UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING
|
|
- Tobias Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING
2 VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING INLEDNING: 1 Stirlingmotorn är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn uppfanns 1816 av den skotske prästen Robert Stirling. Motorn fungerar genom att gas omväxlande värms upp och kyls av. Det leder till tryckskillnader i cylindern som pressar upp respektive drar ned kolven. Värmen kan i princip komma från vilken värmekälla som helst, t ex. en vedkamin eller en solfångare. Stirlingmotorn kan även användas som värmepump. Jämfört med Ottomotorn kan Stirlingmotorn vara vibrationsfri och ha högre verkningsgrad. Den kan fås att arbeta med små temperaturdifferenser, men verkningsgraden ökar ju högre temperaturskillnaden mellan den varma och den kalla sidan är. Den är tystgående. Stirlingmotorn används bland annat av HMS Gotland och andra svenska ubåtar. Stirlingmotorn används också till miljövänliga solkraftverk. En nackdel med en Stirlingmotor är att den är svårare att reglera än en Otto- eller Dieselmotor. Den största nackdelen med Stirlingmotorn är framförallt den höga produktionskostnaden, som är flera gånger högre än för en konventionell motor TEORI: Beskrivning av processen 1. Stirling-cykeln En av de många termodynamiska cykler som används för att modelera kretslopp, är Stirlingcykeln. (se figur 1.) Stirling-cykeln bygger på en isokor upphettning, en isoterm expansion, en isokor avkylning och en isoterm kompression. Dessa kombineras till ett kretslopp, vilket sker i en sluten cylinder, oftast med luft som arbetsmedium. En gas som expanderar adiabatiskt avkyls, vilket medför att en isoterm (dvs. utan avkylning) expansion kräver att värme tillförs (Q H i figur l). På motsvarande sätt måste värme bortföras under en isoterm kompression (Q C ). Under den isokora avkylningen, då temperaturen sänks, måste värme bortföras (Q R ), men detta kan till viss del återanvändas, t.ex. via en regenerator, under den isokora upphettningen, då värme måste tillföras (Q R ). Q R Q R T H Q H Q H T C Q R Q C Q R Q C figur 1. pv-diagram för en ideal Stirling-cykel.
3 2 Kretsloppet genomlöps i pilarnas riktning. Isokor upphettning A-B då Q R tillförs från regeneratorn. Isoterm (vid T H ) expansion då Q H tillförs. Isokor avkylning då Q R bortförs till regeneratorn. Isoterm (vid T C <T H ) kompression då Q C bortförs. Om cykeln reverseras (ändrar genomloppsriktning) så ändrar värmeflödena (Q H - pilen etc.) riktning. Om Stirling-cykeln genomlöps medurs (se figur l ) så är integralen under den översta isotermen positiv, medan integralen under den nedre isotermen är negativ. Nettoarbetet fås sedan som summan av integralerna, vilket i figur 1 är positivt, dvs. cykeln utför ett arbete som kan användas. Så när cykeln genomlöps medurs, och värme (Q H ) tillförs, t ex från en glödtråd, så kan cykeln användas som motor med ett positivt nettoarbete. Gasen expanderar då vid en högre temperatur och utför arbete som är större än det arbete som måste förbrukas för att komprimera gasen igen vid en lägre temperatur. Om cykeln reverseras, dvs. när gasen expanderar vid en låg temperatur och komprimeras vid en hög temperatur, blir nettoarbetet negativt, dvs. arbete måste tillföras utifrån. I det fallet kan cykeln användas som kylmaskin (Q C intressant) eller värmepump (Q H intressant). Observera att med en cykel avses ett kretslopp i ett diagram. Att en cykel reverseras medför inte automatiskt att t.ex. en rotationsriktning för en specifik maskin ändras. Det är möjligt att öka effektiviteten genom att använda regeneratorer. En regenerator lagrar den värme som avges under den isokora avkylningen, och tillför den sedan vid den isokora upphettningen. Denna möjlighet att använda regeneratorer för att höja effektiviteten är en av fördelarna med Stirling-cykeln. Om man via en regenerator återför hela Q R, så får den ideala Stirling-cykeln samma effektivitet som en Carnot-cykel. Den termiska verkningsgraden blir alltså: ( Vmax / Vmin ) ( V / V ) w QH QC QC n' RTC ln η t = = = 1 = 1 (w = cykelns nettoarbete ) Q Q Q n' RT ln H H TC eller η t =1. TH H Vi ser dessutom av uttrycket att verkningsgraden kan förbättras genom att sänka den låga temperaturen T C eller höja den höga T H men att vi aldrig kan nå 1. H Observera att detta inte beror på mekaniska ofullkomligheter som t.ex. friktion utan är ett faktum som gäller för alla reversibla processer, där man ju saknar "förluster". max min UTRUSTNING: Beskrivning av maskinen Maskinens uppbyggnad framgår av figur 2. Den består i princip av en precisionsslipad glascylinder (1) med två rörliga kolvar (2), (3) kopplade till ett svänghjul (4). I cylinderns övre del finns en uppvärmningsanordning (5) (glödspiral av Volfram) och den undre delen omges av en kylmantel (6) av plast, med in- och utlopp (7) för kylvatten. Förflyttningskolven (2) svarar för transporten av gasen från den varma till den kalla delen av cylindern och vice versa. Arbetskolven (3) som rör sig med en fasförskjutning på 90 relativt förflyttningskolven svarar för kompressionen och expansionen av gasen. Arbetskolven isolerar gasen från omgivningen och det är alltså via denna som arbete utförs eller tillförs.
4 3 figur 2. Stirlingmaskinens uppbyggnad. Förflyttningskolven är tillverkad i värmebeständigt glas och dess undre ände är försluten med en vattenkyld metallplatta med radiella slitsar som låter luften passera under värmeväxling. Denna kolv har en hålighet fylld med kopparull (8). Kopparullen fungerar som s.k. regenerator genom att ta upp värme när gasen passerar till cylinderns kalla del för att senare avge värme när gasen passerar i motsatt riktning. Värmen lagras alltså inom systemet i syfte att öka maskinens verkningsgrad. Kolvarna är kopplade med vevstakar till ett tungt svänghjul (4) för att ge maskinen en jämn gång. Svänghjulet är försett med kilspår för anslutning till andra maskiner (t.ex. elektrisk motor). På arbetskolvens vevstake (9) finns ett uttag (10) för mätning av trycket i cylindern via en kanal i vevstaken. Uttaget kan förslutas med t.ex. en gummipropp eller anslutas till en pvindikator för avbildning av processens pv-diagram. pv-indikatorn (figur 3) består av ett spegelarrangemang (11) som är vridbart i horisontell och vertikal led. Den arbetande gasens volymvariationer leds från arbetskolven via ett snöre (12) till spegelhållarens horisontella rörelse (13). Tryckvariationerna överförs via en smal PVCslang (14) till spegelns vertikalrörelse. Om man belyser spegeln på lämpligt sätt kan man alltså på en skärm iaktta samtidiga variationer i tryck och volym hos den innestängda gasen, vilket ger ett pv-diagram för processen.
5 4 figur 3. pv-indikatorn. UPPGIFTER: Avsikten med laborationen är att göra dig förtrogen med kretsprocesser, pv-diagram, verkningsgrad, kylmaskin, värmepump, varmluftsmotor etc. Uppgift 1: Studera kolvrörelserna och korrelera dem till de olika punkterna i det teoretiska pvdiagrammet. Rita in lägena och rörelserna hos kolvarna i figur 8 när gasen befinner sig i punkterna A, B, C, D i figur 7 på sidorna (Appendix 1 Appendix 3). Visa också med pilar i både figur 7 och figur 8 hur energi bortförs från och levereras till systemet i de tre fallen 1. Kylmaskin 2. Värmepump 3. Varmluftsmotor Se exempel på sidan 13 (Appendix 3). Uppgift 2: Studera Stirlingmotorn som kylmaskin och värmepump när motorn drivs av en elektrisk motor och svänghjulet kan roteras både medurs och moturs. (se experiment I och II, sid 6-7). Besvara frågorna om kyl- och värme-processerna: 1. Registrera temperaturen hos 1 cm 3 vatten i ett provrör. 2. Hur mycket vatten fryser ögonblickligen efter underkylningen? 3. Vad beror det på att kurvans lutning (dt/dt) omedelbart före frysningen skiljer sig från lutningen efter det att allt vatten har fryst? (jämför lutningen vid samma temperatur) 4. Varför är tiden det tar att frysa vattnet olika med tiden att värma vattnet?
6 5 Uppgift 3: Studera Stirlingmotorn som varmluftsmotor och registrera ett pv-diagram. 1. Bestäm det termodynamiska arbetet och den varma temperauren T H från pv-diagrammet. 2. Figur på pv-diagrammet med mätta data och enheter på axlarna. Uppgift 4: Studera Stirlingmotorns användbara effekt genom att göra ett bromstest. 1. Figur över nyttiga verkningsgraden som funktion av antalet varv per sekund. Uppgift 5: Studera hur den genom värmespiralen till Stirlingmotorn tillförda effekten fördelas i processen. 1. Figur på effektfördelningsschemat (se figur sid.9). Kommentarer Uppgift 1: Kolvarnas rörelse relativt pv-diagrammet Vrid svänghjulet runt för hand och kontrollera att förflyttningskolven löper fritt. Studera kolvarnas rörelser och korrelera dessa med de olika delarna på det teoretiska pv-diagrammet. Rita på sidorna (Appendix 1-Appendix 3) in kolvarnas lägen och rörelser i figur 8 då gasen befinner sig i punkterna A, B, C, D i figur 7, samt visa med pilar i både figur 7 och 8 hur värme bortförs respektive tillförs systemet i de tre fallen: Se exempel på sidan 13 (Appendix 3). 1. KYLMASKIN 2. VÄRMEPUMP 3. VARMLUFTSMOTOR Uppgift 2 & 3: Försökens utförande Av praktiska skäl är det lämpligt att göra experimenten i föjande ordning I. KYLMASKIN II. VÄRMEPUMP III. VARMLUFTSMOTOR
7 6 Allmänna instruktioner KONTROLLERA KYLVATTENFLÖDET. SMÖRJ MASKINEN ENLIGT HANDLEDARENS INSTRUKTION. (OBS! ENDAST SILIKONOLJA). KONTROLLERA ALLTID ATT MASKINEN KAN ROTERA UTAN ATT FÖRFLYTTNINGSKOLVEN TAR I VÄRMESPIRALEN GENOM ATT VRIDA SVÄNGHJULET RUNT FÖR HAND. OM KYLVATTNET FÖRSVINNER - STÄNG AV GLÖDSTRÖMMEN. OM MASKINEN STANNAR - STÄNG AV GLÖDSTRÖMMEN INOM 3 SEKUNDER. STÄLL TOPPEN MED GLÖDTRÅDEN I DET SPECIELLA SKYDDET AV TRÄ NÄR TOPPEN AVLÄGSNAS. KÖR INTE STIRLINGMOTORN I LÄNGRE PASS ÄN 15 MINUTER. LÄMNA ALDRIG EN MASKIN SOM ÄR IGÅNG UTAN TILLSYN! Uppgift 2: Försök I och II Kylmaskinen och värmepumpen Vid båda dessa försök använder man sig av uppställningen i figur 4. Figur 4. Uppställning när Stirlingmaskinen arbetar som värmepump/kylmaskin.
8 7 Flänsen med glödtråden byts mot en fläns med möjlighet att montera ett provrör. Sätt på kylvattnet och kontrollera flödet. Maskinen drivs av en elmotor och svänghjulet kan fås att rotera medurs (läge 1) eller moturs (läge 2). I det här försöket är det meningen att du på egen hand skall analysera och förklara det som sker med stöd av Stirlingcykelns pv-diagram och demonstrera maskinens användning som kylmaskin och värmepump. I Frysning av vatten Fyll provröret med ca 1 cm 3 vatten. Mät temperaturen i provröret med ett termoelement. (termoelement av typ K, Chromel/Alumel, ger 40μV/K). (Se till att termoelementpunkten inte ligger mot glaset). Koppla termoelementet till t/y-skrivaren och ställ in känslighet och nolläge på skrivaren, så att temperaturer mellan -25 C och 100 C kan registreras. Lämplig hastighet på skrivaren är 30 mm/minut. Montera kilremmen mellan elmotor och svänghjul. Montera plexiglasskydd. Starta maskinen som kylmaskin. Studera temperatur - tid förloppet på t/y-skrivaren. Kyl till dess temperaturen är ca -20 C. II Upptining och uppvärmning av vatten Byt omloppsriktning på svänghjulet. Värm till dess temperaturen är ca 50 C. Observera och jämför nedkylnings- och uppvärmningsförloppen. Bestäm hur stor del av vattnet som momentant fryser efter underkylningen. Uppgift 3: Försök III Varmluftsmotor Sätt upp ett A3-ark millimeterpapper på ställningen framför pv-indikatorn för att studera och registrera pv-diagrammet för Varmluftsmotorn. OBS! Vrid svänghjulet så att förflyttningskolven hamnar i sitt nedersta läge när motorn stannat efter körning. (Annars finns det risk för överhettning och sprickbildning). Montera flänsen med glödtråden så att glödtråden aldrig stöter mot förflyttningskolven. Koppla termoelementet, som sitter i flänsen, till t/y-skrivaren. Ställ in lämplig känslighet på skrivaren när Stirlingmotorn har startats. Registrera temperaturen (T H?) Sätt på kylvattnet och kontrollera flödet. Se till att förflyttningskolven befinner sig i sitt nedre läge. Anslut glödtråden ( 1 Ω) till strömkällan. Lämplig glödström är 15 A. (växelström) Starta maskinen genom att för hand vrida svänghjulet. Låt motorn gå några minuter så att den uppnått en lämplig arbetstemperatur. Bestäm varvtalet med hjälp av stroboskop. Rita samtidigt in pv-diagrammet på millimeterpapperet och vrid sedan av strömmen och låt motorn stanna.( OBS! förflyttningskolvens läge.) Volymskalan ges av att V min =130 cm 3 och V max =270 cm 3. Kalibrera sedan tryckskalan med hjälp av en elektrisk luftpump. (fråga handledaren om hantering av luftpumpen). Du har nu ett kalibrerat pv-diagram för varmluftsmotorn ur vilket du kan bestämma den termodynamiska effekten.
9 Då motorn inte utför nyttigt arbete bestäms termiska verkningsgraden ur beräkningar från pv-diagrammet. (Se TEORI: Beskrivning av processen) 8 T η t = 1 T C H Bestäm T H om T C = 20 C. Jämför resultatet med det uppmätta T H värdet som mätts med hjälp av termoelement. Vilka mättekniska problem uppkommer? Uppgift 4: Studera Stirlingmotorns användbara effekt genom att göra ett bromstest. För demonstration av omvandling av termisk energi till mekanisk energi monteras maskinen som i figur 5. Figur 5. Uppställning när Stirlingmaskinen arbetar som varmluftsmotor. Vid bromsprovet lägger man ett bromsband av koppar över en skiva fastsatt på den utgående axeln. I ena änden hänger man en lämplig vikt och i den andra mäter man friktionskraftens storlek med en dynamometer. Effekten P ut bestäms ur sambandet: P ut =ω τ, där ω är vinkelhastigheten och τ är kraftmomentet. (ω = 2πf, τ = Fr, där f=frekvens, F = friktionskraft & r = belastningsskivans radie) Nyttiga verkningsgraden ges av: η ut Put =, P in P in = U I Bestäm η ut för 5 olika belastningar där största belastningen ger ett varvtal som är mindre än hälften av det obelastade varvtalet (N<N 0 /2), och plotta η ut som funktion av varvtalet. Det är
10 9 viktigt att den här mätningen går snabbt. (Motortemperaturen stiger snabbt när man belastar den och dess effektivitet ökar med ökande temperatur, vilket medför att motorns verkningsgrad kommer att öka under mätningens gång. Hur kan man kompensera för detta?) Varvtalet bestäms med hjälp av ett stroboskop. Plotta den nyttiga verkningsgraden som funktion av varvtalet. Uppgift 5: Studera hur den genom värmespiralen till Stirlingmotorn tillförda effekten fördelas i processen. Rita ett effektfördelningsschema enligt nedanstående figur (figur 6), för ett belastningsfall där uteffekten är maximal, för Stirlingmotorn. Ange effekterna i Watt och rita pilarnas bredd i proportion till effekten. (P in =U I, n=varvtalet, W n= termodynamiska effekten, P ut =nyttiga uteffekten) Figur 6 Effektfördelningsschema
11 10 Sammanfattning av uppgifter att redovisa: 1 Figur över kolvarnas lägen relativt pv-diagrammet samt energiflöden för a) Kylmaskin b) Värmepump c) Varmluftspump 2 Frågor över frysnings- och upptiningsförloppet: a) Redovisa temperatur-tid kurvan för nedkylningen och uppvärmningen av vattenprovet. b) Hur mycket vatten fryser ögonblickligen efter underkylningen? c) Vad beror det på att kurvans lutning (dt/dt) omedelbart före frysningen skiljer sig från lutningen efter det att allt vatten har fryst? (jämför lutningen vid samma temperatur) d) Varför tar det olika lång tid att frysa vatten och smälta is? 3 a) Redovisa figur över det kalibrerade pv-diagrammet b) Bestämning av termiska verkningsgraden. c) Bestämning av T H ur pv-diagrammet och jämförelse med uppmätt T H. 4 Figur över nyttiga verkningsgraden som funktion av varvtalet. Kommentarer 5 Effektfördelningsschema.Kommentarer
12 11 Appendix 1 Kylmaskin figur 7 figur 8
13 12 Appendix 2 Värmepump figur 7 figur 8
14 13 Appendix 3 Varmluftsmotor figur 7 figur 8
UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING
UMEÅ UNIERSITET 2004-05-11 Fysiska institutionen Leif Hassmyr ARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING 1 ARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING Avsikten med laorationen är att göra dig förtrogen med kretsprocesser, p-diagram,
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 18 sidor GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 PM utarbetat av Johan Åman, Jonas Enger, Ernest Karawacki, Alf Sjölander och Göran Wahnström.
Läs merTeorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!
Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet
Läs merStirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.
... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merÖvrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 2018-01-12 Skrivtid: 15.00 20.00 Totala antalet uppgifter: 5 Jourhavande lärare: Magnus Gustafsson, 0920-491983
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013 T4 Varmluftsmotorn Målsättning: Att förstå termodynamiska kretslopp, speciellt Stirling-cykeln
Läs merVärmemotor. 30 mars 2009
Värmemotor 30 mars 2009 1 Laborationens innehåll Laborationen målsättning är att på ett enkelt och åskådligt sätt visa omvandlingen av värme till arbete i en cyklisk process (en sk värmemotor). Värmemotorn
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merARBETSGIVANDE GASCYKLER
ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad
Läs merEnergiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp
Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur
Läs merKretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.
Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde
Läs merLaboration: Kretsprocesser
Laboration: Kretsprocesser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Förberedelser Repetera först i kursboken (Çengel & Boles, Thermodynamics An Engineering Approach ) om värme
Läs merOmtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merLaboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt
FYSA15 Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt 1 2 Teori: Termodynamiska system och jämvikt Bild 1: En gas uppdelad i två delsystem A och B, skilda åt av en vägg. Ett termodynamiskt system,
Läs merSlutet på början p.1
Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merFöreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson
Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merKretsprocesser. Inledning. Förberedelseuppgifter
Kretsprocesser Inledning Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda finns beskrivna lägre fram i texten men först ska du läsa igenom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar
Läs merTentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
Läs merStirlingmotor projekt Praktisk prototypframtagning
Stirlingmotor projekt Praktisk prototypframtagning Utförs av: William Sjöström 19940404, Q2 Sammanfattning I detta projekt beskrivs hur en Stirlingmotor fungerar och var de används i dagsläget och vad
Läs merKapitel III. Klassisk Termodynamik in action
Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merMer om kretsprocesser
Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs mermg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel
Läs merLäs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen
Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar
Läs merKap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merEntropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.
Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå
Läs merTermodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.
Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,
Läs merLäs i i Statistisk Termodynamik kapitel 4 om värmemaskiner. Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen
Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merOMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0
OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merHydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merKom igång med RT Controller
Kom igång med RT Controller En snabbguide om hur du kommer igång med ditt RT system Kom igång med RT Controller Version 1.3 (090831) (Använd Användarmanual RT Controller ver. 2.1 eller senare till denna
Läs merFysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik
Läs merPneumatik/hydrauliksats
Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merEnergiomvandling Ottomotor
Institutionen för tillämpad fysik & elektronik Anders Strömberg 2014-01-13 Laborationsintruktion Energiomvandling Ottomotor Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men
Läs merLaborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)
Chalmers, Kemi och kemiteknik & Energi och milj 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2015/2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2) Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merEnergilagring i ackumulatortank.
Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken
Läs merInstruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40
Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl. 04-80, RECOsorptic stl. 04-40 1. Allmänt Värmeväxlarstyrning RHX2M är att styrsystem för stegmotorer. Det är avsett för exakt och tyst
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merVrid och vänd en rörande historia
Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer
Läs merKoppla spänningsproben till spolen.
LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merTeknisk termodynamik repetition
Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet
Läs merFlakismaskiner QF800-QC700. Installation. Elinstallation. Placering av ismaskin
Flakismaskiner QF800-QC700 Installation Placering av ismaskin Elinstallation Ismaskinen måste installeras på en plats som uppfyller följande kriterier. Om något av dessa kriterier inte uppfylls ska en
Läs merArbete är ingen tillståndsstorhet!
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merBRUKSANVISNING. Kyl/frys. VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk!
BRUKSANVISNING Kyl/frys VIKTIGT! Läs bruksanvisningen innan produkten tas i bruk! Kära kund! Gratulerar till ditt nya CYLINDA-skåp. Det är viktigt att du använder din maskin rätt och sörjer för normal
Läs merLaborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merTermodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merMotorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning
Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com
Läs merHydraulikcertifiering
Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Teknisk Fysik kl.: Sal : Hörsalar
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2007-10-26 Institutionen för Teknisk Fysik kl.:14 00-18 00 Sal : Hörsalar Tentamen i FYSIK 2 för E (FFY143) Lärare: Stig-Åke Lindgren, tel 7723346, 0707238333, 874836 Hjälpmedel:
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merPTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Läs merTermodynamik (repetition mm)
0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Kretsprocesser Förberedelser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda inns beskrivna lägre ram i texten men örst ska du läsa genom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar
Läs merMEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho
MEKNK KH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C0 Stromningslara och termodynamik for den 30 augusti 00. Stromfunktionen for den homogena fristrommen och kallan ar ;Vy; m dar den forsta termen (fristrommen)
Läs merBetygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),
Läs merAnvändarmanual. Modell: SLIM M602W / M602SS
Användarmanual Modell: SLIM M602W / M602SS Användarmanual till HN 8395 och HN 8397 spisfläkt slim M602W / M602SS VIKTIGT Läs denna användarmanual noggrant innan installation och användning av spisfläkten.
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merSpisfläkt Trinda ECe
Spisfläkt Trinda ECe SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Läs noga igenom denna bruksoch monteringsanvisning, i synnerhet säkerhetsföreskrifterna, innan du installerar och börjar använda produkten. Spara bruksanvisningen
Läs merANVÄNDARMANUAL MARKUS 10
ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2
Läs merENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen
ENERGI? Energi kan varken skapas eller förstöras, kan endast omvandlas till andra energiformer. Betrakta ett välisolerat, tätslutande rum. I rummet står ett kylskåp med kylskåpsdörren öppen. Kylskåpet
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merKapitel 6 Sökande och förbättrande. Motorhistoria Mattias Krysander
Kapitel 6 Sökande och förbättrande Motorhistoria 2002-04-16 Mattias Krysander Två skolor Atmosfäriska: Omgivande atmosfärstryck uträttar arbete William Cecil, Samuel Brown, Samuel Morey 1820-talet och
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs mer