Grundläggande kylprocess, teori och praktik
|
|
- Magnus Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort
2 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan i Praktisk kylteknik. (Läs sidan i Kompendium, handledning och övningsuppgifter inför examinering.) Markera följande tillstånd på köldmediet i diagrammet och på schemat nedan: a. Underkyld vätska b. Blandning mellan vätska och gas c. Överhettad gas (ånga) d. Mättad vätska e. Mättad gas (ånga) Absolut tryck p Kritisk punkt Specifik entalpi h kj / kg KD KK EV TC Lars Hjort
3 Övning 25: Nu ska du lära dig att rita in en kylprocess i ett diagram. Följande värden mättes upp på en kylanläggning: Manometertryck på högtryckssidan = 9 bar Manometertryck på lågtryckssidan = 1 bar Temperatur före kompressor : 0 o C efter kompressor : 65 o C före expansionsventilen: 35 o C Köldmediumet är R 134a Kondenseringstrycket p C = bar (e) Förångningstrycket p o = bar (e) Kondenseringstemperatur t c = o C ( ur tabell ) Förångningstemperatur t o = o C ( ur tabell ) Rita in trycklinjerna i ett diagram (se exempel nedan). Du ska gå in med absoluta trycket. Absolut tryck p p C = 10 p O = 2 Specifik entalpi h kj / kg 75 A
4 Nu ska du lägga in punkt 1 som är före kompressorn. Du vet trycket och temperaturen samt att det är gas. Lägg in punkt 1 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p C = 10 0 o C p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 1 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 1 = kj/kg 75 B.
5 Nu ska du lägga in punkt 2 som är efter kompressorn. Du vet trycket och temperaturen samt att det är gas. Lägg in punkt 2 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p 65 o C p C = 10 2 p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 2 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 2 = kj/kg 75 C.
6 Nu ska du lägga in punkt 3 som är före expansionsventilen. Du vet trycket och temperaturen samt att det är vätska. Lägg in punkt 3 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p C = o C p o = 2 1 Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 3 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 3 = kj/kg 75 D.
7 Nu ska du lägga in punkt 4 som är efter expansionsventilen och före förångaren. Du vet trycket. Det försvinner inte någon energi när köldmediet passerar expansionsventilen. Det innebär att specifika entalpin i punkt 3 och punkt 4 är lika stora. Drag en lodrät linje rakt ner från punkt 3. Där denna linje skär förångningstryckslinjen hittar du punkt 4. Lägg in punkt 4 i ett diagram ( se exemplet nedan) Absolut tryck p p K = p o = Specifik entalpi h kj / kg Visa läraren! Tag reda på specifika entalpin i punkt 4 genom att dra en lodrät linje genom punkten och sedan läsa av på entalpiskalan. ( Läs av både uppe och nere så blir det riktigare.) Specifika entalpin h 4 = kj/kg 75 E.
8 Om man bortser från värmeförluster i rör och komponenter kan man beräkna värmefaktorn och köldfaktorn. Beräkna värmefaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP v = minskningen av köldmediets specifika entalpin i kondensorn = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP v = h 2 h 3 COP v =. h 2 h 1 Beräkna köldfaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP k = ökningen av köldmediets specifika entalpin i förångaren = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP k = h 1 h 4 COP k =. h 2 h 1 Beräkna överhettningen i förångaren om man från värmeförluster i rören. T ov = t efter förångaren t o T ov =. Beräkna underkylningen i kondensorn om man från värmeförluster i rören. T u = t C t efter kondensorn T u =. 75 F.
9 75 G.
