Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Härryda kommun Finansförvaltning Politisk organisation Godkänd av kommunstyrelsen

2

3 INNEHÅLL KOMMUNÖVERGRIPANDE 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 MÅLSTYRNING 3 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MED PILAR 4 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 4 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN 7 FAKTA OM KOMMUNEN 8 EKONOMI 9 SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING 9 DRIFTREDOVISNING 9 INVESTERINGSREDOVISNING 10 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 12 FINANSFÖRVALTNINGEN 16 BESKRIVNING 16 INFORMATIONSMÅTT 16 EKONOMI 17 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19 FINANSIELLA MÅL 19 VERKSAMHETSMÅL 20 PERSONAL 22 SEKTORSÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL 27 MÅLUPPFYLLELSE FÖR MILJÖ 27 MÅLUPPFYLLELSE FÖR ENERGIPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL 32 FOLKHÄLSA 33 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN 35 BESKRIVNING 35 INFORMATIONSMÅTT 36 EKONOMI 37

4

5 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Målstyrning KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR MÅLSTYRNING Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Härryda kommun har en modell för målstyrning som innebär att den politiska styrningen formuleras i mål på olika nivåer. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Genom att kommunfullmäktige även fastställer finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, är modellen anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Politiska inriktningsmål beslutas av kommunfullmäktige. Dessa mål anger syfte och inriktning och är uttryck för den övergripande politiska viljan. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. De blir en del av budgetarbetet och styr vad som ska prioriteras. Till varje politiskt verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt verksamheterna kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat, och i analyser. Målen redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål och folkhälsa redovisas för hela kommunen. Fastställd budget är överordnad målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: -Finansiella mål -Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3

6 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanställning av måluppfyllelse BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MED PILAR Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används även för bedömning av de finansiella målen. Målet är uppfyllt Målet är ej uppfyllt Målet är delvis uppfyllt SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllt Delvis uppfyllt Kan inte bedömas eller bedöms ej bli uppfyllt Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och försörjningsstöd Sektor för administrativt stöd Totalt (andel anges i genomsnitt) Måluppfyllelsen bedöms bli god då 89 procent av kommunstyrelsens 152 verksamhetsmål bedöms bli uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av målen bedöms 101 verksamhetsmål vara uppfyllda, 34 bedöms delvis vara uppfyllda och 17 mål bedöms ej vara uppfyllda eller i något fall inte kunnat bedömas. Som helhet bedöms målsättningen om att Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare delvis uppnådd. Avseende frågan om NMI uppnår endast Administrativt stöd sin målsättning vilket är ett område för fortsatt utveckling. Frågorna Mitt arbete är meningsfullt och Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör motsvarar målsättningen på förvaltningsnivå. Några sektorer hamnar något under eller över sin budget. Som helhet anses målet delvis uppnått. Sjukfrånvaron som helhet är oförändrad jämfört med bokslut Årets sjukfrånvarosiffror, som tidigare nämnts, bygger på ett förändrat beräkningssätt. De tendenser vi ser är en oförändrad korttidsfrånvaro respektive en ökning i den långa sjukfrånvaron. Ökningen av långtidsfrånvaro går igen i hela samhället och består i hög grad enligt försäkringskassan på psykisk ohälsa. Under året som gått har förvaltningen arbetat aktivt med den korta sjukfrånvaron, vilket verkar ha gett resultat. Historiskt sett har den långa sjukfrånvaron gått i samhällstrender, vilket tyder på att en enskild arbetsgivare har svårt att påverka detta. Vad Härryda kommun som arbetsgivare kan göra för att minska den långa sjukfrånvaron behöver utredas ytterliggare. Av sektorsövergripande mål för miljö är 70 procent av alla mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Åtta av målen beräknas ej bli uppfyllda. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4

7 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanställning av måluppfyllelse Målet Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010) uppnås inte. Under färdigställdes Lindbacken och Rävlandaskolan. Lindbacken, bostad med särskild service (166 m 2 ) klarar kravet. Huvuddelen av byggnaden för Rävlandaskolan (576 m 2 ) uppfyller kravet, men eftersom köket i skolan inte uppfyller kravet är målet inte uppnått. Målet Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020 räknat från 2009 (170 kwh/m²) uppnås inte. Krav ställs i exploateringsavtal för flerbostadshus, men inte vid tomtförsäljningar. Uträkningen grundar sig på antalet byggstartade lägenheter (93 av totalt 117, som sålts av kommunen). Målet Där kommunen är markägare/exploatör ställs krav på att vara oberoende av fossila bränslen uppnås inte. Inga krav ställs i skedet när avtal tecknas för exploateringsprojekt. Målet går inte att följa upp eftersom kommunen inte kan kontrollera hur elen produceras. Målet Antalet körda kilometer med bil i tjänsten minskar med 15 procent till 2015 räknat från 2009 uppnås inte. Cykelpool infördes vid kommunhuset. Teknik för webbmöten testas. För att stimulera anställda till annat resval än bil arbetar energieffektiviseringsprojektet med en handlingsplan för hållbart resande. Antal körda mil har ökat med 14 procent på tre år. Ytterligare åtgärder behöver vidtas för att målet ska uppnås. Målet att senast identifiera områden med tysta kvaliteter för att bevara ljudmiljöer för friluftslivet uppnås inte förrän Målet att en Friluftsplan tas fram 2015 som komplement till Grön Plan och Naturvårdsplan bedöms inte uppnås då arbetet inte ännu påbörjats. Målet att uppfylla slam från kommunens egna reningsverk certiferingssystem REVAQ:s krav är inte uppfyllt. Målet att minst en kurs per år erbjuds i miljödiplomering/certifiering för företag uppnås inte så Business Region Göteborg ansvarar för att genomföra kurserna för företagen. Av sektorsövergripande målet för energi uppfylls två av de tre målen. Det tredje har ännu inte kunnat bedömas på grund av att förvaltningen inväntar svar från HEAB angående antal minuter elavbrott per kund och år. Av sektorsövergripande mål för folkhälsa uppfylls inte målet Vårdnadshavare erbjuds ökat stöd om vad som främjar barns hälsa och utveckling och dels målet. Fem grupper har arrangerats under året. Två av dessa genomfördes på dagtid och med färre föräldrar än i en vanlig grupp; 7-8 deltagare istället för 12. En av de inplanerade grupperna som var förlagd till dagtid under hösten ställdes in på grund av för få anmälda. Orsaken till det lägre antalet deltagare i grupperna beror på att föräldrarna hade möjlighet att ta med sina barn, vilket skapade begränsningar i deltagarantal. Anledningen till att förlägga föräldrautbildningar på dagtid var att det fanns ett önskemål både hos föräldrar och hos personal på familjecentralerna om att förlägga grupper på dagtid. Ytterligare skäl till att erbjuda föräldrautbildningen på dagtid var att det fanns svårigheter att få fram ledare för att erbjuda föräldrautbildningar på kvällstid. Sektorn för utbildning och kultur har en god måluppfyllelse där 97 procent av alla mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av sektorns 32 verksamhetsmål beräknas 75 procent som uppfyllda, 22 procent som delvis uppfyllda och 3 procent som ej uppfyllda. Ett av sektorns mål är inte uppfyllt och det är vuxenutbildningens mål vuxenutbildning erbjuds löpande under hela året. Under 2012 genomförde verksamheten en ny arbetsorganisation för lärarna vilket innebär att de övergått till semestertjänst. Syftet är att skapa förutsättningar för att erbjuda undervisning kontinuerligt under året och förbättra tillgängligheten och därmed nå målet. I år erbjöds undervisning under sommarmånaderna men det var endast 8 elever som sökte till kurser på gymnasial nivå. Detta var klart under målet på 40 sökande och 20 betyg. Glädjande är dock att de som studerade under perioden i hög grad lyckades med sina studier. Sektorn för socialtjänst bedömer 64 procent av målen som helt uppfyllda, 24 procent som delvis uppfyllda och 12 procent som ej uppfyllda. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5

8 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanställning av måluppfyllelse Vård och omsorg har en god måluppfyllelse. Det är endast målet kring information till målgruppen som inte bedöms som fullt uppfyllt. Brukarenkäten tyder på att detta arbete måste fortsätta och förbättras ytterligare, då en lägre andel än önskat anser sig få bra information om hur de egna problemen kan lösas. Den nationella brukarundersökningen visar ett högt resultat avseende kvalitetskriteriet trygghet. Detta tolkar verksamheten som mycket positivt och leder till bedömningen att verksamhetens andra mål anses uppfyllt, trots att brukarnas kunskap om vem som är deras kontaktman är något lägre än önskat. Individ- och familjeomsorgen har en lägre måluppfyllelse för jämfört med tidigare år. Gällande utsatta barn och ungdomar har antalet ärenden och utredningar ökat. På grund av vakanser och problem att rekrytera erfarna utredare har mindre tid funnits för besök i familjehem och individuella samtal med barn under utredningstid. Även vuxna med missbruksproblematik har i ökad omfattning varit aktuella i verksamheten. Verksamhetens bedömning är att målen kring barns kontakt med vuxna att förlita sig på samt stöd till personer i missbruk eller med psykiskt ohälsa, därför bara kan anses vara delvis uppfyllda. Avseende försörjningsstöd noteras att antalet personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ökar vilket innebär krav på omfattande stöd och rehabiliteringsinsatser innan personerna når egen sysselsättning. En stor del av de personer som erhåller stöd från arbetsmarknadsenheten blir dock självförsörjande antingen via studier eller arbete, varför målet att färre personer skall bli långtidsberoende av försörjningsstöd ändå anses delvis uppfyllt. Vad gäller gruppen personer med behov av försörjningsstöd i kombination med en komplex problematik är verksamhetens bedömning att svårigheterna kommer att kvarstå under Samverkansmålen med UTK har till stor del ersatts av andra samverkansformer, varför dessa mål får anses endast delvis eller ej uppfyllda. Inom Funktionshinder bedöms de flesta mål vara helt uppfyllda. Enda avvikelsen som konstateras är att en ökande andel beslut tillgodoses i extern regi. Orsaken är att fler personer haft behov som inte kunnat täckas inom befintlig verksamhet t.ex. i form av korttidsplatser för personer med psykiska funktionshinder och för ungdomar med behov av specialplats inom gymnasieskolan. Detta mål bedöms därför som delvis uppfyllt. För sektorn teknik och försörjningsstöd beräknas 86 procent av målen helt eller delvis uppnås. Av sektorns 22 mål, så bedöms 3 av målen inte uppnås. Målet att skadegörelsen skall minska anses inte vara uppfyllt då kostnaderna ökat jämfört med Målet den beräknade underhållskulden ökar inte vid en årlig avstämning av underhållsplanen uppnås inte. Från 2011 till 2012 har underhållsskulden ökat med åtta procent. Målet fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil uppnås inte. Fritid och PÅängen har tillsammans med föreningslivet sedan 2012 diskuterat förutsättningarna för föreningar att ta fram en policy för hälsa och livsstil. Föreningarna har generellt svårt att avsätta tid för ett sådant arbete. Samtidigt har flera föreningar i sina måldokument inslag och skrivningar som rör hälsa och livsstil. I vissa föreningar pågår också arbete med dessa frågor. Fritidskontoret har under haft personalavgångar med vakanser som följd och har därför saknat resurser att påverka arbetet. För sektorn administrativt stöd beräknas fem av sju mål vara uppfyllda. Målet med att kommunen ska ha en korrekt och aktuell redovisning anses vara delvis uppnått då avsteg från vissa rekommendationer gjorts. Inom miljö- och hälsoskydd har vissa handläggningstider varit längre än uppsatta mål. Samtidigt visar enkätundersökningen på en hög nöjdhetsgrad vilket innebär att målet bedöms som delvis uppnått. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6

9 KOMMUNÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Förvaltningsledningens utvecklingsområden FÖRVALTNINGSLEDNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. För att stödja helhetssynen har alla medarbetare genomgått en utbildning i kommunalkunskap, I allmänhetens tjänst. Utbildningen fokuserar på kommunens uppdrag, politiskt styrning, den anställdes uppdrag, offentlighetsprincipen och demokratibegreppet. Förvaltningen har under haft gemensam introduktion för alla nyanställda två gånger,där utbildningen I allmänhetens tjänst är en del och bemötande är en annan del. Ett utvecklingsområde som förvaltningen har arbetat med är ökad service och tillgänglighet. Under har e-tjänster utvecklats inom alla delar av förvaltningen. Ett Kontaktcenter har invigts som ska ge förbättrad service till allmänhet och medborgare. Genom att samla resurser tillsammans med reception och växel kan enklare frågor handläggas direkt via telefon, mail eller besök. Exempel på frågor som redan nu hanteras av Kontaktcenter är mark och bostadskön, vatten och avfallsfrågor och trafikfrågor. På detta sätt kan medborgarna lättare få svar på frågor och hjälp att hitta blanketter osv. Detta ger bättre service samt effektiviserar arbetet inom de verksamheter som berörs. Kvalitetsarbete är ständigt pågående och sker inom alla sektorer. Under året planerades ett förstärkt arbete med Lean som gemensamt verktyg. Arbetet med Lean syftar till kvalitetsförbättring, effektivisering och att skapa en bättre arbetsmiljö genom att hitta verktyg för att bättre strukturera olika processer. Under har 8 Lean-projekt genomförts. Sammanlagt har ca 20 projekt genomförts från starten Förvaltningen har inte genomfört den större satsning som var planerad under men planering pågår för Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (scb). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Under har Kommunens Kvalitet i Korthet genomförts. Resultatet presenteras under 2014 och delar av resultaten från KKIK används i verksamhetsberättelsen. Medborgarundersökningen genomfördes 2012 och återkommer Även här används resultat som nyckeltal i bl a verksamhetsberättelse. Under har ett genomgripande arbete med ett gemensamt miljöledningssystem startats, vilket bland annat innehåller miljöcertifiering av enheterna. Alla enheter har berörts genom gemensamma föreläsningar för alla chefer och genom att alla enheter har miljöombud som samlas kring frågan. Större delen av alla enheter har antingen genomfört miljödialog eller miljödiplomerats under och resterande arbete sker under våren Detta är första steget i miljöledningssystemet som planeras fortsätta kommande år. En modell och ett arbetssätt för tillgänglighetsfrågor för alla sektorer har tagits fram under året. Arbetet startade med en föreläsning för alla chefer och samordnas genom administrativa sektorn Arbetet utgår från de verksamhetsmål i verksamhetsplanen som är relevanta ur ett tillgänglighetsperspektiv och prioriteringar stäms av med funktionshinderrådet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7

10 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsredovisning FAKTA OM KOMMUNEN Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Mark och anläggningar Måltidsservice Städservice Säkerhet Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi och upphandling Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola Planering, fritid ungdom, folkhälsa Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Mark och bostad Plan och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning indelad i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp, där sektorscheferna samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Under hösten har all fastighetsskötsel och all markskötsel samordnats i en ny enhet inom TOF. Informationsmått Budget Antal invånare per 31/ Area per invånare, m2 (Kommunens totala area 290 km2) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats, % 20,62 20,62 21,05 20,62 Skatteintäkt inkl inkomstutjämning per invånare, kronor VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8

