Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande kylprocess, teori och praktik"

Transkript

1 Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort

2 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan i Praktisk kylteknik. (Läs sidan i Kompendium, handledning och övningsuppgifter inför examinering.) Markera följande tillstånd på köldmediet i diagrammet och på schemat nedan: a. Underkyld vätska b. Blandning mellan vätska och gas c. Överhettad gas (ånga) d. Mättad vätska e. Mättad gas (ånga) Absolut tryck p Kritisk punkt Specifik entalpi h kj / kg KD KK EV TC Lars Hjort

3 Övning 25: Nu ska du lära dig att rita in en kylprocess i ett diagram. Följande värden mättes upp på en kylanläggning: Manometertryck på högtryckssidan = 9 bar Manometertryck på lågtryckssidan = 1 bar Temperatur före kompressor : 0 o C efter kompressor : 65 o C före expansionsventilen: 35 o C Köldmediumet är R 134a Kondenseringstrycket p C = bar (e) Förångningstrycket p o = bar (e) Kondenseringstemperatur t c = o C ( ur tabell ) Förångningstemperatur t o = o C ( ur tabell ) Rita in trycklinjerna i ett diagram (se exempel nedan). Du ska gå in med absoluta trycket. Absolut tryck p p C = 10 p O = 2 Specifik entalpi h kj / kg 75 A

4 Nu ska du lägga in punkt 1 som är före kompressorn. Du vet trycket och temperaturen samt att det är gas. Lägg in punkt 1 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p C = 10 0 o C p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 1 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 1 = kj/kg 75 B.

5 Nu ska du lägga in punkt 2 som är efter kompressorn. Du vet trycket och temperaturen samt att det är gas. Lägg in punkt 2 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p 65 o C p C = 10 2 p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 2 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 2 = kj/kg 75 C.

6 Nu ska du lägga in punkt 3 som är före expansionsventilen. Du vet trycket och temperaturen samt att det är vätska. Lägg in punkt 3 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p C = o C p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 3 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 3 = kj/kg 75 D.

7 Nu ska du lägga in punkt 4 som är efter expansionsventilen och före förångaren. Du vet trycket. Det försvinner inte någon energi när köldmediet passerar expansionsventilen. Det innebär att specifika entalpin i punkt 3 och punkt 4 är lika stora. Drag en lodrät linje rakt ner från punkt 3. Där denna linje skär förångningstryckslinjen hittar du punkt 4. Lägg in punkt 4 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p K = p o = Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 4 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 4 = kj/kg 75 E.

8 Om man bortser från värmeförluster i rör och komponenter kan man beräkna värmefaktorn och köldfaktorn. Beräkna värmefaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP v = minskningen av köldmediets specifika entalpin i kondensorn = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP v = h 2 h 3 COP v =. h 2 h 1 Beräkna köldfaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP k = ökningen av köldmediets specifika entalpin i förångaren = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP k = h 1 h 4 COP k =. h 2 h 1 Beräkna överhettningen i förångaren om man från värmeförluster i rören. T ov = t efter förångaren t o T ov =. Beräkna underkylningen i kondensorn om man från värmeförluster i rören. T u = t C t efter kondensorn T u =. 75 F.

9 75 G.

10 Svar på övning 25: Kondenseringstrycket p C = 9 bar (e) 10 Förångningstrycket p o = 1 bar (e) 2 Kondenseringstemperatur t C = +39 o C ( ur tabell ) Förångningstemperatur t o = 10 o C ( ur tabell ) Specifika entalpin h 1 = 400 kj/kg Specifika entalpin h 2 = 447 kj/kg Specifika entalpin h 3 =249 kj/kg Specifika entalpin h 4 =249 kj/kg COP v = COP k = T ov =10 K. T u = 4 K. Lösning: Om man bortser från värmeförluster i rör och komponenter kan man beräkna värmefaktorn och köldfaktorn. Beräkna värmefaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP v = minskningen av köldmediets specifika entalpin i kondensorn = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP v = h 2 h = 198 = 4,21 h 2 h Beräkna köldfaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP k = ökningen av köldmediets specifika entalpin i förångaren = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP k = h 1 h = 151 = 3,21 h 2 h Beräkna överhettningen i förångaren om man från värmeförluster i rören. T ov = t efter förångaren t o = 0 10 = 10 K T ov = 10 K Beräkna underkylningen i kondensorn om man från värmeförluster i rören. T u = t C t efter kondensorn = 39 = T u =. 75 F

11 Övningsuppgift nr 26 på beräkningar med köldmediediagrammet. Vid en laboration på en luftkonditionsanläggning med köldmediet R134a uppmättes följande värden: Manometern på högtryckssidan visade 8 bar. lågtryckssidan visade1,8 bar o C KK 60 o C 55 o C KD 34 o C 18 o C EV TC o C. 30 o C 33 o C Kylvattenflödet uppmättes till 6 kg per minut. a. Hur stort är kondenseringstrycket? Svar: p c = bar (e) b. Hur stort är förångningstrycket? Svar: p o = bar (e) c. Hur stor är kondenseringstemperaturen? Svar: t c = ( denna temperatur får man ut genom att gå in med absoluta kondenseringstrycket i en tabell för köldmediumet. ) d. Hur stor är förångningstemperaturen? Svar: t o = ( denna temperatur får man ut genom att gå in med absoluta förångningstrycket i en tabell för köldmediumet. ) e. Hur stor är underkylningen i kondensorn? Svar: T u = Tu = tc - tefter kondensorn f. Hur stor är överhettningen i förångaren? Svar: T ov = Tov = tefter förångaren - to 76 A.

12 g. Rita in processen i ett diagram (markera punkterna 1,2,3,4) Gör på samma sätt som i tidigare övningar och följ arbetsgången i övning 25. Om du är osäker fråga mig. Visa läraren! Hur stor är specifika entalpin: h. före kompressorn (punkt 1)? Svar: h 1 = kj/kg i. efter kompressorn (punkt 2)? Svar: h 2 = kj/kg j. före expansionsventilen (punkt 3)? Svar: h 3 = kj/kg k. efter expansionsventilen, före förångaren (punkt 4)? Svar: h 4 = Visa läraren! kj/kg Nu ska du hitta entalpin på några flera ställen i systemet. Detta ska jag gå igenom men du kan fundera och försöka lista ut det själv (se blad 76 C). Markera också punkterna i diagrammet. l. Hur stor är entalpin: före kondensorn Svar: h= kj/kg m. efter kondensorn Svar: h= kj/kg n. efter förångaren Svar: h= kj/kg Visa läraren! Tag reda på följande: o. Entalpiökningen i förångaren : h o = h efter förångaren h 3 Svar: h o = kj/kg p. Entalpiökningen i kompressorn : h w = h 2 h 1 Svar: h w = kj/kg q. Entalpiminskningen i kondensorn : h c = h före kond h efter kond Svar: h c = kj/kg 76 B.

13 Absolut tryck p p C = 9 p o = 2,8 30 o C 60 o 55 o C 10 o C 5 o C Specifik entalpi h kj / kg r. Nu ska du räkna ut köldfaktorn. Köldfaktorn är ett mått på hur effektiv en kylanläggning är, ju högre faktorn är desto bättre är anläggningen. Köldfaktorn kan du räkna ut med följande formel: h o COP k = = h W entalpiökningen i förångaren entalpiökningen i kompressorn Svar: COP k = (köldfaktorn saknar enhet) s. Nu ska du räkna ut värmefaktorn. Värmefaktorn är ett mått på hur effektiv en värmepumpanläggning är, ju högre faktorn är desto bättre är anläggningen. Värmefaktorn kan du räkna ut med följande formel: h c COP v = = h W entalpiminskningen i kondensorn entalpiökningen i kompressorn Svar: COP v = (värmefaktorn saknar enhet) 76 C.

14 t. Beräkna den erhållna värmeeffekten från kondensorn (den effekt som togs upp av kylvattnet). c = q c p T q = kylvattenflödet i kg/s ( uppmättes till 6 kg per minut) c p = specifika värmekapaciteten för vatten 4180 J/kg K T= kylvattnets temperaturhöjning i K (oc) se fig. blad 76 A Svar: c = W u. Beräkna kompressionseffekten. Pw c P W = COP v Svar: P W = v. Beräkna kyleffekten ( förångningseffekten ) o o = P W. COP k Svar: o = w. Beräkna köldmediets massflöde qm i kg/ s (se formler nedan). Köldmedieflödet i kg/s är lika stort överallt i köldmediesystemet Tänk på enheterna! c värmeeffekten från kondensorn q m = = eller h c entalpiminskningen i kondensorn o q m = = h o kyleffekten entalpiökningen i förångaren Svar: q m = 76 D.

15 x. Avläs i diagrammet specifika volymen v 1 före kompressor. (m3/kg) Se exemplet nedan: Svar: v 1 = Absolut tryck p p C = p o = 2,8 10 o C 4 1 linje för v 1 m 3 /kg Specifik entalpi h kj / kg y. Beräkna det insugna volymflödet i kompressorn q v. (m3/s) q v = q m. v 1 Svar: q v = z. Beräkna kompressorns volymetriska verkningsgrad. v Fabrikanten uppger i sina data blad för kompressorn att den teoretiskt suger in 12 m3/h. Det teoretiskt insugna volymflödet kallas geometriskt volymflöde och betecknas q vg. Tänk på enheterna. q v v = q vg å. Avläs i diagrammet ångandelen efter expansionsventilen (punkt 4 ) x Svar: x = 76 E.

16 Svar: Övningsuppg 26 a. pc= 8 bar (e), 9 b. po= 1,8 bar (e), 2,8 c. tc = 36 o C d. to = 1 o C e. Tu = 3 K f. Tov = 6 K h. h1= 407 (406) kj/kg i. i. h2 = 444 (443) kj/kg j. h3= 241 (242) kj/kg k. h4= 241 (242) kj/kg t. c = 6688 W å.. x= ca 0,22 = 22% Lars Hjort F.

17

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Grundläggande kylprocess, teori och praktik Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 1 PLANERING Temperaturenheter och temperaturomvandlingar. (Kelvin, Celsius). Tryckenheter och tryckomvandlingar.

Läs mer

Lycka till med dina förstudier!

Lycka till med dina förstudier! Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.

Läs mer

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Grundläggande kylprocess, teori och praktik Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik Praktiska övningar. Lärare: Lars Hjort Innehåll: Blad 3: Blad 4: Blad 5: Blad 6: Blad 7: Blad 8: Blad 9: Blad 12.

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1 Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2001-03-27 Fysiska institutionen Leif Hassmyr KYLMASKIN/VÄRMEPUMP

UMEÅ UNIVERSITET 2001-03-27 Fysiska institutionen Leif Hassmyr KYLMASKIN/VÄRMEPUMP UMEÅ UNIVERSITET 2001-03-27 Fysiska institutionen Leif Hassmyr KYLMASKIN/VÄRMEPUMP 1 UPPGIFT l. Förstå principen för kylmaskinen/värmepumpen och känna till dess huvuddelar. 2. Bestämma kondensor-, förångar-

Läs mer

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod: ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure). Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Kompressorer. Urvalskriterier för servicen. ESSE - Wilhelm Nießen 1

Kompressorer. Urvalskriterier för servicen. ESSE - Wilhelm Nießen 1 Kompressorer Urvalskriterier för servicen 1 Innehåll Uppgift Typer Användningsom råden Konstruktion Funktion Kylprocessen Värmetransport Kylarbete ZEM GL serie 134a Jämförelse köldmedier Köldmedieflöde

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Personnummer:

Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ

Läs mer

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

PTG 2015 övning 3. Problem 1

PTG 2015 övning 3. Problem 1 PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare. Exempeltetame 3 (OBS! De a te ta m e ga vs i a ku rse delvis bytte i eh å ll. Vis s a u ppgifter s om i te lä gre ä r a ktu ella h a r dä rför ta gits bort, vilket m edför a tt poä gs u m m a ä r < 50.

Läs mer

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet?

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? Det första patentet på en metod att

Läs mer

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt! Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Energi- och processtekniker EPP14

Energi- och processtekniker EPP14 Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Byggforskningsrådet. Rapport R13:1990. Köldmediet HFC 134a. Kompressorprov samt teoretiska beräkningar. Bengt Petersson Håkan Thorsell

Byggforskningsrådet. Rapport R13:1990. Köldmediet HFC 134a. Kompressorprov samt teoretiska beräkningar. Bengt Petersson Håkan Thorsell CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Luftkylda kondenseringsaggregat

Luftkylda kondenseringsaggregat AQS/Airedale CU1 12 12 storlekar 3,6 38,6 kw Luftkylda kondenseringsaggregat för montering utomhus Krävande miljöer Produktpresentation Innehållsförteckning Innehåll Börjar på sidan Utföranden...3 Funktion...4

Läs mer

Luftkylda kondenseringsaggregat

Luftkylda kondenseringsaggregat AQS/Climaveneta HCAT2/0011 0121TE 11 storlekar 5,7 39,6 kw Luftkylda kondenseringsaggregat för montering utomhus Produktpresentation Innehållsförteckning Innehåll Börjar på sidan Funktion...3 Tekniska

Läs mer

SG1216. Termodynamik för T2

SG1216. Termodynamik för T2 SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Flödande förångare i små kyl- och värmepumpssystem

Flödande förångare i små kyl- och värmepumpssystem Kungl. Tekniska Högskolan Flödande förångare i små kyl- och värmepumpssystem.......... Verifiering av metod föreslagen av BXV Slutrapport till projekt nr P18 inom Energimyndighetens program Effsys Kungl.

Läs mer

Konvertering av Kraftringens geotermianläggning

Konvertering av Kraftringens geotermianläggning Drift- och underhållsteknikprogrammet Självständigt arbete Konvertering av Kraftringens geotermianläggning Undersökning av alternativ till köldmediet R134a Johan Alvarsson Victor Sjöström 2018-05-03 Omfattning:

Läs mer

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck: Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som

Läs mer

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:

Läs mer

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235. ... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Projektarbete Kylskåpet

Projektarbete Kylskåpet Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

Integrerad styrning av kyl- och värmepumpsanläggningar

Integrerad styrning av kyl- och värmepumpsanläggningar Integrerad styrning av kyl- och värmepumpsanläggningar SAMMANFATTNING En prototypvärmepump av typen vätska/vatten har utvärderats genom stationära prov och prov vid dellast. Jämförande prov har utförts

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 5

Termodynamik Föreläsning 5 Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00 CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00

Läs mer

Olika typer av fjärrvärmkopplingar

Olika typer av fjärrvärmkopplingar Olika typer av fjärrvärmkopplingar 1- stegskopplad eller parallellkoppling 2- stegskopplad 3- stegskopplad 1 1 1 1 1 2 Idag är parallellkopplade centraler vanligast vid nyproduktion. 2 3 Fjärrvärmesystemet

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Rapport av projektarbete Kylskåp Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun, Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ111 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun, hans.havtun@energy.kth.se Lärandemål Efter kursen skall studenten kunna 1. formulera, modellera och lösa problem

Läs mer

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-08-21 kl.

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum:

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: Tentamen i : ärme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 010831 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap

Läs mer

Projektarbete "Kylskåp"

Projektarbete Kylskåp Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Teknik 2. Bearbetad av. Tibor Muhi Bromma gymnasium

Teknik 2. Bearbetad av. Tibor Muhi Bromma gymnasium Teknik 2 Bearbetad av Tibor Muhi Bromma gymnasium Dimensionsanalys I de formler och uttryck vi kommer att bekanta oss med är det ett måste att vi använder oss av rätta enheter. Genom att göra en dimensionsanalys

Läs mer

Minimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen

Minimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen 18.11.2015 L 301/33 BILAGA I Minimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen 1. Proven för var och en av de kategorier som anges i artikel 3.2 ska omfatta följande: a) Ett teoretiskt

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Läs mer på eller kontakta oss

Läs mer på   eller kontakta oss Läs mer på www.insu.se eller kontakta oss Koldioxid är glödhett CO 2 användes huvudsakligen 1890-1950 innan freonerna infördes Det används främst i stora applikationer, t ex fartyg och lager På den tiden

Läs mer

COS luftkylda kylaggregat

COS luftkylda kylaggregat 1.1401.13 COS luftkylda kylaggregat Nu även med Bitzer Allmänt COS tillverkar kylaggregat för industriella och kommersiella installationer. Aggregaten är avsedda för utomhusplacering och är korrosionsskyddade

Läs mer

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare

Läs mer

kanal kanal (Totalt 6p)

kanal kanal (Totalt 6p) . vå lika fläktar, se bilaga och, arbetar arallellt mot samma huvudledning. Den ena hämtar via en kanal atmosfärsluft (5 C) medan den andra hämtar hetluft (7 C) av atmosfärstryck via en annan likadan kanal.

Läs mer

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4ET07 Bt TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 30 maj 06 Tid: 9.00-3.00 Hjälmedel: Valfri miniräknare Formelsamling: Energiteknik-Formler

Läs mer

LK/VP*-invertersplitaggregat

LK/VP*-invertersplitaggregat AQS/Argo iseries AEI-1G_*/F 3 storlekar 1,4 5,5 kw (LK) 0,9 5,3 kw (VP) med innedel för montering vid golv (dubbelriktad luftutblåsning uppåt och framåt/neråt) * Reversibelt aggregat med både LK = luftkonditioneringsfunktion

Läs mer

Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR

Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Dimensionerande Data 3 Igångkörnings och Serviceprotokoll 3 Uppställning och Installation 4 Åtgärder före Idrifttagande

Läs mer

LK/VP*-invertersplitaggregat

LK/VP*-invertersplitaggregat AQS/Argo iseries AEI-1G_/BD 3 storlekar 1,4 5,5 kw (LK) 0,9 5,3 kw (VP) med innedel för inbyggnad i fönsterbänk eller för dold montering i tak * Reversibelt aggregat med både LK = luftkonditioneringsfunktion

Läs mer

Produktblad NLW. Aermec. Innehållsförteckning 1.0830.10 2008-10-06. Allmänt...s. 2 Leveransomfattning...s. 2. Tekniska data...s. 3 Måttritning...s.

Produktblad NLW. Aermec. Innehållsförteckning 1.0830.10 2008-10-06. Allmänt...s. 2 Leveransomfattning...s. 2. Tekniska data...s. 3 Måttritning...s. Produktblad Aermec Version: 1.0830.10 Uppdaterad: 2008-10-06 Ersätter: NLW Innehållsförteckning Allmänt...s. 2 Leveransomfattning...s. 2 Tekniska data...s. 3 Måttritning...s. 21 Allmänt Allmänt Finns i

Läs mer

Termostatiska expansionsventiler typ T (TCLE - THRE)

Termostatiska expansionsventiler typ T (TCLE - THRE) 5.0102.12 Termostatiska expansionsventiler typ T (TCLE - THRE) Allmänt Alco expansionsventiler av typ T finns i effektområdet 0-400 kw. Expansionsventiler typ T har stor membranyta vilket ger stadig drift

Läs mer

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se Investera i en luft/luft värmepump 1 Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? www..se Så fungerar en luft/luft värmepump 2 Kompressorn (1) tillförs en mindre mängd energi, komprimerar köldmediegasen,

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

SCM CUBO luftkylda aggregat. Nu även med R448A. för kyl & frys! Allmänt

SCM CUBO luftkylda aggregat. Nu även med R448A. för kyl & frys! Allmänt 1.1410.13 SCM CUBO luftkylda aggregat Nu även med R448A för kyl & frys! Allmänt SCM CUBO tillverkar kylaggregat för industriella och kommersiella installationer. Aggregaten är avsedda för utomhusplacering

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:

Läs mer

Bergvärme på djupet. Erik Björk José Acuña Eric Granryd Palne Mogensen Jan-Erik Nowacki Björn Palm Kenneth Weber

Bergvärme på djupet. Erik Björk José Acuña Eric Granryd Palne Mogensen Jan-Erik Nowacki Björn Palm Kenneth Weber Bergvärme på djupet Boken för dig som vill veta mer om bergvärmepumpar Erik Björk José Acuña Eric Granryd Palne Mogensen Jan-Erik Nowacki Björn Palm Kenneth Weber Bergvärme på djupet Boken för dig som

Läs mer

Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.

Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd. Grundbegrepp för beräkning av ett Flexcon kärl (se VVA 1993, kap.6/1) Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.

Läs mer

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal

Läs mer

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%

Läs mer