Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235."

Transkript

1 ... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad. Som praktiska exempel har vi valt en värmepump och en Stirlingmotor. Laborationen ger Dig också träning i datorbaserad insamling och bearbetning av mätdata. Laborationen består av två delar: Stirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser Läs i kursboken Fysik i vätskor och gaser om Verkningsgrad, s 222 Termodynamikens andra huvudsats, s 217 Stirlingprocessen, s 235 Kylmaskin, s 240 Värmepump, s 245 Läs i häftet Börja med MatLab om Grafik s Polynom, s 38 (Notera speciellt exempel 3-13 och 3-14) Läs den följande handledningen och utför nedanstående förberedelseuppgifter. Lämna lösningar till handledaren vid laborationens början.

2 p / (10 5 Pa) V / (10-3 m 3 ) Figur 1 pv-diagram för en fyrkantig kretsprocess. p T H T C 1 4 W Q H V Figur 2 pv-diagram för den ideala S Figur 3 Elpriset mellan den 8 och Laboration Kretsprocesser Förberedelseuppgifter 1. Fyrkant. I en kretsprocess för en värmemotor representerar vi nettoarbetet under ett varv med den inneslutna arean i ett pv-diagram. En motor genomlöper en fyrkantsprocess enligt diagrammet i Figur 1. a) Vilken enhet har produkten p V? b) Hur stort är det arbete som motorn uträttar under ett varv i kretsprocessen? c) Vilken effekt avger motorn om det tar 0,2 s för kretsprocessen att genomlöpa ett varv? 2. Stirlingmotor. Vi kan driva en Stirlingmotor genom att tillföra värme (Q H ) enligt Figur 2. Även under de andra tre delarna av kretsprocessen sker ett värmeutbyte. Rita av diagrammet bredvid och markera var vi tillför och avger värme. 3. Värmepump. En värmepump tar värme från uteluften. Värmepumpens praktiska värmefaktor visar sig bli hälften av det teoretiskt högsta värdet. Beräkna värmepumpens praktiska värmefaktor för följande två fall. a) Uteluftens temperatur är 20 C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 50 C. b) Uteluftens temperatur är ±0 C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 40 C. 4. Energivinst. Du ska som beräkningsingenjör på Ankeborg Energi AB bedöma lönsamheten för bolagets värmepumpsanläggning. Den återvinner värme ur spillvatten med temperaturen 10 C från von Anka Industrier AB. Temperaturen ska höjas till 80 C för att kunna ledas ut i fjärrvärmenätet. Anläggningens värmefaktor är 40 % av den teoretiskt maximala. Ankeborgs Energi AB säljer värmen till ett fast pris på 390 SEK/MWh. All el som produceras i Norden säljs på en elbörs. För att driva värmepumpsanläggningen köper Ankeborg Energi AB el på denna elbörs. Diagrammet nedan visar hur priset varierade under 8 dagar i oktober år SEK/ MWh Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Under dessa 8 dagar var priset som minst 192 SEK/MWh och som mest 327 SEK/MWh. a) Beräkna värmepumpanläggningens praktiska värmefator. b) Hur stor var vinsten per MWh för fjärrvärmen som mest/minst under dessa 8 dagar i oktober? c) Eftersom elpriset varierar är det bara lönsamt att köra anläggningen när priset är lägre än en viss nivå. Vilket är detta maximala elpris i SEK/MWh? Kan anläggningen tänkas vara lönsam på sikt?