11 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsredovisning EKONOMI SAMMANDRAG AV DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING Budget Avvikelse 2012 Budget 2014 Belopp i mkr Sektor för utbildning och kultur -980,7-989,1 8,4-957,6-976,6 Sektor för socialtjänst -509,2-503,2-6,0-503,5-515,2 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierat -100,7-110,2 9,5-99,4-116,4 -Avfallsverksamhet -2,5 0,0-2,5-0,4 0,8 -Vattenverksamhet -1,2 0,0-1,2 0,2 0,0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -7,6-8,8 1,2-9,6-47,5 Sektor för administrativt stöd -54,0-55,8 1,8-48,9-53,4 Politisk organisation -8,7-8,6-0,1-8,7-9,7 Verksamhetskostnader finansförvaltningen 83,1 36,5 46,6 79,3 11,9 Pensioner exkl finasiell kostnad -1,6-2,6 1,0-6,8 2,3 Verksamhetens nettokostnad , ,8 58, , ,8 Skatter, utjämningar mm 1 728, ,5 7, , ,5 Finansiella intäkter och kostnader -7,7-12,9 5,2-11,1-14,1 Finansiell kostnad pensioner -87,7-26,0-61,7-37,4-15,7 Resultat 50,0 40,8 9,2 36,1 37,9 Härryda kommun redovisar ett positivt resultat på 50,0 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 9,21 mkr. Finansförvaltningen redovisar ett underskott på 1,9 mkr. Sänkningen av diskonteringsräntan har medfört en kostnad för pensionsskulden på 64 mkr. En annan betydande budgetavvikelse är en intäkt på 27,9 mkr avseende återbetalningen av premier från 2005 och 2006 från AFA försäkring. Sektorernas sammanlagda budgetavvikelse uppgår till ett överskott på 11,2 mkr. Utbildning och kulturs större budgetavvikelser finns inom främst inom förskolan (+11,8 mkr) och gymnasiet (-6,2 mkr). Gymnasiets underskott beror på högre kostnad per köpt plats inom gymnasiet och gymnasiesärskolan. Hulebäcksgymnasiet har däremot varit välfyllt och haft en ekonomi i balans. Drygt hälften av förskolans överskott beror på färre barn i verksamheten än budgeterat och resterande del förklaras av högre intäkter i form av statsbidrag och sålda platser. Anledningen till varför det är färre barn i verksamheten jämfört med budget är att efterfrågansgraden inte har ökat i den omfattning som planerats för. Sektorn för Socialtjänst lämnar för ett negativt resultat på 6 mkr. Stora avvikelser förekommer inom alla verksamheter. Negativa avvikelser finns bland annat inom vård och omsorg samt inom individ- och familjeomsorg. Hemtjänst i kommunal regi har inte kunnat hålla fastställt timpris, utan gör ett negativt resultat på 4,9 mkr. Under året har ett intensivt arbete pågått gällande hemtjänsten, både med att få ordning på beviljade timmar från Handläggarenheten och för att åstadkomma kostnadsminskningar i egenregin. Sektorsledningen har fastställt nya schabloner för beviljad tid per insats, som införts från andra kvartalet. Egenregin har kunnat minska sina kostnader motsvarande årets löneökning. De minskade kostnaderna har visat sig främst under andra halvåret, vilket ger ett förbättrat ingångsläge för Även Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett negativt resultat, vilket till största del beror på en förändrad modell för periodisering av intäkterna avseende ensamkommande flyktingbarn, som påverkar resultatet negativt med 4,4 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 9

12 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsredovisning Sektorn för samhällsbyggnad redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,8 mkr, varav de skattefinansierade verksamheterna visar ett överskott på 9,5 mkr. Slutredovisning av exploateringsprojektet Långetjärnshöjd ger en positiv nettoavvikelse på 9,0 mkr. Specificering av nettobudgetens förändring Belopp i mkr KF Budget KF Budgetomföring pga organisationsförändring TOF/ADM Delegationsbeslut gällande löneökning (6 beslut) Reviderad Budget Sektor för utbildning och kultur -977,7 0,0-11,4-989,1 Sektor för socialtjänst -495,7 0,0-7,5-503,2 Sektor för sammhällsbyggnad -Skattefinansierat -109,4 0,0-0,8-110,2 -Vattenverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 -Avfallsverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -8,6 2,3-2,5-8,8 Sektor för administrativt stöd -52,6-2,3-0,9-55,8 Politisk organisation -8,6 0,0 0,0-8,6 Finansförvaltningen 13,4 0,0 23,1 36,5 Pensioner exkl finasiell kostnad -2,6 0,0 0,0-2,6 Verksamhetens nettokostnad ,8 0,0 0, ,8 Skatter, utjämningar mm 1 721,5 0,0 0, ,5 Finansiella intäkter och kostnader -12,9 0,0 0,0-12,9 Finansiell kostnad pensioner -26,0 0,0 0,0-26,0 Resultat 40,8 0,0 0,0 40,8 Organisationsförändring TOF/SHB/UTK KF innebar ingen nettobudgetförändring. INVESTERINGSREDOVISNING Budget Avvikelse 2012 Budget 2014 Belopp i mkr Sektor för utbildning och kultur 11,1 13,9 2,8 31,8 19,4 Sektor för socialtjänst 2,9 4,7 1,8 4,1 2,6 Sektor för sammhällsbyggnad -Skattefinansierat 41,6 66,6 25,0 20,6 23,5 -Vattenverksamhet 38,2 42,5 4,3 2,3 46,4 -Avfallsverksamhet 1,4 4,6 3,2 37,6 1,8 Sektor för teknik och försörjningsstöd 105,9 181,3 75,4 82,5 163,5 Sektor för administrativt stöd 0,1 31,5 31,4 11,5 2,7 Nettoutgift 201,2 345,1 143,9 190,4 259,9 Investeringsnivån i bokslut är 201,2 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 143,9 mkr. Avvikelsen inom samhällsbyggnad beror i huvudsak på gator och parks avvikelse som redovisar ett överskott på 28,8 mkr. Avvikelsen beror på att flera projekt av olika anledningar försenats. Större delen av avvikelsen inom teknik och försörjningsstöd finns inom fastighet. Avvikelsen beror framför allt på försenad detaljplan och/eller försenad byggstart för ett antal objekt jämfört med budget. Detta gäller bland annat tillbyggnad av kommunhuset, kulturhuset i Landvetter, Rullstenens förskola samt Tallgårdens förskola. Vissa tidplaner reviderades i samband med lokalresursplaneringen som gjordes under, exempelvis Bygården. Tillbyggnaden av Önnerödskolan har blivit billigare än budgeterat. Dessutom kvarstår större delen av anslaget för energieffektiviseringar samt upprustning av ventilationsanläggningar i förskolor på grund av tidsförskjutningar respektive lägre investeringsbehov. Överskottet inom administrativt stöd beror på ett antal olika faktorer som medför att det planerade inköpet av vindkraftverk inte kunde slutföras i år. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10

13 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Sammandrag av drift- och investeringsredovisning Specificering av nettobudgetens förändring Belopp i Tkr KF Budget KF , 37 Ombudgetering (bokslut 2012) KF , 181 Ombudgetering pga omorganisation (TOF/SHB/UTK) Omb. Konstnärlig utsmyckning Summa reviderad budget Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för sammhällsbyggnad 0 -Skattefinansierat Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och försörjningsstöd Sektor för administrativt stöd Summa investeringsutgifter VERKSAMHETSBERÄTTELSE 11

14 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Nedan redovisas ett urval av mått som tas fram i syfte att ge indikationer på huruvida verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. För stora delar av förvaltningen finns tydliga indikationer på en hög effektivitet. Inom några områden finns anledning att undersöka om kostnadsnivån är en följd av en medvetet hög ambition, eller om en lägre nivå är motiverad. Sektor för utbildning och kultur Indikatorer /budgetram netto i tkr för sektor utbildning och kultur Förskola Budget Avvikelse ,7 989,1 8,4 957,6 Nettokostnad per inskrivet barn, förskolan, tkr Nettokostnad per inskrivet barn, pedagogisk verksamhet (familjedaghem), tkr Nettokostnad per nöjdhetspoäng, förskolan, tkr (kostnad per barn/nöjdhetspoäng) Nettokostnad per nöjdhetspoäng, pedagogisk verksamhet, tkr Grundskola Nettokostnad i tkr/inv. (6 15 år) Kostnad per meritpoäng, kr Kostnad per gymnasiebehörig elev, tkr Nettokostnad/inskrivet barn i särskola, tkr Gymnasium Kostnad per betygspoäng, tkr Nettokostnad per gymnasieplats totalt, tkr Vuxenutbildning Kostnad per invånare, kronor(20 64) Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Kultur 15 % 15 % 0 6 % Kostnad per invånare, kronor Mediakostnad/utlån kr 2,6 2,7 0,1 2,4 Kostnad per elev i kulturskola, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) 3 % 4 % 1 % 3 % Totalt sett ligger budgeterade värden och bokslutsvärden väldigt nära varandra. Sektorn redovisar ett överskott men det beror bland annat på färre barn i förskoleverksamhet än budgeterat. Det gör att enhetskostnaderna inte avviker från budgeterade värden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12

15 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för socialtjänst Indikator Budget Avvikelse 2012 /budgetram netto i tkr för sektor socialtjänst 509,2 503,2 6,0 503,5 Vård och omsorg Kostnad per belagd plats särskilt boende permanent (brutto tkr) Kostnad per belagd plats särskilt boende korttid (brutto tkr) Beläggningsgrad i procent, särskilt boende permanent Beläggningsgrad i procent, särskilt boende korttid Kostnad per beviljad hemtjänsttimma, egen regi Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, kostnad per hushåll med bidrag (netto tkr) 43,9 44,1 0,2 42,7 Kostnad per årsplacering HVB barn/unga (netto tkr) Kostnad per årsplacering, LVM (netto tkr) Kostnad per placerad person, slutenvård enligt SoL (netto tkr) Funktionshinder Kostnad per utförd timme personlig assistans Kostnad per plats i gruppbostad egen regi (brutto tkr) Kostnad per köpt plats (brutto tkr) Sektorn redovisar ett underskott jämfört med budget, som huvudsakligen beror på kostnader för utförd hemtjänst och att beräknade statsbidrag inte erhållits. De flesta enhetskostnaderna visar en ökning, jämfört med år Kostnaderna för slutenvård samt HVB/unga minskar dock. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 13

16 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Sektor för samhällsbyggnad Budget Avvikelse Indikator 2012 /budgetram netto i tkr för sektor samhällsbyggnad 104,4 110,2 5,8 99,6 Gator Trafikbelysning totalt (kr/st) Kostnad per invånare, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Park 42 % 41 % 1 % 23 % Parkhållning drift och underhåll (kr/m2) 8,8 8,9 0,1 8,2 Skötsel grönytor (kr/m2) 1,0 1,0 0 0,9 Kostnad per invånare, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i riket (SCB) Vatten 52 % 52 % 0 56 % VA-kostnad i villa och år/motsvarande kostnad i riket. Kr och % 5 809/ ,3 % 5 809/ ,3 % / ,4 % Total kostnad per levererad vattenmängd, kr/m3 35,1 33,5 1,6 31,2 Avfall Kostnad avfallshantering, kr/invånare Sektorns positiva resultat beror främst på att exploateringsprojektet Långetjärnshöjd slutredovisades under året. Trafikbelysningen har på grund av bland annat minskad elförbrukning haft lägre kostnader än budgeterat. Kostnaderna för gator och vägar är högre, medan kostnaderna för parkverksamheten är lägre än genomsnittet i Sverige. Kostnaderna för både avfalls- och vattenverksamheten har varit högre än budgeterat. Inom avfallsverksamheten beror det framför allt på införandet av matavfallsinsamlingen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14

17 Sektor för teknik och försörjningsstöd KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Effektiv resursanvändning Indikator /budgetram brutto i tkr för sektor teknik och försörjningsstöd Fastighet Budget Avvikelse ,3 359,1 9,8 330,7 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm Nyttjandegrad av lokaler, % ,7 Städservice Städkostnad per kvm Måltidsservice Ätandefrekvens grundskolan (%) Genomsnittlig kostnad per måltid (kr) 32,6 31,3 1,3 32,2 IT Kostnad per digital enhet (kr)* Säkerhet Kostnad per invånare (kr) Mark och anläggningar (fritid)** Kostnad per invånare 7 20 år, kr Kostnad per invånare i Härryda/kostnad per invånare i 12 % 18 % riket (SCB) * Avser digitala enheter i administrativa nätet för Härryda och Bollebygds kommuner ** På grund av omorganisationen är indikatorerna under mark och anläggningar inte längre rättvisande och har därför inte tagits fram Utfallet av indikatorerna innebär generellt sett inga större avvikelser mot budget. Kostnaden per kvadratmeter för hyrda lokaler är lägre än budgeterat vilket framför allt beror på uppsägningar av vissa lokaler. Den genomsnittliga kostnaden per måltid visar på en ökning i förhållande till budget då livsmedelspriserna stigit under året. Sektor för administrativt stöd Indikator /budgetram netto i tkr för sektor administrativt stöd Kansli Totala kostnader i förhållande till kommunens nettokostnader (%) Ekonomi och upphandling Budget Avvikelse ,0 55,8 1,8 48,9 0,58 0,57 0,01 0,61 Kostnad per chef (kr) Totala kostnader i förhållande till kommunens nettokostnader 0,82 0,85 0,03 0,87 (%) Kostnad per upphandling (kr) Personal Kostnad per utbetald lön (kr) Kostnad per chef (kr) Miljö- och hälsoskydd Kostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning, kr/inv. Livsmedelskontroll, kr/inv Miljö- och hälsoskyddstillsyn, kr/inv Utfallet av indikatorerna innebär inte uteslutande lägre kostnader/kostnadsandel jämfört med budget trots överskott inom samtliga funktioner ovan. Kostnad per chef är till exempel högre än budgeterat vilket beror på färre antal chefer än vad som låg till grund för beräkningen av budgeterad kostnad. Motsvarande gäller för kostnaden per upphandling. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15

18 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansförvaltningen FINANSFÖRVALTNINGEN BESKRIVNING Finansförvaltningen har i uppdrag att budgetera, redovisa och följa upp kommungemensamma kostnader och intäkter. Administrationen sköts av ekonomifunktionen. Finansförvaltningen är indelad i fyra verksamheter; verksamhetskostnader, kommunstyrelsens reserv, skatter och generella statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas avsättningar till pensionsskulden enligt fullfondering. Utbetalning av pensioner redovisas som amortering på pensionsskulden. Finansiella kostnader för pensionsskulden redovisas inom finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas även lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar, vilka finansieras via interndebitering av kalkylerat personalomkostnadspålägg från verksamheterna. Denna interndebitering finansierar även årets intjänade del av pensionsskulden. Från sektorn för teknik och försörjningsstöd överförs skillnaden mellan intäkter för uthyrning av lokaler och verklig kapitaltjänstkostnad för uthyrda fastigheter. Pott för löneökning budgeteras centralt på finansförvaltningen. Nyttjande av kommunstyrelsens reserv sker enligt kommunstyrelsens beslut. Under verksamheten skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift budgeteras och redovisas kommunens skatteintäkter samt kostnader och intäkter enligt kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSSutjämning samt regleringspost. Kostnadsutjämning och LSS-utjämning finansieras helt mellan kommunerna. Inkomstutjämningen får däremot tilläggsfinansiering från staten. Fastighetsavgiften fastställs i november efterföljande år, vilket innebär en avräkning mellan åren i likhet med skatteintäkter. Fastighetsavgiften räknas upp årligen enligt inkomstbasbelopp. Inom verksamheten finansiella kostnader och intäkter budgeteras räntekostnader för kommunens lån samt ränteintäkter för kommunens likvida medel. Investeringstakten ökar markant under perioden, vilket leder till ökat finansieringsbehov. Från verksamheterna redovisas intäkter för kalkylerad internränta för investeringar. Här redovisas även finansiell kostnad för pensionsskulden. INFORMATIONSMÅTT Budget Sammanlagd pensionsskuld inkl ansvarsförbindelsen, 835,1 773,0 752,9 779,1 mkr (inkl löneskatt 24,26 %) - varav ansvarsförbindelse intjänad före ,9 664,4 662,0 666,1 Skattesats, % 20,62 20,62 21,05 20,62 Skatteintäkt per invånare inkl inkomstutjämning, kronor Skattekraft jämfört med riket (riket = 100) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16

19 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansförvaltningen EKONOMI Budgetavvikelser Budget Avvikelse 2012 Budget 2014 Verksamhetsområde, tkr Pensioner enligt fullfondering, exkl finansiell kostnad Övriga verksamhetskostnader Intern kapitalkostnadsränta Kalkylerad löneökning KS-reserv Skatteintäkter, utjämning mm Finansiella intäkter och kostnader, inkl finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad Finansförvaltningen redovisar ett underskott på 1,9 mkr. Sänkningen av diskonteringsräntan har medfört en kostnad för pensionsskulden på 64 mkr. En annan betydande budgetavvikelse är en intäkt på 27,9 mkr avseende återbetalningen av premier från 2005 och 2006 från AFA försäkring. Budgetavvikelsen beror också på högre skatteintäkter än budgeterat, överskott för löneökningar och en oförbrukad KS-reserv. Det varaktiga mycket låga ränteläget har medfört att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt regelverket riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07 har från den 1 januari 2014 sänkts med 0,75 procentenheter. Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen. Den totala budgetavvikelsen för pensioner inklusive finansiell kostnad är 60,8 mkr, varav avvikelsen för den finansiella kostnaden för pensioner är 61,7 mkr. Orsaken till avvikelsen beror främst på sänkning av diskonteringsräntan som medfört en totalkostnad på 64 mkr. Verksamhetskostnader redovisar sammanlagt en positiv avvikelse på 26,1 mkr. I avvikelsen ingår återbetalningen från AFA försäkring med 27,9 mkr. Förmedling av el inom kommunen redovisar ett överskott på 2,8 mkr. Arbetsgivaravgifterna redovisar ett överskott på 2,3 mkr. Förvaltningen har skrivet ned en tillgångspost avseende kommunens inträde i kommunalförbundet för räddningstjänst i Storgöteborg. Förvaltningen har gjort bedömningen att den bokförda tillgången saknar relevans och att den därför bör skrivas ner helt. Den bokförda kostnaden blir 4,2 mkr. Övriga nettokostnader redovisar ett underskott på totalt 2,7 mkr som bland annat beror på ökningen av semesterlöneskulden. Löneökningar budgeteras vid årets början på finansförvaltningen och fördelas till sektorerna under året. Överskottet blev 16 mkr och beror på; Cirka 4 mkr för satsningar inom den avsatta strategiska lönepotten 4 mkr lägre kostnad än den som bokades upp i årsbokslutet för Lärarnas löneavtal blev klart sent 2012, vilket innebar att förhandlingarna blev klara efter årsskiftet. Eftersom kostnaden tillhörde 2012 bokades en simulerad beräknad kostnad upp. Den är nu avstämd med vad som är utbetalat som retroaktiv lön. Till följd av punkten ovan, så har den förväntade kostnaden i år för löneökningar avseende utbildning och kultur justerats ned med 3 mkr. Årets avtal inklusive strategiska satsningar blev cirka 5 mkr lägre än budgeterat. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 17

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE EKONOMI Finansförvaltningen Skatteintäkter och utjämning är redovisade enligt SKL:s prognoser från december och januari 2014 (cirkulär 13:72 och 14:2). Skatter, utjämning och kommunal fastighetsavgift redovisar ett överskott på 7 mkr, se nedanstående tabell. Skatteintäkter inklusive avräkningar redovisar en positiv avvikelse på 4,4 mkr. I beloppet ingår bokförd korrigering för slutavräkningen från föregående år med 0,8 mkr och preliminär slutavräkning för innevarande år med -8,6 mkr. Kommunal fastighetsavgift redovisar totalt ett överskott på 2,1 mkr. Inkomstutjämningen redovisar -3,2 mkr. Budgetavvikelsen för kostnadsutjämningen redovisar 0,3 mkr. Regleringsbidraget redovisar ett överskott på 3,8 mkr. Skatteintäkter, tkr Budget Avvikelse 2012 Skatteintäkter inklusive avräkningar Fastighetsavgift inklusive avräkningar Bidrag för LSS-utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Summa Avvikelsen för finansiella nettokostnader exklusive finansiell kostnad på pensionsskulden uppgår till 5,2 mkr. Effekten av sänkningen av diskonteringsräntan är 64 mkr och övriga finansiella kostnader för pensionsskulden blev lite lägre än budgeterat. Finansiella nettokostnader för lån m.m. (belopp i tkr) Budget Avvikelse 2012 Pensionsskulden varav Diskonteringsränta Ränteuppräkning och basbeloppsräkning Övriga finansiella nettokostnader Ränteintäkter Räntekostnader varav Räntekostnader på banklån Ränta pågående exploateringsprojekt Övriga finansiella kostnader Summa Jämförelse med föregående år Finansförvaltningens nettointäkter i bokslut är 50,6 mkr högre än i bokslut Orsaken är främst högre skatteintäkter med 88 mkr och sänkning av diskonteringsräntan som medfört en totalkostnad på 64 mkr. Resterande finansiella kostnader var cirka 17 mkr högre förra året. Övriga nettointäkter var 9,6 mkr lägre förra året, vilket beror bland annat på lägre pensionskostnad exklusive finansiell kostnad och högre intäkter för internränta. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 18

21 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Finansiella mål Indikator Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Eget kapital inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, mkr Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. Soliditet inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, % För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad, % Resultat inklusive pensionskostnader, mkr 3,2 2,3 1,0 6,6 1,6 50,0 36,1 16,2 94,8 21,9 De finansiella målen bedöms att uppnås för år. Nedan kommenteras det redovisade resultatet. Om samtliga jämförelsestörande poster skulle exkluderas ändrar det inte helhetsbilden av måluppfyllelsen till det sämre. OPI är beräknat till 2,5 procent för år. Med det prognostiserade resultatet kommer det egna kapitalet att öka med nästan 13 procent. För fyraårsperioden kommer ökningen att vara cirka 20 procent, vilket innebär att detta mål uppnås. Soliditeten ökar med två procentenheter jämfört med år 2012 och beräknas öka med sex procentenheter jämfört med ingående balans Det innebär att målet uppnås. Orsaken till den stora förbättringen jämfört med budget är huvudsakligen att upplåningen beräknas bli väsentligt lägre än beräknat. Det genomsnittliga resultatet under fyraårsperioden är cirka 41 mkr per år, vilket motsvarar cirka 2,7 procent av nettokostnaderna. Det innebär att även detta mål uppnås. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 19

22 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, mål för grundskola och gymnasiet samt mål avseende bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Budget Avvikelse 2012 Befolkningstillväxt (%) 1,4 1,5 0,1 1,1 Antalet påbörjade lägenheter Antal upplåtelseformer av nyproducerade lägenheter i större exploateringsområden Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök) Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen % Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV/IMprogrammen Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) Behov av särskilt boende, personer Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta * Exklusive Båtsmanstorpet som under perioden används inom Individ- och familjeomsorg ,8 95 0, ,6 90 2, * Befolkningstillväxten har i snitt under de senaste fem åren varit 1,2 procent, med en tillväxt på 1,1 till 1,4 procent per år. Sedan 1990 har genomsnittsökningen varit 1,4 procent. Kommunens befolkning uppgick till invånare vid årsskiftet. Det är en ökning med 509 personer. Ökningen beror på en nettoinflyttning på 337 personer och ett födelseöverskott på 172 personer. Under färdigställdes 233 lägenheter, varav 46 småhus och 187 flerfamiljshus, fördelade på 92 hyresrätter, 95 bostadsrätter och 46 äganderätter. Bland annat har bostadsrätter byggts i Landvetter och Mölnlycke centrum och, hyresrätter i Mölnlycke och Landvetter samt i Hindås och äganderätter i Långtjärnshöjd i Mölnlycke, Norra Önneröd i Landvetter och Älmhult i Hindås. Sammanlagt bestod bostadsbeståndet till 69 procent av äganderätt, 10 procent bostadsrätt och 21 procent hyresrätt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20

