DELÅRSRAPPORT. Delårsbokslut Prognos

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT Delårsbokslut

2

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse, kommunen Fem år i sammandrag 2 Målstyrning 3 Mål för god ekonomisk hushållning, uppföljning 3 Finansiella mål 4 Sammanställning verksamhetsmål 4 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelseverksamhetsmål 6 Finansiell analys 7 Härryda kommun som arbetsgivare 14 Exploatering 15 Drift och investeringar 16 Verksamhetsredovisning, kommunen Politisk organisation 17 Sektor för utbildning och kultur 18 Sektorn för socialtjänst 20 Sektor för samhällsbyggnad 22 Sektor för teknik och försörjningsstöd 25 Sektorn för administrativt stöd 27 Räkenskaper, kommunen Upplysning om redovisningsprinciper 29 Resultaträkning och kassaflödesanalys 31 Balansräkning 32 Noter 33 VA-redovisning 35 Exploateringsredovisning 36 Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning Koncernöversikt, dotterbolagen 37 Resultaträkning och kassaflödesanalys 40 Balansräkning 41 Noter 42 Övrigt Begreppsförklaringar 43 Rapport medelsförvaltning 44 Delårsrapporten i Härryda kommun är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige för delårsbokslut per den 31 augusti samt prognos för året. Delårsrapporten produceras av ekonomi och upphandling och behandlas av kommunstyrelsen, för att godkännas av kommunfullmäktige. Sida

4 Fem år i sammandrag För att få en bild av kommunens ekonomiska ställning, redovisas över en femårsperiod mått från resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning. Mkr, där inget annat anges KOMMUNEN Folkmängd Antal tillsvidareanställda Öppen arbetslöshet 2,1% 2,0% 2,1% 1,9% 2,0% Inkl personer i arbetsbefrämjande åtgärder 3,6% 3,9% 3,7% 3,4% 3,9% Skattesats till kommun 20,62% 20,62% 20,62% 21,05% 21,05% Skatteintäkter, utjämning mm 1 777, , , , ,2 MÅTT FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Årets resultat 121,8 50,0 36,1-16,2 94,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,2 varav avskrivningar -97,0-91,9-87,6-80,6-73,4 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 93% 97% 98% 101% 94% Nettokost inkl finansnetto/ (skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning) MÅTT FRÅN KASSAFLÖDESANALYSEN Självfinansieringsgrad Resultat efter 65% 71% 65% 31% 80% finansnetto exkl avskrivningar/nettoinvesteringar MÅTT FRÅN BALANSRÄKNINGEN Kassalikviditet (Likvida medel + 40% 72% 50% 59% 55% kortfristiga fordringar)/kortfristiga skulder Balanslikviditet Omsättningstill- 18% 24% 20% 22% 23% gångar/(kortfristiga skulder + avsättningar) Totala tillgångar 2 162, , , , ,7 Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) inkl pensionsförpliktelser före % 19% 17% 16% 18% exkl pensionsförpliktelser före % 54% 52% 53% 55% Total skuldsättningsgrad 77% 81% 83% 84% 82% (Totala skulder + avsättningar)/totala tillgångar Tillgångar per invånare, kr Skulder per invånare, kr inkl pensionsförpliktelser före exkl pensionsförplikterlser före Eget kapital per invånare, kr Borgensåtagande per invånare, kr

5 Målstyrning Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Härrydamodellen Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Målen följs upp tre gånger per år. Fastställd budget är överordnad målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. = Målet är uppnått = Målet har inte uppnåtts = Målet är delvis uppnått Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. I kommunallagen anges att det för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk 3

6 hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Samtliga finansiella mål uppnås. Av fyra verksamhetsmål uppnås tre helt och ett delvis. Finansiell bedömning Finansiella mål Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 7,4 3,2 2,2 1,0 6,6 I samband med antagande av budget för fastställde kommunfullmäktige nya finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges nya fastställda finansiella mål syftar till att klara av framtida pensionsutbetalningar utan att urholka kommunens likviditet på sikt. Kostnaden enligt fullfondering beräknas bli 25 mkr lägre än kostnaden enligt blandmodellen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning bedöms uppnås med god marginal. Härryda kommun kommer enligt prognosen att redovisa ett överskott på 122 mkr för år, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 84 mkr. Måluppfyllelsen mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikator Budget Avvikelse Befolkningstillväxt (%). 1,6 1,4 0,2 1,4 Antalet påbörjade bostäder Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Antal upplåtelseformer av nyproducerade bostäder i större exploateringsområden Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %

7 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikator Budget Avvikelse Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 94,3 95 0,7 94,8 Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen, % Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV/IMprogrammen (Hulebäcksgymnasiet). Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (Mätdag 31/12) Behov av särskilt boende, personer 86,9 90 3,1 87, Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta 85* * * Exklusive Båtsmanstorpet som under perioden används inom Individ- och familjeomsorg Några större byggprojekt, såsom drygt 80 lägenheter i kvarteret 2 i Landvetter centrum, 40 småhus på Säteriet i Mölnlycke samt lägenheter i Hällingsjö centrum har försenats över årsskiftet. Befolkningstillväxten har varit något större än beräknat beroende på omflyttning i befintligt bostadsbestånd. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplanen. Målet att klara full behovstäckning och att alla föräldrar får sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform är uppnått. Föräldrarna har kunnat välja verksamhetsform mellan förskola och familjedaghem. Även vårdnadsbidrag erbjuds. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan efter genomgången grundskola ligger kvar på en fortsatt hög nivå i relation till riket. Värdet relaterar till elever i kommunal grundskola. Fridaskolan har för första gången elever som gått ur åk 9, vilket dock inte har påverkat resultatet nämnvärt. Samarbetet med Hulebäcksgymnasiet som presentation av yrkesförberedande program på alla grundskolor, samarbete kring matematik och teknik och estetiska lärprocesser samt teknikskola för flickor fortgår. Andelen elever som går ut med slutbetyg från gymnasiet ökar till 93 procent vilket är betydligt över riksgenomsnittet som är på 85 procent. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når hundra procent eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast som delvis uppfyllt. Målet förväntas bli uppfyllt. Genom god bostadsplanering och förebyggande arbete hålls behovet av bostäder för äldre på en fortsatt stabil nivå. Behovsutvecklingen ligger något lägre än den demografiska. Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning överensstämmer med den planerade utbyggnaden men till följd av försening i Landvetter finns en tillfällig brist, vilket innebär att köpta platser ökar. Sektorn räknar med att detta kommer i balans under planperioden. 5

8 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelse Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllda (i %) Delvis uppfyllda (i %) Bedöms ej bli uppfyllda (i %) Kan inte bedömas (i %) Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika och tobak Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Totalt (andel anges i genomsnitt) Måluppfyllelsen bedöms bli god då 93 procent av kommunstyrelsens 163 verksamhetsmål bedöms bli uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av verksamhetsmålen beräknas 120 bli uppfyllda, 31 beräknas bli delvis uppfyllda, nio beräknas ej bli uppfyllda och tre beräknas i något fall inte kunnat bedömas. 6

9 Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att visa om kommunen upprätthåller en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen genom att redovisa kommunens finansiella utveckling och ställning över tiden. Delårsbokslut: Härryda kommun redovisar för perioden, januari till och med augusti ett positivt resultat om 143,2 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 118,8 mkr. Periodresultatet motsvarar 9,7 procent av kommunens omsättning som uppgår till cirka 1,5 miljarder kronor. Det positiva resultatet består främst av följande poster: I samband med slutredovisning av Företagsparken 1 redovisas ett överskott på 25 mkr. Lägre lönekostnader, 17 mkr. Reavinst i samband med försäljning av fibernät, 13,3 mkr. Skuldförändring av semester och övertidsskuld, 32 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt positiva budgetavvikelse på 57,3 mkr Positiva resultat : För beräknas ett resultat om 121,8 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 83,9 mkr. Resultatet motsvarar 5,5 procent av kommunens omsättning som uppgår till cirka 2,2 miljarder kronor. Det positiva resultatet består främst av följande poster: I samband med slutredovisning av Företagsparken 1 redovisas ett överskott på 25 mkr. Lägre lönekostnader, 20 mkr. Reavinst i samband med försäljning av fibernät, 13,3 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt positiva budgetavvikelse på 46 mkr. Resultatutveckling Resultatutveckling Mkr Mkr Inga jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. I kommunens delårsbokslut samt prognos för förekommer inga jämförelsestörande poster. förekom det två jämförelsestörande poster. Återbetalda premier från AFA försäkring samt finansiell kostnad för pensionsskulden till följd av sänkt diskonteringsränta. 7

10 Balanskravet uppnås Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska vid sådana lägen anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske om inte synnerliga skäl finns. Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med två poster, realisationsvinster och kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före Delårsbokslut: Justerat resultat, plus 113 mkr. Avstämning av balanskrav, mkr Redovisat resultat enligt fullfond 143,2 91,3 Pensionsförpliktelser före ,9 31 Redovisat resultat enligt blandmodellen 126,3 122,3 Realisationsvinster -13,3 0,0 Balanskravsresultat 113,0 122,3 : Justerat resultat, plus 83 mkr. Avstämning av balanskrav, mkr Redovisat resultat enligt fullfond 121,8 50,0 Pensionsförpliktelser före ,4 43,5 Redovisat resultat enligt blandmodellen 96,4 93,5 Realisationsvinster -13,3-2,1 Balanskravsresultat 83,1 91,4 Delårsbokslut: Verksamhetens intäkter är 297 mkr, vilket är en ökning med 12 mkr jämfört med föregående delår. Det ingår en reavinst på 13 mkr för försäljning av kommunens fibernät och ett överskott på 25 mkr avseende Företagsparken 1. I delåret för ingår återbetalning från AFA med 28 mkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 44 mkr och uppgår till mkr. Kostnader avseende avskrivningar har ökat med 2 mkr till 63 mkr, vilket beror på den höga investeringsnivån. Intäkter och kostnader : Verksamhetens intäkter prognostiseras till 433 mkr. Det är en ökning med 6 mkr jämfört med. Även i prognosen ingår reavinst på 13 mkr och överskott på 25 mkr. I bokslut ingår återbetalning från AFA med 28 mkr. Verksamhetens kostnader bedöms öka med 63 mkr till mkr. Kostnader avseende avskrivningar förväntas öka med 5 mkr till 97 mkr. Verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader bör vara lägre än kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Ett mått på detta är nettokostnadernas andel av dessa, som visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. Enligt de finansiella målen ska intäkterna överstiga kostnaderna med minst 2,5 procent av nettokostnaderna, då en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter. Delårsbokslut: Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto uppgår till 88 procent. Jämfört med föregående år är det en förstärkning med fyra procentenheter. Verksamhetens nettokostnader redovisar 1 028,5 mkr, vilket är en ökning med 34,4 mkr jämfört med föregående delår. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till 1 184,4 mkr, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. : Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto beräknas uppgå till 93 procent och är en förbättring med fyra procentenheter. Nettokostnaderna beräknas uppgå till 1 639,7 mkr, vilket är en ökning med 61,7 mkr jämfört med. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning prognostiseras uppgå till 1 777,3 mkr, vilket är en ökning med 2,8 procent jämfört med föregående år. Skatteintäkter, utjämning med mera redovisar en positiv budgetavvikelse på 6 mkr. 8

