Projektmaterial. LIKA OLIKA Mullsjö folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial LIKA OLIKA Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Lika Olika en ITiS-rapport från lärarna på Allmän linje på Mullsjö folkhögskola Inledning I ITiS slutskede fick även folkhögskolor vara med och kompetensutveckla sig. På den allmänna linjen var vi nio lärare som nappade på erbjudandet. Vi såg ITiS- projektet som en möjlighet att prova ett mer flexibelt lärande eftersom vi åtskilliga gånger ventilerat ett behov av att förändra vårt arbetssätt. Ett skäl till en pedagogisk förändring är behovet av förnyelse; att följa med i den pedagogiska utvecklingen. Att arbeta ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat ger eleverna en ytterligare dimension i kunskapssökandet.. Ett annat skäl är att anpassa sig till de ekonomiska villkor folkhögskolan lever med idag. Minskade statsbidrag medför ett ökat behov av andra inkomstkällor vilket innebär att det skulle vara positivt med ett mer flexibelt schema som kan frigöra pedagogiska resurser. Skolan har tidigare erfarenhet från temaveckor, med PBL som pedagogisk grund, vilket har använts vid två tidigare tillfällen, senast läsåret Då var alla skolans elever med, dvs. även fritidsledarlinjen och estetisk linje. Erfarenheterna från dessa veckor var blandade och inte helt positiva. Därför var det intressant att pröva att enbart arbeta med A-linjen. Hur vi tänkte Utifrån ITtiS mål: att varje arbetslag ska genomföra ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med sina elever bestämde vi att vårt ITiSprojekt skulle genomföras som ett temaarbete under fyra dagar i vecka 6. Orsaken till att valet föll på fyra dagar istället för en vecka var att på fredagar arbetar alla skolans linjer i mixade grupper i psykologi och livsåskådning. Efter att ha besvarat frågan När? angrep vi Vad? och diskuterade oss fram till tanken att jämföra olika länder. Vilka dessa länder skulle vara framkallade en del tankearbete. Vi ville till exempel gärna knyta an till skolans vänskola i Lettland men skulle det finnas tillräckligt med material på ett för våra elever begripligt språk? Det skulle dessutom vara en bonus om vi kunde använda våra utländska elever, vilka framför allt har sin hemvist i Litauen och Ryssland. Till slut föll valet på fyra länder utifrån ett väderstrecksperspektiv: nord - Sverige, väst Irland, öst - Lettland och syd Sydafrika. Men, eftersom vi är en folkhögskola, var dessa länder mer förslag än måsten. Att arbeta med olika länder passade bra eftersom skolan har en internationell linje och ett antal elever från andra länder. Tanken var att eleverna skulle kunna välja område utifrån eget intresse så att den viktiga motivationen förhoppningsvis kunde infinna sig. Eftersom många elever har sökt sig till vår skola på grund av en speciell profil, exempelvis personlig assistent, fanns ju även möjligheten att fördjupa sig i något område man redan har förkovrat sig. Syftet med att försöka förmå eleverna till att styra in arbetet mot en jämförelse mellan länder var att försöka få eleverna att arbeta utifrån ett mer PBL-baserat arbetssätt. Den pedagogiska tanken var att undvika ett individuellt grupparbete där varje medlem gör varsin del av arbetet. Vår förhoppning var att jämförandet skulle resultera i ett mer analyserande grupparbete med gemensam reflektion och utbyte av kunskaper. För att ytterligare få eleverna att stämma av tillsammans fick de i uppgift att via datorn föra loggbok och dokumentera arbetsprocessen. Eftersom projektet var ett ITiS-projekt ville vi passa på att undersöka hur Internet fungerar som enda källa. En av de effekter vi ville uppnå var att få samtliga elever (inte bara datanördar ) att använda datorn som arbetsredskap. 1

3 Efter att ha tagit dessa grundläggande beslut startade vi upp idéprocesserna. I en liten grupp med elever och lärare kläcktes idén att göra en tidning Detta kändes rätt direkt och vi såg fördelar med att alla elever blev delaktiga i ett gemensamt projekt och att det fanns möjligheter att göra arbetet lite mer lockande och verklighetsnära genom att dela in oss i fyra olika redaktioner: samhälle, kultur och nöje, nyheter och sist men inte minst sporten. Vår första idé var att göra en webtidning men under resans gång ändrades detta till en papperstidning samt en websida. Funderingar vi hade på detta stadium var hur mycket eleverna bör vara delaktiga i planeringen för motivationens del är inflytandet mycket viktigt. Några elever var med på tidigt planeringsstadium, men de flesta fick tycka till om ett mer eller mindre färdigt förslag. Vårt projekt, som döptes till Lika Olika krävde en hel del förarbete, både teoretiskt, i form av planering, och praktiskt, mestadels hubbar, switchar och datasladdar. Ett problem med ett sånt här projekt är tiden - att hinna planera samtidigt som man arbetar som vanligt. Som tur var fick vi en välbehövlig planeringsdag som vi till stor del kunde ägna till ITiSplanering. Målsättningen med vårt projektarbete kan sammanfattas i tre punkter: Att hjälpa eleverna att undvika sökluddet, genom praktiska genomgångar, tips om lämpliga länkar samt handledning under elevernas eget sökarbete. Att träna upp lärarnas förmåga att handleda samt försöka åstadkomma ett mer reflekterande arbetssätt, genom att använda IT-tekniken som loggbok för att dokumentera arbetsprocessen. Att lära eleverna göra en webtidning. Hur det blev Vi tjuvstartade genom att presentera projektet på torsdagen i vecka 5. Tanken med detta var att eleverna fick tid att tänka till lite och ventilera projektet med varandra innan vi startade upp på allvar. Efter genomgången utbrast en elev i ett tämligen negativt: - Jag fattar ingenting av det du säger. Som hårt prövad pedagog blev man naturligtvis besviken och bet ihop och försökte le mellan de hårt sammanpressade tänderna och i en positiv ton meddela att vi tar det där sen. När sen presentationen av redaktionerna började och hon hörde ordet sportredaktion tände hon till direkt och kasta sig in i arbetet. Av detta kan man dra slutsatsen att det är bra att det finns lättsammare alternativ och det är viktigt att man som lärare kommer ihåg att också dessa medarbetare lär sig söka sin egen kunskap. Denna torsdag hann vi också med att spåna lite ute i redaktionerna om tänkbara infallsvinklar (på sporten diskuterades mer anfallsvinklar). Idéerna var många och kreativa och jag tror att de flesta av oss, lärare såväl som elever, såg fram emot måndagen med spänning. På måndagen startade vi på allvar. Vi började med en gemensam genomgång i aulan där det diskuterades och demonstrerades kreativa sökningsmöjligheter. Nästa steg var att demontera datasalen och förflytta datorerna ut i redaktionerna och tillsammans med våra bärbara ITiS-datorer fick vi 5-6 datorer i varje redaktion. Efter att grupperna sedan idéregnat startade ett febrilt sökande som pågick hela dagen. Helt plötsligt var det tid att sluta och tid för sammanfattning i loggboken över gjort och tänkt arbete. Varje grupp fick också i uppdrag att utse en person som ville arbeta med layout på torsdagen En del grupper fungerade fantastiskt, framför allt i samhälls- och nyhetsredaktionerna. Andra hade problem av olika slag varav det vanligaste var att gruppen hade en strålande idé som 2

4 tyvärr inte fungerade i den hårda internetsökningsvärlden. Andra grupper hade svårt med samarbetet - vad gör man åt udda konstellationer? Av de problem som uppstod denna dag serveras här några utvalda; skrivaren i den lilla datasalen hade lämnat in och ITiS-datorerna var inte inkopplade till någon skrivare men världen är full av disketter! Ett annat problem var att vi är få lärare på A-linjen, det var ont om folk ibland eftersom det vanliga arbetsuppgifterna inte alltid låter sig skjutas upp. Arbetslaget avslutade dagen med en stunds gemensam reflektion över en kopp kaffe. Tisdagen blev en frustrationens dag för många och en del elever kom inte därför att de inte lyckats få fram den information de velat dagen innan. Å andra sidan dök det upp några nya. Precis som på måndagen hade vi en gemensam genomgång i aulan. Dagens ämne var källkritik samt en diskussion om att lära att lära. Det är inte alltid resultatet som är det viktigaste utan att vägen dit kan vara nog så viktigt. Vi fick besök av en lokal journalist och vi skulle gärna velat ha en morgonföreläsning i journalistik. Nu fick vi klara oss med journalisttips från Tidningen i skolan. En del grupper tvingades släppa en god idé för att den inte höll praktiskt. Det verkar som de elever som hittat ett smalt ämne lyckas medan de med ett för brett område fastnar. Det hade varit bra om grupperna lagt ner mer tid på att strukturera arbetet istället för att slänga sig på Internet. Kanske de ändå lärde sig något och kommer att vara noggrannare med förberedelserna nästa gång? Man får kanske se första tiden i ett PBL-baserat projektarbete som en lärotid. I en del grupper dog arbetet och här var det svårt att hinna med och hjälpa till och söka och uppmuntra. Längtan efter en gammal hederlig uppslagsbok var stor (många var intresserade av en datasmashing på torsdag). Det stora problemet för dagen var att den tilltänkta layouttekniken inte fungerar. Onsdagen blev lugnets dag, paniken la sig och skrivandet kom igång på allvar. En del arbeten blev inte vad vi tänkt men det fick bli bara en tumme. Deadlinen till tidningen var klockan 14.20, de som inte fått färdigt sin artikel fick publicera den som vägg- eller på en websida. Gruppen som hade mejlkontakt med Vitryssland fick dock dispens till kvällen. Skolan kändes aktiv och kreativ denna vecka men torsdagen tog priset, för det blev verkligen en levande folkhögskola denna dag. Eleverna var aktiva överallt (nästan). Layoutgruppen och webgruppen slogs med datorerna i en sal. Andra gjorde en väggtidning av sitt överblivna material. De som inte hade överblivet material gjorde en länksamling med användbara länkar de funnit under resans gång. Efter lunch startade kick outen med jazzkonsert och lärarbakad tårta. En gemensam utvärdering i form av plus- och minuslådor genomfördes också. Veckan avslutades med ett sista snack redaktionsvis innan städandet tog vid. Vad tyckte vi? Eleverna Tanken var att eleverna skulle tycka rätt så fritt så vi övergav det traditionella svarsformuläret. Utifrån ett antal tankestartsord fick eleverna skriva lappar och stoppa ner dessa i plus- och minuslådor. Tankestartsorden var följande: tiden, hjälp o stöd, projektarbete, grupparbete, källkritik och lärdomar.. 3

5 På plussidan kom det in 30 lappar med flera åsikter på varje lapp. Ett axplock ser ut så här: andra sinnen blev aktiva, roligt att jobba med nya människor, kul att det var fritt, förbättrade internetkunskaper, bryta vanliga rutiner, bra sätt att få reda på vad man själv är duktig på Minussidan representerades av 16 lappar: tekniken skulle vara klar från början, trög start, svårt att veta hur man skulle disponera tiden, datorn som enda källa, tiden (både för lång och för kort) och tråkigt att profilämnena försvinner. Vi hade en låda till där vi ville ha lappar med förslag om framtida användningsområden för ett ämnesövergripande arbetssätt och det damp ner en hel del förslag där alla ämnen fanns representerade. Många tyckte det var roligt och skulle vilja arbeta så här med jämna mellanrum. Lärarna Vår slutsats var att det varit en rolig och givande vecka som gav mersmak. Det hade dock varit lättare för eleverna om de hade sluppit jämförandet och istället fått skriva om vad de ville (vilket en del gjorde ändå). Å andra sidan var jämförelsen det verktyg som åstadkom åtminstone en liten stunds grupparbete i de grupper som hade problem med kommunikation. Att använda Internet som enda källa orsakade mycket frustration. Det var ändå bra att alla tvingades söka och ett projektarbete med enbart datasökning kan nog vara särskilt bra i början av en termin, då eleverna på vår skola har intensivläsning i data. En ständig irritationskälla är tiden, eller rättare sagt bristen på sådan. Det var synd att inte korrekturläsningsfasen fick plats för det hade gett projektet ytterligare en dimension. Kanske projektet skulle haft en dag till för arbete med slutprodukten. Det hade varit mycket intressant och givande om man lyckats klämma in lite pedagogisk fortbildning i coaching för oss lärare i samband med denna vecka. Under veckan blev det tydligt att för vissa elever (t ex de med sociala fobier) kan en sådan här vecka innebära stora påfrestningar. Detta kan avhjälpas genom att man ser, puffar och stöttar om man hinner med. En positiv effekt av arbetet var dock möjligheten för elever att bryta sig ur en roll. Avslutning I ITiS studiehandledning skriver Ingegerd Wärnesson att målet med denna satsning var bland annat att lärarna skulle få lära sig It-hantering. Vårt ITiS-projekt medförde definitivt träning i att försöka undvika sökluddet och bli en bättre sökare och It-hanterare. Wärnesson skriver också i handledningen att projektet vill leda till att göra lärararbetet mer varierat och skolan till en mer spännande arbetsplats för både lärare och elever. Där tror jag att vi fått rikast belöning, vi har provat ett ämnesövergripande arbetssätt och fått blodad tand. Diskussionerna är redan i gång om olika metoder: att ta enstaka ämnen, till exempel samhällskunskap, eller att baka in alla ämnen i ett projekt. Det ena utesluter inte det andra. Vi har definitivt insett att denna metod är något för oss. ItiS-projektet är inte slut utan det är nu äventyret börjar! Mullsjö den 15 februari 2003 Deltagande lärare: Marianne Claesson, Mats Eriksson, Pär Gunnarsson, Leif Holmqvist, Åsa Holmqvist; Peter Johansson, Elisabet Jonsson, Aina Ljunggren-Helgesson samt Ulf Pettersson. 4