Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance"

Transkript

1 Fysisk aktivitet på recept (FAR) och compliance Martin Gavgani Kyrktorgets vårdcentral, Partille Handledare : professor, distriktsläkare Robert Eggertsen

2 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 Metod 4-5 Resultat 6-7 Diskussion 8-10 Referenser 11

3 Sammanfattning 1 De som tror att de inte har tid för fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Citatet står tryckt på en folder om fysisk aktivitet och sades av en engelsk läkare redan på 1870-talet (1). Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur många av patienterna som remitterades till Partille rehab för fysisk träning (FAR), som har kommit i gång och börjat träna och röra på sig regelbundet och mår bra fysisk eller psykisk på grund av fysiskträning. Studien avsåg att få patientens bedömning av verksamheten. Metod: 17 patientjournaler där patienterna remitterats till Partille rehab enligt FAR (fysisk aktivitet på recept) valdes ut. Alla patienterna kontaktades per telefon och fick svar på ett antal frågor om deras aktivitet och hur de uppfattat verksamheten. Resultat: Det framkom en relativt låg medelålder (43 år) hos de aktuella patienterna. Många led av ledbesvär, övervikt och nedsatt allmän kondition. De flesta var positiva till kontakten med Partille rehab men ungefär hälften fullföljde ingen träning. Diskussion: Studien visar att FAR är ett användbart verktyg om tillräckligt många patienter kan motiveras och att vårdgivarna är väl informerade om FAR:s möjligheter. För att öka följsamheten måste kanske nuvarande modell modifieras.

4 2 Bakgrund Genom att röra på sig regelbundet kan man förebygga, behandla och lindra olika sjukdomar. Det är välbekant att fysisk aktivitet är bra och hälsosamt. Forskare idag är överens om att det är viktigt att röra på sig. En god fysisk hälsa är en resurs både för kropp och själ. Det finns både ny och gammal kunskap om hur olika sjukdomar kan förebyggas och/eller behandlas med hjälp av vardagsmotion och fysisk träning. Det finns flera sjukdomar som kan lindras och i vissa fall botas med regelbunden fysisk aktivitet, såsom till exempel depression, reumatoid artrit, ledbesvär, övervikt, utmattningsdepression, trötthet, sömnbesvär, astma, osteoporos, diabetes typ 2, måttligt högt blodtryck, stress, värkproblematik och hyperlipidemi. Aldrig har så många i Sverige varit beroende av sjukskrivning som nu. Nästan en miljon människor i produktiv ålder i Sverige befinner sig utanför arbetslivet, antingen på grund av långvarig sjukskrivning eller förtidspensionering. Denna utveckling är i sig ett hot mot folkhälsan, eftersom långvarig sjukskrivning leder till att människa kan avskärmas från sociala kontakter och kan hamna i en passiv sjukroll. Kostnaderna för ohälsa ökar och närmar sig parodoxalt nog kostnaderna för sjukvården. Framtill mitten av 1990-talet var det värkrelaterade diagnoser som utgjorde en stor del av sjukskrivningarna. Därefter har den psykosociala ohälsan med stressrelaterade besvär, utmattningsdepression och utbrändhet blivit diagnoser som ökar. Det sker en epidemisk ökning av sjukdomar som har koppling till livsstilen: t ex övervikt/ fetma, åldersdiabetes, trötthet, ryggbesvär och värkproblematik. Det man med säkerhet kan säga är att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för flera sjukdomar. Det är viktigt att ha kännedom om : -Nyttan av att vara fysisk aktiv -Betydelsen av vardagsmotion och egenvård -Inse riskerna med tobak och alkohol -Betydelsen av sociala faktorerna samhörighet, trygghet, meningsfullhet och delaktighet

5 3 Regelbunden fysisk aktivitet ökar möjligheten att slippa sjukdom och för tidig död, samt att längre behålla förmågan att klara sig själv. Även om man accepterar att rörelseförmågan blir nedsatt med åren, vill man gärna kunna röra på sig så normalt som möjligt. Av dessa skäl är det viktigt att alla människor får möjlighet att vara så fysiskt aktiva som möjligt. Idag är endast ca 20 % av den vuxna befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt, trots att många personer deltar i olika motionsaktiviteter och att de som motionerar regelbundet blir fler och fler. 25 % av den vuxna befolkningen har ingen regelbunden motion. Fysisk aktivitet anses numera till och med vara en betydelsefull del av behandling även vid sjukdomstillstånd där rekommendation förr var att avstå. Stroke är ett viktigt exempel där hjälp med träning är väsentligt, eftersom möjligheten att bibehålla eller förbättra sin förmåga annars försämras. Svenska experter, främst läkare och sjukgymnaster delar gärna med sig av vetenskapligt beprövad kunskap och av sina erfarenheter från mångårigt arbete med olika patientgrupper (2) Vid fysisk ansträngning ökar pulsen och hjärtats minutvolym. Andningen blir snabbare, blodtrycket stiger, och det kan bildas mer mjölksyra och ökad frisättning av stresshormoner. Ju mer ansträngande en fysisk aktivitet är, desto mer påverkas olika kroppsfunktioner. Det avspeglas t ex i syrgaskonsumtion. I vila gör man av med ungefär en kvarts liter syre per minut. Under en lugn promenad ökar syrgaskonsumtion till mer än en liter per minut och vid maximalt fysiskt arbete, ökar syrgaskonsumtionen till mellan 2½ och sju liter per minut (alltså gånger vilovärdet). Med maximal syreupptagningsförmåga menas den högsta syrgaskonsumtion en person kan uppnå. Från dessa siffror kan man räkna ut energiförbrukningen. För varje liter syrgas gör vi av med 5 kcal eller 50 kj energi Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur många av patienterna som remitterades till Partille rehab för fysisk träning (FAR) och som har kommit i gång och börjat träna och röra på sig regelbundet och må bra på grund av träning. Syftet var också att undersöka hur många som har avstått från att träna efter att de kommit i kontakt med Partille rehab. Undersökningen görs också för att bedöma om patienterna är nöjda med Partille rehabs insatser och om de tänker

6 Fortsätta att träna för att må bättre? Upplever de Partille Rehabs insatser positiva och hur betygsätter de Partille Rehabs insatser? 4 Metod Partille rehab har både pappers- och datajournal. Med hjälp av ansvarig sjukgymnast för FAR (Fysisk aktivitet på recept) på Partille rehab och valde slumpmässigt ut 17 patienters pappersjournaler för genomläsning. Patienterna hade remitterats under tiden 20/10-04 till 30/3-05 Varje rehab-journal består av två sidor. På första sidan längst upp kommer först patientuppgifter med namn, personnummer, telefonnummer och från vilken vårdcentral /läkare receptet kommer. Sedan läkarens ordination på recept till exempel konditionsträning 2-3 gånger i veckan, och vad patienten besväras av såsom periodvis bröst- eller ryggvärk, övervikt och så vidare. Därefter följer en kort anamnes (aktuell hälsa samt nuvarande fysisk aktivitet), som sjukgymnasten fyller i under första besöket på Partille rehab. Där beskriver sjukgymnasten kortfattat patientens tidigare sjukdomar, patientens fysiska aktivitet, hur ofta patienten tränar och typ av aktivitet/träning. Sjukgymnasten anger sedan när aktuella besvär började och sjukgymnasten sätter tillsammans med patienten upp ett mål/plan för egen aktivitet såsom joggning, dagliga promenader, simning, motionscykling och så vidare. Patienten hänvisas därefter till olika motionsanläggningar som har aktivitet som passar patienten bäst. Under besöket på Partille rehab kommer sjukgymnasten och patienten överens om en uppföljande telefonkontakt. Vid det tillfället frågar sjukgymnasten om patienten har följt upp målet/planen som man tidigare kom överens om. Fortsatt planering innefattar ytterligare en telefonuppföljning om 3-6 månader, då sjukgymnasten ringer upp patienten och frågar om patienten har kommit i gång med fysisk aktivitet. Svaret är bara ja eller nej. Vid ja, frågar sjukgymnasten om patienten kommit i gång med fysisk aktivitet på egen hand eller via en motionsanläggning som bedriver fysisk aktivitet. Sedan noteras om patienten upplever att om han har blivit mer fysiskt aktiv sedan han fått recept på fysisk aktivitet. Patienten får sedan uppge en siffra mellan 1-10 (VAS-skala) för att få ett mått på hur han upplever sig själv efter att tränat där 1 är sämst och 10 är bäst.

7 Efter genomläsning av de 17 patientjournalerna formulerades elva frågor på en sida som patienterna kunde svara på en telefonkontakt. Ytterligare tio frogor faxades till ansvarig sjukgymnast på Partille Rehab som är. När började man FAR i Sverige? När började man FAR i Partille? Vad är syftet med FAR? Från vilka vårdcentraler/andra vårdenheter kommer recept på FAR till Partille rehab? Hur många recept har ni fåttsedan ni började med FAR på Partille rehab? Söker / kommer patienterna utan recept också? Patienter med vilka sjukdomar remiteras till er? Ålders-och könsfördelning (procentoellt) som har varit hos er. Vad brukar ni göra första gången när pat. kommer till er med recept i handen? Till vilka motionsanläggningar / friskvårdsanläggningar skickas de vidare sedan? Hur följer ni upp pat. Sedan? Hur många patienter struntar i ordination som fått från er? Vilka planer har ni och hur ni kommer att utveckla FAR i Partille i framtiden? 5

8 Patienterna fick följande frågor vid telefonsamtalet: 6 1-Från vilken vårdcentral remitterades de till Partille rehab. 2-Patientens ålder, namn och personnummer. 3-Kön 4-Vilka besvär som patienten sökte för på vårdcentralen som remitterades till Partille rehab. 5-Hur ofta tränade/motionerade du innan du sökte vårdcentralen?. 6-Har du kommit i gång med träning och motion efter besöket på rehab? 7-Upplevde du Partille rehabs insatser positiva? 8-Har du slutat träna efter ett år? 9-Är du nöjd med Partille rehabs insatser? 10-Skall du fortsätta att träna/motionera? 11-Betygsättning på Partille rehabs insatser, 1-10 Resultat Fråga 1-11 Fråga 1. Tio av sjutton remisser eller 59 % kom från Partille (Kyrktorgets) vårdcentral. Sju av sjutton remisser eller 41 % kom från Sävedalens vårdcentral. Fråga 2-3. Kön samt åldersfördelning Tretton kvinnor och fyra män. Fyra personer var år Två personer var år Fyra personer var år. Fem personer var år Två personer var över 60 år. Medelåldern var 43 år, år. Fråga 4. Remissorsaker Fyra patienter remitterades till Partille rehab för övervikt. En av dessa behandlades förutom vikten även för ångest. Två av dessa behandlades förutom för övervikt också för hypertoni. En patient remitterades för hypertoni. En patient remitterades för ångest.

9 7 En patient remitterades för hälseneinflammation. En patient remitterades till Partille rehab för whiplashskada. En patient remitterades till Partille rehab för dålig kondition. Åtta personer besvärades av värk i sina knän, handleder, rygg, höft och en hade förutom nackbesvär även dålig kondition. I genomsnitt hade patienter besvär i tre veckor till åtta år innan de remitterades till Partille rehab. Fråga 5. Hur många av patienterna brukade träna innan de remitterades till Partille rehab? Tio av sjutton eller 58 % svarade att det var dåligt med träning och motion innan de sökte vårdcentralen och remitterades till Partille rehab. Sju av sjutton svarade att de tränade mer eller mindre regelbundet innan de sökte vårdcentralen och remitterades till Partille rehab. Fråga 6. Nio av sjutton eller 53 % vill ej träna/motionera eller ha någon typ av fysisk aktivitet, som ordinerades via Partille rehab för sjukdom/besvär. Fråga /17 eller 76 % var nöjda med Partille rehabs insatse och upplevde det var positiv komma í kontakt med Pratille. Fråga Mer än 50% av patienterna slutade träna efter ett år och var tvecksama för träning i framtiden. Fråga 11. VAS-skala med betygsättning på Partille rehabs insatser på en skala 1-10 visade att: Fyra av 17 patienter satte betyget 3-5 eller insatserna. Två patienter satte betyget 10. En patient 9 Fem patienter 8 Fem patienter 7 En patient 5-6 En patient 5 Två patienter 3

10 5 4 3 Antal Serie Betyg Alla patienter uppgav att de mår bra när de tränar. Femton av sjutton eller 29 % var icke rökare. Två av sjutton eller 12 % var ex-rökare. Diskussion Under 2001 genomfördes på regeringens uppdrag aktivitetsår Sätt Sverige i rörelse. FYSS och FAR har varit projekt i denna nationella satsning. FYSS/FAR- arbetet började i Sverige i samband med detta. FAR inleddes i Partille primärvårdsområde Syftet med FAR är att reducera livsrelaterade sjukdomar. Fysisk inaktivitet är en av vårt samhälles största riskfaktorer för ökad sjuklighet och kan leda till för tidig död för många. FAR är ett verktyg för att bryta trenden, och ge patienten en möjlighet att påverka sin situation. FAR kan användas som komplement eller som ersättning till annan medicinsk behandling. Totalt antal recept som kom till Partille Rehab t o m maj 05 var 132 st, manliga förskrivare var 47 personer och kvinnliga 85 personer, och 77 av dem skrevs

11 av läkare, 42 av sjukgymnaster, 8 av sjuksköterskor och 5 recept av psykologer Undersökningen visade att patienterna uppfattade kontakten med Partille rehab som positiv. Det verkade av remisserna att döma som om alla skulle ha nytta av någon form av fysisk aktivitet. Många mådde också bra när de tränade. Medelåldern var ganska låg, varför det på lite längre sikt kan ha god effekt om de fortsätter att träna regelbundet. Recepten till Partille rehab kom från många olika enheter såsom Partille/Kyrktorgets vårdcentral, Sävedalens vårdcentral, Partille privatvård, Partille vuxenpsykiatrisk mottagning, gynmottagningen Partille och Partille sjukgymnastik. Det visar att många olika enheter har tagit till sig budskapet om FAR och försökt tillämpa det aktivt. Diagnoser som uppkommit på recepten va RA, artros,ledbesvär, depression,utmattningsdepression/trötthet, astma, osteoporos, diabetes, högt blodtryck, obesitas, smärta /stelhet, nedsatt kondition och styrka, värkproblematik, stress mm. När receptet skickas till Partille rehab, blir patienten inbokad på ett besök. De utrustas med en träningsbok som patienten får med sig vilken blir ett värdefullt hjälpmedel. Kontaktpersonens uppföljning efter några veckor med telefonsamtal är väsentlig för patienternas compliance. De kan då få ytterligare råd om viktiga egna vardagsaktiviteter såsom promenad, trappgång eller cykling. Den samtidiga ordinationen av träning inom föreningsliv/motionsanläggningar med främst motionsgymnastik i grupp, bassängträning och individuella träningsprogram på gym kombineras med vardagsaktiviteter.. Det är positivt att ca 75 % av dem som fått FAR har ökat sin fysiska aktivitet (enligt telefonuppföljning) och att endast 25 % inte har ändrat sin fysiska aktivitet men fått en viss ökad medvetenhet om nyttan av motion. 9 FAR i framtiden Inom kort kommer att ske kontinuerlig kontakt med receptförskrivare, där FARsamordnare informerar hur arbete med FAR fortgår, ger vidare information samt diskussion om förfarandet. En utbildning för ledare inom friskvården är planerad. Detta sker för att

12 säkerställa god kvalitet och säkerhet för patienterna. Föreningarna kommer då ha möjlighet arr få FAR-diplomering, om de varje vecka kan erbjuda en allsidig fysisk aktivitet i grupp eller individuellt. Minst en ledare i föreningen skall ha genomfört FAR-utbildning. Utbildningen kommer att ske på regionnivå. Viktiga framgångsfaktorer som kan betonas är: Personlig kontakt mellan förskrivare och samordnare Personlig kontakt mellan samordnare och kontaktperson inom föreningar Engagerade och välinformerade kontaktpersoner inom föreningar. Återkoppling till läkare och uppföljning för patient. Fysiskt aktiva receptföreskrivare, vilket innebär egna positiva erfarenheter av aktiv livsstil. Kunskap hos föreskrivarna om beteendeförändring och förmåga att motivera patienter till fysisk aktivitet. Utbildning ledande till ökad kunskap hos läkare gällande fysisk aktivitet och beteende. Vissa hinder framkom Andelen av förskrivna recept expedieras endast till 50 % vilket bedöms till stor del bero på förskrivarens förmåga att motivera patienten. Det kunde också vara svårt att träffa läkare och informera om FAR:s betydelse. Det är en lägre prioritet hos läkare att förskriva recept och det om så sker behövs i många fall motiverande samtal med patienten, vilket tar extra tid. Andra negativa faktorer var att alla läkare ej är utbildade i FYSS/FAR, och att det innebär ett administrativt extraarbete för läkarna. Ett annat problem var att det saknades enkla rutiner för att registrera förskrivna recept. Det ger också svårigheter att se hur många recept som skrivs ut. En hög omsättning av olika läkare och sjuksköterskor minskar även antalet recept. Man kan konkludera att FAR är en viktig resurs för att förbättra befolkningens hälsa och att det gäller att motivera både vårdgivare och patienter för att uppnå framgång. Det är en fördel att administrera och motivera patienterna genom den sjukgymnastiska verksamheten.

13 REFERENSER 11 1-Edward Stanley ( ) 2-Hälsoteket i Skaraborg / en unik möjlighet att förbättra hälsa FYSS för alla Partille rehab

14

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010 Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 21 Sammanställning av uppgifter från ordinationsblanketten för januari - oktober 21 Under årets första tio månader förskrevs 2 116 ordinationer av fysisk aktivitet

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter FaR på Hisingen Innehåll Statistik Vuxna Barn och unga Verksamhets- berättelse 21 Aktiviteter Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 211-6-1 Verksamhetsberättelse 21 FaR

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

FYSS. En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården.

FYSS. En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården. FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården. Agneta Ståhle Med dr/specialistsjukgymnast,nfesc, redaktör r för f r FYSS Kardiologiska

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

unga! Vänd för för unga för vuxna FaR-manual Vänd för vuxna!

unga! Vänd för för unga för vuxna FaR-manual Vänd för vuxna! Vänd för unga! FaR-manual för vuxna FaR-manual för unga Vänd för vuxna! U-1 Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet,

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare,

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Behandlingar Specialistgruppen AB

Behandlingar Specialistgruppen AB Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna såväl i arbetslivet som genom ett stort

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer FaR på Hisingen Innehåll Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer Verksamhetsberättelse 212 FaR på Hisingen Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 213-4-19

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept Värmland Folkhälsa & Samhällsmedicin Uppdrag dels att stärka och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i landstinget dels att tillsammans med andra aktörer i Värmland

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2008.

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2008. Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2008. Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform med ekonomiskt bidrag från Region Skåne. Projektet var ett samarbete

Läs mer

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Inledning och syfte Josefine Björck, Sara Eriksson och Anna Hagström, studenter från Hälsopromotionsprogrammet vid

Läs mer

Aktivitetskatalog. Arboga. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Aktivitetskatalog. Arboga. FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Arboga FaR - Fysisk aktivitet på recept Innehåll REKOMMENDATIONER OM FYSISK AKTIVITET FÖR VUXNA sid 2 DET ÄR INTE BARA DEN FYSISKA AKTIVITETEN SOM RÄKNAS sid 3 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer