Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kap 9 kretsprocesser med gas som medium"

Transkript

1 Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på kylmaskin är AC-anläggning, värmepump. Gascykler (arbetsmediet är en gas hela cykeln) och ångcykler = vapour cycles (arbetsmediet byter fas). Exempel på gascykel är förbränningsmotorn. Exempel på ångcykel är kylcykel med R134a, men också ångkraftverk. Slutna cykler (där samma medium återcirkuleras) och öppna cykler (där nytt medium fylls på varje cykel. Exempel på sluten cykel är ångkraftverk. Exempel på öppen cykel en vanlig bilmotor där ny luft tas in varje cykel och använd luft (= avgaser) släpps ut. 1

2 Kraftgenererande gascykler är processer där gas genomlöper ett förlopp där tryck/volym ändras och mekaniskt arbete utvinns. För att analysera olika typer av gasmotorer vill vi hitta lämpliga idealprocesser att använda som modeller. Men vi vet redan vilken som är den bästa möjliga idealprocessen för en värmemotor = Carnot-cykeln! Varför tar vi inte bara Carnot-cykeln som modell? Svar: Den ligger för långt ifrån den tekniska verkligheten! Vi behöver något annat! 2

3 Carnotcykeln består av 4 reversibla processer: För vämemotor: 1-2: Reversibel isoterm expansion (T H konstant genom tillförsel av värme Q H ) 2-3: Reversibel adiabatisk expansion (Q = 0, T H ->T L ) 3-4: Reversibel isoterm kompression (T L konstant genom bortförsel av värme Q L ) 4-1: Reversibel adiabatisk kompression (Q =0, T L -> T H ) 3

4 Carnotcykeln Reversibel isoterm värmeöverföring är svårt att uppnå i praktiken för ett gasmedium. Det kräver stora värmeväxlare och tar väldigt lång tid. Därför är det inte praktiskt möjligt att bygga en motor som följer Carnot-cyklen. Dock, för alla kraftgenererande cykler gäller att verkningsgraden ökar om T H är hög och T L är låg! 4

5 Kolvmotorn (reciprocating engine) en verklig kretsprocess med gas! En sorts piston-cylinder-device (kolv-cylinder-maskin)! I en kolvmotor expanderas gas när värme tillförs vilket gör att kolven rör sig. Kolvens rörelse (volymändringsarbete) driver en vevaxel som ger ett utgående vridmoment. Kvoten mellan maximal och minimal volym i cylindern kallas kompressionsförhållande: r = V V max min 5

6 Kolvmotorn forts. Med tändstift: (spark-ignition, SI): Otto Med självantändning (compression-ignition, CI): Diesel Lika stor yta! Medelvärde av effektivt tryck (Mean effective pressure), MEP: MEP Wnet = V max V min 6

7 Kolvmotorn forts. Vanligast i moderna bilar: fyra slag (takter) per cykel 1. Kompression (kolv in) 2. Antändning expansion arbete (kolv ut) 3. Avgaserna ut genom avgasventilen (kolv in) 4. Ny luft in genom inloppsventil (kolv ut) Exempel för tändstiftsmotor 7

8 Kolvmotorn är en typ av förbränningsmotor (reciprocating engine) En förbränningsmotor är en motor som via förbränning av ett bränsle omvandlar kemisk energi till arbete. Med tändstift: bensinmotor modelleras som Ottomotor Med självantändning: modelleras som Dieselmotor Braytoncykel ideal cykel (modell för) för gasturbiner. 8

9 Andra motorer Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Stirlingmotor är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn fungerar genom att gas omväxlande värms upp och kyls av. Det leder till tryckskillnader i cylindern som pressar upp respektive drar ned kolven. Ericssonmotorn liknar Stirlingmotorn. 9

10 Vad är en ideal cykel? En ideal cykel är en cykel som liknar den verkliga cykeln men består av internt reversibla processer. Otto- Diesel och Brayton- är exempel på ideala cykler som ligger ganska nära verkliga cykler. Carnot-cykeln är fortfarande den bästa möjliga cykeln och totalt reversibel, men dess processer är alltför olika de verkliga cyklerna för gasmotorer. Antaganden för ideala kretsar: Ingen friktion. Expansions- och kompressionsförlopp antas ske i kvasi-jämvikt. Inga värmeförluster genom väggar etc. Bortser också från ändringar i kinetisk och potentiell energi. 10

11 I både pv- och Ts-diagrammet representerar den inneslutna arean nettoarbetet i cykeln! Verkningsgraden: η th W Q net in ut = = = 1 in Q Q Q in Q Q ut in 11

12 Några standrad-antaganden För verkliga förbränningsmotorer har vi en öppen cykel och inre förbränning. Själva mekaniken fullbordar en cykel (kolven går tillbaka till ursprungsläget), men arbetsmediet, gasblandningen fullbordar inte hela cykeln. Ny gas tas in och avgaser släpps ut! För att kunna räkna på det ideala förbränningsmotorfallet gör vi några förenklingar/antaganden: Arbetsmediet är (ren) luft = ideal gas och det genomgår hela cykeln! Den interna förbränningen ersätts med ett värmetillförselsteg (utifrån) Utsläppet av varma avgaser ersätts med ett värmebortförselsteg. Detta använder vi för att räkna på ideala motorer! 12

13 Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts-/bensinmotorer (= vanliga bilar!) Mediet komprimeras först och antänds sedan ; snabb värmetillförsel => modelleras som konstant volym Ottocykeln (ideal) Verklig öppen cykel 13

14 Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts-/bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1-2: Isentrop kompression 2-3: Värmetillförsel vid konstant volym 3-4: Isentrop expansion 4-1: Värmebortförsel vid konstant volym Både tryck och temperatur är högst i tillstånd 3! 14

15 Ottocykeln, verkningsgrad Ottocykeln: bara isokorer och isentroper! r - kompressionsförhållande 15

16 Ottocykeln Vanligt kompressionsförhållande för Ottomotorn: r Vid högre kompressionsförhållanden ökar temperaturen så att bränslet kan självantända vilket inte är önskvärt (kallas knackning). I bensinmotorn komprimeras en blandning av bensin och luft. Ett sätt att undvika självantändning vid högre kompressionsförhållanden r, är att tillsätta bly i bensin! Detta är dock inte tillåtet längre pga hälso- och miljöeffekter! k för luft = 1.4! 16

17 Verkliga bilar Hög verkningsgrad = god bränsleekonomi. Är bränsleekonomin sämre i nya bilar (som inte använder blyad bensin)? Nej! Det finns andra sätt att få en god bränsleekonomi än genom blyad bensin: Högre oktantal (utan tillsatt bly) i nyare bränslen. Oktantalet är ett mått på hur väl bränsle-luft-blandningen motstår knackning Mindre lättare och mer aerodynamiska bilar drar mindre bränsle. 17

18 Verkliga bilar Men varför har verkliga bilar bara verkningsgrad ca 30%? Verkliga motorer har förstås förluster, friktion mm. Verkligt arbetsmedium är inte luft utan en blandning av luft och (tunga) kolväten. Dessa tunga ämnen drar ner k-värdet på blandningen vilket sänker verkningsgraden. 18

19 Dieselcykeln Bensinmotor (Otto) Blandning av luft och bränsle komprimeras. Tändstift för antändning (mycket snabbt). Modelleras som värmetillförsel vid konstant volym Dieselmotor (Diesel) Luft komprimeras till högre tryck än i bensinmotor. Bränsle sprutas in vilket orsakar självantändning. Modelleras som värmetillförsel vid konstant tryck. 19

20 Dieselcykeln ideala cykeln för dieselmotorer Består av fyra internt reversibla processer: 1-2: Isentrop kompression 2-3: Värmetillförsel vid konstant tryck (olik Otto) 3-4: Isentrop expansion 4-1: Värmebortförsel vid konstant volym Både tryck och temperatur är högst i tillstånd 3! 20

