Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
|
|
- Lisbeth Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande kraftverk är oftast kondenskraftverk, dvs utnyttjar vatten som arbetsmedium. Detta är gemensamt för kärnkraftverk, kolkraftverk, gaskraftverk och oljekraftverk. Ett kondenskraftverk har bara ångturbin! Gaskombiverk (kombikraftverk) tar också till vara värmen i rökgaserna (från förbränning av kol, olja, sopor) mha en gasturbin! Ett sådant kraftverk har både gas- och ångturbin. Ett gaskombiverk kan ha hög systemverkningsgrad!
2 Väldigt gamla turbiner redan de gamla grekerna De här turbinerna beskrevs av Hero av Alexandria ca 50 e. Kr. Men han byggde sitt verk på ett tidigare arbete om gas av Ctesibius som levde ca 250 f. Kr!
3 Värmemotor ångkraftverk Q in = den värme som tillförs mediet i kokaren. Q ut = den värme som bortförs ångan i kondensorn och tillförs lågtemperatursänkan. W ut = det arbete som levereras ut från turbinen då ångan expanderar. W in = det arbete som behöver tillföras för att pumpa vattnet in i kokaren (dvs mot koktryck). W net = W ut W in
4 Vilken eller vilka av ångcykelns komponenter är idealt isentropa (process med s=0) A. Turbin B. Kondensor C. Pump D. Ångpanna E. A och B F. A och C G. B och D H. Alla 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Turbin Kondensor Pump Ångpanna A och B A och C B och D Alla
5 Ångcykler i 2-fas-området Carnotcykeln är den teoretiskt bästa cykeln! Panna Pump Kondensor Turbin Carnot: 1-2 isoterm: värme tillförs i panna 2-3 isentrop: expansion i turbinen 3-4 isoterm: värme bortförs i kondensorn 4-1 isentrop: kompression i kompressorn (pumpen) Carnot i 2-fas-området: olika möjligheter
6 Trycksättning (pump) vätska 2-fasområde Expansion Turbin Överhettad ånga Kräver trycksättning i 2- fasområdet = svårt, ej lämpligt för pumpar. Medför expansion i 2- fasområdet, ej lämpligt för turbiner (erosionskador) s
7 Trycksättning (pump) vätska 2-fasområde Expansion Turbin Överhettad ånga s Kräver extrem trycksättning vid höga temperaturer: olämpligt för pumpar. Expansion i gasområdet lämpligt för turbiner; inga problem med korrosion. Slutsats: Carnotcykeln är ej lämplig som ideal modellprocess för ångcykler!
8 Rankinecykeln ideala cykeln för ångprocesser Undviker Carnotcykelns problem genom att överhetta ångan i kokaren och kondensera den helt i kondensorn. 1-2: Isentrop kompression i pump 2-3: Isobar: tillförsel av värme i kokare 3-4: Isentrop expansion i turbin 4-1: Isobar: bortförsel av värme i kondensor
9 Energianalys av Rankine-cykeln För varje kostantflödesmaskin (pump, kokare, turbin, kondensor) gäller e e e in in ut = e = q = q ut in ut + w + w in ut + h + h in ut w + 2 w in 2 ut + + gz gz in ut Normalt kan vi bortse från e k och e p : q + w + h = q + w + in in in ut ut h ut
10 Energianalys av Rankine-cykeln Turbinen producerar arbete, pumpen kostar arbete: Termisk verkningsgrad: Kom ihåg: för pumpen gäller också: Nettoarbetet = innesluten area i Ts-diagrammet
11 Avvikelser från ideala Rankinecykeln De två största bidragen till irreversibiliteter: 1: Friktion som sänker trycket => måste pumpa till högre tryck i pumpen. 2: Värmeförluster i hela cykeln => måste tillsätta mer värme i kokaren Irreversibeliteter i pump och kompressor beskrivs med isentropa verkningsgrader: Kommentar: i 2-fas-området har 4s och 4a både samma tryck och temperatur!
12 Sätt att öka effektiviteten i Rankine-cyklen Verkningsgraden motsvarar inneslutna arean delat med arean under q in -linjen. η th = w q net in = innesluten q in _ area Generellt gäller att verkningsgraden ökar om temperaturskillnaden i cykeln ökar. 1. Sänka kondensortrycket (sänker T low ) 2. Överhetta ångan till högre temperaturer (ökar T high ) 3. Öka koktrycket (ökar T high )
13 Sätt att öka effektiviteten i Rankine-cyklen 1. Sänka kondensortrycket (sänker T low,avg ) Vid lägre tryck är också mättnadstemperaturen (alltså där ångan kondenserar) lägre. Kondensortrycket i verkliga ångcykler är långt under atmosfärstryck. Kylflödets mättnadstemperatur sätter en gräns; man kan inte kyla till lägre temperatur än vad man har på kylflödet. Negativ bieffekt: lägre kvalitet på ångan i turbinens slutskede. (Vattendroppar kan skada turbinbladen)
14 Sätt att öka effektiviteten i Rankine-cyklen 2. Överhetta ångan till högre temperaturer (ökar T high,avg ) Att överhetta ångan ger både bättre termisk verkningsgrad och minskad fuktighet (högre kvalitet) på ångan i turbinen. Medeltemperaturen vid vilken värme tillsätts är direkt kopplad till verkningsgraden Materialet i turbininloppet sätter en gräns för hur hög temperatur som kan tillåtas. Om T 3 > ca 600 C kan allvarliga materialskador uppstå. Att överhetta ångan vore bäst och enklast om det fanns material som klarade påfrestningarna!
15 Sätt att öka effektiviteten i Rankine-cyklen 3. Öka koktrycket (ökar T high,avg ) Om man ökar koktrycket kommer vattnet att koka vid en högre temperatur. För en given högsta tillåten temperatur i inloppet till turbinen ger en ökning av koktrycket en förskjutning av diagrammet tillvänster. En samtidig negativ bieffekt är lägre ånghalt i turbinen. Det kan kompenseras genom att återvärma ångan (reheating, mellanöverhettning eller återvärmning).
16 Sätt att öka effektiviteten i Rankine-cyklen 3. Öka koktrycket (ökar T high,avg ) Om man ökar koktrycket kommer vattnet att koka vid en högre temperatur. För en given högsta tillåten temperatur i inloppet till turbinen ger en ökning av koktrycket en förskjutning av diagrammet tillvänster. En samtidig negativ bieffekt är lägre ånghalt i turbinen. Det kan kompenseras genom att återvärma ångan (reheating, mellanöverhettning eller återvärmning).
17 Återvärmd (mellanöverhettad) Rankinecykel Återvärmning innebär att ångan expanderas i två steg och återvärms mellan, dvs man har två turbiner. 1. Turbin 1 (högtrycksturbin): ångan expanderas isentropt till ett medelhögt tryck. 2. Ångan går tillbaka till kokaren och återvärms vid konstant tryck. 3. Turbin 2 (lågtrycksturbin): ångan expanderas isentropt till ett lågt tryck. Höjer ofta cykelns verkningsgrad men ger framför allt lägre fukthalt i turbinen!
18 Återvärmd (mellanöverhettad) Rankinecykel Om man återvärmer flera gånger höjer man medeltemperaturen för återvärmningsprocessen. Men det blir det opraktiskt och vinsten blir mindre för varje extra steg. Man vill heller inte ha alltför överhettad ånga ut ur turbinen. 2 återvärmningssteg = max i praktiken!
19 Hur många turbiner finns det i kretsen? A. 1 B. 2 C. 3 D. 4 E. 5 0% 0% 0% 0% 0%
20 Innan HT-turbin 286 C 7 MPa Efter HT-turbin 160 C 0.6 MPa Efter mellanöverhettare, innan LT-turbin 260 C 0.6 MPa Efter LT-turbin 29 C 4 kpa
21 Fuktavskiljare och mellanöverhettare Kylflöde (havsvatten)
22 Fuktavskiljaren består av stålull där vattendropparna fastnar. Vattnet leds sedan tillbaka till matarvattnet (som går in i reaktortanken). Där bidrar det varma vattnet till uppvärmningen av matarvattnet som kommer från kondensorn!
23 Regenerativ (matarvattenförvärmd) Rankinecykel Ett annat bra sätt att förbättra verkningsgraden i en Rankincykel är att förvärma matarvattnet, dvs det vatten som pumpas tillbaka in i kokaren. 286 C 7 MPa 30 C 4 kpa Om matarvattnet går in med låg temperatur kommer det att sänka temperaturen i kokaren => inte bra för verkningsgraden!
24 Regenerativ (matarvattenförvärmd) Rankinecykel Inte bra: Matarvatten kommer in i pannan vi låg temperatur Förvärmning av matarvattnet Enligt Carnot får man högst verkningsgrad i en cykel där värme tillförs isotermt! Man vill alltså bara förånga vattnet, inte öka temperaturen! I Rankinecykeln har man stor temperaturgradient mellan matarvattnet och mättnadstemperaturen i pannan. INTE BRA (sänker verkningsgraden). Lösningen är att först förvärma matarvattnet, med ånga från cykeln. Värmen kan då återvinnas istället för att gå genom turbin och till kondensor.
25 Regenerativ (matarvattenförvärmd) Rankinecykel Inte bra: Förvärmning sker genom att en liten del av ångflödet från turbinen tas undan för att värma matarvattnet. bättre: Mindre T-skillnad ånga från turbinen Matarvatten kommer in i pannan vi låg temperatur
26 Regenerativ (matarvattenförvärmd) Rankinecykel ånga från turbinen 1. Öppen matarvattenförvärmning innebär att ånga blandas med vattnet från pumpen. 2. Sluten matarvattenförvärmning; där ångan ej blandas med vattnet utan värmer det via en värmeväxlare. matarvattenförvärmning
27 Regenerativ Rankinecykel med öppen matarvattenförvärmning
28 Regenerativ Rankinecykel med sluten matarvattenförvärmning När strömmarna inte blandas kan man ha olika tryck i ångan (från turbinen) och vätskan (från pumpen). Sluten matarvattenvärmning är det vanligaste i verkliga kraftverk. Ånga matarvattenförvärmning Matarvattnet värms 2 -> 9. 3 och 9 samma T, olika P. 3 pumpas till tryck 4, blandas med 9 vilket ger sluttillstånd 5.
29 Antag att en ideal Rankinecykel utrustas med öppen matarvatten-förvärmning. Hur påverkas nettouttaget W net från turbinen? 0% 0% 0% 1. Ökar 2. Minskar 3. Förblir samma
30 Antag att en ideal Rankinecykel utrustas med öppen matarvatten-förvärmning. Hur påverkas fukthalten i turbinen? 0% 0% 0% 1. Ökar 2. Minskar 3. Förblir samma
31 Antag att en ideal Rankinecykel utrustas med öppen matarvatten-förvärmning. Hur påverkas Q_in i kokaren? 0% 0% 0% 1. Ökar 2. Minskar 3. Förblir samma
32 Antag att en ideal Rankinecykel utrustas med öppen matarvatten-förvärmning. Hur påverkas Q_ut i kondensorn? 0% 0% 0% 1. Ökar 2. Minskar 3. Förblir samma
33 Kap 11 kylcykler Verkliga kylcykler Den vanligaste kylcykeln i tillämpningar innehåller förångning och kompression, dvs kylmediet byter fas. Problem som uppstår liknar de som finns i ångcykler (med vatten i 2-fas). vätska ånga 2-fas ånga
34 Vilket var användningsområdet för de första verkliga kylcyklerna (ca 1850)? A. Kyla drycker och glass B. Kyla mediciner C. Göra is till pingviner och isbjörnar på zoo D. Luftkonditionering 0% 0% 0% 0% Kyla drycker och glass Kyla mediciner Göra is till pingviner och...
35 Kap 11 kylcykler Verkliga kylcykler De första kylcyklerna uppfanns i mitten på 1800-talet använde etyl eller eter som kylmedium. Tillämpningsområdena var att göra is och kylda drycker. På 1930-talet blev de allmänt tillgängliga. Idag är luftkonditionering det största användningsområdet.
36 Repetition från kap 6: kylcykel/värmepump Kap 11 kylcykler
37 Kap 11 kylcykler Omvända Carnot-cykeln: teoretiskt maximum för en kylcykel mellan T H och T L. Men ej realistisk i praktiken eftersom: Process 2-3: kompression i 2-fas = svårt Process 4-1: expansion av kylmedel med högt fuktinnehåll i turbin = skadar turbinen kondensering COP COP R, Carnot HP, Carnot = T H 1 T L 1 = 1 T L 1 T H förångning
38 Kap 11 kylcykler Ideal kylcykel (innehåller en irreversibel komponent: strypventil) Skillnad mot Carnot: kylmedlet förångas helt innan kompression eftersom vill ej ha 2-fas i steg 1-2. turbinen ersätts med strypventil kondensering förångning 1-2: isentrop kompression i kompressor 2-3: isobar värmebortförsel i kondensor 3-4: expansion i strypventil eller expansionskärl 4-1: isobar värmetillförsel i förångare
39 Varför förångas kylmedlet? A. Det avger värme till baksidan på kylen/frysen. B. Det går igenom en strypventil. C. Det växelverkar med en kondensor. D. Det tar upp värme från det kylda utrymmet E. Både A och B F. Både B och C G. Både B och D 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% A. B. C. D. E. F. G.
40 Kap 11 kylcykler Ideal kylcykel h 4 = h 3 strypning
Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2 fasområdet
Ångcykler i 2 fas området Carnotcykeln är den teoretiskt bästa cykeln! Panna Pump Kondensor Turbin Carnot: 1 2 isoterm: värme tillförs i panna 2 3 isentrop: expansion i turbinen 3 4 isoterm: värme bortförs
Läs merTeknisk termodynamik repetition
Teknisk termodynamik repetition Repetitionsgenomgång Slutna och öppna system Isentrop verkningsgrad Värmemotor och värmepump; Carnot Kretsprocesser med ånga (Rankine och kylcykel) Ångtabeller Kretsprocesser
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merTeknisk termodynamik repetition
Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet
Läs merKap 11 kylcykler. 2-fas. ånga
Kap 11 kylcykler Verkliga kylcykler Den vanligaste kylcykeln i tillämpningar innehåller förångning och kompression, dvs kylmediet byter fas. Problem som uppstår liknar de som finns i ångcykler (med vatten
Läs merFöreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson
Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:
Läs merKärnkraft som tekniskt system och energikälla
Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merKap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merÅngdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merVad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?
Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att
Läs merFöreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson
Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant
Läs merARBETSGIVANDE GASCYKLER
ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad
Läs merTermodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.
Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merS Kapitel 9
S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527),
Tentamen i teknik termodynamik (1FA527), 2013-12-18 VERSION A, krivtid 3 timmar Uppgift 1 En apparat betår av en värmepump kopplat till en värmemotor. Värmemotorn (VM) tar upp värmemängen Q H1 från en
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merHjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merOmtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1
Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merMer om kretsprocesser
Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1
Läs merTermodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel
Läs merKretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.
Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs merTermodynamik (repetition mm)
0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merOMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0
OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot
Läs merVägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften
VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift
Läs merMILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion
MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merTentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A
Tid: 2010-10-19, kl. 08:15 13:15 Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A Tillåtna hjälpmedel: Physics handbook, miniräknare, en handskrien A4 (en sida) eller Formelsamling i Industriell Energiteknik (Curt
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merApplicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:
(Çengel, 998) Applicera :a H.S. på det kombinerade systemet: E in E out E c på differentialform: δw δw + δw δ Q R δwc dec där C rev sys Kretsprocessen är (totalt) reversibel och då ger ekv. (5-8): R R
Läs mer7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:
ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merKraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merBergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram
Läs merDet material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merTopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion
TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merTermodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Läs merLösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics
Läs merPTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Läs merOptimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk
Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merAnalys av ångcykeln på Oskarshamn 2 i samband med effekthöjning
Analys av ångcykeln på Oskarshamn 2 i samband med effekthöjning - med fokus på förvärmarkedjan Ellen Sundin Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola EN0904 Analysis
Läs merTeorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!
Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet
Läs merTermodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities
Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?
Läs merVärmepumpens verkningsgrad
2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating
Läs merSEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet
SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merBioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för
Läs merLaborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2015. Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen:
Chalmers, Kemi- och bioteknik & Energi och miljö 1 Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp 1 2014/2015 Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen: TD1: Jämvikt mellan ånga och vätska hos
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merPersonnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMMVF01 Termodynamik och strömningslära
MMVF01 Termodynamik och strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (23 augusti 2018) CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER 1.1 Definiera eller förklara kortfattat (a) termodynamiskt system (slutet system) (b)
Läs merLaboration: Kretsprocesser
Laboration: Kretsprocesser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Förberedelser Repetera först i kursboken (Çengel & Boles, Thermodynamics An Engineering Approach ) om värme
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merSimulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet
UMEÅ UNIVERSITET Laborationsrapport Tillämpad Fysik och Elektronik 2005-05-27 Simulering och Optimering D Simulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet Håkan Jonsson ce00hjn@ing.umu.se
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merMMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
MMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK T-1 Betrakta en välisolerad liggande cylinder som delats upp i två utrymmen m.h.a. en lättrörlig kolv av koppar (Cu). Kolven,
Läs merTentamen i Turbomaskiner 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.
Läs merÖvrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 2018-01-12 Skrivtid: 15.00 20.00 Totala antalet uppgifter: 5 Jourhavande lärare: Magnus Gustafsson, 0920-491983
Läs merEGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Måndag den 4 januari 008, kl. 8.30-.30 i M-huset. Examinator:
Läs merStirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.
... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2015-01-05 kl. 08.30-12.30
CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2015-01-05 kl.
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merTeknisk termodynamik 5 hp. Välkomna till teknisk termodynamik!
Teknisk termodynamik 5 hp Välkomna till teknisk termodynamik! Cecilia Gustavsson Ralph Scheicher Federico Binda Iulia Brumboiu Emil Melander föreläsningar, räkneövningar räkneövningar räkneövningar, Matlab
Läs mer