11 Delårsbokslut: Periodens nettoinvesteringar uppgår till 154 mkr vilket är 83 mkr lägre än en rak periodiserad budget samt 42 mkr högre än föregående år samma period. Hög investeringsnivå : Investeringarna ligger på en hög nivå och budgeten uppgår till 355 mkr inklusive ombudgetering från bokslut med 95 mkr. Enligt prognos beräknas investeringsnivån för till 339 mkr, vilket är 16 mkr lägre. Inköp planeras av två markområden för 31 mkr respektive 44 mkr. Det första är överklagat och utbetalning prognostiseras inte ske under. Inom gator och park har projekt blivit försenade och redovisar ett överskott på 19 mkr. Ny dricksvattenledning i Rådasjön beräknas inte färdigställas. Nettoinvesteringar Mkr Soliditeten stärks Soliditeten är ett mått för att beskriva kommunens styrka på lång sikt, och visar hus stor del av kommunens tillgångar som kommunen själv finansierat, det vill säga kommunens eget kapital förhållande till det bokförda värdet på tillgångarna. Delårsbokslut: Soliditeten för perioden enligt fullfondsmodellen uppgår till 25 procent, vilket är en förbättring med fyra procentenheter jämfört med föregående delår. Den främsta orsaken är ett starkt resultat. : Det prognostiserade resultatet ökar det egna kapitalet med 122 mkr, vilket kombinerat med en lägre upplåning än beräknat resulterar i en ökning från 19 procent i års bokslut till 23 procent % 13 Soliditetsutveckling

12 Delårsbokslut: Bokförda tillgångar uppgår till mkr, vilket är en ökning med 142 mkr jämfört med delår. Delårsbokslut: Den långfristiga skulden uppgår till 400 mkr varav 325 mkr avser banklån, 68 mkr avser skuld till VA-kollektivet och resterande 6 mkr avser skuld för gatukostnadsersättning och investeringsbidrag. Under perioden har 1 mkr amorterats. VA-kollektivets ej driftbokförda anläggningsavgifter bokförs som en långfristig skuld. Från och med hanteras även gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag på motsvarande sätt. Jämförs sammantaget den långfristiga skulden med motsvarande period föregående år är det en ökning med 10 mkr. Tillgångarna ökar Långfristiga skulder : De totala bokförda tillgångarna beräknas uppgå till mkr, vilket är en ökning med 174 mkr jämfört med. Kommunens strategi är att huvudsakligen äga de lokaler man har för avsikt att använda långsiktigt. Kommunen äger 88 procent av den använda ytan. Anläggningstillgångarna beräknas uppgå till mkr. : Den långfristiga skulden är prognostiserad till 404 mkr varav 325 mkr avser banklån och resterande 79 mkr avser skuld till VA- kollektivet mfl. 75 mkr av kommunens banklån amorterades under september. Upplåning kan dock ske om beslutade markförvärv genomförs under året. I prognosen är nyupplåning upptagen till 75 mkr. Kommunen har budgeterat för en långfristig upplåning på 650 mkr. en exklusive anslutningsavgifter innebär att 325 mkr lägre än budgeterat följs inte finanspolicyn då 38 procent av lånestocken förfaller under en 12-månadersperiod jämfört med tillåtna 25 procent. Avvikelsen försvinner med en kommande amortering per den Finanspolicyn kommer att följas under resten av året. Delårsbokslut: Kommunen har fram till augusti fortfarande en högre likviditet än vad som är önskvärt, 120 mkr. Orsaken är en i huvudsak en kombination av högre likviditet under år än planerat och beslutade icke genomförda markinköp. Jämfört med föregående delår har likviditeten ökat med 66 mkr och jämfört med årsskiftet har den minskat med 21 mkr. Delårsbokslut: Härryda kommuns totala pensionsskuld uppgår per 31 augusti år till 823 mkr, varav 691 mkr eller 84 procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden uppgick till 23 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 uppgick till 20 mkr. Den höga likviditetsnivån förväntas sjunka Pensionsskuld 10 : Under september månad minskas likviditeten genom en amortering på 75 mkr. Kassalikviditeten är prognostiserad till 40 mkr vid årets slut. : Härryda kommuns totala pensionsskuld redovisas som avsättning och förväntas uppgå till 816 mkr, varav 683 mkr eller 84 procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden beräknas uppgå till 35 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 beräknas uppgå till 30 mkr. Dessa utbetalningar kommer att öka till 2020-talet i samband med fler pensionsavgångar. Långtidsprognosen för pensionsskulden visar att utbetalningarna

13 under 40 år kommer att bli cirka 400 mkr högre än kostnaden. Långtidsprognosen innebär i genomsnitt ett ökat likviditetsbehov på cirka 10 mkr årligen. För att hantera detta behövs en resultatförbättring med samma belopp som pensionsskulden sjunker. Oförändrat borgensåtagande Kommunens borgensåtagande består till 89 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen är 10 procent. Resterande del är borgensåtaganden som avser uppförande av egnahem före år 1992, så kallade förvärvslån, som fortsatt att minska. För närvarande bedöms inte kommunens borgensåtagande utgöra någon väsentlig risk. Delårsbokslut: Kommunens borgensåtagande uppgick vid delåret till 99,2 mkr, vilket är oförändrat med bokslut men ökning jämfört med föregående delår med 25 mkr. Ökningen avser utökad borgen för Härryda Energi AB. : Ingen förändring planeras. Delårsbokslut: Budgetavvikelse uppgår till 119 mkr, varav sektorerna redovisar plus 58 mkr. Budgetavvikelserna utgår ifrån en rak periodiserad budget i tolftedelar. Vissa kostnader och intäkter fördelar sig dock inte jämt över året, exempelvis sker ofta start av tillkommande verksamheter under senare delen av året. Resultat jämfört med budget :Härryda kommun prognostiserar för helåret ett positivt resultat på 122 mkr och en budgetavvikelse på 84 mkr. Resultatet innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås med god marginal. Sektorerna redovisar en positiv avvikelse på 46 mkr och resterande 38 mkr hänför sig till överskott inom finansförvaltningen. Mellan och inom sektorerna finns både mindre och större avvikelser, vilket kommenteras och analyseras under respektive sektor. Slutredovisning av Företagsparken 1 inom samhällsbyggnad uppgår till 25 mkr och reavinst om 13,3 mkr i samband med försäljning av kommunens fibernät inom teknik och förvaltning är de största posterna. För helåret återkommer i stort samma budgetavvikelser som i delåret. Den största skillnaden är semester- och ferielöneskulden som ökar igen med ca 32 mkr i bokslutet. Till och med september har tre uppföljningar och ett delårsbokslut inklusive prognos genomförts. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetetavvikelse på 61 mkr och de största avvikelserna är skuldförändring av semester- och ferielöner, 32 mkr samt kalkylerad lönerevision och med 17 mkr. 11

14 Budgetavvikelse 31/8 Budgetavvikelse 31/12 Mkr 65 UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans 61 Mkr UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans Effektiv resursanvändning Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som förvaltningen tagit fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs oavsett total resursåtgång och kvalitet. En sammanställning av indikatorerna finns i verksamhetsplanen och det framgår bland annat att det inte finns något självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna eller vilka resultat som kan uppmätas. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisas den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut. Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola VoO Individ- o familjeomsorg 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% Som framgår av diagrammet ovan är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola lägre än förväntat, medan kostnaderna för förskola och vård och omsorg är högre än de förväntade. Kostnaderna för IFO belastas med de förebyggande åtgärder som bokförs här. Uppgifterna redovisar inte kvalité i verksamheten. Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. I ledningsgruppens gemensamma arbete under året har fokuserat på två områden; tillgänglighetbemötande samt kvalitet-effektivitet. 12

15 Framtiden Delårsrapporten pekar mot ett mycket bra ekonomiskt utfall och en måluppfyllelse som är fortsatt hög. Årets goda resultat kommer att underlätta att uppnå de finansiella målen för hela perioden och innebär att årets höga investeringsnivå kan finansieras utan nyupplåning. Härryda kommun kommer av allt att döma att fortsätta att växa i en relativt jämn takt. Det innebär fortsatt utbyggnad av förskolor och grundskolor, och möjligen nyetableringar av fristående aktörer inom förskola och skola. De kommunala förskolorna och skolorna måste behålla sina goda resultat och vidareutveckla sitt kvalitetsarbete och bli bättre på att föra ut information om sina verksamheter. Arbetet med att skapa förutsättningar för att alla unga skall komma in i samhället på ett bra sätt kommer att kräva en utvecklad samverkan mellan näringsliv och utbildning. Den digitala utvecklingen inom och utom kommunens verksamheter kräver ökad IT-kompetens med verksamhetsinsikt för att de olika digitala systemen och tjänsterna ska motsvara medborgarnas, brukarnas och personalens förväntningar. I framtiden kommer tekniska lösningar fylla en allt större funktion i att underlätta i människors vardag och att ge stöd för mer effektiva arbetssätt. Lansering och utveckling av Landvetter Stad kommer att bli en ekonomisk och organisatorisk utmaning för kommunen. Ett fortsatt arbete med interna och externa aktörer kommer att vara en viktig del i planeringen. Enligt SKL:s flerårskalkyl som tar hänsyn till de kommande demografiska behoven krävs skattehöjningar på med 35 öre 2017 för Sveriges kommuner. Sammantaget är det en stor utmaning för kommunerna att finansiera ökande behov på grund av ändrad demografi och dessutom fortsätta att höja standard och servicenivå. Härryda kommun kommer troligen även fortsättningsvis att ha lite bättre förutsättningar än den genomsnittliga kommunen. Ekonomiutskottet har lämnat sitt förslag till budget/plan inför de kommande åren. Förslaget innehåller en stark budget, men ändå uppnås inte de finansiella målen i alla avseenden under den aktuella perioden. Det är framförallt soliditetsnivån som inte ser ut att öka i den takt som målen anger. På sikt är det fortsatt viktigt att de finansiella målen uppnås om pensionsbetalningarna skall kunna finansieras utan ökad upplåning. 13

16 Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare. Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Programmet beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. Det är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån programmet sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. För att ringa in förbättringsområden gör kommunen vart annat år en medarbetarenkät. Enkäten genomfördes förra året för att ta tempen på den psykosociala arbetsmiljön samt skapa underlag för att förbättra verksamheterna. Den visade på förvaltningsnivå inga stora förändringar gentemot tidigare år. Medarbetarskapet är det första perspektivet för att skapa en bra verksamhet. Under våren har de arbetsplatser som uppvisat s.k. kritiska värden i medarbetarenkäten arbetat fram handlingsplaner för att förbättra dessa områden. För att ge en bra start för nya medarbetare har det genomförts en bussrundtur för nyanställda samt utbildningen I allmänhetens tjänst. Sjukfrånvaron för första halvåret var 6,3 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Detta är ett trendbrott sett till den ökning som skett de senaste åren, men det är svårt att bedöma om minskningen är tillfällig eller ej. Korttidsfrånvaron (dag 1-14) var 2,7 procent och den längre frånvaron (mer än 14 dagar) var 3,6 procent. Sjukfrånvaron har minskat för såväl män som kvinnor jämfört med samma period föregående år. Kvinnor som grupp hade 7,0 procent i sjukfrånvaro och män 3,5 procent. Kommunen arbetar både proaktivt, exempelvis med den hälsofrämjande enheten Oasen, företagshälsovården och hälsoinspiratörer, och reaktivt med rehabilitering i samverkan med företagshälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ledarskap är det andra perspektivet. För att det personalpolitiska programmet ska få genomslag och ett gott chefskap ska genomsyra organisationen genomgår alla nya chefer i kommunen en utbildning. Från och med föregående år erbjuds även fortsatt utbildning i ledarskap för erfarna chefer. Vidare genomförs två ledarskapsträffar om året där samtliga chefer i kommunen deltar. Ledarskapsträffen under våren handlade om verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Kommunikation och samverkan är det tredje perspektivet som sammanbinder det personalpolitiska programmet. Under våren har samtliga skyddskommittéer genomgått utbildning via företagshälsovården i psykosocial arbetsmiljö och en större utvärdering av det hälsofrämjande arbetet har genomförts. Antal anställda 31-aug 31-aug 31-dec Antalet tillsvidareanställda Antalet visstidsanställda med månadslön Andel kvinnor, procent 82,7 82,8 82,7 14

17 Exploatering Sektorn för samhällsbyggnad, mark och bostad arbetar aktivt med exploatering av mark för bostäder och säkerställer tillgång till mark för infrastruktur och verksamhetsetableringar. I kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning anges att bostadsbyggandet ska utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 procent kan mötas med bostäder i alla upplåtelseformer. Mark och bostad upprättar och reviderar, tillsammans med övriga verksamheter inom samhällsbyggnad, årligen kommunens bostadsförsörjningsprogram. I programmet redovisas olika exploateringsområden för bostäder, tid för byggstart, antal bostäder och typ av upplåtelseform. Projekten är samordnade utefter övriga förutsättningar som investeringar för infrastruktur och upprättande av detaljplan. För varje exploateringsprojekt görs en bedömning av projektets förutsättningar att genomföras samt dess ekonomi. Inga exploateringsprojekt startar om de inte bedöms genomförbara med en godtagbar ekonomi. I huvudsak sammanfaller detaljplaneområde, gatukostnadsområde med exploateringskontots inkomster och utgifter. Löpande inkomster, till exempel vid tomtförsäljning, och utgifter, till exempel för markarbete, avseende pågående exploateringsprojekt redovisas och bokförs på balansräkningen som en tillgång eller skuld. Först när projektet, efter flera år, är färdigställt bokförs vinsten eller förlusten i resultatet för året. För delårsbokslutet för per den 31 augusti överstiger inkomsterna utgifterna med 70,8 mkr. En sammanställning av samtliga projekt redovisas på sidan 36. Aktuella exploateringsprojekt Under pågår 20 projekt varav ett beräknas slutredovisas. Industrimark Företagsparken 1 Solsten Kommunalägda marken slutsåld, slutliga beläggningsarbeten på gator beräknas till Projektet slutredovisas. Företagsparken 2 Försäljning av industrimark pågår. Av färdigplanerad mark återstår cirka kvm. Intressenter finns. Fläskebo Av färdigplanerad industrimark återstår bara kvm vilken intilliggande verksamhet avser att förvärva. Osålt område fungerar idag som parkering för Landvetter Ryttarsällskaps ridbanor. Ridbanorna avses att flyttas från området. Bårhults företagspark Detaljplan för utvidgning av befintligt verksamhetsområde överklagad. Björröd Försäljning av industrimark pågår, totalt inom Björrödsområdet finns cirka kvm mark tillgängligt. Området lämpar sig för såväl större som mindre etableringar. Förfrågningar finns. Björkåsen Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm finns tillgängligt. I första hand är området lämpligt för mindre etableringar. Hindås Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm mark finns tillgängligt. Mark för bostäder Hönekulla By 13 parhus har färdigställts.33 bostadsrätter har byggstartat 2012, 36 hyresrätter och 23 bostadsrätter byggstartar. Stenhuggeriet Laga kraft vunnen detaljplan. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata planeras till 2015, ett fåtal nya småhustomter finns därefter för utbyggnad. Kobacka Laga kraft vunnen detaljplan. Kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata med planerad byggstart 2015, ett fåtal nya småhustomter finns därefter för utbyggnad. Norra Önneröd Byggnation om 18 bostadsrätter och 47 hyresrättslägenheter i flerbostadshus har uppförts. Kommunen har totalt sålt 38 småhustomter varav de 2 sista säljs under hösten. Landvetters Backa Detaljplanearbete pågår. Etappvis utbyggnad av gata och va med start preliminärt hösten Nya Landvetter centrum Detaljplanearbete pågår, översyn av gatustrukturer samt studie av förutsättningar för flerbostadshus har första etappen om 64 bostadsrättslägenheter färdigställts. Preliminär byggstart kvarteret 2 våren Grönsångarvägen Laga kraft vunnen detaljplan. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gatan pågår fram till hösten Därefter kan 38 nya småhustomter byggas. Härryda kommun äger 12 småhustomter. Råda Torg Flerbostadshus med 16 lägenheter inklusive kontor färdigställs under hösten. Bostäder vid skolan i Hällingsjö. Laga kraft vunnen detaljplan. Byggstart ca 12 hyreslägenheter våren Solåsen Hindås. Detaljplaneläggning pågår. Området planeras med blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Börjesgården Sista kommunala småhustomten säljs hösten. Enebacken Detaljplanearbete pågår. Området avses bli Mölnlyckes nästa större utbyggnadsområde. Första etappen innehåller radhus och flerbostadshus med byggstart hösten. I hela området planeras blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Fagervallen Hindås Utbyggnad av kommunalt va och gata färdigställt under Sista kommunala 6 tomterna säljs under hösten. 15

18 Drift och investeringar Härryda redovisar i prognosen för ett resultat på 122 mkr, vilket är en budgetavvikelse på 84 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt en positiv budgetavvikelse på 46 mkr. Investeringsnivån för beräknas uppgå till 339 mkr, vilket är 16 mkr lägre än budgeterat. Kommentarer till drift- och investeringsredovisningen finns under respektive sektor. Avvikelse budget aug-14 aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 DRIFT PER SEKTOR, TKR Verksamhetskostnader Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (verks.kostnad) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter o finansnetto RESULTAT INVESTERING PER SEKTOR, TKR aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Utbildning och kultur Socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd SUMMA NETTOINVESTERING

19 Politisk organisation Härryda kommun har sedan 1999 en politisk organisation där kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för all verksamhet. Förvaltningen är organiserad utifrån den politiska organisationen. Verksamheten prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Delår 31/8-14 Resultaträkning Mkr Intäkter 1,1 0,0 1,1 Kostnader 10,8 8,7 7,3 Nettokostnader 9,7 8,7 6,2 Kommunbidrag 9,7 8,6 6,5 Avvikelse 0,0-0,1 0,3 Ekonomi Drift Avvikelse budget aug-14 aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Tkr Verksamhet Politisk organisation Nettokostnad Delårsresultat Den politiska organisationen redovisar ett överskott på 0,3 mkr. Både kostnaderna och intäkterna är högre än föregående år, vilket beror på valen under året. helår samt budgetavvikelse Verksamheten prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. 17

20 Utbildning och kultur Måluppfyllelsen är hög, där alla mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Antalet barn i verksamheten är lägre än budgeterat, varför sektorn prognostiserar ett överskott om 3,7 mkr. Delår 31/8-14 Resultaträkning Mkr Intäkter 200,6 196,6 119,6 Kostnader 1 188, ,4 771,2 Nettokostnader 987,9 980,8 651,6 Kommunbidrag 991,6 989,1 660,2 Avvikelse 3,7 8,3 8,6 Uppdrag Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur samt PFF (planering, fritid ungdom och folkhälsa). Mål och uppdrag för verksamheten finns i internationella, nationella och lokala styrdokument samt i lagar och förordningar. Måluppfyllelse Sammantaget uppvisar Sektorn för Utbildning och Kultur en god måluppfyllelse. Av 28 mål, inklusive målen för god ekonomisk hushållning, bedöms 23 som uppfyllda och fem som delvis uppfyllda. Förskolan prognostiserar en god måluppfyllelse, men fortsätter att utveckla uppföljning och dokumentering av barns utveckling och interkulturella språkmiljöer. Grundskolan uppvisar goda eller mycket goda resultat i ett nationellt perspektiv. Däremot sjunker andelen elever i åk 9 med betyg i alla ämnen något. Hulebäcksgymnasiet har i jämförelse med riket färre avhopp och högre slutbetyg. Elevernas trivsel är fortsatt hög och söktrycket är bra trots att konkurrensen ökar och antalet elever i regionen minskar. Vuxenutbildningen har genom att uppdragsutbildningar och yrkesvuxutbildningar påbörjats breddat utbudet under. På så vis har verksamheten blivit mindre sårbar för svängningar i övriga utbildningsutbud. Antalet kulturaktiviteter och besökare till kulturevenemang är fortsatt högt. Bibliotekens öppettider ökar och kommuninvånarna fortsätter att besöka Kulturhuset och biblioteken och låna mycket böcker. Ekonomi Driftredovisning Drift Avvikelse budget aug-14 aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Tkr Verksamhet Ledning Förskola Grundskola Gymnasiet Vuxenutbildning Kultur Planering, fritid ungdom, folkhälsa Fritid Nettokostnad Delårsresultat Sektorns delårsavvikelse uppgår till 8,6 mkr. Inom sektorns verksamheter varierar delårsavvikelsen jämfört med prognosavvikelsen. En förklaring är att sektorns kostnader och intäkter inte faller ut med jämna tolftedelar som budgeten gör. Ett exempel är 18

21 grundskoleverksamheten där fler barn under hösten gör att höstterminens personalkostnader är högre än vårterminens. Ett annat är inom förskolan där ett antal pedagogiska satsningar planeras under hösten, bland annat ett större inköp av läsplattor som ett dokumentationsverktyg för pedagogerna i förskolan. helår samt budgetavvikelse Sektorn visar ett överskott om 3,7 mkr vilket motsvarar en procentuell avvikelse om 0,4 procent. Inom sektorn finns både positiva som negativa avvikelser. Till följd av färre barn i verksamheten än budgeterat prognostiserar både för- och grundskolan överskott. Även PFF visar ett överskott, vilket beror på vakanser och tillfälliga ledigheter. Gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott om 2,9 mkr på grund av att köpta särskoleplatser överskrider budgeterade anslag. Under var underskottet för köpta särskoleplatser 4,9 mkr. Inför ökades budgeten med 1,5 mkr och kostnaderna väntades samtidigt minska. Kostnaderna har minskat under men inte i den utsträckning som prognostiserats. Dels är det något fler elever än väntat, dels är kostnaden per plats högre än budgeterat. Inför 2015 ökats budgeten med ytterligare 2,5 mkr och det skall täcka det behov som ses idag. Vuxenutbildningen och kultur visar inga eller mindre avvikelser. Investeringsredovisning Investering aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Tkr Verksamhet Utbildning och kultur Nettoutgifter Sektorn prognostiserar totalt sett ett överskott om 1,8 mkr. Överskottet beror på tidsförskjutningar av inventarieinköp. I säteriområdet planeras dels renovering av Säteriskolan, dels en ny förskola (Tallgården). Tallgården kommer inte att färdigställas förrän 2015, därför lämnar förskolan ett överskott. Några större inventarieinköp till upprustningen av Säteriskolan kommer att göras först Framtiden Kommunen växer mest procentuellt sett i regionen vilket innebär fler barn i verksamheterna. Den stora utmaningen är att behålla god kvalitet och goda resultat i kommunal verksamhet. Under de kommande åren är det främst antalet barn i grundskoleålder som ökar kraftigt. Det ställer krav på grundskolan men också på kulturskolan och på fritidsverksamheten att möta behov och förväntningar från brukare, vårdnadshavare och personal. Elevunderlaget för gymnasiet i Härryda kommun kommer fortsatt att minska för att vända uppåt Hulebäcksgymnasiet behöver fortsätta att vara en attraktiv och högkvalitativ skola i konkurrensen om eleverna i regionen. Utan stort tillskott av elever från andra kommuner skulle gymnasiet inte kunna behålla sin organisation. Kulturhuset i Landvetter tas i bruk i början av 2015, med bibliotek, kulturskola, samlingslokaler, fritids- och föreningslokaler. Vuxenutbildningen har framgångsrikt fått tillstånd att starta fem yrkeshögskoleutbildningar hösten. Tio nya ansökningar görs för 2015 och utfallet av dessa ansökningar har stor betydelse för verksamheten. En utmaning för utbildningsverksamheterna är att höja skolans och lärarnas status. Det är avgörande att förtroendet för verksamheten ökar och att skolan blir en attraktiv arbetsplats så att studenter, med goda förutsättningar för yrket, lockas till lärarutbildningen. Skolans aktörer behöver bli bättre på att informera och kommunicera samt att påvisa att verksamheten baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 19

