Ingela Granberg, ST-läkare. Brommaplans vårdcentral

Transkript

1 VESTA np2014 Fysisk aktivitet på recept (FaR ) och dess användning - Ett projekt på Brommaplans vårdcentral Ingela Granberg, ST-läkare Brommaplans vårdcentral 2014 Klinisk handledare: Mikael Pettersson Låftman, specialist i allmänmedicin, Brommaplans vårdcentral Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson, leg läk Med Dr CEFAM,

2 Sammanfattning Bakgrund Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) är en metod för att öka den fysiska aktiviteten hos människor med inaktiv livsstil. I Sverige förskrevs under 2010 i genomsnitt 42 FaR per vårdcentral. Vi vet inte i vilken utsträckning FaR används vid Brommaplans vårdcentral och inte heller om det förskrivs i samma utsträckning till män som till kvinnor. Syfte Att kartlägga i vilken utsträckning FaR använts vid Brommaplans vårdcentral och om det förskrivits i samma utsträckning till män som till kvinnor. Metod Studien är en kvantitativ, retrospektiv och jämförande journalstudie av alla patienter 20 år och äldre som besökt Brommaplans vårdcentral under åren och fått FaR. FaR blanketterna genomlästes manuellt och i förekommande fall även journaler för att hitta diagnoser. Andelen patienter som fått FaR beräknades. Fischers test användes för att bedöma förändringen av antalet FaR. Skillnader i förskrivning mellan könen beräknades med Chi2-test. Resultat Andelen patienter som besökt vårdcentralen och fått FaR var 0,9 % totalt under perioden. Under 2013 var andelen 1,1 %. Förskrivningen hade ökat under den undersökta perioden. Inga könsskillnader sågs. Diagnoserna som angivits i recepten var mycket varierande. Slutsats På Brommaplans vårdcentral förskrevs FaR under åren i ökande grad och i samma utsträckning till män som till kvinnor. Sannolikt kan FaR användas betydligt mer. MeSH-termer: Fysisk aktivitet, riktlinjer, patientjournaler 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och metod... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Diskussion Allmänt Slutsats Referenser Bilagor

4 Bakgrund Fysisk aktivitet kan förebygga flertalet kroniska sjukdomar till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes men kan ibland också användas istället för eller som komplement till läkemedel vid flera sjukdomstillstånd. Sjukdomstillstånd som utan behandling kan leda till försämrad livskvalitet och förtida död. Risken för förtida död kan minskas med regelbunden fysisk aktivitet (1). Globalt sett bedöms fysisk inaktivitet ligga på fjärde plats bland riskfaktorer för mortalitet och 6 % av dödsfallen kan kopplas till en inaktiv livsstil (2). Fysisk inaktivitet leder också till stora kostnader för samhället i form av sjukdom och produktionsbortfall, uppskattat till 6 miljarder kronor årligen i Sverige (1). För att minska kostnader och för att förbättra den allmänna folkhälsan rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården arbetar sjukdomsförebyggande med bland annat råd om fysisk aktivitet helt i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (3). Enligt de senaste riktlinjerna från World Health Organization (WHO) bör vuxna människor vara fysiskt aktiva med måttlig intensitet, motsvarande t ex en rask promenad, under minst 150 minuter i veckan eller 30 minuter fem av veckans dagar (4, 2). Ungefär halva Sveriges vuxna befolkning uppskattas nå dessa riktlinjer (5). Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) är en metod för att öka den fysiska aktiviteten hos människor med inaktiv livsstil och därmed uppnå WHO s riktlinjer. Skriftlig ordination på fysisk aktivitet som komplement till muntliga råd om fysisk aktivitet ökar effekten av rekommendationerna (6, 7). Skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet följs till cirka 65 % (8). Läkemedelsordinationer i sin tur, vilket används i långt större utsträckning, följs till cirka 50 % vid kroniska sjukdomar (9). FaR är en individanpassad metod som bygger på rådgivande samtal, skriftlig ordination (se bilaga 1 för exempel på receptblankett) och uppföljning (5). I manualen FYSS 2008 finns beskrivning om indikation, kontraindikation och ordination för ett drygt 30-tal olika tillstånd beskrivna (1). Metoden kan användas i hälso- och sjukvården av legitimerad personal med kunskap om fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och behandling som också har kunskap om den aktuella patientens hälsoläge. Metoder för att öka den fysiska aktiviteten finns även i andra länder. Ett exempel är Nya Zeeland där FaR motsvaras av Green Prescription. Även där bygger råden på riktlinjer om fysisk aktivitet av medelhög intensitet i minst 30 minuter under minst fem dagar i veckan. 4

5 Green Prescription ökar både självförtroendet och den fysiska hälsan hos äldre inaktiva personer (10). FaR har funnits i Sverige sedan början av 2000-talet med en stadig ökning av antalet förskrivna recept varje år. Under 2010 förskrevs i Sverige totalt FaR vilket motsvarar 5,2 FaR per 1000 invånare och i genomsnitt 42 FaR per vårdcentral (6). Antalet expedierade läkemedelsrecept i sin tur var år 2010 i Sverige nästan 70 miljoner men antalet ordinationer var sannolikt ännu fler (11). Många läkare pratar med sina patienter om vikten av ökad fysisk aktivitet men långt ifrån alla ordinerar detta på recept. FaR uppfattas av en del läkare inte som ett prioriterat område och några menar att det skulle kunna skötas av andra professioner inom vården (12). Man har sett att läkares användande av FaR ökade när sjukgymnaster engagerades för att sköta de motiverande samtalen och för att föreslå aktivitet och intensitet i behandlingen (13). Vi vet inte i vilken utsträckning FaR används vid Brommaplans vårdcentral och vi vet inte heller om det förskrivs i samma utsträckning till män som till kvinnor. Syfte Att kartlägga i vilken utsträckning FaR används vid Brommaplans vårdcentral och om det förskrivs i samma utsträckning till män som till kvinnor. Indirekt kan kartläggningen medföra att kunskapen om och användningen av FaR ökar. Frågeställningar Avseende patienter 20 år och äldre listade på Brommaplans vårdcentral under perioden : 1. Hur stor andel av de patienter som besökt vårdcentralen har fått FaR? 2. Har förskrivningen av FaR ökat/minskat? 3. Föreligger det någon skillnad i andelen förskrivna FaR mellan kvinnor och män? 4. Till vilka diagnoser har FaR förskrivits? 5

6 Material och metod Studien var en kvantitativ, retrospektiv och jämförande journalstudie på Brommaplans vårdcentral. På Brommaplans vårdcentral arbetar närmare 40 personer varav 16 läkare och 15 sjuksköterskor. Vårdcentralen ligger i Bromma som är ett socioekonomiskt välbeställt område och många av patienterna tillhör socialgrupp 1 eller 2. Bromma har knappt invånare (2011). På Brommaplans vårdcentral har under åren i genomsnitt patienter varit listade. Av dessa inkluderades patienter 20 år och äldre med avseende på förekomst av FaR. Se Figur 1 för urvalsförfarandet. Brommas invånare Invånare ej listade på Brommaplans vårdcentral Invånare listade på Brommaplans vårdcentral Besökt vårdcentralen Inte besökt vårdcentralen Fått FaR och 20 år eller äldre Inte fått FaR och 20 år eller äldre Kvinnor Män Kvinnor Män Figur 1. Flödesschema över urvalsförfarandet. Följande data extraherades med hjälp av dataprogrammet Medrave: antal listade patienter äldre än 20 år som besökt vårdcentralen med sökkriterier 01 Planerat mottagningsbesök och 02 Oplanerat mottagningsbesök, antal patienter som fått FaR, besöksdatum, FaR -datum samt patienternas ålder och kön. FaR -blanketterna genomlästes manuellt och i 6

7 förekommande fall även journaler för att hitta diagnoser samt för kontroll av eventuella felaktiga eller dubblerade FaR. Data överfördes till Excel och bearbetades och beskrevs statistiskt med hjälp av Excel och statistikprogrammet PAST. Ålder, vilket hämtats ur Medrave, visade sig vara baserat på hämtningsdatum och inte på besöksdatum varför omräkning av ålder gjordes med hjälp av Excel med avseende på födelsedatum och besöksdatum respektive FaR -datum. Därefter sorterades åter patienter yngre än 20 år bort. Andelen som fått FaR beräknades med ett konfidensintervall på 95 %. Förändring i antal FaR över tid prövades statistiskt med Fischers test. Både besökspopulationen och FaR -populationen (de patienter som fått FaR ) delades upp på kvinnor och män samt i grupper om år, år, år, år, år, år, år, år och 100 år och äldre. Skillnader mellan könen både i hela gruppen och i de olika åldersgrupperna prövades statistiskt med Chi 2 -test samt Fischers test i de fall grupperna var för små. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Diagnoser redovisas deskriptivt. Etiska överväganden Ett etiskt dilemma föreligger gentemot patienter och kollegor eftersom journaluppgifter kommer vara åtkomliga för studieledare som inte är patienternas behandlande läkare. För att minimera det etiska dilemmat görs följande. I vårdcentralens väntrum finns anslag angående på verksamheten pågående kvalitetsarbete som inbegriper journalgranskning (bilaga 2). Kvalitetsarbetet är godkänt av verksamhetschefen och läkarkollegor informeras muntligt om studien. Personuppgifter avidentifierades vid insamlande av data. Studiedata förvaras i lösenordsskyddad dator alternativt inlåst i vårdcentralens arkiv. Efter genomförd studie destrueras insamlade data. Studien omfattar inte enskilda kollegors användning av FaR utan data redovisas som totalt antal för vårdcentralen. Redovisning av resultat sker endast på gruppnivå och enskilda individer kan ej utläsas i rapporten. Riskerna uppvägs av nytta med studien som förväntas i form av ökad förståelse för användande av FaR och därmed ökad användning på Brommaplans vårdcentral. 7

8 Resultat Totalt inkluderades10219 patienter och 95 av dessa patienter hade fått FaR. Under perioden hade 110 FaR skrivits men 15 av dessa fick exkluderas då det antingen var tomma blanketter eller flera FaR till samma patient. Under år 2013 var antalet listade patienter som besökte vårdcentralen 6934 och antalet FaR 75. Andelen patienter som under åren fått FaR var 0,9 % (CI 0,7-1,1 %). Andelen patienter som under 2013 fått FaR var 1,1 % (CI 0,8-1,3 %). Antal FaR för varje enskilt år redovisas i Figur 2. Ökningen från år 2010 år 2013 var signifikant (p<0,001). Vi analyserade även förändringen mellan varje år för sig. Ingen signifikant förändring sågs mellan år 2010 och år Ökningen från år 2011 år 2012 samt från år 2012 år 2013 var signifikant (p<0,001) * Antal pat som fått FaR * År Figur 2. Antal FaR (Fysisk aktivitet på Recept) som förskrivits på Brommaplans vårdcentral under åren * anger signifikant ökning. 8

9 Antalet kvinnor som fått FaR var 61 och 34 var män. Ingen skillnad i förskrivning av FaR sågs mellan kvinnor och män. Studiepopulationen beskrivs i Tabell 1. Tabell 1. Patientantal på Brommaplans vårdcentral i besökspopulationen respektive i FaR -populationen a med avseende på ålder och kön samt p-värde avseende beräkning av könsskillnad Besökspopulationen (n=10219) FaR -populationen (n=95) Ålder Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män Könsskillnad (p) 100 år och äldre år år , år , år , år , år , år , år ,20 Totalt ,10 a Patienter som fått recept på FaR (Fysisk aktivitet på Recept) vid Brommaplans vårdcentral Diagnoser var i de flesta fall angivna på receptet. I 38 fall fanns ingen diagnos angiven och i de fallen lästes journaltexten igenom för att finna aktuell diagnos. Av dessa kunde diagnos identifieras i 21 fall. Tre blanketter var tomma och i 14 fall kunde ingen diagnos identifieras i journaltexten. Diagnoser som kunde identifieras redovisas i sin helhet i figur 3 och 4. 9