21 Dieselcykeln verkningsgrad q in = h ( T ) 2 3 h2 = cp 3 T eftersom volymen ändras q ut = u 4 u1 = cv 4 T ( T ) 1 Vi definierar cut-off ratio: (Kvoten mellan volym efter och före värmetillförsel) r - kompressionsförhållande 21

22 För samma kompressionsförhållande r, vilken cykel har högst verkningsgrad? 0% 0% 1. Ottocykeln 2. Dieselcykeln 22

23 Dieselcykeln jämfört med Ottocyklen k k r c 1 ( r ) 1 c är alltid >1 vilket innebär att för samma kompressionsförhållande, r, har alltid Otto-cykeln högre verkningsgrad: Men eftersom en dieselmotor alltid har högre kompressionsförhållande (r) har en dieselmotor högre verkningsgrad än en bensinmotor! Dieselmotorer ligger ofta på η = 35-40% 23

24 Dieselbränsle jämfört med bensin (Otto) Dieselmotorer har ett högre kompressionsförhållande eftersom bränslet sprutar in efteråt kompression och självantänder när det är dags. Eftersom man inte behöver oroa sig för oavsiktlig självantändning i dieselmotorer kan man ha ett mindre raffinerat bränsle (billigare). Billigt bränsle; diesel ofta i tunga fordon (lastbilar, lok, reservkraft, båtar mm). Ett mindre raffinerat bränsle innebär dock mer sot och partiklar i avgaserna vilket har negativa hälso- och miljöeffekter. Men eftersom dieselmotorn har en bättre bränsleekonomi än bensinmotorn => mindre CO 2 -utsläpp per körsträcka! Diesel var förr ett fulbränsle men är idag nästan ett miljöbränsle. 24

25 Gasturbiner En turbin som drivs av strömmande förbränningsgaser. Turbinens rörelse kan utnyttjas för elproduktion (via generator) eller mekaniskt arbete. Gasturbiner har i allmänhet lägre verkningsgrad än kolvmotorer, men är lättare och billigare. Gasturbiner används ofta i flygplan och helikoptrar. Jetmotorn är en sorts gasturbin. Gasturbiner används tillsammans med ångturbiner i s.k. kombikraftverk. 25

26 Gasturbiner Gasturbiner: oftast öppen cykel där man släpper ut avgaserna. Luft komprimeras i kompressorn för att sedan blandas med ett bränsle som antänds i brännkammaren. Förbränningsgaserna trycks med hög hastighet genom turbinen som omvandlar rörelseenergin i förbränningsgaserna till mekanisk rotationsenergi på turbinaxeln. 26

27 Brayton-cykeln ideala cykeln för gasturbiner I den ideal modellprocessen (Braytoncykeln) arbetar gasturbinen i en sluten cykel. Verklig gasturbin Modell Braytoncykeln 27

28 Brayton-cykeln ideala cykeln för gasturbiner Består av 4 internt reversibla processer: 1-2: Isentrop kompression i kompressor. 2-3: Värmetillförsel vid konstant tryck. 3-4: Isentrop expansion i turbin. 4-1: Värmebortförsel vid konstant tryck. Bara isentroper och isobarer! Både tryck och temperatur är högst i tillstånd 3! 28

29 Vilken eller vilka modellcykler består enbart av isentroper och isobarer? 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1. Carnotcykeln 2. Ottocykeln 3. Dieselcykeln 4. Braytoncykeln 5. Rankinecykeln 6. Både Carnot och Brayton 7. Både Diesel och Brayton 8. Både Brayton och Rankine 29

30 Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Varför ser Brayton och Rankine så olika ut? 30

31 Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Varför ser Brayton och Rankine så olika ut? Brayton: i gasområdet Rankine: i 2-fasområdet 31