10 Svar på övning 25: Kondenseringstrycket p C = 9 bar (e) 10 Förångningstrycket p o = 1 bar (e) 2 Kondenseringstemperatur t C = +39 o C ( ur tabell ) Förångningstemperatur t o = 10 o C ( ur tabell ) Specifika entalpin h 1 = 400 kj/kg Specifika entalpin h 2 = 447 kj/kg Specifika entalpin h 3 =249 kj/kg Specifika entalpin h 4 =249 kj/kg COP v = COP k = T ov =10 K. T u = 4 K. Lösning: Om man bortser från värmeförluster i rör och komponenter kan man beräkna värmefaktorn och köldfaktorn. Beräkna värmefaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP v = minskningen av köldmediets specifika entalpin i kondensorn = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP v = h 2 h = 198 = 4,21 h 2 h Beräkna köldfaktorn om man bortser från värmeförluster i rören. COP k = ökningen av köldmediets specifika entalpin i förångaren = ökningen köldmediets specifika entalpin i kompressorn COP k = h 1 h = 151 = 3,21 h 2 h Beräkna överhettningen i förångaren om man från värmeförluster i rören. T ov = t efter förångaren t o = 0 10 = 10 K T ov = 10 K Beräkna underkylningen i kondensorn om man från värmeförluster i rören. T u = t C t efter kondensorn = 39 = T u =. 75 F
11 Övningsuppgift nr 26 på beräkningar med köldmediediagrammet. Vid en laboration på en luftkonditionsanläggning med köldmediet R134a uppmättes följande värden: Manometern på högtryckssidan visade 8 bar. lågtryckssidan visade1,8 bar o C KK 60 o C 55 o C KD 34 o C 18 o C EV TC o C. 30 o C 33 o C Kylvattenflödet uppmättes till 6 kg per minut. a. Hur stort är kondenseringstrycket? Svar: p c = bar (e) b. Hur stort är förångningstrycket? Svar: p o = bar (e) c. Hur stor är kondenseringstemperaturen? Svar: t c = ( denna temperatur får man ut genom att gå in med absoluta kondenseringstrycket i en tabell för köldmediumet. ) d. Hur stor är förångningstemperaturen? Svar: t o = ( denna temperatur får man ut genom att gå in med absoluta förångningstrycket i en tabell för köldmediumet. ) e. Hur stor är underkylningen i kondensorn? Svar: T u = Tu = tc - tefter kondensorn f. Hur stor är överhettningen i förångaren? Svar: T ov = Tov = tefter förångaren - to 76 A.
12 g. Rita in processen i ett diagram (markera punkterna 1,2,3,4) Gör på samma sätt som i tidigare övningar och följ arbetsgången i övning 25. Om du är osäker fråga mig. Visa läraren! Hur stor är specifika entalpin: h. före kompressorn (punkt 1)? Svar: h 1 = kj/kg i. efter kompressorn (punkt 2)? Svar: h 2 = kj/kg j. före expansionsventilen (punkt 3)? Svar: h 3 = kj/kg k. efter expansionsventilen, före förångaren (punkt 4)? Svar: h 4 = Visa läraren! kj/kg Nu ska du hitta entalpin på några flera ställen i systemet. Detta ska jag gå igenom men du kan fundera och försöka lista ut det själv (se blad 76 C). Markera också punkterna i diagrammet. l. Hur stor är entalpin: före kondensorn Svar: h= kj/kg m. efter kondensorn Svar: h= kj/kg n. efter förångaren Svar: h= kj/kg Visa läraren! Tag reda på följande: o. Entalpiökningen i förångaren : h o = h efter förångaren h 3 Svar: h o = kj/kg p. Entalpiökningen i kompressorn : h w = h 2 h 1 Svar: h w = kj/kg q. Entalpiminskningen i kondensorn : h c = h före kond h efter kond Svar: h c = kj/kg 76 B.
13 Absolut tryck p p C = 9 p o = 2,8 30 o C 60 o 55 o C 10 o C 5 o C Specifik entalpi h kj / kg r. Nu ska du räkna ut köldfaktorn. Köldfaktorn är ett mått på hur effektiv en kylanläggning är, ju högre faktorn är desto bättre är anläggningen. Köldfaktorn kan du räkna ut med följande formel: h o COP k = = h W entalpiökningen i förångaren entalpiökningen i kompressorn Svar: COP k = (köldfaktorn saknar enhet) s. Nu ska du räkna ut värmefaktorn. Värmefaktorn är ett mått på hur effektiv en värmepumpanläggning är, ju högre faktorn är desto bättre är anläggningen. Värmefaktorn kan du räkna ut med följande formel: h c COP v = = h W entalpiminskningen i kondensorn entalpiökningen i kompressorn Svar: COP v = (värmefaktorn saknar enhet) 76 C.
