäller inte minst inom de offentliga områdena hälso- och sjukvård samt pedagogiskt arbete. Men det blir även fler jobb inom hotell och restaurang samt försäljning. Däremot fortsätter sysselsättningen att falla för yrken inom industriell tillverkning. Den starkaste tillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Bäst möjligheter till jobb finns för ingenjörer samt inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård, data/it eller bygg- och anläggning. Samtidigt väntas fortsatt stor konkurrens om jobben för den som söker arbete inom området kultur, media och design. Arbetsförmedlingens rapport visar också att fyra av de yrkesförberedande programmen på gymnasiet kommer att ge goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. Det gäller utbildningar inom omvårdnad, bygg och anläggning, industri samt inom fordon och transport.- Det viktigaste rådet är att slutföra sin gymnasieutbildning. Den som saknar en gymnasieutbildning har allra svårast att få fotfäste på arbetsmarknaden. Källa: Arbetsförmedlingen 25

26 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Arbetslöshet i procent Mars 2014 Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 3,1 5,4 4,3 2,6 5,1 4,0 I program med aktivitetsstöd 2,3 4,9 3,9 2,5 4,9 3,9 Totalt 5,4 10,3 8,2 5,1 10,0 7,9 Ungdomsarbetslöshet i procent (18-24 år) Mars 2014 Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 4,5 6,4 5,5 4,1 6,0 4,9 I program med aktivitetsstöd 8,5 12,8 10,1 8,2 11,4 8,8 Totalt 13,0 19,2 15,6 12,4 17,4 13,6 Känslighetsanalys +/- mkr 1 kronor förändring i utdebitering 64,7 Löneförändring med 1 procent 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 5,4 10 heltidstjänster 4,2 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 13,0 26

27 Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 35,0 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 27,4 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 18,9 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 13,8 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 373,4 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 4 procent. Avskrivningarna har i budget beräknats till 57,5 mkr. Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 98 procent. innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska inte överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos budgeteras nyckeltalet till 100 procent. Årets resultat, mkr Prognos 18,9 35,0 13,8 12,3-18,8 Årlig förändring i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos Nettokostnadsandel av skatteintäkter årligen, mål 98 procent Prognos Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. 27

28 Balanskrav, mkr Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat Prognos 18,9 35,0 13,8 12,3-18,8 - -1, ,9 34,0 13,8 12,3-18,8 Investeringar, mkr Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till 147,1 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 172,1 mkr. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i tabellen nedan. Investeringsvolymen är omfattande under perioden -. Investeringsvolymen kan bli justerad på grund av förändrad befolkningsutveckling eller andra omvärldsfaktorer. Nettoinvesteringar Prognos 249,9 172,1 147,1 136,9 379,9 Delar av investeringsbudget, mkr Upprustning Korsbacka, utemiljö Olympia 15,0 Investeringar i Idrottsanläggningar 14,0 Nybyggnation Nyvångsskolan 9,0 Tillbyggnad Rinnebäcksskolan 7,0 Va-ledningar 6,0 Nytt badhus/ombyggnad befintliga badhus till 5,0 idrottshallar, inklusive markförvärv Va-ledningar Kävlinge Östra Centrum 5,0 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 48 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 48 procent. Den stora investeringsvolymen gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad Prognos Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 78 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget på 42 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden - att vara långsamt sjunkande. Soliditet i procent Prognos Soliditet Tillgångs föränd- ring Förändring av eget kapital Soliditet inkl ansvarsförbindelse Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 379,2 mkr för budgetåret. Det är en ökning med 50,0 mkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 71,0 mkr mellan helårsprognos och budget. 28

29 En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 29,20 kronor. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. Risk och kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden - att uppstå ett behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära räntekostnader. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto, mkr Finansnetto Prognos 8,2 8,2 8,0 7,0 3,5 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2014 till 203,2 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 153,7 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. Detta innebär att en extern upplåning kommer att behövas. Förändring av likviditet, mkr Förändring likviditet Prognos -193,1-104,5-88,4-34,7-16,1 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2014 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknads uppgick vid årsskiftet 2014 till 432,2 mkr. Pensioner Prognos Avsättning för pensioner 20,4 20,9 Ansvarsförbindelse 491,0 481,7 Förändring av ansvarsförbindelse -2,2-9,3 29

30 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget och planåren -: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget till 100 procent. Under perioden bokslut 2013 budgetåret uppgår nyckeltalet till 98 procent. Verksamhetens nettokostnad överstiger inte budget. Under perioden finns inga planerade besparingar. Verksamheten kompenseras för pris och löneökningar. Planåret budgeteras ett underskott på 18,8 mkr. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Investeringsvolymen uppgår till maximalt 10 procent av skatter och bidrag under en rullande 10 års period. Relationstalet uppgår i budget till 11 procent. Under perioden bokslut 2007 budgetåret uppgår nyckeltalet till 8 procent. Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget gör att samtliga finansiella nyckeltalen inte uppnås. Under perioden helårsprognos planåret uppgår nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 100 procent. Nyckeltalet Investeringsvolym maximalt 10 procent av skatter och bidrag uppgår under perioden bokslut 2009 budgetåret till 10 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Mål ekonomi Indikator Acceptabelt värde Rullande period Nettokostnadsandel av 98 % 98 % 100 % skatteintäkterna under en rullande fyraårsperiod (4 års period Bokslut 2013 ) Verksamhetens nettokostnad 0 mkr - 0 mkr i relation till budgeterad nivå Oförändrad skattesats 18,51-18,51 Investeringsvolym 10 % 8 % 11 % maximalt 10 % av skatter och bidrag (10 års period Bokslut 2007 budget ) Framtiden Kävlinge kommuns finansiella nyckeltal har i stort sett uppfyllts under hela 2000-talet. Våra verksamheter visar goda kvalitetsresultat och alla nämnderna, med undantag för socialnämnden håller sig inom sina ekonomiska ramar. Vi har därför all anledning att vara stolta över de resultat som levererats till våra kommunmedborgare. Årets budget för och planen för - visar dock att det finns många områden att utveckla vidare för att bli ännu bättre. När det gäller ekonomiska satsningar syns det allra tydligast vad gäller den investeringsplan som föreligger för beslut. Flera av våra fastigheter och anläggningar står inför omfattande om- och tillbyggnader, vi blir fler invånare som önskar tillgång till fritidsaktiviteter, torgmiljöer mm samt fler elever i grundskolan vilket tillsammans medför behov av helt nya anläggningar av olika slag. Även våra äldre blir fler och behovet av boendeplatser ökar. Kommunen står även inför utmaningar i form av utbyggnad av Kävlinge tätorts östra delar samt Lommabanans påverkan på infrastrukturen i Furlunds tätort. De ekonomiska förutsättningarna ger möjlighet till kompensation för både ökade volymer, löner och priser vilket signalerar ekonomisk styrka, med tanke på att de stora investeringsvolymerna genererar ökade driftkostnader. Vi räknar dock med lägre 30