Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
|
|
- Astrid Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik värmekapacitet för en vätska ii) förhållande mellan värme och synlig ljusenergi som en glödlampa avger Vidare skall laborationen hjälpa dig att Förstå innebörden av värmekapacitet Förstå samband mellan olika energiformer Utnyttja dina kunskaper i ellära Utförande: laborationen skall utföras i två grupper. Den ena gruppen utför uppgift 1, den andra uppgift 2. Gruppuppdelning görs vid laborationstillfället. Före laborationen: Läs igenom denna handledning, fundera över frågorna och ge förslag till svar. Namn Utfört Godkänd av 1(9)
2 Bakgrund Bestämning av en vätskas specifika värmekapacitet Från din erfarenhet vet du att man behöver tillföra energi (dvs. tillföra värme) för att höja temperaturen hos ett föremål. Hur mycket energi som behövs tillföras för att få en viss temperaturhöjning beror på vilket ämne föremålet består av. En enkel indelning av ämnen är fasta, flytande (vätskor) och gaser. Det gemensamma för alla ämnen är att de är uppbyggda av atomer. I fasta ämnen och vätskor är krafterna som håller ihop atomerna (eller molekylerna) relativt starka. I gaser däremot, är krafterna mellan atomerna eller molekylerna mycket svagare, vilket är orsaken till, bland annat, att gaser sprids lätt i rummet. Specifika värmekapaciteten är ett mått på ett ämnes förmåga att lagra tillförd energi. Den tillförda energin omsätts i atom- eller molekylrörelse hos ett ämne. Det vi kallar temperatur är ett mått på atomernas eller molekylernas rörelse (kinetisk energi). Ett ämnes värmekapacitet beror alltså på ämnets mikroskopiska uppbyggnad. Gaser har låg värmekapacitet jämfört med vätskor och fasta ämnen. Specifika värmekapaciteten är alltså en av de grundläggande fysikaliska konstanterna för ett ämne. Specifika värmekapaciteten, c, har enhet J/kg K (Joule per kilogram och Kelvin). Joule är enheten för energi, dvs. specifik värmekapacitet säger oss hur mycket energi måste tillföras ett kilogram ämne för att höja dess temperatur en grad Kelvin. Sambandet mellan tillförd energi, Q, och temperaturökning, ΔT, för ett ämne kan uttryckas som: Q c m ΔT (1) där c är ämnets specifika värmekapacitet och m dess massa. Vatten har en förhållandevis hög specifik värmekapacitet. För en viss tillförd energimängd blir temperaturhöjningen relativt måttlig en stor del av den tillförda energin lagras alltså utan att det syns som en temperaturhöjning. Att vatten kan lagra mycket energi är både på gott och ont (ur vårt perspektiv). Stora vattenmassor, sjöar, hav, påverkar klimatet. Vatten kan med fördel användas t.ex. som värmelager eller för att effektivt transportera värme till radiatorerna i hus med vattenburen uppvärmning. Men det kostar också att värma upp vatten. Specifika värmekapaciteten för glykol och matolja är betydligt lägre, vilket man märker genom att det går mer än dubbelt så fort att värma matolja än samma mängd vatten. Fundera över varför vatten har så hög specifik värmekapacitet. Hur ser vattenmolekylen ut? Leta i någon kemibok eller på nätet. Är det något speciellt egenskap hos vattenmolekylen som kan göra att vatten kan lagra mycket energi? Hur fungerar värmeväxlare i t.ex. en värmepump? Fundera över hur du skulle kunna beräkna hur mycket i kronor räknat ett varmt bad kostar. Uppskatta mängden vatten du gör av med när du duschar och när du badar i badkar. Vilket är dyrare? Anta att vatten värms upp med direkt värme, dvs. elektriskt, försumma förluster för uppvärmning av vattenberedare, rör, etc. i första approximationen. Ta reda på hur mycket ett kwh kostar (titta på din elräkning, glöm inte fasta avgifter, det blir minst en krona för kwh). Användes olja för uppvärmningen av vatten, blir uppgiften mer komplicerad. Man måste ta reda på hur mycket av den energi som frigörs vid förbränningen av olja försvinner som förluster t.ex. rakt ut genom skorstenen (verkningsgraden). Förslag till beräkningen:.. Bestämning av gödlampans verkningsgrad Det var på 187-talet man uppfann elektrisk belysning med hjälp av en glödande tråd i ett evakuerat glasrör en så kallad glödlampa. Och detta är fortfarande det mest använda sättet att skapa belysning. Modern belysning skapas mestadels med olika typer av elektriska källor. Ungefär en 2(9)
3 fjärdedel av vår förbrukning av elektrisk energi går till belysning. Hälften av denna förbrukning av elenergi sker i olika typer av glödlampor. De första glödlamporna på 187-talet hade en glödtråd av kol. En stor förbättring kom när koltråden ersattes med en metalltråd. Den mest använda metallen i detta sammanhang är wolfram (W), på grund av dess mycket höga smältpunkt (368 K) och mycket lågt ångtryck vid höga temperatur. Trots att wolfram har mycket lågt ångtryck, är det ångtrycket som sätter gränsen till ca 3 K som maximal arbetstemperatur för glödtråden. Men det är extremt svårt att hålla glödtrådens temperatur konstant, så för att inte riskera alltför kort livslängd, är glödtrådens temperatur i konventionella lampor under 29 K. Av din erfarenhet vet du att en bit järn börjar glöda när den hettas upp. Detta inträffar vid ca 85 K. Denna temperatur kan jämföras med temperaturen av vår dagliga ljuskälla, solen, vars genomsnittliga yttemperatur är 66 K. Denna temperatur definierar solljusets färgsammansättning och i evolutionslärans anda kan man misstänka att våra ögons maximala känslighet bör vara anpassad till just denna färgsammansättning. Mer om detta kommer i en senare del av kursen. Ljuset från en glödlampa har alltså inte helt samma färgsammansättning som solljuset. Fundera över på vilket sätt ljuset från en glödlampa skiljer sig från solljuset:... Av din erfarenhet vet du också att en glödlampa blir väldigt varm efter en stunds användning. Glödtråden sitter i en glaskolv. För att skydda metallen i glödtråden från bl.a. oxidation är glaskolven evakuerad och fylld med tunn argongas. Fundera över hur det kan komma sig att glödlampans glas blir så väldigt varmt när glödlampan är evakuerad och avståndet från glödtråden till glaset är mycket stort i jämförelse med glödtrådens storlek... Laborationsuppgifter Grupp 1 Uppgift 1: bestämning av specifik värmekapacitet, c, för vatten och glykol eller olja Utrustning: termos med inbyggd uppvärmningsanordning, termometer, likspänningskälla, 2st. multimetrar (DMM), tidtagarur, sladdar. Vätskan skall värmas upp i en enkel kalorimeter som består av två isolerade kärl och en uppvärmningsanordning med två värmespiraler. Varje spiral har resistans R 6 Ω. Antag att spänningskällan kan ge en maximal ström på 1,5 A. Spiralerna kan kopplas på tre olika sätt: 1) endast en spiral inkopplad, 2) båda spiralerna inkopplade i serie, 3) båda spiralerna inkopplade parallellt. Beräkna effekt som utvecklas i spiralerna och spänning över spiralerna i de tre fallen. Vilken uppkoppling väljer du? 1) P.., U. 2) P....,U.... 3) P....,U. 3(9)
4 Utförande: Mät noggrant upp en lämplig mängd av vätska (vatten, glykol eller olja). Detta kan man göra på två sätt: man mäter volymen V med en mätcylinder och bestämmer vätskans massa m med hjälp av formeln m ρ V. kg (ρ vätskans densitet), eller man väger bägaren med vatten. Vägningen är en noggrannare och smidigare metod. Koppla in värmespiraler, amperemeter och voltmeter till likspänningskällan enligt kopplingsschemat bredvid. Spänningskälla Avläs vätskans rumstemperatur (dvs. vid t ). Sätt på spänningskällan, ställ in strömmen 1,5 A. Rör försiktigt om vätskan i bägaren med hjälp av omröraren (dra upp och ner), avläs så noggrant som möjligt temperatur T, spänning U och ström I varannan minut och fyll i Tabell 1: Tabell 1: Tid, temperatur, spänning, ström och effekt A Spiral (R) V t(min) T( C) U(V) I(A) P(W) För in resultatet i diagrammet T ( C) t (min) 4(9)
5 Är sambandet mellan T och t en rät linje i hela intervallet? Kommentera eventuella avvikelser!.... Bestäm riktningskoefficienten, k, i ett så stort intervall som möjligt " T k " t T t 2 2! T! t 1 1 K/s (OBS! Använd SI-enheter!) Enligt teorin är den specifika värmekapaciteten: c Q m! T (se Bakgrund ). Den tillförda värmen, energi, som kommer från värmespiralerna är: Q Wel P "! t. Eftersom P varierar förhållandevis lite (se din tabell med mätdata), kan man använda medelvärdet av effekten i ditt valda intervall för beräkningen av Q! Det innebär att den specifika värmekapaciteten kan skrivas på följande vis: c P medel! " t m! " T P m! " T medel " t P medel m! k! J/kg K Jämför ditt resultat med värdet hämtat från dina fysiktabeller: c J/kg K Fundera över en eventuell skillnad! Orsaker?... Grupp 2 Uppgift 2: bestämning av vatnets specifika värmekapacitet samt förhållande mellan ljusenergi och värmeenergi som en glödlampa avger Utrustning: ett plastkärl med en hållare för glödlampa, motstånd och elektriska kontakter (se bilden), termometer, spänningsaggregat (växelspänning) 6 V och 5 A, 2 st. universalinstrument (DMM), tidtagarur, sladdar, avjoniserat vatten Utförande: Denna uppgift består av två delar: a och b. a) Bestämning av vattnets specifika värmekapacitet c: Fyll plastkärlet med vatten men endast upp till lampans kant (se bilden nedan). Bestäm vattnets massa. Avläs vattnets rumstemperatur (dvs. vid t ). Koppla in motståndet, amperemeter och voltmeter till spänningsaggregatet (6V och 5A) enligt kopplingsschemat. Sätt Spänningsaggr. på spänningsaggregat och starta samtidigt tidtagarur. Rör försiktigt om vattnet i bägaren, avläs så noggrant som möjligt temperatur T, spänning U och ström I med jämna mellanrum och fyll i Tabell 1. A Motstånd/ Glödlampa V 5(9)
6 Tabell 1: Tid, temperatur, spänning, ström och effekt t(min) T( C) U(V) I(A) P(W) 6(9)
7 För in resultatet i diagrammet T ( C) t (min) Är sambandet mellan T och t en rät linje i hela intervallet? Bestäm riktningskoefficienten, k, i ett så stort intervall som möjligt " T k " t T t 2 2! T! t 1 1 K/s (OBS! Använd SI-enheter!) Enligt teorin är den specifika värmekapaciteten: c Q m! T (se Bakgrund ). Den tillförda värmen, energi, som kommer från motståndet är: Q Wel P "! t. Eftersom P varierar förhållandevis lite (se din tabell med mätdata), kan man använda medelvärdet av effekten i ditt valda intervall för beräkningen av Q! Det innebär att den specifika värmekapaciteten kan skrivas på följande vis: Pmedel! " t Pmedel Pmedel c J/kg K m! " T m! " T " t m! k! Jämför ditt resultat med värdet hämtat från dina fysiktabeller: c J/kg K Fundera över vad en eventuell skillnad kan bero på. 7(9)
8 b) Bestämning av glödlampas verkningsgrad Fyll plastkärlet med vatten upp till glödlampans metallkant. Bestäm vattnets massa. Avläs vattnets rumstemperatur (dvs. vid t ). Låt glödlampan värma vatten i 3 minuter. Mät tiden noggrant! (Obs! Spänning och ström skall helst vara konstanta under uppvärmningen för att få konstant effekt som lampan matas med. Men det är bra att ha koll på hur mycket spänning och ström varierar under uppvärmningen. Avläs därför och anteckna spänning och ström med jämna mellanrum. Om spänning och ström varierar under uppvärmningen, måste ett medelvärde av spänning och ström beräknas för att kunna beräkna medeleffekt som tillförts glödlampan.) t(min.) U(V) I(A) P(W) Stäng av aggregatet och blanda väl vatten i kärlet och mät upp vattnets maximala temperatur. Beräkna elektrisk effekt och elektrisk energi som tillförts glödlampan (glöm inte enheter): P.., W Bestäm temperaturskillnad ΔT för vatten: ΔT T (t3min.) T (t)... Beräkna energin (enligt ekvation 1) som tillfördes vattnet från glödlampan. Använd c-värdet som du har mätt upp i deluppgift a): Q Ljus är den nyttiga energin eftersom glödlampan är främst avsedd för att producera ljus. Utgående från resultaten ovan beräkna glödlampans verkningsgrad: Verkningsgrad:. Enligt litteraturen brukar verkningsgraden för denna typ av lampor ligga på 5-1%. Om ditt värde avviker markant från litteraturvärdet, innebär det troligen att mätförfarandet här inte är så bra. Kan du komma på något som man förbisett i mätningarna?.... 8(9)
9 Eftertanke En sak som man inte alls tagit hänsyn till är att en del av den tillförda värmen kommer att gå åt till att höja bägarens temperatur. Det betyder alltså att vi har överskattat värdet på den specifika värmekapaciteten för vatten från våra mätdata. Genom att uppskatta hur mycket värme som går åt att värma bägaren kan vi få ett bättre värde på c. Bägaren består av plast (! PS 1,5 kg/dm 3, c PS 1,3 1 3 J/kg K). Utifrån bägarens höjd, diameter och plastens tjocklek kan man uppskatta plastens volym till ca dm 3 (kontrollera gärna!). Plastbägarens totala värmekapacitet kan man uttrycka på följande vis: C m! c "! V! c 1,5 V 1,3 1 3 J/K.. bägare bägare PS PS PS Tabell 2. Densitet för destillerat vatten. Appendix T ( C) ρ (kg/dm 3 ) T ( C) ρ (kg/dm 3 ) T ( C) ρ (kg/dm 3 ), , ,986 3,98 1, 35,9941 7,9778 5, ,993 75,9749 1,9997 4,9922 8, , ,992 85, ,9986 5,9881 9,9653 2, , , ,9971 6,9832 1,9584 9(9)
Värmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merNaturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära
Göteborgs Universitet Februari 2012 Fysik och Teknisk Fysik 11 sidor Bert Jansson/Ingvar Albinsson, rev. av Johan Borglin Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1)
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs meroch energikällor 14 Energiomvandlingar Inledning Fokus: Kommer energin att räcka till alla?
14 Energiomvandlingar och energikällor Inledning Kapitlets inledning på sid 276 277 i grundboken och sid 148 i lightboken handlar om vår energiförsörjning. Var kommer energin ifrån? Med hjälp av texten,
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 00-12 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-12. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterial
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merLaborationskurs i FYSIK A
Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merHjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått
Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merFYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9
FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska
Läs merDelprov A3 och Delprov B
Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merTekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion
Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion Målsättningen med laborationen är att förstå några samband i fysik. Vad är krafter och rörelse? Vad händer med
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merGrundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.
1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Läs merFacit till Testa dig själv 3.1
Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merSolpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank
Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merPROV ELLÄRA 27 oktober 2011
PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar
Läs merUppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton
Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merTENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.
Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:
Läs merKarlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1
Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs mer4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merLEGO Energimätare. Att komma igång
LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det
Läs merLägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)
Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merTEKNISKT BASÅR, FYSIK 1
TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1 INNEHÅLL LABORATION 1: ACCELERERANDE RÖRELSER OCH FRIKTION SID 2-7 LABORATION 2: VÄRME OCH DENSITET SID 8-11 LABORATION 3: ELEKTRISK MÄTNING OCH KRETSAR SID 12-14 Innan varje laboration
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 111 Sal KÅRA, T1 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt
Läs merFysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merInstuderingsfrågor Arbete och Energi
Instuderingsfrågor Arbete och Energi 1. Skriv ett samband (en formel) där kraft, arbete och väg ingår. 2. Vad menas med friktionskraft? 3. Hur stort arbete behövs för att lyfta en kartong som väger 5 kg
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2014
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs meren titt på lärarmaterial och elevtexter
en titt på lärarmaterial och elevtexter Ord och begrepp som lärarna antog vara svåra, ellära, åk 7 elektrisk laddning, elektroner, protoner, neutroner, atomkärna, attrahera, repellera, underskott/överskott,
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merKVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME
LABORATION (2B1111) KVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME Thomas Claesson KTH, IMIT, Materialfysik E-post: tcl@kth.se 060321/tc MÅLSÄTTNING 1. att bestämma ångbildningsvärmet, ångbildningsentalpin, experimentellt
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Teknisk Fysik kl.: Sal : Hörsalar
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2007-10-26 Institutionen för Teknisk Fysik kl.:14 00-18 00 Sal : Hörsalar Tentamen i FYSIK 2 för E (FFY143) Lärare: Stig-Åke Lindgren, tel 7723346, 0707238333, 874836 Hjälpmedel:
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merFrågor & Svar samt Spartips
Gårdstensbostäder presenterar Frågor & Svar samt Spartips om individuell mätning Juni 2010 Installation av individuell mätning finns nu snart i hela Gårdsten. Denna folder förklarar en del frågor som du
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Datorarkitektur och ellära Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig Tentamen: Ellära A154TG TGITT17, IT-tekniker 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-01-12 Tid: 09:00-12:00 Hjälpmedel:
Läs merKoppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merFläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!
PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,
Läs mer