14 t. Beräkna den erhållna värmeeffekten från kondensorn (den effekt som togs upp av kylvattnet). c = q c p T q = kylvattenflödet i kg/s ( uppmättes till 6 kg per minut) c p = specifika värmekapaciteten för vatten 4180 J/kg K T= kylvattnets temperaturhöjning i K (oc) se fig. blad 76 A Svar: c = W u. Beräkna kompressionseffekten. Pw c P W = COP v Svar: P W = v. Beräkna kyleffekten ( förångningseffekten ) o o = P W. COP k Svar: o = w. Beräkna köldmediets massflöde qm i kg/ s (se formler nedan). Köldmedieflödet i kg/s är lika stort överallt i köldmediesystemet Tänk på enheterna! c värmeeffekten från kondensorn q m = = eller h c entalpiminskningen i kondensorn o q m = = h o kyleffekten entalpiökningen i förångaren Svar: q m = 76 D.
15 x. Avläs i diagrammet specifika volymen v 1 före kompressor. (m3/kg) Se exemplet nedan: Svar: v 1 = Absolut tryck p p C = p o = 2,8 10 o C 4 1 linje för v 1 m 3 /kg Specifik entalpi h kj / kg y. Beräkna det insugna volymflödet i kompressorn q v. (m3/s) q v = q m. v 1 Svar: q v = z. Beräkna kompressorns volymetriska verkningsgrad. v Fabrikanten uppger i sina data blad för kompressorn att den teoretiskt suger in 12 m3/h. Det teoretiskt insugna volymflödet kallas geometriskt volymflöde och betecknas q vg. Tänk på enheterna. q v v = q vg å. Avläs i diagrammet ångandelen efter expansionsventilen (punkt 4 ) x Svar: x = 76 E.
16 Svar: Övningsuppg 26 a. pc= 8 bar (e), 9 b. po= 1,8 bar (e), 2,8 c. tc = 36 o C d. to = 1 o C e. Tu = 3 K f. Tov = 6 K h. h1= 407 (406) kj/kg i. i. h2 = 444 (443) kj/kg j. h3= 241 (242) kj/kg k. h4= 241 (242) kj/kg t. c = 6688 W å.. x= ca 0,22 = 22% Lars Hjort F.
17
Grundläggande kylprocess, teori och praktik
Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 1 PLANERING Temperaturenheter och temperaturomvandlingar. (Kelvin, Celsius). Tryckenheter och tryckomvandlingar.
Läs merLycka till med dina förstudier!
Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.
Läs merGrundläggande kylprocess, teori och praktik
Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik Praktiska övningar. Lärare: Lars Hjort Innehåll: Blad 3: Blad 4: Blad 5: Blad 6: Blad 7: Blad 8: Blad 9: Blad 12.
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1
Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2001-03-27 Fysiska institutionen Leif Hassmyr KYLMASKIN/VÄRMEPUMP
UMEÅ UNIVERSITET 2001-03-27 Fysiska institutionen Leif Hassmyr KYLMASKIN/VÄRMEPUMP 1 UPPGIFT l. Förstå principen för kylmaskinen/värmepumpen och känna till dess huvuddelar. 2. Bestämma kondensor-, förångar-
Läs mer7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merKompressorer. Urvalskriterier för servicen. ESSE - Wilhelm Nießen 1
Kompressorer Urvalskriterier för servicen 1 Innehåll Uppgift Typer Användningsom råden Konstruktion Funktion Kylprocessen Värmetransport Kylarbete ZEM GL serie 134a Jämförelse köldmedier Köldmedieflöde
Läs merProjektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816
Läs merPersonnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs merLösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merFUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merLinköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.
Exempeltetame 3 (OBS! De a te ta m e ga vs i a ku rse delvis bytte i eh å ll. Vis s a u ppgifter s om i te lä gre ä r a ktu ella h a r dä rför ta gits bort, vilket m edför a tt poä gs u m m a ä r < 50.
Läs merVilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet?
HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? Det första patentet på en metod att
Läs merTeorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!
Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet
Läs merTryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C
Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merByggforskningsrådet. Rapport R13:1990. Köldmediet HFC 134a. Kompressorprov samt teoretiska beräkningar. Bengt Petersson Håkan Thorsell
CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs merLuftkylda kondenseringsaggregat
AQS/Airedale CU1 12 12 storlekar 3,6 38,6 kw Luftkylda kondenseringsaggregat för montering utomhus Krävande miljöer Produktpresentation Innehållsförteckning Innehåll Börjar på sidan Utföranden...3 Funktion...4
Läs merLuftkylda kondenseringsaggregat
AQS/Climaveneta HCAT2/0011 0121TE 11 storlekar 5,7 39,6 kw Luftkylda kondenseringsaggregat för montering utomhus Produktpresentation Innehållsförteckning Innehåll Börjar på sidan Funktion...3 Tekniska
Läs merSG1216. Termodynamik för T2
SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl
Läs mer- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))
Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa
Läs merEnergiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merFlödande förångare i små kyl- och värmepumpssystem
Kungl. Tekniska Högskolan Flödande förångare i små kyl- och värmepumpssystem.......... Verifiering av metod föreslagen av BXV Slutrapport till projekt nr P18 inom Energimyndighetens program Effsys Kungl.
Läs merKonvertering av Kraftringens geotermianläggning
Drift- och underhållsteknikprogrammet Självständigt arbete Konvertering av Kraftringens geotermianläggning Undersökning av alternativ till köldmediet R134a Johan Alvarsson Victor Sjöström 2018-05-03 Omfattning:
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water
Läs merSå fungerar en värmepump,
Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka
Läs merProv Fysik 1 Värme, kraft och rörelse
Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:
Läs merStirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.
... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merProjektarbete Kylskåpet
Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merIntegrerad styrning av kyl- och värmepumpsanläggningar
Integrerad styrning av kyl- och värmepumpsanläggningar SAMMANFATTNING En prototypvärmepump av typen vätska/vatten har utvärderats genom stationära prov och prov vid dellast. Jämförande prov har utförts
Läs merTermodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00
CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00
Läs merOlika typer av fjärrvärmkopplingar
Olika typer av fjärrvärmkopplingar 1- stegskopplad eller parallellkoppling 2- stegskopplad 3- stegskopplad 1 1 1 1 1 2 Idag är parallellkopplade centraler vanligast vid nyproduktion. 2 3 Fjärrvärmesystemet
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merRapport av projektarbete Kylskåp
Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merKLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET
Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30
CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag
CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merExamination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,
Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ111 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun, hans.havtun@energy.kth.se Lärandemål Efter kursen skall studenten kunna 1. formulera, modellera och lösa problem
Läs merProjektarbete Kylskåp
TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl
CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-08-21 kl.
Läs merTentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum:
Tentamen i : ärme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 010831 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund
Läs merEnergi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson
Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap
Läs merProjektarbete "Kylskåp"
Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04
Läs merVarför konverterar man installationer
Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens
Läs merTeknik 2. Bearbetad av. Tibor Muhi Bromma gymnasium
Teknik 2 Bearbetad av Tibor Muhi Bromma gymnasium Dimensionsanalys I de formler och uttryck vi kommer att bekanta oss med är det ett måste att vi använder oss av rätta enheter. Genom att göra en dimensionsanalys
Läs merMinimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen
18.11.2015 L 301/33 BILAGA I Minimikrav på färdigheter och kunskaper som ska prövas av bedömningsorganen 1. Proven för var och en av de kategorier som anges i artikel 3.2 ska omfatta följande: a) Ett teoretiskt
Läs merTranskritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek
Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)
Läs merLäs mer på eller kontakta oss
Läs mer på www.insu.se eller kontakta oss Koldioxid är glödhett CO 2 användes huvudsakligen 1890-1950 innan freonerna infördes Det används främst i stora applikationer, t ex fartyg och lager På den tiden
Läs merCOS luftkylda kylaggregat
1.1401.13 COS luftkylda kylaggregat Nu även med Bitzer Allmänt COS tillverkar kylaggregat för industriella och kommersiella installationer. Aggregaten är avsedda för utomhusplacering och är korrosionsskyddade
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs merkanal kanal (Totalt 6p)
. vå lika fläktar, se bilaga och, arbetar arallellt mot samma huvudledning. Den ena hämtar via en kanal atmosfärsluft (5 C) medan den andra hämtar hetluft (7 C) av atmosfärstryck via en annan likadan kanal.
Läs mer50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4ET07 Bt TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 30 maj 06 Tid: 9.00-3.00 Hjälmedel: Valfri miniräknare Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs merLK/VP*-invertersplitaggregat
AQS/Argo iseries AEI-1G_*/F 3 storlekar 1,4 5,5 kw (LK) 0,9 5,3 kw (VP) med innedel för montering vid golv (dubbelriktad luftutblåsning uppåt och framåt/neråt) * Reversibelt aggregat med både LK = luftkonditioneringsfunktion
Läs merLuftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR
Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Dimensionerande Data 3 Igångkörnings och Serviceprotokoll 3 Uppställning och Installation 4 Åtgärder före Idrifttagande
Läs merLK/VP*-invertersplitaggregat
AQS/Argo iseries AEI-1G_/BD 3 storlekar 1,4 5,5 kw (LK) 0,9 5,3 kw (VP) med innedel för inbyggnad i fönsterbänk eller för dold montering i tak * Reversibelt aggregat med både LK = luftkonditioneringsfunktion
Läs merProduktblad NLW. Aermec. Innehållsförteckning 1.0830.10 2008-10-06. Allmänt...s. 2 Leveransomfattning...s. 2. Tekniska data...s. 3 Måttritning...s.
Produktblad Aermec Version: 1.0830.10 Uppdaterad: 2008-10-06 Ersätter: NLW Innehållsförteckning Allmänt...s. 2 Leveransomfattning...s. 2 Tekniska data...s. 3 Måttritning...s. 21 Allmänt Allmänt Finns i
Läs merTermostatiska expansionsventiler typ T (TCLE - THRE)
5.0102.12 Termostatiska expansionsventiler typ T (TCLE - THRE) Allmänt Alco expansionsventiler av typ T finns i effektområdet 0-400 kw. Expansionsventiler typ T har stor membranyta vilket ger stadig drift
Läs merInvestera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se
Investera i en luft/luft värmepump 1 Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? www..se Så fungerar en luft/luft värmepump 2 Kompressorn (1) tillförs en mindre mängd energi, komprimerar köldmediegasen,
Läs merDet material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och
Läs merSCM CUBO luftkylda aggregat. Nu även med R448A. för kyl & frys! Allmänt
1.1410.13 SCM CUBO luftkylda aggregat Nu även med R448A för kyl & frys! Allmänt SCM CUBO tillverkar kylaggregat för industriella och kommersiella installationer. Aggregaten är avsedda för utomhusplacering
Läs merFöreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson
Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:
Läs merBergvärme på djupet. Erik Björk José Acuña Eric Granryd Palne Mogensen Jan-Erik Nowacki Björn Palm Kenneth Weber
Bergvärme på djupet Boken för dig som vill veta mer om bergvärmepumpar Erik Björk José Acuña Eric Granryd Palne Mogensen Jan-Erik Nowacki Björn Palm Kenneth Weber Bergvärme på djupet Boken för dig som
Läs merFöljande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.
Grundbegrepp för beräkning av ett Flexcon kärl (se VVA 1993, kap.6/1) Följande begrepp är viktiga i samband med val av rätta Flexcon kärl: Kärlets rymd, brutto Denna motsvarar Flexcon kärlets totala rymd.
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merSPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning
SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%
Läs mer