3 5. Värmefaktor. En demonstrationsvärmepump tar värme (Q C ) från en behållare med 10 l vatten-glykolblandning och lämnar värme (Q H ) till en behållare med 10 l vatten. Vi mäter temperaturen (T TH) i den varma behållaren som funktion av tiden ( t). Diagrammet i Figur 4 visar att då temperaturen i den varma behållaren ökar från 24 C till 50 C gäller approximativt TH ( t) = a t + b Vi har mätt tiden (t) från den tidpunkt då värmepumpen startade. En anpassning av det experimentella resultatet till räta linjens ekvation ger koefficienterna a = 0,016 C/s och b = 24 C. Kompressorns effekt (P) är konstant 158 W. a) Temperaturen i den varma reservoaren höjdes 25,8 C på tiden 1616 s. Hur stor medeleffekt har lämnats till den varma reservoaren? b) Utgå från den specifika värmekapaciteten (dq H = m c dt H ) och visa att värmepumpens värmefaktor kan uttryckas V f =m. c. a/p c) Beräkna värmefaktorn för värmepumpen då temperaturen (T H ) varierar mellan 24 C och 50 C t / s Figur 4 Temperaturen (T TH) i den varma behållaren som funktion av tiden ( t). Diagrammet antyder att en anpassning till ett polynom av ett högre gradtal kanske beskriver mätresultatet bättre än en rät linje. Svar 1a) 1 J 1b) 2 kj 1c) 10 kw 3a) 2,3 3b) 3,9 4a) 2,0 4b) 226 SEK/MWh Vinst 295 SEK/MWh 4c) 780 SEK/MWh (troligen en mycket lönsam affär även på sikt). 5a) 669 W 5c) 4,2

4 Laboration Kretsprocesser Värme tillförs Kylflänsar Svänghjul Figur 5 The Solar runner är ett ex på en liten kompakt Stirlingmotor. M drivs av temperaturskillnaden me övre delen och området med kylflän p Figur 6 Stirlingmotorn i Figur 5 för med en parabolspegel som fokusera på den övre delen. Q r T H T C 1 4 Q C W Q H 2 3 Q r Figur 7 pv-diagram för den ideala Stirlingcykeln. V Stirlingmotorn I en Stirlingmotor (se Figur 5) pressar och expanderar två kolvar en gas i en cylinder. Håller vi det ena området varmt och det andra kallt, arbetar kolvarna av sig själv och maskinen fungerar som motor. Det sker inga explosioner - det räcker att tillföra värme (Figur 6). Bullernivån blir därför låg, kraven på bränsle inte höga och avgaserna blir renare. Det senaste var viktigt, då motorn under 1810/20-talet utvecklades av skotten Robert Stirling för drift i gruvor. Det går att tvinga maskinens kolvar att röra sig med hjälp av en yttre motor. Då blir det ena området varmt och det andra kallt. Detta kan utnyttjas i kylskåp och värmepumpar. Stirlingprocessen Stirlingprocessen bygger på 2 isoterma volymförändringar och 2 isokora temperaturförändringar (Figur 7). Under den isokora tryckminskningen avges lika mycket värme som behövs under den isokora tryckökningen. Genom att lagra och återanvända denna värmemängd ökar kretsprocessens verkningsgrad avsevärt. Det är denna regenerering som är hemligheten bakom Stirlingmotorns höga verkningsgrad. Förutsättningen för vår beskrivning av Stirlingmotorns arbetssätt är att motorn har varit igång så länge att vi har uppnått fortvarighetstillstånd. Vi håller igång motorn genom att tillföra värme (Q H ) till den övre delen av motorn (expansionen sker isotermt) och bortföra värme (Q C ) från den nedre delen av motorn (kompressionen sker isotermt). Arbetet som gasen uträttar under den isoterma expansionen kan vi dels använda till nyttigt arbete och dels till att lagra i form av rörelseenergi i ett svänghjul (Figur 5). En del går förlorad i friktion. Det arbete som vi tillför gasen under den isoterma kompressionen tar vi från svänghjulet (som därmed förlorar rörelseenergi). Nettoarbetet för processen blir skillnaden mellan det av gasen uträttade arbetet (under den isoterma expansionen) och det till gasen tillförda arbetet (under den isoterma kompressionen) och fördelas på nyttigt arbete och friktionsarbete. Vidare förutsätter vi att endast en kolv åt gången rör sig, vilket är svårt att åstadkomma i praktiken. Den ideala Stirlingcykeln har samma verkningsgrad som den ideala Carnotcykeln, dvs. e T = 1 T Dagens Stirlingmotorer har en teoretisk verkningsgrad på ca % och arbetar mellan temperaturerna T H = 700 C och T C = 70 C. I praktiken når vi verkningsgrader på i storleksordningen 40 %. C H

5 Leybolds Stirlingmotor På laborationen skall Du arbeta med en Stirlingmotor från det tyska företaget Leybold (Figur 8). Motorn är utvecklad för att användas i utbildningssammanhang. Det betyder att konstruktionen är anpassad för att demonstrera Stirlingmotorns princip till priset av en något dålig verkningsgrad. I Figur 9 finns en principskiss som visar hur motorn fungerar. Motorn består av två kolvar, en arbetskolv och en förflyttningskolv, som löper i samma cylinder. Du tillför värme (Q H ) genom att värma upp en glödtråd. Den elektriska effekt som Du då tillför motorns övre volym resulterar i en viss given Figur 8 Leybolds Stirlingmotor. temperatur (T H ) vid ett visst givet uttag nyttigt arbete. Ändrar Du effekten hos glödtråden, ändrar Du också temperaturen (T H ). Kylningen av motorns nedre del med hjälp av kylvatten fungerar annorlunda. Om kylvattenflödet (enhet 1 m 3 /s) är tillräckligt stort förblir kylvattnets temperatur konstant (T C ) oavsett variationer hos den borttransporterade effekten. Vi säger att vi har en värmereservoar. Vidare antar vi att gasen i motorns nedre del får samma temperatur (T C ), som kylvattnet. Arbetskolven ändrar gasens tryck och volym i cylindern genom att komprimera eller expandera gasen. P Figur 9 Principskiss över Sterlingmotorn o Läge 1 Läge 4 Läge 2 p T H 1 Q H Q r Läge 3 T C 4 W 2 Q C 3 Q r V Figur 10 Kolvarnas lägen under en cykel i den ideala Stirlingprocessen. Jämför figuren till höger med pvdiagrammet ovan.

6 Laboration Kretsprocesser Förflyttningskolvens rörelser ändrar däremot inte cylinderns volym. Då förflyttningskolven rör sig uppåt eller nedåt i cylindern flyttas gasen från den övre till den nedre volymen, eller tvärtom, genom ett rörformigt hål i kolvens mitt. I detta hål är regeneratorn placerad (regenerera - återbilda, ersätta, förnya, återvinna). Regeneratorn består av kopparull, vars uppgift är att mellanlagra värme då gasen passerar åt ena eller andra hållet. Då gasen passerar regeneratorn från motorns övre varma del, värms regeneratorn upp och gasen kyls vilket medför att gasen kommer till motorns nedre del nedkyld till rätt arbetstemperatur (T C ). Då gasen passerar regeneratorn från motorns nedre kalla del, kyls regeneratorn och gasen värms upp vilket medför att gasen kommer till motorns övre del uppvärmd till rätt arbetstemperatur (T H ). Hela processen illustreras i Figur 10Error! Reference source not found.. Figur 11 Leyboldmotorns uppbyggnad. pv-indikator Figur 12 pv-indikatorn. Arbetskolvens läge är ett mått på den inneslutna luftens volym. På den motor som Du använder under laborationen överförs arbetskolvens rörelse genom ett snöre, via några hävarmar till en spegel som då vrids i sidled. Du belyser spegeln med en laser och reflexen syns på en skärm. Du registrerar alltså volymen i horisontalled. Trycket mäter Du genom att spegelupphängningen via en slang är ansluten till luften i motorn. Tryckändringar i motorn tvingar spegeln att röra sig längs en horisontell axel, och reflexen

7 flyttas i vertikalled. På skärmen ser Du m.a.o. ett pv-diagram över kretsprocessen. Laborationsuppgifter 1. Funktion: Dra sakta runt motorns svänghjul för hand (åt rätt håll) och övertyga Dig om hur de fyra tillståndsändringarna kommer till stånd. Fundera över hur energiutbytet med omgivningen går till för de olika tillståndsändringarna. 2. Verkningsgrad. Bestäm Stirlingmotorns verkningsgrad då den fungerar som värmemaskin (motor). Tänk först ut vilka storheter som Du måste mäta för att dels kunna bestämma det uträttade arbetet och dels den tillförda energin. Utför därefter mätningarna och beräkna verkningsgraden. OBS: Stirlingmotorn är ömtålig (och dyr). Du får inte starta den utan handledarens medverkan! 3. Räkneuppgift (uppskattning av kväveoxidutsläpp). I din elhybridbil sitter en uppskalad version av Stirlingmotorn i labbet (nu med 30 kw mekanisk effekt). Motorn drivs av biobränsle (metanol) och släpper ut 15 mg kvävemonoxid (NO) per MJ tillförd värmeenergi, liksom extremt små mängder CO och kolväten (karakteristiskt för en laminärbrännkammare med avgasrecirkulation). Vad blir NO-utsläppet i enheten 1 mg/mj mekaniskt arbete med a) verkningsgraden som ni mätt upp för motorn i labbet? b) en realistisk maximal verkningsgrad på 38 %? Jämför med en typisk katalysatorrenad bensinmotor som körs på dellast 30 kw av 100 kw, som släpper ut i storleksordningen 100 mg per MJ mekaniskt arbete. 30 kw är en rimlig effekt vid normal bilkörning. 4. Demonstrationsuppgift: Handledaren kommer att visa hur vi kan köra en Stirlingmaskin med hjälp av ett yttre arbete. Vi drar runt motorn med en drivrem från en annan motor. Som tidigare kyler vi med vatten i maskinens nedre del, däremot har vi ersatt glödtråden med en termometer se Figur Dra runt Stirlingmotorns drivhjul åt samma håll som det roterade när vi körde motorn som en värmemotor. Rita kretsprocessen schematiskt i ett pv-diagram och markera den isoterm som bestäms av kylvattnets temperatur T Tkyl. Ange kretsprocessens omloppsriktning och var arbetsgasen tar upp respektive avger värme. Vad brukar en maskin av denna typ kallas? 6. Vänd riktningen på den drivande motorn, så att Stirlingmotorns svänghjul dras runt åt andra hållet. Rita åter kretsprocessen Figur 13 Svänghjulet på schematiskt i ett pv-diagram och markera den isoterm som Stirlingmotorn kan drivas runt av bestäms av kylvattnets temperatur T kyl. Ange kretsprocessens en elektrisk motor. Varje gång omloppsriktning och var arbetsgasen tar upp respektive avger kretsprocessen genomlöps tar värme. Vilken typ av maskin har vi nu? arbetsgasen upp värme som sedan avges antingen till kylvattnet eller till den del där termometern sitter.