23 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Antalet påbörjade lägenheter är av stor betydelse för kommande års måluppfyllelse. Avvikelsen i antalet påbörjade lägenheter i förhållande till bostadsförsörjningsprogrammet beror i huvudsak bero på försenad byggstart i Landvetter centrum, kvarteret 2. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplanen. Målet att klara full behovstäckning och att alla föräldrar får sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform är uppnått. Föräldrarna har kunna välja verksamhetsform mellan förskola och familjedaghem. Även vårdnadsbidrag erbjuds. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan efter genomgången grundskola har ökat med nästan 2 procentenheter och ligger på en fortsatt hög nivå i relation till riket. Efter en nedgång i behörigheten till gymnasiet 2012 vände resultaten återigen upp. Detta förklaras av att grundskolan har anpassat undervisningen efter de nya behörighetsreglerna till gymnasiet som nyligen införts. Kunskapskraven i de nuvarande kursplanerna har ökat vilket innebär en större arbetsinsats och nya arbetsformer för elever och pedagoger. Samarbetet mellan grundskolan och Hulebäcksgymnasiet har förstärkts genom olika samarbetsformer, gymnasiet har presenterat yrkesförberedande program på alla grundskolor, samarbete har också ägt rum kring matematik och teknik och estetiska lärprocesser. Teknikskola för flickor är exempel på samverkan mellan Hulebäcksgymnasiet och grundskolans senaredel. För att öka grundskoleelevernas förståelse och intresse för gymnasieskolans yrkesprogram har det samarbetsområde som utvecklades 2012 fortsatt under. 92 procent av eleverna går ut med slutbetyg från gymnasiet vilket är betydligt över riksgenomsnittet som är på 85 procent. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når 100 procent eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast delvis uppfyllt. Under har alla med beslut om särskilt boende för äldre erbjudits en lägenhet inom 3 månader. 15 lägenheter på Ekdalagården har legat i malpåse, men kommer att öppnas när behov uppstår. Alla som har fått ett beslut om bostad för funktionsnedsatta har blivit erbjudna en plats inom tre månader. Alla beslut har dock inte verkställts utan alternativa lösningar har erbjudits. För barn/ungdomar med särskilda behov som inte kan tillgodoses i kommunens egna boenden köps plats hos andra vårdgivare. Sammantaget bedöms att målet är uppfyllt år. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21

24 KOMMUNÖVERGRIPANDE PERSONAL PERSONAL Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utveckling av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnades under året två halvdagars kommungemensam introduktion för nyanställda under våren respektive hösten. Genom introduktionen fick medarbetarna kommunkunskap och kunskap i bemötandefrågor samt inblick i kommunens verksamheter, juridik och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkade. Utöver den centrala introduktionen ska medarbetarna genomgå ett introduktionsprogram inom den enhet där de anställts. Medarbetarnas hälsa Härryda kommun arbetar brett med såväl hälsofrämjande som rehabiliterande insatser. Kommunen eftersträvar att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna. Inom kommunen finns en hälsoutvecklare som tillsammans med ett nätverk av ca 120 hälsoinspiratörer runt om på arbetsplatserna arbetar för att främja en hälsosam livsstil utifrån ledorden trivsel, gemenskap och hälsa. Under arrangerades ett antal föreläsningar om bland annat motivation, kost och stresshantering och hälsoutvecklaren har varit med i arrangerandet av såväl motions-, steg- och cykeltävlingar för kommunens anställda. Som en sporre har olika priser lottats ut kopplat till tävlingarna. Just stegtävlingen var mycket uppskattad enligt utvärderingen och 615 medarbetare deltog i 95 lag runt om i kommunen. Hälsoinspiratörerna har under hösten arbetat med projektet Minsta möjliga friskvård på respektive arbetsplats där medarbetarna utmanat sig själva i att klara små utmaningar under en månads tid för att förändra exempelvis sin kost eller sömn till det bättre. De har även haft två tillfällen med inspirationsdagar och flera har drivit egna projekt ute på sina arbetsplatser. Genom kommungemensamma aktiviteter ska samhörigheten öka och den sociala gemenskapen förbättras. Kommunen har ett nära samarbete med Härryda kommuns kultur- och idrottsförening (HKIF) som arrangerar aktiviteter inom områdena hälsa, kultur och idrott. Oasen förebygger och utvecklar Den hälsofrämjande enheten Oasen arbetar med att förebygga ohälsa, befrämja ett gott arbetsklimat, bidra med perspektiv gällande den psykosociala arbetsmiljön och därmed utveckla skilda verksamheter. Oasen har under året arbetat med bland annat arbetslagsutveckling där 210 medarbetare har deltagit i någon form. 120 medarbetare har haft enskilt samtalsstöd samt 140 medarbetare har fått ett eller oftast flera massagetillfällen under året. Massagen syftar till att framförallt förebygga ohälsa och i direkt mening reducera stressrelaterade symtom och erbjuds oftast tillsammans med enskilt samtalsstöd. Vidare arbetar Oasen med vissa insatser inom ramen för rehabiliteringsärenden i nära samarbete med personalspecialisterna. På förfrågan kommer representant(-er) från Oasen också ut VERKSAMHETSBERÄTTELSE 22