Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
|
|
- Jörgen Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
2 Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete [sv Määräyksen diaarinumero] 18/011/2016 [sv Korvattavat määräykset] [sv Ei asetettu] [sv Koulutuskoodit] Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete (377111) Kompetensområden [sv Ei asetettu] [sv Tutkintonimikkeet] [sv Ei asetettu] [sv Voimaantulo] [sv Voimassaolon päättyminen] [sv Ei asetettu]
3 Innehållsförteckning 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] Krav på yrkesskicklighet och bedömning av kunnandet Andra bestämmelser som gäller examen Bilaga BESKRIVNING AV EXAMEN Kunnande hos personer som avlagt denna examen Arbetsuppgifter som kan innehas av personer som avlagt denna examen Examensdelar Mentalvårds- och rusmedelsarbete Användning av metoderna för mentalvårds- och rusmedelsarbete Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre iii
4 Kapitel 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] Specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete består av två obligatoriska examensdelar (1 2) och två valbara examensdelar (3 6). Av de valbara examensdelarna ska minst en del vara examensdelen 3 eller 4. kan också välja flera examensdelar. De obligatoriska examensdelarna i specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete ger färdigheter att i första hand arbeta med vuxna klienter eller patienter. För att examinanden ska kunna avlägga de valbara examensdelarna krävs att examinanden behärskar innehållet i de obligatoriska examensdelarna i examen. De valbara examensdelarna fördjupar examinandens kunnande och ger de färdigheter som behövs i arbete med olika klientgrupper. OBLIGATORISKA EXAMENSDELAR 2 [SV KPL] Mentalvårds- och rusmedelsarbete, [sv P] Användning av metoderna för mentalvårds- och rusmedelsarbete, [sv P] VALBARA EXAMENSDELAR 2 [SV KPL] Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre Examensdel från en yrkesexamen I specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från en yrkesexamen om den kompletterar eller fördjupar yrkeskompetensen. Betyget över denna examensdel ges alltid av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Den examenskommission som ansvarar för specialyrkesexamen i mentalvårdsoch rusmedelsarbete erkänner examensdelen som en del av specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete på basis av betyget. Examensdel från en annan specialyrkesexamen I specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete kan inkluderas en examensdel från en annan specialyrkesexamen om den kompletterar eller fördjupar yrkeskompetensen. Betyget över denna examensdel ges alltid av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Den examenskommission som ansvarar för specialyrkesexamen i mentalvårdsoch rusmedelsarbete erkänner examensdelen som en del av specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete på basis av betyget. 1
5 Kapitel 2. Krav på yrkesskicklighet och bedömning av kunnandet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen anger vad examinanderna ska kunna vid avläggande av examensdelen. Under punkten Påvisande av yrkesskicklighet anges hur examinanderna ska påvisa sin yrkesskicklighet. Yrkesskickligheten som ska visas vid examenstillfällen bedöms enligt kriterier för godkänd prestation. Yrkesskickligheten bedöms av personer som representerar arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna och som har god yrkesskicklighet inom det område som den fristående examen i fråga gäller. 2
6 Kapitel 3. Andra bestämmelser som gäller examen Bestämmelser om examensspecifika krav på hälsotillståndet för specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete (tidigare specialyrkesexamen i psykiatrisk vård) ingår i Utbildningsstyrelsens föreskrift "Krav på de studerandes hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina" (28/011/2015). 3
7 Kapitel 4. Bilaga BESKRIVNING AV EXAMEN Examensgrunderna träder i kraft Kunnande hos personer som avlagt denna examen De som har avlagt specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete har ett arbete som ingår i sakkunnigverksamheten inom mentalvårds- och rusmedelsarbetet i social- och hälsovårdsbranschen. De som har avlagt denna examen har ett arbete som baserar sig på etiskt hållbara principer. Deras arbete är kundorienterat och respekterar människor. I arbetet behöver de kännedom om lagstiftningen och servicesystemen. De som har avlagt examen behärskar på ett djupt plan arbetsprocessen i mentalvårds- och rusmedelsarbete och de arbetssätt som krävs i den. I arbetet ligger tonvikten på professionell, målinriktad växelverkan och det krävs förmåga att bemöta klienter eller patienter och deras anhöriga i mentalvårds- och rusmedelsarbete där man främjar hälsan, förebygger, vårdar och rehabiliterar. De som har avlagt denna examen fungerar som sakkunniga inom sitt eget arbete och utvecklar arbetet. De har det kunnande som behövs i olika ansvarsuppgifter på sin arbetsplats. De kan motivera sina lösningar och val i arbetet och bedöma vad de leder till i egenskap av medlemmar i ett multiprofessionellt arbetsteam. De sörjer för det egna välbefinnandet i arbetet och använder sig av arbetshandledning och utbildning som stöd för sitt arbete. För att de ska kunna delta i utvecklingen av kvaliteten på arbetet krävs att de har förmåga och vilja till ständig utvärdering och utveckling av det egna och arbetslagets verksamhet samt till intern företagsamhet. Beroende på vilken valbar examensdel de valt, behärskar de som avlagt denna examen mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga eller bland äldre, eller så har de den yrkesskicklighet som krävs i den examensdel som ingår i en yrkesexamen eller i en annan specialyrkesexamen och som är lämplig med tanke på mentalvårds- och rusmedelsarbete Arbetsuppgifter som kan innehas av personer som avlagt denna examen Den som avlagt specialyrkesexamen i mentalvårds- och rusmedelsarbete arbetar i olika uppgifter inom det mentalvårds- och rusmedelsarbete som utförs inom social- och hälsovårdsbranschen och som kräver särskild kompetens. De arbetar i service inom öppen vård och på institutioner som upprätthålls av offentliga och privata aktörer, tredje sektorn och sammanslutningar. 4
8 Bilaga BESKRIVNING AV EXAMEN
9 Kapitel 5. Examensdelar 5.1. Mentalvårds- och rusmedelsarbete [sv Ammattitaitovaatimukset] kan iaktta de lagar och förordningar, föreskrifter och anvisningar som styr mentalvårds- och rusmedelsarbetet arbeta i enlighet med de etiska principerna för mentalvårds- och rusmedelsarbete använda kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete i sin yrkesverksamhet arbeta i servicesystemet för mentalvårds- och rusmedelsarbete sörja för klient- och patientsäkerheten, arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet utveckla sitt eget arbete samt verksamheten i sin arbetsenhet och sitt arbetsteam. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra mentalvårds- och rusmedelsarbete i autentiska arbetslivssituationer i enheter där man utför främjande, förebyggande, vårdande eller rehabiliterande mentalvårds- och rusmedelsarbete. arbetar som medlem i ett arbetsteam och i ett multiprofessionellt nätverk som främjar, förebygger, vårdar eller rehabiliterar i olika faser i mentalvårds- och rusmedelsarbete. påvisar sin yrkesskicklighet i arbetsuppgifter som överensstämmer med kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs inte framkommer i praktiska arbetsuppgifter kompletteras påvisandet av yrkesskickligheten till exempel genom en intervju och med dokument som anknyter till arbetsuppgifterna. 6
10 [sv Arviointi] EXAMINANDEN IAKTTAR DE LAGAR OCH FÖRORDNINGAR, FÖRESKRIF- TER OCH ANVISNINGAR SOM STYR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSAR- BETET. Arbete i enlighet med nationell lagstiftning och nationella rekommendationer arbetar i enlighet med till exempel följande lagar som gäller mentalvårds- och rusmedelsarbete: - lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet - alkohollagen, narkotikalagen, tobakslagen - förordningen om avgiftning och substitutionsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel - lagen om patientens ställning och rättigheter - lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården - barnskyddslagen - mentalvårdslagen och mentalvårdsförordningen - lagen och förordningen om missbrukarvård - socialvårdslagen - lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar - lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp - lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte känner till rekommendationerna som gäller mentalvårds- och rusmedelsarbete (t.ex. rekommendationerna God medicinsk praxis, kvalitetsrekommendationer) utnyttjar aktuell information som myndigheterna inom social- och hälsovårdsbranschen producerar (t.ex. SHM, THL) som gäller det egna arbetet. Arbete enligt nationella och internationella avtal och rekommendationer arbetar i enlighet med nationella avtal och rekommendationer som styr mentalvårds- och rusmedelsarbetet (t.ex. den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete, den nationella narkotikastrategin, handlingsplanen för alkohol-, tobak-, drog- och spelprevention (på finska Ehkäisevän päihdetyön toimintaohjelma), FN:s konventioner, det europeiska alkoholprogrammet och EU:s narkotikastrategi) utnyttjar kunskap som producerats av internationella organisationer (t.ex. OECD, WHO) och som gäller det egna arbetet. 7
11 EXAMINANDEN ARBETAR I ENLIGHET MED DE ETISKA PRINCIPERNA FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE. Arbete i enlighet med de värderingar och principer som gäller i mentalvårds- och rusmedelsarbete arbetar i enlighet med de etiska principerna för mentalvårds- och rusmedelsarbetet (t.ex. ETENE) reflekterar kritiskt över de värderingar, de attityder, den människosyn och de förhållningssätt som styr det egna tänkandet och den egna yrkesverksamheten beaktar på ett professionellt sätt klienternas olika livsåskådningar, övertygelser samt kulturella bakgrunder i sitt arbete beskriver hur samhälleliga beslut och val påverkar främjandet av klienternas välbefinnande som helhet begrundar särdragen i mentalvårds- och rusmedelsarbetet (t.ex. självbestämmanderätt, vård oberoende av klientens vilja, barnskydd). EXAMINANDEN ANVÄNDER KUNSKAPSBASEN FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE I SIN YRKESVERKSAMHET. Behärskande av kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete utnyttjar i sitt arbete kunskaper om välbefinnandet som helhet och främjandet av hälsa utnyttjar i sitt arbete kunskaper om särdragen i olika ålders- och livsfaser hos klienterna motiverar sitt handlande med kunskap om positiv psykisk hälsa, främjande av psykisk hälsa samt förebyggande av mentala och rusmedelsrelaterade störningar motiverar sitt handlande med nationella och internationella evidensbaserade kunskaper om mentala störningar och störningar på grund av alkohol- och drogmissbruk samt vården av dem - neurotiska, stressrelaterade och somatoforma störningar - förstämningssyndrom - personlighetsstörningar - psykotiska störningar - neuropsykiatriska störningar - beteendestörningar som är förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer - organiska psykiska störningar - störningar orsakade av alkohol och droger känner igen och beaktar eventuella störningar och sjukdomar i utvecklingen samt somatiska störningar och sjukdomar (multidiagnos) som klienten kan ha samtidigt som den mentala störningen och/eller drogmissbruket känner igen och beaktar sociala problem i samband med psykiska störningar och/eller drogmissbruk och behovet av stöd i samband med dem känner igen och beaktar konsekvenserna av psykiska störningar och/ eller drogmissbruk för familjen och nätverket av närstående. 8
12 EXAMINANDEN ARBETAR I SERVICESYSTEMET FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE. Kännedom om lagar och förordningar samt rekommendationer som styr servicesystemet känner till det centrala innehållet i lagarna och förordningarna som styr ordnandet av servicen: förordningen om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden enhetliga grunder för icke-brådskande vård lagen om specialiserad sjukvård folkhälsolagen lagen om statens sinnessjukhus hälso- och sjukvårdslagen (bl.a. vårdgarantin) lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet. Arbete i ett servicesystem motiverar sitt handlande med kunskaper om olika former och tjänster inom mentalvårds- och rusmedelsarbete handlar enligt regionala vårdföreskrifter beskriver det nationella, det regionala och det lokala servicesystemet och känner till den egna verksamhetsenhetens plats och grundläggande uppgift i nätverket beaktar de förändringar som sker i servicesystemet i sitt arbete vägleder klienten och de närstående till ändamålsenlig service (offentliga och privata sektorn samt tredje sektorn). EXAMINANDEN SÖRJER FÖR KLIENT- OCH PATIENTSÄKERHETEN, ARBE- TARSKYDDET OCH VÄLBEFINNANDET I ARBETET. Klient- och patientsäkerhet motiverar sitt handlande med klient- och patientsäkerheten samt med principer som stöder dem arbetar enligt principer och anvisningar som främjar klient- och patientsäkerheten främjar i sin verksamhet klient- och patientsäkerheten genom att förutse och minimera risker. Säkerhet i verksamhetsmiljön förutser säkerhetsrisker i verksamhetsmiljön främjar arbetarskyddet och följer arbetarskyddslagen samt arbetsplatsens anvisningar och regler skapar med sin respektfulla attityd en trygg atmosfär såväl i arbetsgemenskapen som bland patienterna eller klienterna arbetar ensam, i par eller i ett arbetsteam på det sätt som säkerheten i verksamhetsmiljön kräver. 9
13 Hot-, vålds- och krissituationer identifierar och informerar om att det kan finnas hot om våld i klientens och en närståendes livssituation förutser och förebygger hot-, vålds- och krissituationer känner till och förstår konsekvensen av sitt eget handlande och de egna yrkesmässiga gränserna i hot-, vålds- och krissituationer handlar ansvarsfullt i hot-, vålds- och krissituationer och iakttar instruktioner använder det larmsystem som är i bruk i verksamhetsmiljön och samarbetar med myndigheter enligt behovet i situationen använder vid behov fysisk begränsning och tvång som terapeutisk åtgärd vet vilka skyldigheter en chef och en arbetstagare har i genomgången efter hot-, vålds- och krissituationer ansvarar för sin del för genomgång och rapportering efter hot-, våldsoch krissituationer. Välbefinnande i arbetet sörjer för sitt välbefinnande på ett helhetsinriktat sätt och utnyttjar sina resurser identifierar de faktorer som belastar i arbetet och främjar möjligheterna att behandla dem i arbetsgemenskapen sätter sig aktivt in i nya eller förändrade arbetssituationer motiverar och använder mentorer och arbetshandledning i sitt arbete och i sin professionella utveckling. 10
14 EXAMINANDEN UTVECKLAR SITT EGET ARBETE SAMT VERKSAMHETEN I SIN ARBETSENHET OCH SITT ARBETSTEAM. Utveckling av verksamheten i det egna arbetet, i arbetsenheten och i arbetsteamet arbetar professionellt, klientinriktat och systematiskt bedömer och motiverar sitt arbete och sina lösningar bedömer sina resurser och behov av att utvecklas känner till sitt ansvar och sina skyldigheter som arbetstagare arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktad och självstyrd utvecklar sina arbetslivsfärdigheter och sitt medarbetarskap deltar i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen söker aktivt mångsidig information för professionellt bruk och bedömer informationskällorna kritiskt motiverar och utvecklar sitt arbete med hjälp av nationell och internationell evidensbaserad kunskap arbetar enligt branschinriktade föreskrifter för egenkontroll bedömer och utvecklar kvaliteten på arbetsenhetens service samt samarbetet med olika intressentgrupper utför kollegial bedömning främjar samverkan på arbetsplatsen följer principerna för hållbar utveckling samt ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer i sitt yrke använder obehindrat informations- och kommunikationsteknik. 11
15 5.2. Användning av metoderna för mentalvårds- och rusmedelsarbete [sv Ammattitaitovaatimukset] kan främja psykisk hälsa och rusmedelsfrihet samt förebygga psykiska störningar och störningar som beror på missbruk arbeta i processer med undersökning, vård och rehabilitering använda metoder för mentalvårds- och rusmedelsarbete arbeta som sakkunnig på det egna området i multiprofessionellt samarbete och som samhällspåverkare använda professionell kommunikation. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] påvisar sin yrkesskicklighet i användning av metoderna för mentalvårds- och rusmedelsarbete i autentiska arbetslivssituationer i enheter där man utför främjande, förebyggande, vårdande eller rehabiliterande mentalvårds- och rusmedelsarbete. arbetar som medlem i ett arbetsteam och i ett multiprofessionellt nätverk som främjar, förebygger, vårdar eller rehabiliterar i olika faser av mentalvårds- och rusmedelsarbete. påvisar sin yrkesskicklighet i arbetsuppgifter som överensstämmer med kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs inte framkommer i praktiska arbetsuppgifter kan påvisandet kompletteras genom en intervju och med dokument. 12
16 [sv Arviointi] EXAMINANDEN FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA OCH RUSMEDELSFRIHET SAMT FÖREBYGGER PSYKISKA STÖRNINGAR OCH STÖRNINGAR SOM BE- ROR PÅ MISSBRUK. Främjande och förebyggande mentalvårds- och rusmedelsarbete motiverar sitt handlande med kunskap om psykisk hälsa och rusmedels inverkan tar reda på resurserna hos klienten och familjen samt i nätverket av närstående med de metoder som behövs utnyttjar informationen i samband med bedömningen av servicebehovet stärker resurserna hos klienten och familjen samt i nätverket av närstående känner igen de faktorer som hotar klientens och familjens psykiska hälsa samt den psykiska hälsan i nätverket av närstående och konsekvenserna vid bruk av rusmedel samt bedömer behovet av stöd känner igen olika kriser (utvecklingskris, kris på grund av en svår livssituation, traumatisk kris) och mekanismen vid uppkomsten av ett trauma identifierar krisfaser och stöder klienten och familjen samt nätverket av närstående i den naturliga krisprocessen använder främjande och förebyggande metoder för mentalvårds- och rusmedelsarbetet (till exempel metoden Ta upp oron [på finska Huolen puheeksi ottaminen] eller Mini-interventionen). 13
17 EXAMINANDEN ARBETAR I PROCESSER MED UNDERSÖKNING, VÅRD OCH REHABILITERING. Arbete i processer med undersökning, vård och rehabilitering i samarbete med klienten eller patienten, familjen och ett multiprofessionellt arbetsteam planerar sitt arbete med beaktande av målen för klientens eller patientens undersöknings-, vård- och rehabiliteringsprocess bedömer klientens eller patientens och familjens funktionsförmåga, resurser och förändringsberedskap diskuterar klientens eller patientens resurser och de faktorer som stöder välbefinnandet använder mångsidiga metoder för att samla in uppgifter för bedömningen av behovet av vård och rehabilitering (t.ex. tidigare dokument, observation, intervju, mätinstrument och tester, konsultering) sörjer för att klienten eller patienten och familjen deltar när behovet av vård och rehabilitering fastställs ansvarar för sin del för arrangemanget av ett vård- eller rehabiliteringsmöte gör upp en målinriktad och realistisk vård- och rehabiliteringsplan i samarbete med klienten eller patienten, familjen och ett multiprofessionellt arbetsteam väljer evidensbaserade metoder och serviceformer som lämpar sig för klienten eller patienten och som är ändamålsenliga med tanke på målen handleder och stöder klienten eller patienten i att nå målen i vård- och rehabiliteringsplanen bedömer hur målen uppnåtts samt hur lämpliga och effektiva metoderna och tjänsterna var bedömer sitt eget arbete och samarbetet i vård- och rehabiliteringsprocessen använder obehindrat patientdatasystemen i vård- och rehabiliteringsprocessen behärskar ett ändamålsenligt, sakligt registreringssätt som utgår från klienten eller patienten. 14
18 EXAMINANDEN ANVÄNDER METODER FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSME- DELSARBETE. Arbete i ett samarbetsförhållande med en klient eller patient motiverar sitt handlande med kunskap om samarbetsförhållandet och om de faktorer som påverkar det leder och upprätthåller samarbetsförhållandet som en process med en inlednings-, arbets- och slutfas baserar sitt handlande på dialog tillämpar i det professionella mötet sina kunskaper om olika fenomen i samarbetsförhållandet, exempelvis distans, överföring och motöverföring, motstånd, försvarsmekanismer beskriver de olika förhållningssätten som ligger i bakgrunden till samarbetsförhållandet och motiverar användningen av dem använder olika metoder för terapeutiska samtal använder psykoedukation vid handledning av, rådgivning till och undervisning av klienten/patienten och familjen använder motiverande intervju i stödet av klienten eller patienten samt personens familj i förändrings- och rehabiliteringsprocessen använder andra metoder som lämpar sig för klienten eller patienten i samarbetsförhållandet (t.ex. funktionella och kreativa metoder). Genomförande av gruppvård planerar, leder och bedömer en terapeutisk grupp, ensam eller i samarbete med en expert eller en erfarenhetsexpert motiverar sitt handlande med kunskap om terapeutiska grupper, gruppfenomen och grupprocesser väljer sätt för genomförandet som är ändamålsenliga med tanke på att gruppen ska nå sitt mål (t.ex. öppna och slutna grupper, diskussion, kreativa och funktionella grupper, användning av teknik) kan handla enligt principerna för gruppvård. Samarbete med patientens eller klientens familj samt personens nätverk av närstående använder olika metoder för insamling av uppgifter för att ta reda på situationen i familjen och i nätverket av närstående beaktar i sitt arbete betydelsen av erfarenheterna och den kulturella bakgrunden hos klienten och familjen och i nätverket av närstående bedömer behovet av vård och rehabilitering i familjen och hos medlemmarna i nätverket av närstående och deras resurser som en del av helheten väljer sina arbetssätt och arbetsmetoder för att stödja och hjälpa familjen och nätverket av närstående på ett sätt som är välgrundat och i linje med de överenskomna målen bedömer regelbundet samarbetets innehåll, funktionalitet och effekter. 15
19 Handledning och stöd i klientens eller patientens egenvård stöder klienten eller patienten i egenvård instruerar klienten eller patienten i att använda kamratstöd och service som stöder egenvården använder informations- och kommunikationsteknik, såsom webbtjänster för mentalvårds- och rusmedelsarbete, som stöd för klientens eller patientens egenvård och rehabilitering. Arbete enligt principerna och metoderna för kris- och traumaarbete identifierar och bedömer klientens eller patientens behov av kris- eller traumaarbete tillämpar principerna för kris- och traumaarbete i mötet med en klient eller patient som är mitt i en kris eller som är traumatiserad stöder med lämpliga metoder klienten eller patienten i de olika krisfaserna hänvisar vid behov klienten eller patienten till särskild service som ges inom kris- och traumaarbete (t.ex. psykosocialt stöd, traumaterapi). Genomförande läkemedelsbehandling känner till de lagar och förordningar som rör läkemedelsbehandling och iakttar de arbetsplatsspecifika principerna som är i linje med lagstiftningen samt läkemedelsbehandlingsplanen (den gällande guiden Säker läkemedelsbehandling) behärskar terminologin inom läkemedelsbehandling och säker administrering av läkemedel enligt sin yrkeskompetens upprätthåller sina kunskaper inom läkemedelsbehandling tar reda på hur klientens eller patientens läkemedel verkar och samverkar, identifierar de vanligaste biverkningarna samt hur missbruk visar sig/ genomför säker läkemedelsbehandling följer, bedömer och rapporterar läkemedelsbehandling enligt sin yrkeskompetens ger råd till och handleder klienten eller patienten och de närstående på ett tryggt sätt och enligt sin yrkeskompetens i bruket av läkemedel och i frågor som gäller läkemedelsbehandling motiverar klienten eller patienten till en säker läkemedelsbehandling som baserar sig på behovet och som utför en del av vård- och rehabiliteringsprocessen. 16
20 Genomförande av klientens eller patientens primärvård leder, följer och utför vård i samband med klientens eller patientens somatiska sjukdomar utför mätningar och åtgärder som gäller primärvård enligt sin yrkeskompetens känner till försiktighetsåtgärderna i samband med infektionssjukdomar och beaktar dem observerar, bedömer och främjar enligt behov vården av klientens eller patientens hud och hygien (inkl. hälsovård av mun och fötter), vätskebalans, näring, särskilda verksamhet, sömn, vila och motion. EXAMINANDEN ARBETAR SOM SAKKUNNIG PÅ DET EGNA OMRÅDET I MULTIPROFESSIONELLT SAMARBETE OCH SOM SAMHÄLLSPÅVERKARE. Medlem i ett arbetsteam drar nytta av arbetsteamet och konsulterar andra experter arbetar som sakkunnig på sitt eget ansvarsområde använder reflektion i arbetet i arbetsteamet. Arbete i ett multiprofessionellt samarbetsnätverk samarbetar med erfarenhetsexperter i utvecklingen av ett servicesystem som stärker delaktigheten utnyttjar kunskapen hos experterna som arbetar i servicesystemet delar aktivt med sig av sitt eget kunnande i nätverket behärskar genomförandet av ett nätverksmöte från att sammankalla det till att göra ett sammandrag. Samhällspåverkan beaktar i sitt arbete sambanden mellan politiska beslut och problem med psykisk hälsa, alkohol- och drogproblem samt det egna arbetet beaktar i sitt arbete sambanden mellan problem med psykisk hälsa samt alkohol- och drogproblem med ojämlikhet, marginalisering samt inkomst- och hälsoskillnader arbetar professionellt i samhälleligt påverkansarbete som talare för mentalvårds- och rusmedelsklienternas eller patienterna. Professionell kommunikation behärskar professionell växelverkan och besitter kommunikationsfärdigheter arbetar enligt gällande lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt och beaktar eventuella preciserande instruktioner för arbetsplatsen särskiljer yrkesrollen och sin privata roll i bruket av sociala medier behärskar professionell dokumentation och information i klient- och patientarbete (väsentlig, koncentrerad information, sekretessbestämmelser). 17
21 18
22 5.3. Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga [sv Ammattitaitovaatimukset] kan genom sitt handlande främja barns och ungas psykiska hälsa och alkohol- och drogfrihet beakta kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga i sitt arbete använda vård- och rehabiliteringsmetoder för mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga i sitt arbete arbeta i ett servicesystem och i multiprofessionella nätverk bedöma, upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] [sv Arviointi] påvisar sin yrkesskicklighet i mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga i autentiska arbetslivssituationer i enheter där man utför främjande, förebyggande, vårdande eller rehabiliterande mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga. arbetar som medlem i ett arbetsteam och i ett multiprofessionellt nätverk som främjar, förebygger, vårdar eller rehabiliterar i mentalvårds- och rusmedelsarbetets olika faser. påvisar sin yrkesskicklighet i arbetsuppgifter som överensstämmer med kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs inte framkommer i praktiska arbetsuppgifter kan påvisandet kompletteras genom en intervju och med dokument. EXAMINANDEN FRÄMJAR GENOM SITT HANDLANDE BARNENS OCH DE UNGAS PSYKISKA HÄLSA OCH ALKOHOL- OCH DROGFRIHET. Beaktande av faktorer som påverkar barnens och de ungas psykiska hälsa och alkohol- och drogfrihet känner till de positiva och negativa faktorer som påverkar barns och ungas psykiska hälsa och beaktar dem i sin verksamhet känner till och beaktar de faktorer som gör barn och unga mottagliga för och beroende av bruk av alkohol och droger planerar sitt arbete och använder mångsidiga arbetsmetoder utgående från klienternas behov i främjandet av barnens och de ungas psykiska hälsa och alkohol- och drogfrihet. 19
23 EXAMINANDEN BEAKTAR I SITT ARBETE KUNSKAPSBASEN FÖR MENTAL- VÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE BLAND BARN OCH UNGA. Behärskande av kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga motiverar sitt handlande med kunskap om barns, ungas och familjers utveckling samt dess faser och särdrag planerar och utarbetar en individuell vård- och rehabiliteringsplan i samarbete med barnet eller den unga med familjen och nätverket av närstående samt ett multiprofessionellt arbetsteam motiverar sitt arbete med evidensbaserade kunskaper om reaktiv kontaktstörning, traumatisering, psykiska störningar och störningar på grund av alkohol- eller drogmissbruk hos barn och unga motiverar sitt handlande med kunskap om olika terapeutiska referensramar och metoder för kreativ verksamhet motiverar heltäckande sitt handlande med kunskap om olika former av och metoder för vård och rehabilitering följer uppdaterad och gällande lagstiftning (mentalvårdslagen, barnskyddslagen, självbestämmanderätt, lagen om patientens ställning och rättigheter osv.) arbetar utgående från klienternas behov enligt etiska principer och värderingar bedömer på ett mångsidigt sätt barnets och den ungas behov av vård och rehabilitering och ingriper i faktorer som äventyrar välbefinnandet genomför och bedömer vård- och rehabiliteringsprocessen i samarbete med barnet eller den unga samt familjen och nätverket av närstående. EXAMINANDEN ANVÄNDER I SITT ARBETE VÅRD- OCH REHABILITERING- SMETODER FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE BLAND BARN OCH UNGA. Arbete i professionell växelverkan med barnet och den unga observerar barnets eller den ungas yttre, utvecklingsnivå, människorelationer och interaktion, sinnesstämning, känslolägen och tankeinnehåll samt uppförande känner igen traumatisering, psykiska symtom och, symtom i uppförandet samt störningar på grund av alkohol- eller drogmissbruk hos barn eller unga ingriper aktivt i barnets eller den ungas symtom genom att beakta utvecklingsfasen beaktar barnets eller den ungas förmåga till interaktion och använder i sitt arbete olika metoder för att vägleda barnet eller den unga och hjälpa dem att uttrycka sig behandlar barnets eller den ungas känslor tillsammans med honom eller henne deltar i olika interaktionssituationer utan att låta sig provoceras stöder barnets eller den ungas resurser och förmåga att klara sig fungerar som en rollmodell för barnet eller den unga tillämpar principerna för primär omvårdnad i samarbetsförhållandet med barnet eller den unga. 20
24 Arbete med familjen motiverar sitt handlande med kunskap om familjens och närståendenätverkets betydelse i mentalvårds- och rusmedelsarbete bland barn och unga respekterar mångfalden bland familjerna arbetar aktivt i samarbete med familjen och närståendenätverket bedömer inom sitt ansvarsområde familjens situation och förhållandena i barnets eller den ungas livsmiljö bedömer med olika metoder familjens behov av handledning, rådgivning och stöd använder evidensbaserade metoder i handledningen, rådgivningen och stödet tar vid behov upp faktorer som äventyrar barnets eller den ungas välbefinnande och säkerhet kartlägger och stärker familjens resurser på ett mångsidigt sätt stöder och uppmuntrar föräldrarna i uppgiften som fostrare. Deltagande i barnets och den ungas läkemedelsbehandling motiverar sitt handlande med kunskap om biokemiska särdrag i barns och ungas växande och utveckling och hur dessa inverkar på läkemedelsbehandlingen motiverar sitt handlande med kunskap om effekter och biverkningar av de psykofarmaka som barn och unga använder utför, följer, bedömer och rapporterar säker läkemedelsbehandling enligt sin yrkeskompetens instruerar och ger barnet eller den unga och de närstående råd om säker läkemedelsbehandling reflekterar över sitt eget tänkande kring läkemedelsbehandling för barn eller unga och motiverar den aktuella behandlingen som en del av mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland barn och unga. Genomförande av gruppvård motiverar sitt handlande med kunskap om principerna för gruppvård tillämpar metoder för gruppvård som en del av mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland barn och unga stöder barnet eller den unga i hans eller hennes deltagande i gruppen, samhället och i sociala förhållanden stöder barnet eller den unga i interaktion och i lösningar av konflikter. 21
25 EXAMINANDEN ARBETAR I ETT SERVICESYSTEM OCH I MULTIPROFESSIO- NELLA NÄTVERK. Arbete i ett servicesystem motiverar sitt handlande med kunskap om servicesystemet och de stöd-, vård- och rehabiliteringsmetoder som står till buds anger den egna enhetens grundläggande uppgift och ansvar i mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland barn och unga samt arbetar i enlighet med servicekedjan handleder och stöder barnet eller den unga och familjen i att använda sig av service som lämpar sig för dem och i att göra det i rätt tid samarbetar med de aktörer som deltar i barnets och den ungas vård och rehabilitering såsom småbarnspedagogiken och skolan samt övriga aktörer i vardagen. Arbete i multiprofessionella nätverk och i arbetsteam arbetar som ansvarsfull teammedlem enligt arbetsfördelningen och utnyttjar teammedlemmarnas olika egenskaper och kompetenser genom att bland annat utnyttja konsultering, mentorskap och arbetshandledning arbetar aktivt som egenvårdare och som sakkunnig i barnets eller den ungas situation i ett multiprofessionellt samarbete reflekterar i arbetsteamet över tankar, känslor och fenomen som gäller arbetet tar emot och ger respons aktivt för att arbetsteamets arbete ska utvecklas främjar användning av kreativitet i sitt eget och i arbetsteamets arbete och vid lösningen av problem. EXAMINANDEN BEDÖMER, UPPRÄTTHÅLLER OCH UTVECKLAR SIN YR- KESSKICKLIGHET. Bedömning, upprätthållande och utveckling av yrkesskickligheten reflekterar över sina värderingar, sin attityd, sin kompetens och sitt arbetsgrepp reflekterar över hur den egna livssituationen påverkar arbetet och känner till sina egna gränser arbetar på ett självstyrt och ansvarsfullt sätt både som arbetstagare och som chef eller som ansvarig arbetstagare deltar aktivt i utvecklingen och utvärderingen av mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland barn och unga bedömer realistiskt arbetets effekter, resultat och kvalitet. 22
26 5.4. Mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre [sv Ammattitaitovaatimukset] kan utnyttja kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre i sin yrkesverksamhet stärka den äldres resurser, känna igen sociala problem och behärska tidigt ingripande genomföra vård och rehabilitering vid mentala problem och rusmedelsproblem hos äldre främja välbefinnandet hos en äldre person med en minnessjukdom utnyttja servicesystemet i sitt arbete bedöma och utveckla sitt arbete. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] påvisar sin yrkesskicklighet i mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre genom arbete i autentiska arbetslivssituationer i enheter där psykogeriatriskt arbete utförs. arbetar som medlem i ett arbetsteam och i ett multiprofessionellt nätverk i de olika faserna av främjande, förebyggande, vårdande eller rehabiliterande mentalvårds- och rusmedelsarbete. påvisar sin yrkesskicklighet i arbetsuppgifter som överensstämmer med kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs inte framkommer i praktiska arbetsuppgifter kan påvisandet kompletteras genom en intervju och med dokument. 23
27 [sv Arviointi] EXAMINANDEN UTNYTTJAR I SIN YRKESVERKSAMHET KUNSKAPSBASEN FÖR MENTALVÅRDS- OCH RUSMEDELSARBETE BLAND ÄLDRE. Behärskande av etiken och kunskapsbasen för mentalvårds- och rusmedelsarbete bland äldre beskriver de uppfattningar om ålderdomen som råder i samhället och reflekterar över sin egen attityd till åldrandet och ålderdomen reflekterar över etiska perspektiv i mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland äldre motiverar sitt handlande med evidensbaserad kunskap om de teorier om livets gång och åldrande som är förhärskande på området beskriver hur åldrandet inverkar på individens fysiska, psykiska och sociala hälsa samt välbefinnande och funktionsförmåga känner till konsekvenserna av rusmedels- och läkemedelsmissbruk hos äldre och de risker det för med sig (t.ex. olyckor) motiverar sitt handlande med kunskap om störningar i den psykiska hälsan och störningar som beror på alkohol- och drogmissbruk hos äldre och genom att beakta de somatiska sjukdomarna motiverar sitt handlande med kunskap om terapeutiska metoder i mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland äldre. EXAMINANDEN STÄRKER DEN ÄLDRES RESURSER, KÄNNER IGEN SOCIA- LA PROBLEM OCH BEHÄRSKAR TIDIGT INGRIPANDE. Stärkande av äldres resurser känner till och stöder de faktorer som påverkar äldres psykiska hälsa på ett positivt sätt samt de individuella resurserna handleder och stöder äldre i att upprätthålla de kognitiva funktionerna stöder i sitt arbete aktivt äldres självständighet och delaktighet. Identifiering av sociala problem och tidigt ingripande känner igen otrygghet och rädslor hos en äldre person samt ingriper utgående från klientens behov tar i sitt arbete initiativ för att förebygga äldres ensamhet, marginalisering eller risker för det förutser och förebygger aggressivt beteende hos äldre och arbetar professionellt i dessa fall beaktar eventuell kränkande behandling eller familje- eller närståendevåld och agerar i dessa fall i enlighet med den äldres intresse tar upp äldres psykiska välbefinnande och eventuellt bruk av rusmedel till diskussion och agerar i dessa fall på ett sätt som främjar den äldres välbefinnande. 24
28 EXAMINANDEN GENOMFÖR VÅRD OCH REHABILITERING VID MENTALA PROBLEM OCH RUSMEDELSPROBLEM HOS ÄLDRE. Psykosocial vård och rehabilitering motiverar sitt handlande med kunskap om olika psykosociala vård- och rehabiliteringsmetoder motiverar sitt handlande med kunskap om betydelsen av psykosocialt stöd i vården och rehabiliteringen av den äldre använder och bedömer på ett mångsidigt sätt psykosociala metoder och deras effekt på den äldres funktionsförmåga stöder och vårdar den äldre vid allvarlig sjukdom och när döden närmar sig. Läkemedelsbehandling motiverar sitt handlande med kunskap om särdragen i säker behandling av äldre med psykofarmaka tar reda på hur den äldre klientens eller patientens läkemedel verkar och samverkar samt känner till de vanligaste biverkningarna och hur missbruk visar sig utför säker läkemedelsbehandling enligt sin yrkeskompetens handleder den äldre i säkert bruk av läkemedel och säker läkemedelsbehandling. Samarbete med familjen och med nätverk tar reda på eller kartlägger den äldres existerande familjenätverk och närståendenätverk motiverar sitt handlande med kunskap om anhörigas och närståendes betydelse för den äldres välbefinnande tar med familjen och närståendenätverket i vården och rehabiliteringen av den äldre ger familjen och närståendenätverket information om hur den äldres sjukdom, vård och rehabilitering framskrider och om hur man ansöker om socialt och ekonomiskt stöd och ger behövliga råd i dessa frågor beaktar i sitt arbete närståendevårdarens resurser stöder anhöriga i sorgearbetet. 25
29 EXAMINANDEN FRÄMJAR VÄLBEFINNANDET HOS EN ÄLDRE PERSON MED EN MINNESSJUKDOM. Främjandet av välbefinnandet hos en äldre med en minnessjukdom motiverar sitt handlande med kunskap om minnessjukdomar och om beteendet i samband med dessa sjukdomar bedömer personens helhetssituation och funktionsförmåga samt beaktar möjligheten att han eller hon har problem med den psykiska hälsan och med rusmedelsmissbruk motiverar sitt handlande med kunskap om interaktionens och atmosfärens betydelse för välbefinnandet hos en person med en minnessjukdom bemöter en person med en minnessjukdom individuellt och med respekt främjar en positiv atmosfär med sin interaktion genomför vården av en person med en minnessjukdom i samarbete med nätverket av närstående och ett multiprofessionellt arbetsteam stärker självbestämmanderätten, delaktigheten, självkänslan och identiteten hos en person med en minnessjukdom stärker den fysiska säkerheten och den psykiska trygghetskänslan. EXAMINANDEN UTNYTTJAR SERVICESYSTEMET I SITT ARBETE. Multiprofessionellt samarbete och hänvisning till vård deltar i multiprofessionellt samarbete med olika aktörer motiverar sitt handlande med kunskap om service riktad till äldre stöder den äldre och hänvisar honom eller henne till ändamålsenlig service känner till aktörer inom frivilligarbete och den service dessa erbjuder hänvisar den äldre till lämplig frivilligverksamhet. EXAMINANDEN BEDÖMER OCH UTVECKLAR SITT ARBETE. Bedömning och utveckling av det egna arbetet bedömer sitt arbete ärligt och realistiskt samt känner till gränserna för de egna resurserna och den egna orken sörjer på eget initiativ för sin arbetsförmåga och sin säkerhet i arbetet utnyttjar i sitt arbete arbetshandledning, kollaborativ interaktion, utbildning och övriga metoder som främjar välbefinnandet i arbetet upprätthåller och utvecklar sin yrkesskicklighet med hjälp av regelbundna utvecklingssamtal och utbildning sköter sitt arbete på ett initiativrikt sätt och enligt principen om inre företagsamhet utvecklar mentalvårds- och rusmedelsarbetet bland äldre. 26
Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård
Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård De som har avlagt specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård har ett arbete
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård
Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för mentalhälsoarbete
Läs merSpecialyrkesexamen i företagsledning
Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning
Läs merYrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen
Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen De som har avlagt yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen kan på ett mångsidigt
Läs merSpecialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete
Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Määräyksen diaarinumero] 32/011/2016
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merDokumentering av yrkesprov
Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga, Sjukvård och omsorg och Äldreomsorg Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare
Läs merKompetensområdet för MENTALHÄLSOARBETE OCH MISSBRUKARVÅRD
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för MENTALHÄLSOARBETE OCH MISSBRUKARVÅRD EXAMINANDENS
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre
1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merFÖRESKRIFT 61 /011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 61 /011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2002 FÖRESKRIFT 61 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merGrundexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen
Grundexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Den som har avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen har breda baskunskaper för olika uppgifter
Läs merYrkesexamen för arbete som teamledare
Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera
Läs merFRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merGrundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning
Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning Den som avlagt grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning uppnår en mångsidig kompetens
Läs merYRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013 Föreskrift 2/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:1 Föreskrifter och anvisningar 2013:1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs merSpecialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv
Läs merYRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
Läs merUTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning
Läs merFRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merUtvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg
Utvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg Skribenter: Therese Lerstrand och Johanna Nyby Examensmästarutbildningen Hösten 2013 Yrkesakademin i Österbotten
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet äldreomsorg 30 studieveckor
Läroplan för utbildningsprogrammet äldreomsorg 30 studieveckor Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 19.11.2012 Innehåll Professionell interaktion och hållning 4 sv... 2 Främjande
Läs merKompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg. som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare
Läroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 1 Utbildningsprogrammet
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merLäroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg
Läroplan för utbildningsprogrammet sjukvård och omsorg Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2012 1 Innehåll Människokroppen och sjukvård 7 sv... 3 Fysiologi och smärta 2 sv...
Läs merKompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för SJUKVÅRD OCH OMSORG
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för SJUKVÅRD OCH OMSORG EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för ÄLDREOMSORG EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för ÄLDREOMSORG EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merUtbildning till socionom, Åbo (ungdomsutbildning) (210 SP)
Examen: YH-examen inom social- och hälsovård Examensbenämning: Socionom (YH) Beräknad studietid: 3,5 år» Allmänna kompetenser» Kärnkompetenser Kontaktuppgifter: Enheter Utbildningsansvariga Yrkeshögskolan
Läs merNÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER
NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar
Läs merSpecialyrkesexamen för dietkock. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
Specialyrkesexamen för dietkock [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen för dietkock: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen för dietkock
Läs merYRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merFÖRESKRIFT 43/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 43/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2009 FÖRESKRIFT 43/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merGRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN
1 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN KOMPETENSOMRÅDET FÖR IDROTTSINSTRUKTION, IDROTTSLEDARE, 2014 FÖRESKRIFT 60/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 2 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående
Läs merTillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
Läs merBILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga
Läs merNärvårdare är mångkunniga
Närvårdare är mångkunniga EN YRKESPERSON INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Närvårdare har grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Man kan studera till närvårdare inom den grundläggande yrkesutbildningen
Läs merSTÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET
STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET Tom Lindström Nina Sederholm INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 1. Personlig tillämpning 2 2. Arbetsprocessen i fristående examina 4 2.1 Ansökningsskedet
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP /
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
Läs merYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen
Läs merDokumentering av yrkesprov
Grundexamen social- och hälsovård Kompetensområdet för Vård och fostran av barn och unga Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel:
Läs merYRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för HANDIKAPPOMSORG EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för HANDIKAPPOMSORG EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Föreskrift 7/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Grunder för fristående
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merDen ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Läs merGrunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2010 FÖRESKRIFT 6/011/2010. Föreskrifter och anvisningar 2010:3
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2010 FÖRESKRIFT 6/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:3 Föreskrifter och anvisningar 2010:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PERIOPERATIV VÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merKvalitetsbedömning av företagsfysioterapeutens verksamhet
Anvisningar: Tabellen är ett verktyg för utveckling av ditt eget arbete enligt god praxis. Granska ditt arbete enligt de funktioner som beskrivs i vidstående tabell. Du kan använda tabellen för bedömning
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merKRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015
KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA Föreskrift 28/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 INNEHÅLL KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA
Läs merYRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merDokumentering av yrkesprov
Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt
Läs merVEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry
VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial
Läs merGRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
Läs merHÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merFöreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Föreskrifter och anvisningar
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013 Föreskrift 16/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:25 Föreskrifter och anvisningar 2013:25 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Läs merMÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD ÄNDRING AV FÖRESKRIFT BILAGA 1 1(5) 1 MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT 1.2 UPPBYGGNADEN AV I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION I AUDIOVISUELL
Läs merLÄROPLAN. Utbildningsprogram för handikappomsorg 40 sv
LÄROPLAN Utbildningsprogram för handikappomsorg 40 sv ÅLANDS VÅRDINSTITUT Godkänd av direktionen 22.4.2008 2 INNEHÅLL 1. KRAV FÖR ATT FÅ PÅBÖRJA UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HANDIKAPPOMSORG...4 2. ÖVERGRIPANDE
Läs mer1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik
GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN FÖRESKRIFT BILAGA 1 / 12 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation 1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik
Läs merÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
Läs merYRKESEXAMEN FÖR ARBETE BLAND MISSBRUKARE
Föreskrift 55/011/2000 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE BLAND MISSBRUKARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR ARBETE BLAND MISSBRUKARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merYrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda
Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda De som har avlagt yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda har en bred kompetens inom
Läs merGRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING
Bilaga 2 2.4.2012 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom transportbranschen är att
Läs merYRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merIRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle
IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merLivshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM
Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Läroplanen godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium xx.5.2018
Läs merCentrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av
FÖRESKRIFT 1 (1) Iakttas som förpliktande 12.03.2018 OPH-285-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.3.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 9 L 1287/2013,
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs mer