10 Huvudvärk Artros Förmaksflimmer Knäbesvär Kroppslig och psykisk balans För cirkulationen Rehab efter fotfraktur Bypass Claudicatio Utmattning Spänningshuvudvärk Nedstämdhet Diskbråck Välbefinnande Diagnoser Själavård Yrsel Trötthet Smärta Depression Vardagsmotion Hyperlipidemi Astma Ledbesvär Hypertoni Knäartros Kondition Diabetes Ryggbesvär Övervikt Antal FaR Figur 3. Diagnoser angivna i FaR -blanketten (FaR = Fysisk aktivitet på Recept) vid Brommaplans vårdcentral

11 Ryggvärk Alkoholberoende Nedstämdhet Smärta Diagnos Trötthet Ångest Stress Utmattning Övervikt Diabetes Hypertoni Antal FaR Figur 4. Diagnoser för de FaR (Fysisk aktivitet på recept) där ingen diagnos angivits i FaR -blanketten utan fått hämtas ur journaltexten. Brommaplans vårdcentral Diskussion Allmänt Vi fann att endast en liten andel av patienterna på Brommaplans vårdcentral fått FaR. Man såg ingen skillnad i förskrivningen till kvinnor och män. Den enskilt största patientgrupp som fått FaR var patienter med diagnos övervikt. Jämförelse mellan övriga landet och Stockholm har tidigare gjorts. Lena Kallings skriver i sin artikel från 2012 om patienter som fått FaR under 2010 (6). I Sverige i stort förskrevs ,8 FaR per 1000 besök i hälso- och sjukvården och i Stockholm 0,4 FaR per 1000 besök. På Brommaplans vårdcentral fanns inga registrerade FaR under det året. Brommaplans vårdcentral har förskrivit 9 FaR per 1000 patienters besök under Tittade man 11

12 enskilt på 2013 blev siffran högre med 11 FaR per 1000 patienters besök. Eftersom vi enbart undersökt antalet patienter som fått FaR och inte totala antalet besök på mottagningen är det svårt att göra jämförelser med Lena Kallings resultat. Troligen har förskrivningen även i övriga landet ökat under senare år. Det kan i vårt fall finnas ett mörkertal då en del läkare inte använt sig av de FaR -moduler som finns i journalsystemet utan istället skrivit FaR i form av pappersrecept. Dessa recept har inte varit sökbara. Det kan därför tänkas att andelen FaR på Brommaplans vårdcentral är större än studien kunnat visa. Förskrivningen av FaR ökade under åren och framförallt under Jämförelsen mellan åren kan dock vara lite osäker eftersom pappersrecept sannolikt skrivits mer under de första åren och dessa inte kunnat räknas med i studien. Diagnoserna som angivits i recepten på Brommaplans vårdcentral var mycket varierande och endast en del motsvarade de 33 diagnoser med indikation i manualen FYSS (1). En stor grupp kunde dock urskiljas då nästan hälften av alla FaR var ordinerade för diagnosen övervikt. En stor andel av recepten hade ingen specifik diagnos angiven men kunde i vissa fall utläsas ur journaltexten. I de fall där diagnos kunde hittas i journaltexten fanns hypertoni som största grupp. Den stora andel som inte hade diagnos specificerad kan tala för osäkerhet hos förskrivare i hur FaR används rent praktiskt och man kan fråga sig hur många som känner till manualen FYSS. Styrkor och svagheter Förhållandevis många patientbesök har undersökts vilket är en styrka men viss osäkerhet föreligger avseende om alla besök verkligen fångats upp av sökningen vilket skulle kunna vara en svaghet. Under de första studerade åren användes sannolikt pappersrecept för FaR ; en svaghet är att dessa inte kunnat studeras. Implikationer Resultatet, framförallt med avseende på otydlighet i diagnos, gör att det vore intressant att diskutera i läkargruppen hur FaR kan förskrivas. 12

13 Framtida studier Det skulle vara intressant att undersöka hur effekten faktiskt varit av FaR -förskrivningen på Brommaplans vårdcentral. Med det avses både om receptet faktiskt utnyttjats, och om det har gjort det, hur det i så fall påverkat patienternas hälsa och livskvalitet. Man skulle även kunna undersöka den förskrivande läkarpopulationen med avseende på ålder, år i yrket samt kön. Slutsats På Brommaplans vårdcentral förskrevs FaR under åren i ökande grad och i samma utsträckning till män som till kvinnor. Sannolikt kan FaR användas betydligt mer. 13

14 Referenser 1. FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Statens Folkhälsoinstitut 2008; hämtad från 2. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. 2010; hämtad från 3. Svensk författningssamling 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - riksdagen.se [Internet]. [cited 2014 Apr 3]. Available from: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / 4. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, Socialstyrelsen. Hämtat från iktlinjerna/otillrackligfysiskaktivitethos4 5. FaR - individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Statens Folkhälsoinstitut; Rapport 2011: Kallings LV. [Physical activity on prescription--an underutilized resource. Statistics on prescription shows large variations between counties]. Läkartidningen Jan 19;109(51-52): Sørensen J, Skovgaard T, Puggaard L. Exercise on prescription in general practice: a systematic review. Scand J Prim Health Care Jun;24(2): Kallings LV, Leijon ME, Kowalski J, Hellénius M-L, Ståhle A. Self-reported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. J Phys Act Health Jul;6(4): World Health Organization. Adherence to Long-Term Therapies: Evidence for Action; Hämtat från Patel A, Schofield GM, Kolt GS, Keogh J WL. Perceived barriers, benefits, and motives for physical activity: two primary-care physical activity prescription programs. J Aging Phys Act Jan;21(1): Statistik ehälsomyndigheten [Internet]. Available from: aljning_sverige_2010.pdf Hämtat Persson G, Brorsson A, Ekvall Hansson E, Troein M, Strandberg EL. Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner s perspective - a qualitative study. BMC Fam Pract Aug 29;14:

15 13. Persson G, Ovhed I, Hansson EE. Simplified routines in prescribing physical activity can increase the amount of prescriptions by doctors, more than economic incentives only: an observational intervention study. BMC Res Notes Nov 15;3(1):

16 Bilagor Bilaga 1 16

17 Bilaga INFORMATION TILL DIG SOM PATIENT Sammanhållen journal På Brommaplans vårdcentral använder vi oss av sammanhållen journalföring. Det innebär att den du söker vård hos har möjlighet att få tillgång till uppgifter i journaler du har hos andra vårdgivare. Syftet är att vårdpersonal, om behov uppstår, enklare ska kunna få hela ditt vårdbehov klart för sig. Du har rätt att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra uppgifter som du inte vill ska finnas tillgängliga för andra vårdgivare. En informationsbroschyr om sammanhållen journal finns att få i receptionen eller så kan du läsa mer om detta på Nationella Kvalitetsregister Vi använder oss av nationella kvalitetsregister, vilket bidrar till ny kunskap om bästa behandlingsalternativ inom många områden. Genom att vara med i registret bidrar du till att förbättra vården. Dina uppgifter är sekretesskyddade och behandlas på samma sätt som journaluppgifter. Om du inte önskar vara med kan du få dina uppgifter borttagna eller tacka nej till att bli registrerad. 17

18 Forskning och Kvalitetsprojekt För att utveckla och förbättra vår kvalitet görs det ibland kvalitetsprojekt, vilket oftast innefattar en journalgenomgång. Uppgifterna är sekretesskyddade och behandlas på samma sätt som journaluppgifter. Ibland deltar vårdcentralen också i forskningsstudier vilket kan innebära att du blir kontaktad och erbjuden att delta. Utbildning Vi deltar i utbildning av blivande läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Studenterna deltar då aktivt i patientkontakten. Biobank Vissa prover och borttagna hudförändringar sparas i biobanker för att framöver möjliggöra medicinsk forskning. Mer information finns att läsa på under Biobankslagen. 18