8 Figur 14 Principskiss över värmepumpen. Laboration Kretsprocesser Värmepumpen En värmepump överför värme från ett kallare till ett varmare ställe. En värmepumps- och en kylanläggning arbetar efter samma princip. I många värmepumps- och kylanläggningar används fortfarande freon som köldmedium. Intensiv forskning pågår för att hitta mindre miljöfarliga köldmedier. I institutionens värmepump finns klorfri tetraflouretan R134 (C 2 H 2 F 4 ) som köldmedium. Det nyttiga med värmepumpen är den energi som köldmediet avger då det kondenseras. I förångaren behöver köldmediet energitillskott. Denna energi tar vi från kallt vatten som blir ännu kallare. Kretsloppet enligt principskissen Process D A: Köldmedium i gasfas vid lågt tryck och låg temperatur komprimeras adiabatiskt (nästan) av kompressorn till högt tryck ( ~12 atm) och hög temperatur (~70 C ). Process A B: I kondensorn kyls köldmediumet av vatten som leds genom kondensorn. Köldmediumet övergår då från gasfas till vätskefas. Den värmemängd, som frigörs vid denna fasövergång, tas upp av vattnet, som kommer uppvärmt ut ur kondensorn. Process B C: Expansionsventilen fungerar huvudsakligen som en mekanisk strypventil. Köldmediumets tryck, och därmed temperatur minskar kraftigt vid passagen av expansionsventilen. Process C D: I förångaren övergår köldmediumet från vätskefas till gasfas. Kokningen är möjlig genom att köldmediumet tar upp värme från en glykol-vattenblandning som leds genom förångaren. Normalt sett tar vi värme från en sjö, från marken eller från uteluften, och låter detta förånga köldmediumet i förångaren. I kondensorn kondenseras köldmediumet varvid det omgivande vattnet upptar värme för att sedan värma upp t.ex. ett hus. Värmepump med koaxialförångare och koaxialkondensor Institutionens värmepump har s.k. koaxialförångare och koaxialkondensor. En koaxialförångare respektive -kondensor består av ett inre, rör (böjt som en spiral) i vilket freonet strömmar. Runt om detta rör finns ett grövre rör i vilket glykol-vattenblandningen respektive vattnet strömmar. Värmepumpen har två små "reservoarer" (så små att temperaturen i dem ändras med tiden), en varm och en kall. Till dessa reservoarer tillför eller bortför vi inte någon värmemängd utifrån. Endast värmepumpen transporterar värme. Då vi startar värmepumpen tar vi värme från den ena "reservoaren", varvid dess temperatur sjunker, och lämnar värme till den andra "reservoaren", varvid dess temperatur stiger.

9 Laborationsuppgifter 7. Funktion: Undersök värmepumpens uppbyggnad och se till att Du förstår dess funktion. Placera in de siffror som är utsatta på vissa av pumpens delar i den förtryckta principskissen (se Figur 16). 8. Datainsamling: Starta datainsamlingsenheten (Pasco-systemet) och därefter mätdatorn om detta inte redan är gjort. Starta värmepumpen enligt särskild instruktion. Ta upp en mätserie i ca 20 min, med T H, T C och W för varje tidpunkt. Stäng av värmepumpen. Om någon annan grupp behöver värmepumpen efter Dig ska du byta vatten för att återställa temperaturen i reservoarerna till rumstemperatur. Handledaren visar hur detta går till. 9. Temperatur- och tryckmätning: Mät vid två tidpunkter under mätningens gång (lämpligen i början och slutet) tryck och temperaturer på alla de ställen där det finns mätare installerade, och för in dessa mätvärden i den färdigtryckta principskissen (som Du får av handledaren). För att värmepumpen skall fungera tillfredsställande krävs det att fasövergångarna sker där de skall. Studera detta genom att föra in alla mätpunkterna i det färdigtryckta pt-diagrammet. Markera var fasövergångarna sker. 10. Dataanalys: Läs in mätdatafilen i MatLab enligt handledarens instruktioner. Rita T H, T C och W som funktion av tiden i var sitt diagram. Beräkna och rita diagram över värmepumpens praktiska värmefaktor som funktion av tiden. Rita även motsvarande Carnotvärmefaktor i separat diagram, samt kvoten e Praktisk /e Carnot. Fundera över denna kvots innebörd. LEDNING: Se bifogat exempel på ett MatLab-program (längst bak i denna handledning). Figur 15 Laborationsutrustningen.

10 Figur 16 Värmepumpens princip. Laboration Kretsprocesser

11 Exempel på ett MatLab program. Här följer ett exempel på ett MatLabprogram som läser in de experimentella data, anpassar ett 3:e gradspolynom till mätdata, och som ritar grafen (mätdata samt anpassning) av temperaturen i den varma reservoaren som funktion av tiden. % Värmepump % Läser in tid, temperaturer och tillförd % elektrisk energi med hjälp av funktionen % read_vpdata. Funktionen kommer att fråga efter % namnet på aktuell datafil. [t W T_H T_C]= read_vpdata TH=T_H ; % TH i grad Celsius TC=T_C ; % TC i grad Celsius % polyfit anpassar ett polynom till mätpunkterna t % och TH (3:e-gradspolynom i detta fall) & lagrar % polynomets koefficienter i en variabel (THpol) THpol=polyfit(t,TH,3) % polyval räknar värden på den varma temperaturen % för olika tider t enligt polynomet THpol, och % sparar värdena som THber (ber=beräknad). THber=polyval(THpol,t); % plot ritar mätvärdena för den varma temperaturen % (t, TH) med +, och polynomanpassningen % (t, THber) med en linje figure(1) plot(t,th,'+',t,thber,'-') title('varma temp som funktion av tiden') xlabel('tid/s') ylabel('tvarm/k')

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt! Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING

UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING INLEDNING: 1 Stirlingmotorn är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt

Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt FYSA15 Laboration: Värmepump, Stirlingmotor och Kroppens Effekt 1 2 Teori: Termodynamiska system och jämvikt Bild 1: En gas uppdelad i två delsystem A och B, skilda åt av en vägg. Ett termodynamiskt system,

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF4 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Tid och plats: Tisdag aug, kl 8.3-.3 i Väg och vatten -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Energitekniska formler med kommentarer

Energitekniska formler med kommentarer Energitekniska formler med kommentarer Energiteknik del 2 Anders Bengtsson 19 januari 2011 Sammanfattning Det finns egentligen inga formler som alltid kan användas. Med en formel tänker man sig ofta en

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Projektet Stirlingmotorn

Projektet Stirlingmotorn LEKSANDS GYMNASIUM Projektet Stirlingmotorn En rapport om Stirlingmotorn, dess princip och en beskrivning, rapportering och utvärdering av ett bygge av en enkel Stirlingmotor Mats Hallström NV3 16 mars

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00 CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) 2010-01-15 kl. 14.00-18.00

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se

Investera i en luft/luft värmepump. Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? kcc. www.kcc.se Investera i en luft/luft värmepump 1 Hur fungerar det - och vad bör jag tänka på? www..se Så fungerar en luft/luft värmepump 2 Kompressorn (1) tillförs en mindre mängd energi, komprimerar köldmediegasen,

Läs mer

TENTAMEN I FYSIK FÖR V1 18 december 2013

TENTAMEN I FYSIK FÖR V1 18 december 2013 TENTMEN I FYSIK FÖ V1 18 december 2013 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad och skriv bara på en sida. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare

Modell: TDH-55UM 87 460 35. Bruksanvisning avfuktare Modell: TDH-55UM 87 460 35 Bruksanvisning avfuktare Säkerhetsinstruktioner Läs igenom manualen noggrant innan du använder avfuktaren. Kontrollera att apparaten inte har blivit skadad under transporten.

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

IVT ger dig extra förmånliga villkor

IVT ger dig extra förmånliga villkor IVT ger dig extra förmånliga villkor ÅRSREDOVISNING TILL DIG SOM VÄRMER UPP HUSET MED DIREKTVERKANDE EL IVT ENERGILÅN Nu kan IVT erbjuda ett fördelaktigt Energilån till din investering. Din IVT-återförsäljare

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2011-10-18 kl. 08.30-12.30

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet?

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? Det första patentet på en metod att

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna

Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna PROVNINGSRAPPORT Nr. VTT S 1466 6/SE 3.11.26 Funktionsprovning av luftvärmepumpen Argo AWI25AHL+AEI25AH vid låga utomhustemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna Beställare:

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw Q8RS - Q96RS vrs00 VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT - 77 kw KYLEFFEKT - 5 kw KÖLDMEDIER : R07C, R0A, Ra Q8RS - Q8RS Q65RS - Q96RS Q8RS - Q96RS vrs00 SERIE:RS värmepump

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer