Bollebygds kommun - mål och budget

Transkript

1 Fastställd av kommunfullmäktige Dnr: KS2011/207 Bollebygds kommun - mål och budget

2 Förord Bollebygds kommun är en attraktiv kommun. En rad samverkande faktorer gör att kommunen i allt högre grad upplevs som en god boendekommun. I synnerhet attraherar vi barnfamiljer som i Bollebygd finner en god uppväxtmiljö för barnen. Detta är naturligtvis oerhört glädjande, men det innebär också en utmaning för kommunen. Den kraftigt ökade efterfrågan på förskoleplatser medför kortsiktiga problem med stora barngrupper och på lite längre sikt påfrestningar på kommunens ekonomi som en följd av den utbyggnad av nya avdelningar som är nödvändig. Parallellt med detta pågår en mycket omfattande om- och nybyggnation av förskolor och av lokalerna vid Bollebygdskolan samt en expansion av LSS-verksamheten genom såväl daglig verksamhet som eget boende. En likaledes omfattande renovering av Bollegården är just avslutad och medför också högre driftskostnader för den verksamheten. Bra och ändamålsenliga lokaler är en viktig förutsättning för att vi ska kunna erbjuda en god verksamhet, men om vi ska nå vårt mål om att Bollebygds kommun ska vara den bästa boendekommunen i Västra Götaland behöver vi också se till att vi har den bästa kommunala verksamheten på alla områden. Om vi ska kunna bibehålla en fortsatt god ekonomi samtidigt som efterfrågan på tjänster ökar kraftigt måste vi kunna kombinera kostnadskontroll med kontinuerlig utveckling av våra verksamheter. Vi avser därför att omgående starta ett strategi- och visionsarbete för framtidens Bollebygd. Avsikten är att engagera så många som möjligt; beslutsfattare, anställda, brukare och övriga intresserade. Uppdraget måste vara att, så långt det är möjligt, skapa samsyn kring målen såväl på kort som längre sikt. Vi måste också finna vägar att utforma verksamheterna så att alla de goda krafter som idag finns i vår organisation också uppmärksammas och ges utrymme att delta i utvecklingen. Vi måste ge medarbetare på alla nivåer i vår organisation generösa möjligheter att inhämta goda idéer i omvärlden genom besök i andra kommuner och verksamheter. Detta ska leda till att Bollebygd om några år ska framstå som det självklara valet när man söker en kommun att åka till för att hämta inspiration. Förslag till budget 2012 innehåller förslag till budgetramar för nämnderna. Förändringskraven, dvs. det generella effektiviseringskrav, som de senaste åren funnits med i budgeten finns kvar men är i förslaget differentierat på så sätt att Barn- och utbildningsnämnden inför 2012 befriats från detta med hänsyn till den ansträngda situationen inom främst förskoleverksamheten, medan vi bedömer att det finns utrymme för att behålla förändringskravet för övriga nämnder och styrelsen. De politiska prioriteringarna är begränsade i budgetförslaget. Vi tillför kommunstyrelsen ytterligare 300 tkr för en fortsatt uppbyggnad av kultur- och musikskolan i samarbete med Härryda kommun, samt 650 tkr till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska kunna påbörja en satsning på strategin för IKT (informations- och kommunikationsteknologi), som innebär en ökad datortäthet genom att alla elever i åk 7 och deras lärare ges en egen dator. Till personalbefrämjande åtgärder avsätts, liksom tidigare år, 600 tkr.

3 Som en följd av de stora investeringar vi genomför under budgetperioden ökar vi utrymmet för räntor och avskrivningar med tkr. Den 1 januari 2012 sker en förändring av huvudmannaskapet för Västtrafik AB på så sätt att Västra Götalandsregionen blir ensam ägare av bolaget. I samband med detta genomförs en skatteväxling som syftar till att förändringen ska innebära kostnadsneutralitet för regionen och regionens kommuner. Nivån på skatteväxlingen har bestämts till 43 öre. För Bollebygd medför detta, efter olika effekter i kommunernas kostnadsutjämningssystem, ett inkomstbortfall med 762 tkr. Vi anser att det inte är försvarbart att en ägarförändring ska få till följd att kommunens verksamheter åläggs sparkrav. Vi föreslår därför att skattereduktionen begränsas till 38 öre. Genom detta blir förändringen kostnadsneutral även för Bollebygds kommun. Som en konsekvens av detta förändras skattesatsen. Vi föreslår att utdebiteringen sänks och fastställs till 21,11 öre per skattekrona (21,11 %) Investeringsbudget 2012 uppgår till tkr, varav exploateringar utgör tkr. I huvudsak handlar de enskilda objekten om färdigställande av förskolorna Vita Villan och Erikstorp samt kök/matsal vid Bollebygdskolan, men vi kommer också att påbörja om- och tillbyggnaden av skollokalerna på f-6. Investeringarna ligger därmed på en fortsatt hög nivå och kommer att medföra behov av upplåning så att de långfristiga skulderna 2012 ökar med cirka tkr. Det strategi- och visionsarbete som inleds under hösten kommer, med all sannolikhet, att också medföra en översyn och revision av kommunens prioriterade inriktningsmål. I avvaktan på detta föreslås målen för 2012 att vara desamma som för innevarande år. De ekonomiska förutsättningarna för kommunen i form av bl.a. förändrade skatteintäkter och justeringar i utjämningssystemen gör att kommunfullmäktige kommer att ges möjlighet att revidera budgeten vid sitt sammanträde den 24 november. Fullmäktige kommer då också att ta beslut om de finansiella målen för perioden För de samverkande allianspartierna i Bollebygds kommun Christer Johansson Ordförande i kommunstyrelsen

4 1. Mål och uppdrag 1.1 Prioriterade inriktningsmål För år 2012 prioriteras följande inriktningsmål: De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka ökar. De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas hälsa och bidraga till att de känner trygghet. Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan. Kommunen ska också vara en förebild och genom planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för en god miljö. Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, delaktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall prioriteras. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet skall präglas av pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig kunskap samt utvecklar sin pedagogiska kompetens, framtidstro och självständighet. 1.2 Mål för god ekonomisk hushållning Bakgrund Kommunallagen stadgar att varje kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Genom ändring i kommunallagen ska det fr.o.m. budget 2006 anges mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I regeringens proposition 2004/05:100 ges följande tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning : Varje generation bör bära kostnaderna för den service som generationen själv beslutat om och själv konsumerar Mål för verksamheten Genom att formulera tydliga mål har de förtroendevalda möjlighet att staka ut den politiska färdriktningen. Genom uppföljning riktas intresset mot vad som åstadkoms och de förtroendevalda får underlag för ansvarsutkrävande och behov av förnyade insatser. En förutsättning för att Bollebygds kommun ska kunna anses ha god ekonomisk hushållning i verksamheten är att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att kunna följa upp om verksamheten är effektiv eller ej krävs att det formuleras mål som är tydliga och mätbara. De mål som anges för verksamheten står i relation till de ekonomiska resurser som ställs till förfogande.

5 Kommunfullmäktige beslutar i budget om övergripande mål för respektive styrelse/nämnds verksamhet vilka är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen följs upp i årsredovisning, och i delårsrapport per den 31 augusti. Inför fullmäktiges behandling av budgeten i november 2011 kommer budgeten att kompletteras med verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål En god finansiell ställning är viktig för en kommun eftersom det ger en rimlig handlingsfrihet. De kommande årens budgeterade resultat kombinerat med en hög investeringsnivå kommer emellertid att medföra att Bollebygds kommuns finansiella ställning kortsiktigt försvagas. I ett längre perspektiv är dock målsättningen fortsatt att stärka kommunens finansiella ställning. Inför fullmäktiges behandling av budgeten i november 2011 kommer budgeten att kompletteras med finansiella mål för god ekonomisk hushållning.

6 2. Ekonomi 2.1 Intäkter under planperioden Skatter och statsbidrag En avgörande faktor för intäkternas storlek är antalet invånare i kommunen. Antalet invånare antas i detta material uppgå till den 1:e november Prognostiserade intäkter har tagits fram med hjälp av Sveriges kommuner och landstings (SKL) beräkningsmodell för skatter och statsbidrag. Som grund för budget används SKL:s intäktsprognos från Jämfört med denna har en schablonmässig korrigering gjorts med anledning av skatteväxling mot Västra Götalandsregionen avseende kollektivtrafik samt för en korrigering av kommunens skattesats med 5 öre. Tabell 1: Skatter och generella statsbidrag (tkr) År Invånare, 1 nov föregående år Utveckling förvärvsinkomster % 4,2% 4,4% 4,2% Skattekraft, egen kr/inv Förvärvsinkomster Skattesats 21,49 21,49 21,49 Skatteintäkt, tkr Inkomstutjämning Regleringsbidrag kr/ inv Regleringsbidrag, tkr Kostnadsutjämning kr/inv Kostnadsutjämning, tkr LSS-utjämning kr/inv LSS-utjämning tkr Skatteväxling regionen Skattehöjning 5 öre Kalkyl Kommunal fastighetsavgift Summa skatter och statsbidrag, tkr

7 2.2 Driftbudgetramar 2012 Följande avsnitt ger en beskrivning av Bollebygds kommuns driftbudgetramar Budgetmodellen avser att skapa transparens, tydlighet samt omfatta ett befolkningssamband. Modellen redovisar beräknade nettokostnader ställda mot prognostiserade intäkter i form av skatter och statsbidrag. För att åstadkomma tydlighet kring det uppdrag som budgetramen medför skall samtliga nämnders budget innehålla budgeterade prestationer. Om budgeterade prestationskrav inte uppfylls skall detta resultera i budgetöverskott. Överskott kan efter beslut i kommunfullmäktige omfördelas till kommuncentral ofördelad budget eller annan styrelse/nämnd inom kommunen. Modellen tar sin utgångspunkt i aktuell budget (april 2011). Vidare innehåller modellen följande delar: Ansvarsförändringar vilka påverkar nämndernas ekonomiska förutsättningar. Detta kan utgöras av ny lagstiftning, krav på nya verksamheter eller nya regler för taxeintäkter eller statsbidrag. I denna kolumn hanteras i budget 2012 en korrigering av kommunstyrelsens ram till följd av att Västra Götalandsregionen helt tar över ansvaret för regionens kollektivtrafik. Vidare korrigeras anslaget för kommunfullmäktige avseende kompetensutvecklingsmedel samt valnämnden till följd av att val ej hålls Beslut fattade under 2011 vilka påverkar verksamheten under Kommunstyrelsens ram utökas till följd av ökade avskrivningskostnader. Befolkningsförändringar bör återspeglas i nämndernas ramar. Som grund för förändringarna används aktuell befolkningsprognos. Befolkningen delas utifrån ålder in i olika brukargrupper och förändringar av antalet personer i dessa redovisas. Förändringen ligger till grund för justering av nämndernas ramar. Inom verksamheterna förskola, förskoleklass, fritidshem samt äldreomsorg använder sig modellen en s.k. servicegrad. Servicegraden beskriver hur stor andel av kommunens invånare i ett åldersintervall som använder sig av verksamheten (ex förskola). Förändringen i befolkning multipliceras med servicegraden för att få fram en ramförändring. Avseende grundskola är sambandet mellan förändring i befolkning och justeringen direkt eftersom skolplikt föreligger. För att beräkna ramförändringens storlek används en modifierad enhetskostnad för respektive verksamhet. I materialet används kommunens enhetskostnader enligt SCB:s räkenskapssammandrag 2010 vilka indexerats till 2012-års nivå. Enhetskostnaderna har korrigerats med s.k. overheadkostnader och i vissa fall även lokalkostnader. Tanken är att en ökning eller minskning av verksamhetens volym inte automatiskt för med sig ökade/minskade kostnader för administration, ledning och lokaler. Detta medför att eventuella förändringar i lokalbehov till följd av volymförändringar inte har beaktats i modellen.

8 Förväntade kostnads- och intäktsökningar bör hanteras genom att nämndernas ramar indexeras. I budget 2012 har differentierade index för olika intäkts- och kostnadsslag använts. Under rubrik politiska prioriteringar förs konsekvenser av eventuella politiska prioriteringar in i modellen. Barn- och utbildningsnämnden tillförs medel avseende datorsatsning (IKT) inom grundskolan. Kommunstyrelsen tillförs ytterligare medel för musikskola. Ett ekonomiskt förändringskrav är ett sätt att utsätta nämnderna för rationaliseringstryck. Förändringskravet är differentierat och uppgår för omsorgsnämnden till 1,2 procent medan det för kommunstyrelsen och byggnads- och miljönämnden uppgår till 1,5 procent. Barn- och utbildningsnämnden åläggs inget förändringskrav Som brukligt är har även 2012 medel avsatts i en ofördelad budget. Denna uppgår till tkr. Tabell 2: Driftbudgetramar 2012 (tkr) Aktuell Ändrat Förändr. Eff fattade Volym S:a exkl Index S:a inkl Pol S:a exkl krav S:a inkl Budgetram budg 11 ansvar beslut förändr index index priori. faktor faktor Barn- & utbildningsn Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Finansförvaltning Summa Oförd budget Oförd budget Personalbefrämjande åtg -600 Räntenetto Resultatmål 0 S:a kostnader Skatter & SB Skattevxäling kollektivtrafik Skattehöjning 5 öre 796 S:a intäkter

9 2.3 Driftbudgetramar Tabell 3: Driftbudgetramar (tkr) Nämnd Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Summa nämnder Ofördelad budget Personalbefrämjande åtgärder Finansförvaltning Räntenetto Summa centralt Summa verksamhetens nettokostnader Skatter & Statsbidrag Budgeterat resultat Resultaträkning Tabell 4: Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Årets resultat 0 0 0

10 2.5 Balansbudget Tabell 5: Balansbudget (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början Ändrad redovisningsprincip Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

11 2.6 Finansieringsbudget Tabell 6: Finansieringsbudget (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Förändring av rörelsekapital Kassaflöden från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöden från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfistiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöden från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

12 2.6 Investeringsbudget 2012, plan Kommunen är för närvarande inne i en period av stora investeringar. De utgörs av omoch tillbyggnad av kök/matsal, nya förskolor samt ett LSS-boende. På detta kommer att följa ombyggnad av Bollebygdsskolan till stor del förosakat av bristande underhåll. Investeringarnas sammanlagda storlek medför att kommunens finansiella ställning försvagas. Investeringsbudget inklusive exploateringar uppgår under de tre kommande åren ( ) till cirka 170 mkr. Eftersom kommunens investeringsutrymme under perioden d v s den andel som kan genomföras med egna medel enligt budget uppgår till cirka 45 mkr kommer en betydande del att behöva finansieras genom lån. Kommunen har för närvarande 82 mkr i låneskuld. Kommunens låneskuld kommer vid planperiodens slut med föreslagen investeringsbudget att uppgå till drygt 200 mkr. Tabell 7: Investeringsram Investeringsram tkr Exploatering Kommunstyrelsen, skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen, avgiftsfinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Summa tkr Av bilaga 1 framgår hur investeringsramen för respektive år fördelas på investeringsobjekt 2012 samt en översikt för åren

13 3. Lönebildning 3.1 Förutsättningar I budget 2012 föreslås en indexering för löneökningar motsvarande 3,5 procent. Enligt prognos från SKL förväntas kommande centrala löneavtal att motsvara löneökningar2012 motsvarande 3,5 procent. I skrivning under rubriken Kompetensförsörjning föreslås att 500 tkr avsätts för kompetensutveckling. De centrala löneavtalen styr hur löneöversynsarbetet skall hanteras på lokal nivå och anger i vissa fall garantier för s.k. lägstanivåer för organisationens medlemmar. I nuläget är det endast SACO-organisationerna och Vårdförbundet som har ett löneavtal SACO-organisationerna och Vårdförbundet har ett s.k. sifferlöst avtal som inte garanterar något procentuellt utfall Utifrån diskrimineringslagens krav har en arbetsvärdering och lönekartläggning genomförts under hösten Rapport och analys av detta arbete påvisar inga osakliga löneskillnader p g a kön mellan yrkesgrupper som betraktas som likvärdiga. En osaklig löneskillnad har påträffats inom en yrkesgrupp. Denna skillnad kommer att justeras i samband med löneöversyn Kompetensförsörjning God kommunal service kräver medveten rekrytering och satsningar på kompetensutveckling. Kompetensutveckling skall dels göras utifrån de krav som verksamheten ställer, dels utifrån de krav som generellt ställs på medarbetare och chefer oavsett förvaltnings- eller verksamhetstillhörighet. Det senare kräver samordning och resurser från central ledningsnivå. I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2011 har personalchefen uppdraget att ta fram en central kompetensförsörjningsplan. Under våren kommer detta arbete att startas upp med en nulägesanalys som visar hur respektive förvaltning arbetar med kompetensutveckling idag. Analysen kommer även att redovisa de rekryteringsbehov som finns under perioden Analysen kommer sedan att ligga till grund för förslag på kompetensutvecklingsinsatser under en femårsperiod. I förslag till budget 2012 finns 3,5 procent avsatta för löneökningar. Detta motsvarar tkr miljoner inkl personalsociala avgifter. För att möjliggöra en medveten och långsiktig kompetensutvecklingsplan föreslås att 500 tkr av ovanstående medel för löneökningar avsätts för kompetensutvecklingsinsatser under förutsättning att detta ryms inom föreslagen löneökningsnivå om 3,5 procent. Över tid skapar detta möjligheter att rikta insatser till samtliga chefer och medarbetare utan att extra ramförstärkning behöver ske.

14 4. Kommunstyrelse och nämnder 4.1 Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och byggnads- och miljönämnden Omfattning/uppdrag Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens tekniska verksamhet såsom renhållning, vattenoch avloppsförsörjning, förvaltning av kommunens fastigheter samt skötsel och underhåll av kommunens gator, vägar och grönområden. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för samhällsplanering och exploatering, kultur, fritid, turism, räddningstjänst, kollektivtrafik, folkhälsoarbete samt för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för den kommungemensamma administrationen. Under kommunstyrelsen redovisas också bidrag till enskilda vägar, föreningar och studieförbund. Barn- och utbildningsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet samt för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, vuxenutbildningen och kostverksamheten. Utbildningsplatser inom gymnasieskolan köps främst av Borås stad och Härryda kommun, men nämnden ansvarar för kommunens individuella program. Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. En stor del av verksamheten inom individ och familjeomsorgen består av myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Föräldrabalken (FB). I ansvaret ingår också kommunens fritidsgårdsverksamhet. Omsorgsnämnden ansvarar också för omsorg och stöd till äldre och funktionshindrade samt personer i behov av hemsjukvård som bor eller vistas i kommunen. Byggnads- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och ansvarar för byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden upprättar på uppdrag av kommunstyrelsen detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Nämnden har även rätt att anta, ändra eller upphäva detaljplan och områdesbestämmelser då bestämmelserna om enkelt planförfarande kan tillämpas. Dessutom fullgör vidare kommunens tillsyn och prövar tillstånd enligt en mängd olika lagar såsom exempelvis miljöbalken, djurskyddslagen och livsmedelslagen.

15 4.1.2 Förändringar/förslag Förändringskrav Förändringskravet är i budget 2012 differentierat och uppgår för omsorgsnämnden till 1,2 procent (1 296 tkr) medan det för kommunstyrelsen och byggnads- och miljönämnden uppgår till 1,5 procent (942 tkr respektive 5 tkr). Barn- och utbildningsnämnden åläggs inget förändringskrav Musik-/kulturskola I samarbetet inom BOHÄM ( Bollebygd, Härryda, Marks kommun) väcktes tanken kring kulturskoleverksamhet i Bollebygds kommun i samarbete med Kulturskolan i Härryda kommun. Planeringen startade under hösten 2010 och 500 tkr avsattes inom kommunens ofördelade budget 2011 för att starta en kulturskoleverksamhet i mindre omfattning. Inspirationsdag och kulturprojekt genomförs under våren 2011 i grundskolan och kulturskoleverksamheten planeras att börja höstterminen Inför 2012 behövs en fortsatt utveckling av verksamheten med instrumentalundervisning, ensembler, drama och rytmik och denna barn- och utbildningsnämnden tillförs därför ytterligare cirka 300 tkr. Totalt uppgår därmed de medel som tillförts musik/kulturskola 800 tkr. IT utökning av antalet datorer i skolan Under 2011 genomförs inom budgetram en satsning på ökad datortäthet genom att ge alla elever i år 7 och deras lärare (sammanlagt ca 110 personer) en egen dator. En satsning på en ökad datortäthet är en strategiskt avgörande fråga. Satsningen bör enligt barn- och utbildningsnämnden fortsätta under 2012 och 2013 genom att eleverna som börjar skolår 7 också ges en egen dator. Barn- och utbildningsnämnden har inför 2012 äskat medel för datorer till elever som börjar skolår samt de elever i skolår 7 som får datorer ht 2011 och deras lärare, sammanlagt 600 tkr. Dessutom bedöms att även förskoleverksamheten behöver och är redo för en utökning av datortätheten, vilket motsvarar ca 200 tkr. Kostnaden 2012 för en utökad datortäthet i förskola och grundskola motsvarar cirka 800 tkr. Den totala kostnaden för projektet beräknas i nuläget till tkr. Barn- och utbildningsnämnden tillförs 650 tkr 2012 för att öka antalet datorer i skolan.

16 Bilaga 1 Kommunstyrelsen Objekt Park, fritid Lekplats Bäckaparken 600 Lekplats Skattegården Gata Erikstorp gång- och cykelväg Gång- och cykelväg till Rinnaområdet Fastighet Allaktivitetshus Bollebygdsskolan åk f-6 ventilation Bollebygdsskolan åk Bollebygdsskolan åk f Brandvärn Töllsjö (garage) Förskola Erikstorp Förskola Bollebygd Vita Villan Kök/samlingssal Bollebygdskolan Förskola Sörån ombyggnad LSS-boende Ny uppvärmning Töllsjöskolan Ny uppvärmning Örelundsskolan Parkering Bollebygdskolan Kommunkansli Personalsystem Reinvesteringar It Summa Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Objekt Expansion förskola Inventarier ny matsal Årligt anslag reinvesteringar Summa Barn- och utbildningsnämnd

17 Omsorgsnämnd Objekt Bollegården inredning 500 LSS-boende inredning 300 Schemaläggningssystem 500 Årligt anslag reinvesteringar Summa omsorgsnämnd S:a exkl exploatering & avg fin verks Avgiftsfinansierad verksamhet Renhållning Va Olsfors VA-ledning Ny vattentäkt och verk Töllsjö Övervakningssystem VA-verken Reinvesteringar VA-nät S:a inkl avgiftsfinansierad verksamhet Exploateringar Exploatering Tyftet Exploatering Grönkullen Exploatering Getabrohult 500 Exploatering Allaktivitetshus (plan genomförande) Exploatering Hedeområdet Exploatering västra Varpås Nytt bostadsområde Olsfors Årligt anslag plankostnader exkl lön Summa exploatering S:a inkl exploateringar