22 Socialtjänst Sektorn räknar med god måluppfyllelse för. 70 % av målen förväntas bli helt uppfyllda och endast 1 % befaras bli ej uppfyllda. en för helåret pekar mot ett överskott på 6,2 mkr. Delår 31/8-14 Resultaträkning Mkr Intäkter 162,5 158,3 113,0 Kostnader 677,7 666,4 450,7 Nettokostnader 515,2 508,1 337,7 Kommunbidrag 521,4 502,1 346,9 Avvikelse 6,2-6,0 9,2 Uppdrag Sektorn för Socialtjänst har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och arbetsmarknadsåtgärder. Måluppfyllelse Sektorn för Socialtjänst räknar med god måluppfyllelse för. 23 av 33 verksamhetsmål förväntas bli helt uppfyllda, 8 delvis uppfyllda och 2 ej uppfyllda. Inom Individ- och familjeomsorgen förväntas målen kring barn och unga och arbetsmarknadsåtgärder endast bli delvis uppfyllda. Detta på grund av att personalomsättning och hög arbetsbelastning påverkar möjligheterna till olika samtalsinsatser och uppföljning. Färre personer än förväntat har också kommit ut i egen sysselsättning eller studier. Målet samordnade utbildningsinsatser med skolan antas inte bli uppfyllt, då det är ersatt med annan samverkansform. Målen rörande funktionshinder förväntas till största del bli uppfyllda. Inom vård och omsorg nås troligtvis inte målet kring brukarens kännedom om sin kontaktman men arbetet fortsätter och ambitionen är att så många som möjligt skall känna till sin kontaktman. Hälsa och bistånd räknar inte med full måluppfyllelse gällande målen för palliativ vård och stöd till anhöriga vid närståendes bortgång. Mätningar visar dock att andelen smärtskattade patienter ökar samt att andelen som erbjuds efterlevandesamtal ligger bland de högsta i regionen. Målet kring verkställighet av LSS-beslut inom kommunen förväntas endast uppfyllas delvis, då andel köpta platser är högre än budgeterat vilket beror på att kommunens boenden är fullbelagda. Ekonomi Drift Avvikelse budget aug-14 aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Tkr Verksamhet Ledning och administration Vård och omsorg Hälsa och bistånd Individ- och familjeomsorg & funktionshinder Nettokostnad Driftredovisning Delårsresultat Sektorns delårsresultat är 9,2 mkr att jämföra med ett negativt resultat på 7,5 mkr samma period föregående år. Vård och omsorg har ett lägre utfall än vilket till största delen beror på lägre kostnader för hemtjänst och personlig assistans samt högre intäkter i form av statliga stimulansmedel. Individ- och familjeomsorg och Funktionshinders utfall är högre än 20

23 motsvarande period förra året beroende på högre kostnader och intäkter för ensamkommande flyktingbarn och högre kostnader för ekonomiskt bistånd. I delårsbokslutet uppgår sektorns budgetavvikelse till ett överskott på 9,2 mkr vilket är något positivare än den prognostiserade avvikelsen för helåret på 6,2 mkr. Detta beror till största delen på att statliga simulansmedel, återsökta bidrag, intäkter och kostnader ej är jämnt fördelade över året. helår samt budgetavvikelse Sektorn för Socialtjänst prognostiserar ett överskott på 6,2 mkr, med stora variationer i avvikelser mellan anslagen. Negativ avvikelse bedöms avseende utbetalning av ekonomiskt bistånd, 4,5 mkr, där åtgärder är vidtagna i budget för att biståndet skall minska under För köpta platser både när det gäller barn och unga samt vuxna med funktionsnedsättningar beräknas ett underskott på 8 mkr. Det beror på att verksamheten saknar platser för yngre personer med autism/ autismliknande diagnos där externa platser köps. Under 2015 startas boende i egen regi för målgruppen och behovet av externt köpt vård minskar. De negativa budgetavvikelserna vägs upp bland annat av den enhet på Ekdalagården som under året hålls i malpåse där budgeterade medel på ca 10 mkr ej nyttjas. Färre beviljade timmar inom personlig assistans ger ytterligare överskott på 3,4 mkr och de särskilda boendena prognostiserar tillsammans ett överskott på 1,2 mkr. Investeringsredovisning Sektorns investeringsbudget uppgår till 4,3 mkr varav 3,2 mkr prognostiseras att användas. Överskottet beror på senareläggning av vissa it-investeringar inom sektorn. Investering aug-14 aug-13 Avvikelse budget-14 Tkr Verksamhet Socialtjänst Nettoutgifter Framtiden Kommunen växer och fler barnfamiljer flyttar in. När antalet barn och ungdomar ökar totalt i kommunen medför det även ett ökat behov av stöd till barn som far illa. Under 2015 förstärks verksamheten genom ökat metodstöd och fler socialsekreterare. Det ger bra förutsättningar för en långsiktigt stabil organisation som kan möta framtida behov. Behovet av särskilda boendeformer för äldre och för personer med funktionsnedsättningar ökar i en takt som i stort sett följer planerade byggnationer. De närmaste åren framåt kommer utvecklingen av tekniska lösningar för att underlätta i människors vardag utvecklas och få en allt större påverkan på utformningen av socialtjänstens insatser. Kommunens utbyggnad av fibernät ger nya möjligheter för t.ex. trygghetslarm och övrig ehälsa. Behovet av försörjningsstöd fortsätter att öka, en utveckling som Härryda kommun delar med de flesta av landets kommuner. Härryda kommun har ändå bra förutsättningar genom att andelen av befolkningen som får försörjningsstöd är låg och att en rad åtgärder och projekt arbetar för att bryta den negativa utvecklingen. Inför 2015 planeras ytterligare åtgärder för att bromsa utvecklingen. Fler och fler ensamkommande barn och ungdomar anländer till Sverige. För att kunna ta emot ungdomarna på ett tryggt sätt planeras för ett boende i egen regi i kommunen. 21