Värmemotor. 30 mars 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmemotor. 30 mars 2009"

Transkript

1 Värmemotor 30 mars Laborationens innehåll Laborationen målsättning är att på ett enkelt och åskådligt sätt visa omvandlingen av värme till arbete i en cyklisk process (en sk värmemotor). Värmemotorn belastas med olika bromsande moment för att få fram dess verkningsgrad vid olika belastningar. Temperaturen på den kalla sidan varieras och två gaser med skilda värmekapaciteter provas. 2 Beskrivning av värmemotorn Motorn (fig.1), som är en varmluftsmotor, består av två cylindrar: en arbetscylinder (A) gjord av mässing och sluten i ena änden samt en regeneratorcylinder av pyrex-glas (B) sluten i båda ändar. I regeneratorcylinderns nedre ände finns en elektrisk glödspiral (C) och i den övre en kylare (D). Gasvolymerna i cylindrarna står i kontakt med varandra via ett rör (E). Arbetskolven (F) löper i arbetscylindern med tätning mot cylinderytan för att förhindra gasläckage till omgivningen. I den andra cylindern löper den s k regeneratorkolven (G) friktionsfritt. Arbetsgasen kan passera genom denna utan större tryckfall vilket medför att gasens totalvolym endast varierar då arbetskolven rör sig. I detalj består regeneratorkolven av en ihålig aluminium cylinder fylld med stålull. Cylinderns ändytor är perforerade så att gas kan passera genom cylindern med ett lågt strömningsmotstånd när cylindern rör sig axiellt. De långa smala oordnade trådarna i stålullen ger en stor kontaktyta mot gasen samtidigt som värmeledningen i cylinderaxelns riktning blir mindre än om längsgående metallameller använts. Kolvarna är mekaniskt förbundna med varandra genom kolvstänger, vevslängar och en gemensam vevaxel (M). Regeneratorkolvens axel löper via en tätning genom ändytan på regeneratorcylindern. På vevaxeln sitter ett svänghjul (H) med bromstrumma (I) samt en kodskiva (J). En optisk läsgaffel som grenslar kodskivan ger en elektrisk signal vars frekvens är proportionell mot motorns varvtal. Kolvarnas inbördes fasförhållande går att variera genom att lossa skruven i hjulet (K). En gradering på axeln och hjulet ger det inställda fasförhållandet. Vertikalt ovanför bromstrumman finns två dynamometrar. Genom att koppla ett bromsband mellan dynamometrarna över bromstrumman kan motorn belastas med ett fritt valbart och välbestämt bromsande moment. Arbetsgasen i motorn kan lätt bytas ut genom att en kran i arbetscylinderns och regeneratorns botten öppnas. Under gång sugs den nya gasen in i arbetscylindern genom backventilen (L) samtidigt som den gamla blåses ut genom regeneratorn. 3 Arbetscykeln För att motorn skall fungera måste fasskillnaden mellan rörelsen hos regeneratorkolven och arbetskolven vara ungefär 90 o. Detta medför att hastigheten hos arbetskolven är störst då regeneratorkolven står stilla och tvärt om. Regeneratorkolven ligger före arbetskolven i fas och vi börjar 1

2 KTH Mekanik 2 H Lager J I K F A M E D L H 2 O H 2 O G B C Figur 1: Skiss av värmemotorn studera cykeln då regeneratorkolven står i sitt nedre läge och arbetskolven rör sig nedåt in i cylindern (kompressionsslaget). Trycket kommer nu successivt att öka dels till följd av att volymen minskar men också till följd av att den upphettade regeneratorkolven börjar röra sig uppåt in i kall gas som uppvärms och expanderar. Då arbetskolven nått sitt nedersta läge har regeneratorkolven högst hastighet och uppvärmningen av gasen sker snabbt med hastig tryckökning som följd. Samtidigt värmer glödspiralen gasmassan mellan glödspiralen och regeneratorkolven. När nu arbetsslaget kommer och arbetskolven rör sig uppåt (gasen expanderar) är trycket högre i systemet än vid kompressionen och visst arbete kan tas ut. Då arbetskolven närmar sig sitt ändläge rör sig regeneratorkolven med högsta hastighet in i den uppvärmda gasen närmast glödspiralen och upptar värme från gasen. Trycket i systemet sjunker och samtidigt minskar volymen hos den del av gasen som avkylts vid passage genom regeneratorkolven vilket gör att gas från arbetscylindern strömmar mot regeneratorcylindern. Efter att regeneratorkolven nått nedre läget har motorn fullbordat ett varv.

3 KTH Mekanik 3 4 Försökets utförande samt utvärdering av mätdata 4.1 Varvtalet Motorns varvtal bestämmes på två sätt. Dels genom att avläsa frekvensen från läsgaffeln (kodskivan ger 50 pulser/varv) med hjälp av en frekvensräknare, dels ur spänningen från en liten generator kopplad till vevaxeln. Generatorn är kopplad till ett oscilloskåp vilket ger möjlighet till att följa varvtalets stabilitet i tiden. 4.2 Tillförd effekt Den tillförda effekten bestäms genom att mäta spänningen (U) över och strömmen (I) genom värmespiralen. Spänningsaggregatet lämnar likström så tillförd effekt är P = U I. 4.3 Bromsande moment Två dynamometrar används för att åstadkomma en lagom stor dragspänning i bromsbandet. Det bromsande momentet är skillnaden mellan dynamometerutslagen multiplicerad med bromstrummans radie (35 mm, den mindre radien av de två möjliga). 5 Handledning a Referenskörning: 1) Stäng kranen på arbetscylinderns och regeneratorcylinderns undersida och kontrollera att fasvinkeln (ϕ) mellan kolvrörelserna är 90 o. 2) Ställ regeneratorkolven i sitt övre läge. Slå på nätaggregatet och ställ in spänningen så att tillförd effekt är ca. 180 W. Vänta någon minut tills glödtråden lyser. Sätt fart på svänghjulet genom en kraftig rörelse nedåt. Invänta konstant varvtal. För att uppnå termisk stabilitet bör motorn få gå mer än 5 minuter. Varvtalet kan i fortvarighet pendla något. Anteckna max och minvarvtal, använd oscilloskåpet. b Verkningsgraden som funktion av varvtalet: η = f(n) (vid ϕ = 90 o ): Belasta motorn med olika friktionskraft. Öka kraften i steg om 0.5 N. Pendlar varvtalet anteckna medelvärdet. c Varvtalet som funktion av fasvinkeln, n = f(ϕ): Gör en serie försök i obelastat tillstånd där fasvinkeln mellan kolvrörelserna (ϕ) ändras mellan 90 o ± 60 o i steg om 9 o (ett skalstreck) samtidigt som varvtalet antecknas. d Kalibrering: Slå av strömmen och återställ fasläget ϕ = 90 o. Slå på strömmen och låt motorn gå obelastad och anteckna max och minvarvtal, använd oscilloskåpet vid ϕ = 90 o. Är det samma som i pkt. a del 2? e Ändring av temperaturförhållanden: Täck nederdelen av glascylindern med en remsa av Al-folie som strålningsreflektor. Sätt på kylvattnet försiktigt och öka flödet till ett flöde av någon liter per minut. Slå på strömmen och invänta stationärt tillstånd. Anteckna max och minvarvtal, använd oscilloskåpet. Ändras varvtalet? Anteckna era iaktagelser!

4 KTH Mekanik 4 f Kalibrering: Stäng av kylvattnet och ta bort al-folien. Akta den är het. låt motorn gå obelastad vid ϕ = 90 o. Invänta konstant varvtal och anteckna detta. Är det samma som i pkt. a del2? g Byte av arbetsgas. Luft: Se till att ϕ = 90 o. För att kunna göra jämförelse mellan olika arbetsgaser ansluts först backventilens slang (L) till mässingsröret på plastslangen som går till provgasflaskan. Lossa slangen som kommer från plastsäcken från T-stycket så att motorn kan suga luft under samma förhållande som när motorn suger provgas (strömningsmotståndet i de långa ledningarna). Kör motorn till dess termiskt stabila förhållanden råder, anteckna max och minvarv och ett medelvärde. Räkna med minst 5 minuters körning innan något så när stationära förhållanden uppnåts. Provgas: Koppla ihop plastsäckens plastslang med T-stycket och låt motorn pumpa ur all gas som finns i plastsäcken. Öppna därefter flaskventilen på provgasflaskan så att motorn kan suga provgas utan större motstånd än du den sög luft. Ett lämpligt flöde råder då inget under eller övertryck uppstår i plastsäcken. Invänta till dess förhållandet är stationärt, anteckna max och minvarv och ett medelvärde. Ändras varvtalet jämfört med då luft används? 6 Resultatredovisning, diskussion a Rita upp motorns verkningsgrad-varvtalskurva η = f(n). Kommentera kurvans utseende. b Rita upp varvtalet som funktion av fasvinkeln mellan kolvrörelserna n = f(ϕ). Kommentera kurvans utseende. c Diskutera inom lab-gruppen motorns reaktion på olika förändringar genomförda i momenten e - g. Tag tabell 1 och appendix till hjälp. Gas ρ (kg/m 3 ) NTP c p (kj/(kgk)) c p /c v Luft Argon (Ar) Helium (He) Koldioxid (CO 2 ) Tabell 1: Fysikaliska data för några olika provgaser.

5 KTH Mekanik 5 7 Appendix 7.1 Stirlingcykeln med mellanlagring av värme Den kretsprocess motorn genomlöper är i viss mån lik en Stirlingcykel uppritad i figur 2. Kretsprocessen är namngiven efter den skotske prästen Robert Stirling vilken redan 1816 utvecklade en varmluftsmaskin baserad på denna cykel (vidareutvecklad tillsammans med brodern James och patenterad 1827). Processen består av 4 delar: två isotermer T 12, T 34 och två isokorer (V konst.) V 41 och V 23. Arbetsgasen upptar eller avger värme i alla steg och eftersom delprocesserna 2 3 och 4 1 går mellan samma isotermer är Q 41 = Q 23. Vi betraktar en Stirlingcykel med mellanlagring av värme. Det värme som förs Figur 2: Sterlingcykeln i ett pv-digram bort från arbetsgasen under delprocessen 4 1 lagras i en s k regenerator och återförs till arbetsgasen under delprocessen 2 3. Nu sker ett utbyte av värme med omgivningen endast i de isoterma delarna av cykeln. Låt oss genomföra en cykel, enligt figur 2, i en idealiserad maskin, dvs det förekommer inga strömningsförluster, ingen friktion, inga värmeförluster och maskinen har en ideal regenerator som inte har någon värmeledning i strömningsriktningen. (Dessutom antar vi att arbetsgasen befinner sig i ett homogent jämviktstillstånd under hela kretsprocessen.) Maskinen har två kolvar (I, II) som kan röra sig individuellt, se figur 3. Mellan dem finns regeneratorn (R), ett värmemagasin av poröst material (dvs ett oändligt antal värmemagasin med alla temperaturer mellan T 12 och T 34 ), som upptar eller avger värme till gasen som passerar genom denna. Strömningsmotståndet dvs tryckdifferensen är försumbar över regeneratorn. Till höger om regeneratorn finns den kalla sidan till vänster den varma. Startläge 1. Kolv I är i höger ytterläge, kolv II i höger ytterläge. Isoterm kompression 1-2. Gasen komprimeras till volymen V 23 genom att kolv II rör sig till vänster medan kolv I står stilla. Temperaturen hålls konstant T 12 och gasen avger värmet Q ut till värmemagasinet. Isokor uppvärmning 2-3. Höger och vänster kolv rör sig samtidigt åt vänster så att gasvolymen hålls konstant. Gasen upptar värmet Q regen (från regen.) vid passage genom regeneratorn och temperatur stiger från T 12 till T 34. Eftersom volymen hålls konstant tillförs inget arbete. Isoterm expansion 3-4. Värmet Q in tillförs gasen vid den konstanta temperaturen T 34 samtidigt som volymen ökar till V 41 genom att kolven I rör sig till vänster samtidigt som kolv II står stilla. Isokor avkylning 4-1.

6 KTH Mekanik 6 Höger och vänster kolv rör sig samtidigt åt höger så att gasvolymen är konstant. Vid passage genom regeneratorn avger gasen värmet Q regen (till regen.) och temperaturen sjunker från T 34 till T 12. Arbetsutbytet är noll eftersom volymen hålls konstant. Cykeln är fullbordad. Eftersom alla steg är reversibla och motorn endast utbyter värme vid T 12 och T 34 blir verkningsgraden enkel att uttrycka, nämligen samma som för en Carnotmotor: 1 Varm sida I C Kall sida II η = 1 T 12 T 34 (1) Den principiella fördelen med Stirlingcykeln framför Carnotcykeln är att två isokorer ersatt de två isentroperna. Detta medför att den inneslutna arean i ett pv-diagram (= arbetet) är betydligt större för en Stirlingcykel än för en Carnotcykel (förutsatt temperaturreservoirerna och trycknivåerna är de samma i båda cyklerna). De praktiska svårigheterna ligger hos regeneratorn där värmeutbytet skall ske vid en infinitesimal temperaturskillnad mellan gas och regenerator och där gasens temperatur hela tiden ändras. Att dessutom konstruera en regenerator som i det närmaste endast utbyter värme med gasen och inte med övriga systemet är mycket svårt. Trots detta finns motorn i bla u-båtar där dess tysta gång också är av vikt Q regen. Q in Q ut Q regen. Figur 3: De olika cykelstegen

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING INLEDNING: 1 Stirlingmotorn är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING UMEÅ UNIERSITET 2004-05-11 Fysiska institutionen Leif Hassmyr ARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING 1 ARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING Avsikten med laorationen är att göra dig förtrogen med kretsprocesser, p-diagram,

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 18 sidor GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 PM utarbetat av Johan Åman, Jonas Enger, Ernest Karawacki, Alf Sjölander och Göran Wahnström.

Läs mer

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

ARBETSGIVANDE GASCYKLER ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad

Läs mer

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt! Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

Laboration: Kretsprocesser

Laboration: Kretsprocesser Laboration: Kretsprocesser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Förberedelser Repetera först i kursboken (Çengel & Boles, Thermodynamics An Engineering Approach ) om värme

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel

Läs mer

SG1216. Termodynamik för T2

SG1216. Termodynamik för T2 SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant

Läs mer

Hydraulik - Lösningsförslag

Hydraulik - Lösningsförslag Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water

Läs mer

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013 T4 Varmluftsmotorn Målsättning: Att förstå termodynamiska kretslopp, speciellt Stirling-cykeln

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Mer om kretsprocesser

Mer om kretsprocesser Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1

Läs mer

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235. ... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.

Läs mer

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 2018-01-12 Skrivtid: 15.00 20.00 Totala antalet uppgifter: 5 Jourhavande lärare: Magnus Gustafsson, 0920-491983

Läs mer

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning. Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på

Läs mer

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Arbete är ingen tillståndsstorhet! VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning

Läs mer

Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen

Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar

Läs mer

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:

Läs mer

Energi- och processtekniker EPP14

Energi- och processtekniker EPP14 Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kretsprocesser. Inledning. Förberedelseuppgifter

Kretsprocesser. Inledning. Förberedelseuppgifter Kretsprocesser Inledning Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda finns beskrivna lägre fram i texten men först ska du läsa igenom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap

Läs mer

t = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)

t = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9) 1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19. KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Överbelastningsskydd för en transmission Övertrycksventilerna skyddar pump och motor. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

PTG 2015 övning 1. Problem 1 PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt

Läs mer

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho MEKNK KH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C0 Stromningslara och termodynamik for den 30 augusti 00. Stromfunktionen for den homogena fristrommen och kallan ar ;Vy; m dar den forsta termen (fristrommen)

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

2. Visa vilken väg vätskan strömmar från A till B och från B till A med olikfärgade pilar

2. Visa vilken väg vätskan strömmar från A till B och från B till A med olikfärgade pilar Testfrågor 5. Backventilen 1. Gör klart teckningen nedan så att den visar en backventil. 2. Visa vilken väg vätskan strömmar från A till B och från B till A med olikfärgade pilar. A---...-B 3. Varför används

Läs mer

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett kallare till ett varmare system utan att samtidigt utföra arbete. Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme

Läs mer

Räkneövning 2 hösten 2014

Räkneövning 2 hösten 2014 Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Energilagring i ackumulatortank.

Energilagring i ackumulatortank. Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv? Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att

Läs mer

Repetition kapitel 21

Repetition kapitel 21 Repetition kapitel 21 Coulombs lag. Grundbulten! Definition av elektriskt fält. Fält från punktladdning När fältet är bestämt erhålls kraften ur : F qe Definition av elektrisk dipol. Moment och energi

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp

Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 014-09-9 Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5h Tid: 14099, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra aviljongerna

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk

Läs mer

Energiomvandling Ottomotor

Energiomvandling Ottomotor Institutionen för tillämpad fysik & elektronik Anders Strömberg 2014-01-13 Laborationsintruktion Energiomvandling Ottomotor Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men

Läs mer

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet: (Çengel, 998) Applicera :a H.S. på det kombinerade systemet: E in E out E c på differentialform: δw δw + δw δ Q R δwc dec där C rev sys Kretsprocessen är (totalt) reversibel och då ger ekv. (5-8): R R

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt

Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt FYSA15 Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt 1 2 Teori: Termodynamiska system och jämvikt Bild 1: En gas uppdelad i två delsystem A och B, skilda åt av en vägg. Ett termodynamiskt system,

Läs mer

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare

Läs mer

1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor

1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA TENTAMEN () Fluida och Mekatroniska Syste 00-03-. a) -orts konstantflödesventil Figuren nedan visar ett sybolschea för en -orts konstantflödesventil. Tryckkoensatorns fjäderförsänning

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Lektion 3: Verkningsgrad

Lektion 3: Verkningsgrad Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt

Läs mer

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?

Läs mer

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering. X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2016-01-15 TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp Tentamensdatum: 15 januari 2016 Skrivtid: 14 00-20 00 Antal uppgifter:

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Arbetet beror på vägen

Arbetet beror på vägen VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Läs i i Statistisk Termodynamik kapitel 4 om värmemaskiner. Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen

Läs i i Statistisk Termodynamik kapitel 4 om värmemaskiner. Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar

Läs mer

Stirlingmotor projekt Praktisk prototypframtagning

Stirlingmotor projekt Praktisk prototypframtagning Stirlingmotor projekt Praktisk prototypframtagning Utförs av: William Sjöström 19940404, Q2 Sammanfattning I detta projekt beskrivs hur en Stirlingmotor fungerar och var de används i dagsläget och vad

Läs mer