32 Brayton-cykeln verkningsgrad eftersom volymen ändras Vi definierar tryckförhållandet: Verkningsgraden beror på tryckförhållandet och k hos arbetsmediet 32

33 Braytoncykeln, mer om verkningsgrader Verkningsgraden beror på tryckförhållandet Men det kostar också att upprätthålla ett högt tryckförhållande; kompressorn måste ju försörjas med arbete in! Därför finns ett maximalt nettoarbete man kan få ut mellan T_min och T_max. Så även om man har en hög verkningsgrad får man ut så lite netto per cykel att det inte blir lönsamt (behöver stora system mm) vilket gör att det finns ett optimalt tryckförhållande, ca 11-16! 33

34 Jetmotorer Turbinen producerar tillräckligt med kraft för att driva kompressorn och en liten generator för elproduktion. Avgasernas höga hastighet driver planet framåt! Modelleras som Braytoncykel. 34

35 Verklig Braytonprocess I den verkliga processen måste verkningsgrader i kompressor och turbin inkluderas samt förluster i brännkammare och värmedumpning. Verkningsgrader för kompressor och turbin (enligt tidigare): 35

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant

Läs mer

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

ARBETSGIVANDE GASCYKLER ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Teknisk termodynamik repetition Repetitionsgenomgång Slutna och öppna system Isentrop verkningsgrad Värmemotor och värmepump; Carnot Kretsprocesser med ånga (Rankine och kylcykel) Ångtabeller Kretsprocesser

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Mer om kretsprocesser

Mer om kretsprocesser Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet

Läs mer

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning. Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,

Läs mer

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv? Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water

Läs mer

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2 fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2 fasområdet Ångcykler i 2 fas området Carnotcykeln är den teoretiskt bästa cykeln! Panna Pump Kondensor Turbin Carnot: 1 2 isoterm: värme tillförs i panna 2 3 isentrop: expansion i turbinen 3 4 isoterm: värme bortförs

Läs mer

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall. Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING INLEDNING: 1 Stirlingmotorn är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn

Läs mer

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt! Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Laboration: Kretsprocesser

Laboration: Kretsprocesser Laboration: Kretsprocesser Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Förberedelser Repetera först i kursboken (Çengel & Boles, Thermodynamics An Engineering Approach ) om värme

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 18 sidor GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000 PM utarbetat av Johan Åman, Jonas Enger, Ernest Karawacki, Alf Sjölander och Göran Wahnström.

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04 5C1201 Strömningslära med Termodynamik för T Termodynamik, lp 2, lå 2003/04 Syfte; kursdelen introducerar de grundläggande begreppen inom klassisk termodynamik och ger en grund för vidare studier inom

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.

Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235. ... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.

Läs mer

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation: Exempel 1, Ch.3 Givet: H 2 O, P = 2.5 MPa = 2500 kpa, T = 265 C = 538.15 K. Sökt: v (volymitet). Table A-4: T = 265 C > T sat@2.5mpa = 223.95 C Table A-5: P = 2500 kpa < P sat@265 C = 5085.3 kpa Överhettad

Läs mer

1.1 Förklara skillnaden mellan Otto- och Dieselmotorer. 1.2 Varför användes inte bensinmotorer på handelsfartyg? 1.3 Vad menas med flampunkt?

1.1 Förklara skillnaden mellan Otto- och Dieselmotorer. 1.2 Varför användes inte bensinmotorer på handelsfartyg? 1.3 Vad menas med flampunkt? 1 1.1 Förklara skillnaden mellan Otto- och Dieselmotorer. Ottomotorn drivs med bensin och använder tändstift för tändning. Luften och bränslet blandas i förgasare eller i inloppsröret. Dieselmotorn drivs

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Energi- och processtekniker EPP14

Energi- och processtekniker EPP14 Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system) Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING, VÄRME, ARBETE, TERMODYNAMIKENS 1:A HUVUDSATS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM ENERGIÖVERFÖRING Värme Arbete Massa (endast öppna system) Energiöverföring i ett slutet system

Läs mer

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

Kapitel 6 Sökande och förbättrande. Motorhistoria Mattias Krysander

Kapitel 6 Sökande och förbättrande. Motorhistoria Mattias Krysander Kapitel 6 Sökande och förbättrande Motorhistoria 2002-04-16 Mattias Krysander Två skolor Atmosfäriska: Omgivande atmosfärstryck uträttar arbete William Cecil, Samuel Brown, Samuel Morey 1820-talet och

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:

Läs mer

Teknisk termodynamik 5 hp. Välkomna till teknisk termodynamik!

Teknisk termodynamik 5 hp. Välkomna till teknisk termodynamik! Teknisk termodynamik 5 hp Välkomna till teknisk termodynamik! Cecilia Gustavsson Ralph Scheicher Federico Binda Iulia Brumboiu Emil Melander föreläsningar, räkneövningar räkneövningar räkneövningar, Matlab

Läs mer

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden. Ottos fyrtaktsmotor Marcus Klein klein@isy.liu.se Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden Ottos fyrtaktsmotor p.1/17 1876 Första (bra) motorn med intern förbränning

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9

Läs mer

MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV

MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV Mats Landin 2009-09-22 Agenda Tekniska verken Partner Teknik Prototyper Miljö, Emissioner Ekonomi Politik, myndigheter, dispenser Tekniska Verken organisation Organisation

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Arbetet beror på vägen

Arbetet beror på vägen VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November

Läs mer

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige 1 Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige Ecolution Scania Optimise Bioetanol Biodiesel Biogas 90 % av världens biobränsle Lokalt och globalt bränsle Många olika råvaror & processer Hållbar

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Måndag den 4 januari 008, kl. 8.30-.30 i M-huset. Examinator:

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar

Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar NYA VOLVO METANDIESEL Ett genombrott för gasdrivna, tunga lastbilar Kommer dina lastbilar att hålla ditt företag konkurrenskraftigt i morgon? Två stora utmaningar Ditt företag står säkert väl rustat för

Läs mer

Övningsmaterial inom. Termodynamik med kompressibel strömning

Övningsmaterial inom. Termodynamik med kompressibel strömning Övningsmaterial inom Termodynamik med kompressibel strömning Tony Burden, Arne Karlsson & Nils Tillmark Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 1.0 mars 2006 Förord Övningsmaterialet består av

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 20 sidor GÖTEBORGSUNIVERSITET Institution för Teknisk Fysik Institution för Fysik HT2013 T4 Varmluftsmotorn Målsättning: Att förstå termodynamiska kretslopp, speciellt Stirling-cykeln

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com

Läs mer

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland Directorate General for Energy and Transport bakgrund Biogasproduktion Biogas består

Läs mer

Bestäm det slutliga lufttrycket i behållarna. SVAR: kpa

Bestäm det slutliga lufttrycket i behållarna. SVAR: kpa Fuktiga området, överhettad ånga, gas Wylén, 4:e upplaga; Kapitel (hänvisningar till bok; kursivt anger 5:e upplaga) Wylén, 5:e upplaga; Kapitel A) En m tank innehåller luft med temperaturen +5 C och 500

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2) Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,

Läs mer

SGC. NATURGASBASERAD SMASKALIG KRAFfV ÄRME INOM UPPV ÄRMNINGS SEKTORN. Rapport SGC 081. Mats Nilsson LTH/MALMÖ. Februari 1997

SGC. NATURGASBASERAD SMASKALIG KRAFfV ÄRME INOM UPPV ÄRMNINGS SEKTORN. Rapport SGC 081. Mats Nilsson LTH/MALMÖ. Februari 1997 Rapport SGC 081 o NATURGASBASERAD SMASKALIG KRAFfV ÄRME INOM UPPV ÄRMNINGS SEKTORN Mats Nilsson LTH/MALMÖ Februari 1997 SGC Rapport SGC 081 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--81--SE Rapport SGC 081 o NATURGASBASERAD

Läs mer

System för reduktion av bränsle och avgaser. Tester av ICAS bränsle-booster-system.

System för reduktion av bränsle och avgaser. Tester av ICAS bränsle-booster-system. System för reduktion av bränsle och avgaser. 1 Tester av ICAS bränsle-booster-system. Tester av ICAS bränsle-booster-system för reduktion av bränsle och avgaser i förbränningsmotorer. 2 ICAS bränsle-booster-system

Läs mer

r c λ >1.1

r c λ >1.1 Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt

Läs mer

Gasturbiner. Föreläsning i Termisk Energiteknik Dr Mikael Höök, universitetslektor Global Energy Systems, Uppsala Universitet

Gasturbiner. Föreläsning i Termisk Energiteknik Dr Mikael Höök, universitetslektor Global Energy Systems, Uppsala Universitet Gasturbiner Föreläsning i Termisk Energiteknik 2012-02-27 Dr Mikael Höök, universitetslektor Global Energy Systems, Uppsala Universitet Gasturbiner Samlingsnamn för anläggningar som utvinner energi från

Läs mer

R E P O R T A G E. Vilken motortyp vill du helst köpa om 3 5 år? (511 läsare har röstat på vår hemsida www.automotorsport.se.

R E P O R T A G E. Vilken motortyp vill du helst köpa om 3 5 år? (511 läsare har röstat på vår hemsida www.automotorsport.se. R E P O R T A G E FRAMTIDS DIESELN Scanias miljömotor. En snål dieselmotor som går på etanolbränsle? Låter som en dröm, men omöjligt. Men det är en sanndröm Scania har byggt sådana här etanoldieselmotorer

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF14) Tid och plats: Tisdag 13/1 9, kl. 8.3-1.3 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag

En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag p.1 Introduktion Definition av en tvåtaktsmotor: En motor som producerar

Läs mer

Teknisk termodynamik 5 hp

Teknisk termodynamik 5 hp Teknisk termodynamik 5 hp Välkomna till teknisk termodynamik! Period 3, VT-2016 Cecilia Gustavsson Ralph Scheicher Federico Binda/Jacob Eriksson Sebastian Geroge/Sotirios Droulias examinator och kursansvarig

Läs mer

Termodynamik. Dr Mikael Höök,

Termodynamik. Dr Mikael Höök, Termodynamik Dr Mikael Höök, 2011-10-12 Termodynamik Läran om energins generella egenskaper Värme och dess omvandlingar mellan olika former studeras speciellt Nära släkt med statistisk mekanik (många grundläggande

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-01-15 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-01-15 kl. 08.30-12.30 CHALMERS 1 (5) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2013-01-15 kl. 08.30-12.30

Läs mer

S Kapitel 9

S Kapitel 9 S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Simulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet

Simulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet UMEÅ UNIVERSITET Laborationsrapport Tillämpad Fysik och Elektronik 2005-05-27 Simulering och Optimering D Simulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet Håkan Jonsson ce00hjn@ing.umu.se

Läs mer

LABORATION - KRETSPROCESSER

LABORATION - KRETSPROCESSER MMVF01 Termodynamik och Strömningslära LABORATION - KRETSPROCESSER Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Förberedelser Repetera först i kursboken (Çengel & Boles, "Thermodynamics

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Kretsprocesser. Inledning. Förberedelseuppgifter

Kretsprocesser. Inledning. Förberedelseuppgifter Kretsprocesser Inledning Under laborationen ska du jobba med en Stirlingmotor och en värmepump. Båda finns beskrivna lägre fram i texten men först ska du läsa igenom de avsnitt i kurslitteraturen som behandlar

Läs mer

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER MMVF01 Termodynamik och strömningslära Repetitionsfrågor termodynamik (inkl. svar i kursiv stil; utan figurer) Sidhänvisningar: Çengel & Boles (6th Edition in SI Units, 2008). 14 september 2010 CH. 1 TERMODYNAMIKENS

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer