Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Transkript

1 Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar kretsprocesser. Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om värme (sid 31 41), termodynamikens örsta huvudsats (sid ), kretsprocesser (sid ) och värmemaskiner, kylskåp och värmepumpar (sid ). Läs däreter genom laborationsinstruktionen. Gör öljande uppgiter arje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren ör kontroll. 1. I en kretsprocess ör en värmemotor representeras nettoarbetet under ett varv av den inneslutna arean i ett p-diagram. En motor genomlöper en yrkantig kretsprocess enligt diagrammet i iguren till höger. a) ilken enhet har p? b) ur stort arbete uträttar motorn under ett varv i kretsprocessen? c) ilken eekt avger motorn om det tar 0,20 s ör kretsprocessen att genomlöpa ett varv? Svar: b) 1,6 kj c) 8,0 kw 2. I iguren till höger visas ett schematiskt p-diagram ör en Stirlingmotor. Rita av diagrammet och markera var värme tillörs och avges under kretsprocessen. Under vilken del av kretsprocessen tar regeneratorn upp respektive avger värme? Tänk på att diagrammet visar tillståndet hos arbetsgasen. Kretsprocesser N1 ht

2 3. Den högsta teoretiska verkningsgraden η ör en motor är T η = T T C där T är den högsta och T C den lägsta temperaturen under kretsprocessen. I en testbil med en Stirlingmotor är den högsta temperaturen under kretsprocessen 700 C och den lägsta temperaturen 100 C. Beräkna den högsta möjliga teoretiska verkningsgraden. Svar: 61,7 % 4. För en värmepump deinieras värmeaktorn som kvoten mellan den energi som avges rån den varma sidan Q ut och den energi W som måste tillöras kompressorn som driver kretsprocessen. Man kan visa att den högsta teoretiska värmeaktorn ör en värmepump ges av T = T T C där T är den högsta och T C den lägsta temperaturen under kretsprocessen. En värmepump som tar värme rån utomhusluten antas ha en praktisk värmeaktor som är ungeär hälten av det teoretiskt högsta värdet. Beräkna denna värmepumps praktiska värmeaktor ör öljande två all. a) Utelutens temperatur är 20 C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 50 C. b) Utelutens temperatur är 0 C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 40 C. Svar: a) 2,3 b) 3,9 5. I en demonstrationsvärmepump, enligt igur 1 på nästa sida, tas värme Q in, rån en kall reservoar som innehåller 10 liter vatten-glykolblandning. ärme Q ut, avges till en varm reservoar som innehåller 10 liter vatten. Q in är den värmemängd som man normalt tar gratis rån en lämplig reservoar och Q ut är den nyttiga värmemängd som vi normalt använder till uppvärmning. Kompressorn tillör arbetet W, som vi betalar ör via elräkningen. a) Temperaturen i den varma reservoaren höjs 25,8 C på tiden 1616 s. ur stor medeleekt har lämnats till den varma reservoaren? b) Diagrammet i igur 2 visar hur temperaturen i den varma reservoaren, varierar med tiden t. Mätningen började då värmepumpen startades. För enkelhetens skull anpassar vi en rät linje till mätpunkterna med hjälp av minsta kvadratmetoden. Det ger T = a t + b Kretsprocesser N1 ht

3 Figur 1. En schematisk bild av en värmepump. De viktigaste delarna är kompressor, expansionsventil, kall och varm reservoar. Figur 2. Temperaturens variation med tiden i den varma reservoaren. där a = 0,0163 C/s och b = 25,7 C. i har då en approximation till hur temperaturen varierar med tiden i den varma reservoaren när temperaturen ökar rån runt 26 C till 52 C. Kompressorns eekt approximeras till att vara konstant 158 W under mättiden. Beräkna värmeaktorn ör värmepumpen då temperaturen varierar enligt ovan. Du ska å lite hjälp på vägen. ärmeaktorn kan momentant deinieras som dq dw ut dvs. kvoten mellan den värme som avges till den varma reservoaren och den energi som tillörs kompressorn momentant. Etersom vi mäter eekter skriver vi om uttrycket som dq dq dt P = = = dw dt dw P ut ut ut komp Kretsprocesser N1 ht

4 där P ut är avgiven eekt i den varma behållaren och P komp är kompressorns eekt. Med hjälp av kedjeregeln kan vi skriva P ut dqut dqut dt = = dt dt dt Till sist kan du utnyttja att vattnets värmekapacitet kan skrivas dq ut dt = mc (Jämör med Q ut = m c ΔT) där m är massan och c den speciika värmekapaciteten. Svar: a) 0,67 kw b) 4,3 Stirlingmotorn Genom åren har det utvecklats lera Stirlingmotorer i undervisningssyte. Det inns t ex en solstirlingmotor som är örsedd med en parabolspegel ör att kunna drivas med solljus. Stirlingmotorn du ska arbeta med har en cylinder av glas så att man tydligt kan se de olika delarna, se igur 3. Motorn har två kolvar, en arbetskolv och en örlyttningskolv, som löper i samma cylinder. Arbetskolven ändrar gasens volym och tryck i cylindern genom att komprimera eller expandera gasen. Förlyttningskolvens rörelser ändrar inte cylinderns volym utan lyttar bara gasen ram och tillbaka mellan det varma och det kalla området. Då örlyttningskolven t ex rör sig uppåt i cylindern lyttas gasen rån den övre till den nedre volymen. Gasen passerar då genom ett hål i kolvens mitt som omges av regeneratorn. Regeneratorn består av kopparull som har till uppgit att så eektivt som möjligt mellanlagra värme då gasen passerar åt ena eller andra hållet ärmespiral 2. arma utrymmet 3. Kylvattenutlopp 4. Regenerator (kopparull) 5. Kalla utrymmet 6. Förlyttningskolv 7. Kylvatteninlopp 8. Arbetskolv 9. Till p-indikator 10. Svänghjul 11. Kolvstänger 12. evstakslager 13. Kylvatteninlopp 14. Kylvattenutlopp Figur 3. Den Stirlingmotor som du ska använda under laborationen. Kretsprocesser N1 ht

5 Figur 4 nedan visar de yra delprocesser som ingår i Stirlingcykeln. Förutsatt att regeneratorn ungerar perekt kan dess arbetssätt beskrivas på öljande sätt. När gasen passerar regeneratorn rån motorns övre varma del, värms regeneratorn upp och gasen kyls av. Gasen kommer då till motorns nedre del kyld till en temperatur, T C. Då gasen passerar regeneratorn rån motorns nedre kalla del, kyls regeneratorn av och gasen värms upp. Det medör att gasen kommer till motorns övre del uppvärmd till en temperatur, T. I den nedre delen av motorn transporteras värme bort (under den isoterma kompressionen) med hjälp av kylvatten rån en kran. Om vi låter lödet vara tillräckligt stort kommer kylvattnets temperatur T C att vara konstant oavsett variationer hos den borttransporterade eekten. Det betyder att vi har en kall värmereservoar. i kan då anta att gasen i motorns nedre del hela tiden har samma temperatur T C som kylvattnet. Observera att det bara är i en ideal maskin som gasen år samma temperatur T C som kylvattnet. Figur 4. Stirlingmotorns unktion. Diagrammet ovanör respektive bild visar vilken tillståndsändring som bilden avser att visa. Bilden visar startläget ör tillståndsändringen och pilarna visar hur kolvarna skall röra sig ör att komma till tillståndsändringens slutläge. T ex visar iguren ovanör a b kolvarnas lägen i tillståndet a och pilarna visar hur kolvarna skall röra sig ör att komma till tillstånd b. Se även tabellen på nästa sida. Kretsprocesser N1 ht

6 Tabell 1. Sammanattning av tillståndsändringarna. Tillståndsändring Gasens temperatur Gasens volym Arbetskolv Förlyttnings- kolv a b Ökar Konstant och liten Stilla i övre vändläget Uppirån och ner b c Konstant och hög Ökar Uppirån och nedåt Fortsätter nedåt c d Minskar Konstant och stor Stilla i nedre vändläget Nerirån och upp d a Konstant och låg Minskar Nerirån och upp Stilla i övre vändläget I motorns övre volym tillörs elektrisk energi under den isoterma expansionen via ett värmeelement *. I en ideal maskin sker denna värmetillörsel vid den konstanta temperaturen T. En ökning av den tillörda elektriska eekten resulterar i att motorn arbetar vid en högre temperatur T, vilket i sin tur ger upphov till ett större nyttigt arbete (den inneslutna arean i p-diagrammet ökar). När Stirlingmotorn varit igång en stund har temperaturen T stabiliserats och vi har ått ett stationärt tillstånd. Motorn hålls då igång genom att värme tillörs den övre delen av motorn (så att expansionen sker isotermt) och värme bortörs rån den nedre delen av motorn (så att kompressionen sker isotermt). Arbetet som gasen uträttar under den isoterma expansionen används dels till att uträtta nyttigt arbete (rån maskinanvändarens synpunkt) och dels till att lagra rörelseenergi hos ett svänghjul. Se igur 3. En del av denna energi örsvinner också genom t ex riktion och strålningsörluster, men det bortser vi irån. Det arbete som tillörs gasen under den isoterma kompressionen tas rån svänghjulet, som därmed örlorar rörelseenergi. Nettoarbetet ör processen blir skillnaden mellan det arbete gasen uträttar under den isoterma expansionen och det arbete gasen tillörs (rån svänghjulet) under den isoterma kompressionen. I den schematiska beskrivningen i igur 4 är det bara en kolv åt gången som rör sig. I praktiken är det inte riktigt så etersom den mekaniska konstruktionen gör att båda kolvarna rör sig (mer eller mindre) samtidigt. p-indikatorn Arbetskolvens läge är ett mått på den inneslutna lutens volym. På laborationens Stirlingmotor överörs arbetskolvens rörelse via ett snöre och några * Tänk på att det är en demonstrationsmaskin! I verkligheten kanske motorn drivs med solenergi som är gratis. (Med elektrisk energi kan man ju driva en elmotor med betydligt högre verkningsgrad än en Stirlingmotor.) Kretsprocesser N1 ht

7 hävarmar till en spegel som vrids i sidled. Spegeln belyses med en laser och relexen syns på en whiteboardtavla. När volymen ändras rör sig laserläcken horisontellt över tavlan. Trycket kan mätas genom att spegelupphängningen via en slang är ansluten till luten i motorn. Tryckändringar i motorn tvingar spegeln att röra sig kring en horisontell axel så att laserläcken lyttas i vertikalled. På tavlan projiceras alltså ett p-diagram över kretsprocessen. ärmepump En värmepump överör, precis som en kylmaskin, värme rån ett kallare område till ett varmare område. För en värmepump är vi intresserade av den värmemängd (Q ut ) som kan avges vid den höga temperaturen, medan vi ör en kylanläggning är intresserade av den värmemängd (Q in ) som tas upp rån det kalla området. I en värmepump eller en kylmaskin utnyttjar man asövergångar i ett köldmedium. I institutionens värmepumpar är det tetraluoretan * som medör att vi år kokning och kondensering vid lämpliga temperaturer och rimliga tryck. I en praktisk värmepump tar man värme rån en sjö, rån marken eller rån uteluten, och låter detta örånga köldmediumet i örångaren. I kondensorn kondenseras köldmediumet varvid det omgivande vattnet upptar värme, som kan användas ör att t.ex. värma upp ett hus. När örhållandena väl stabiliserats kommer kretsprocessens högsta och lägsta temperatur (T respektive T C ) att vara konstanta. Laborationens värmepump har s.k. koaxialörångare och koaxialkondensor (se igur 5). Både örångaren och kondensorn består av ett inre rör (böjt som en spiral) i vilket köldmediumet strömmar. Runt om detta rör inns ett grövre rör i vilket en glykol-vattenblandning (eller bara vatten) strömmar. Förångare D C B A Kondensor Figur 5. ärmepumpsanläggning med örångare och kondensor. * Tetraluoretan har den kemiska ormeln C22F4 och som köldmedium brukar det betecknas R134a. Kretsprocesser N1 ht

8 Kretsloppet enligt igur 5 Process D A: Köldmedium i gasas vid lågt tryck och låg temperatur komprimeras adiabatiskt (nästan) av kompressorn till högt tryck ( 12 atm) och hög temperatur ( 70 C). Process A B: I kondensorn kyls gasormigt köldmedium av vatten som leds genom kondensorn. Köldmediumet övergår då rån gasas till vätskeas. Den värmemängd, som rigörs vid denna asövergång, tas upp av vattnet, som kommer uppvärmt ut ur kondensorn. Process B C: Expansionsventilen ungerar huvudsakligen som en mekanisk strypventil. Köldmediumets tryck, och därmed temperatur minskar kratigt vid passagen av expansionsventilen. Process C D: I örångaren övergår köldmediumet rån vätskeas till gasas. Kokningen är möjlig genom att köldmediumet tar upp värme rån en glykolvattenblandning, som leds genom örångaren. Glykol-vattenblandningen kommer alltså kyld ut ur örångaren. ärmeaktorn (godhetstalet ör en värmepump) deinieras som Q W ut För en ideal kretsprocess (t.ex. Stirlingprocessen, om regeneratorn ungerar idealt) kan man visa att T = T T C där T och T C är temperaturerna i de båda värmereservoarerna. På laborationen har vi två 10 liters spannar med vatten, som år representera de båda temperaturreservoarerna. Med så små volymer kommer temperaturen att ändras kratigt med tiden. Etersom värmepumpen tar värme rån den ena spannen och lämnar värme till den andra kommer temperaturen (T C ) att sjunka i den örsta spannen och temperaturen (T ) att stiga i den andra. När temperaturerna ändras med tiden varierar även värmeaktorn. Se sambandet ovan. i kan skriva den momentana värmeaktorn som dq dq dt P = = dw dt dw P ut ut ut in där P ut är den värmeeekt som överörs till den varma behållaren och P in är den elektriska eekt som kompressorn använder. Kretsprocesser N1 ht

9 Utörande Uppgit 1: Undersökning av Stirlingmotorn Dra sakta runt motorns svänghjul ör hand (åt rätt håll) och övertyga dig om hur de yra tillståndsändringarna kommer till stånd. Fundera över hur energiutbytet med omgivningen går till ör de olika tillståndsändringarna. Uppgit 2: Stirlingmotorns verkningsgrad Bestäm Stirlingmotorns verkningsgrad då den används som värmemotor. Tänk örst ut vilka storheter som måste mätas ör att uträttat arbete och tillörd energi, ska kunna beräknas. Utör däreter mätningarna. OBS. Stirlingmotorn är ömtålig (och dyr). Den år inte startas utan handledarens medverkan! ar också örsiktig med lasern. Titta inte in i laserstrålen! Figur 6. Svänghjulet på Stirlingmotorn kan drivas runt av en elektrisk motor. arje gång kretsprocessen genomlöps tar arbetsgasen upp värme som sedan antingen avges till kylvattnet eller till den del där termometern sitter. Uppgit 3: Stirlingprocessen som kylskåp eller värmepump andledaren kommer att visa hur man kan köra en Stirlingmaskin med hjälp av ett yttre arbete. Motorn dras runt med en drivrem rån en annan motor. attenkylningen, är som vanligt i maskinens nedre del men glödtråden är ersatt med en termometer. Se igur 6. a) Stirlingmotorns drivhjul dras örst runt åt samma håll som det roterade när motorn kördes som värmemotor. Rita kretsprocessen schematiskt i ett p-diagram och markera den isoterm som bestäms av kylvattnets temperatur T kyl. Ange kretsprocessens omloppsriktning och var arbetsgasen tar upp respektive avger värme. ad brukar en maskin av denna typ kallas? b) Riktningen på den drivande motorn vänds, så att Stirlingmotorns svänghjul dras runt åt andra hållet. Rita åter kretsprocessen schematiskt i ett pdiagram och markera den isoterm som bestäms av kylvattnets temperatur T kyl. Ange kretsprocessens omloppsriktning och var arbetsgasen tar upp respektive avger värme. ilken typ av maskin har vi nu? Uppgit 4a: Fasövergångar i värmepumpen Inled med att örsäkra dig om att du vet hur köldmedium och kylvatten cirkulerar i värmepumpen. Identiiera var de åtta termometrar som mäter det cirkulerande köldmediumets temperatur sitter. De är numrerade 1-8 och du Kretsprocesser N1 ht

10 ska ylla i sirorna i den schematiska bild över värmepumpen som du ått. Dessa åtta termometrar avläser du, tillsammans med två tryckmätare, manuellt. Två termometrar mäter också kontinuerligt temperaturen på kylvattnet i den varma respektive kalla behållaren. Dessa båda temperaturer (T, TC) samt den tillörda elektriska energin (W) ska under hela mätningen registreras av datainsamlingsprogrammet PASCO Capstone. Starta programmet och börja med att klicka på ardware setup. Du år då ram en bild av den box till vilken de tre sensorerna är kopplade. Koppla in en räknare genom att klicka på ingången och välja rätt sensor, dvs. General counter. Räknaren registrerar antal energipaket som levereras till kompressorn. Koppla sedan in två termometrar, Temperature sensor, som registrerar temperaturerna. Ett lämpligt samplingsintervall är 10 s, och detta ställer du in i den nedre delen av panelen som visas på skärmen. Du ska ha samma intervall ör alla mätningarna (ställ in Common rate ). Se till att alla mätdata löpande visas till exempel i ett diagram. Klicka och dra Graph rån den högra panelen och ut på skrivbordet. Klicka på y-axeln och lägg in vilka mätdata du vill visa. andledaren hjälper dig! Starta värmepumpen (kompressorn) och datainsamlingssystemet ( Record ) och samla data i ca 20 minuter. Avläs vid två tidpunkter (eter ca 5 respektive ca 15 minuter) tryck och temperatur på samtliga åtta ställen som mäter temperaturen på köldmediumet. Observera att de avlästa trycken är övertryck, dvs Pa måste adderas ör att å köldmediumets totaltryck. För att värmepumpen ska ungera tillredsställande krävs det att asövergångarna sker där de ska. Studera detta genom att öra in alla mätpunkterna i det ärdigtryckta pt-diagrammet som du år av handledaren. Markera var asövergångarna sker. Figur 7. Laborationens värmepumpsanläggning med inkopplat mätsystem. Uppgit 4b: ärmepumpens värmeaktor som unktion av tiden När du tagit upp en mätserie med T, TC och W under ca 20 minuter ska du spara resultaten i en il och analysera dina data med hjälp av Capstone. (För dig som behärskar Matlab är det också möjligt att göra analysen av data med hjälp av att du själv skriver några rutiner i det programmet. Det är också möjligt att exportera mätdata till Excel.) Kretsprocesser N1 ht

11 Börja med att låta programmet rita temperaturerna T och TC som unktion av tiden. Graen över den tillörda energin W ser lite märklig ut och din uppgit blir nu att illustrera hur den tillörda energin ökar med tiden. Avsätt kompressorns örbrukade energi som unktion av tiden. arje energipaket motsvarar 4,5 kj och i graen ska du alltså addera dessa paket. Det gör du enklast genom att gå in under Data summary, klicka på räknaren, sedan på equations. är ska du göra en beräkning och under rubriken statistics inner du unktionen Σsum. Det du ska summera är mätserien med energisnäpp. Denna dataserie hittar du under ikonen med den ärgade triangeln. Du ska nu beräkna den experimentella värmeaktorn i början och i slutet av mätserien. För att göra det måste du komma åt eekterna Put respektive Pin, dvs tidsderivatorna av Qut och W. Gör detta genom att anpassa räta linjer, dels till graen som illustrerar W som unktion av tiden, dels i början och slutet av graen som illustrerar Q som unktion av tiden. arör ändras värmeaktorn med tiden? ad betyder det att den praktiska värmeaktorn är lika med ett? ur ändras den teoretiska värmeaktorn med tiden? ad betyder det när den teoretiska värmeaktorn närmar sig ett? I mån av tid kan nedanstående uppgit också göras: För att mer i detalj studera hur värmeaktorn ändrar sig med tiden kan man derivera unktionen som visar hur temperaturen ändrar sig med tiden i den varma behållaren. När man har dt/dt kan dq /dt beräknas (se örberedelseuppgit 5) och med hjälp av kompressorns eekt kan till sist plottas som unktion av t. Det inns lera sätt att inna derivatan dt/dt. Det bästa är att anpassa ett polynom till mätpunkterna och sedan derivera detta polynom, beräkna dq /dt och plotta kvoten som unktion av tiden. Du kan också låta programmet Capstone numeriskt derivera dina upptagna mätdata och till denna deriverade unktion anpassa ett polynom. T Det är också intressant att plotta den ideala värmeaktorn = ör T T dina registrerade temperaturer. Och ör att göra en jämörelse mellan just den ideala och den verkliga värmeaktorn kan du till sist plotta kvoten mellan den verkliga värmeaktorn och den teoretiska. C Kretsprocesser N1 ht