Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk"

Transkript

1 Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi. Värmet i vår omgivning är att betrakta som förnybar energi, trots att temperaturpotentialen är liten eller obefintlig. Omgivningsvärmet kan utnyttjas för uppvärmningsändamål genom insats av arbete arbete som i denna betraktelse helt utgörs av icke förnybar energi, utvunnen från fossila bränslen eller kärnbränsle. Denna indirekta metod kan, sett till helheten, ge ett betydande bidrag till vår miljö, i form av minskade utsläpp av såväl värme som skadliga substanser. Möjligheterna att direkt utnyttja förnybara energikällor som solstrålning, vind och jordvärme är tyvärr rätt begränsade, och den potentiella positiva miljöeffekten liten. Ett undantag utgör naturligtvis vattenkraften som det i vissa länder finns rik tillgång på. Denna artikel syftar naturligtvis på intet sätt att argumentera mot olika sätt att direkt utnyttja förnybar energi. Sådana lösningar ska självfallet alltid väljas i första hand, där de ekonomiska realiteterna så tillåter. D en uttagbara arbetspotential som finns hos fossila bränslen och klyvbart material kallas exergi. Den utvunna exergin är av fysikaliska och naturlagsbetingade skäl alltid lägre än den satsade termiska energin. Med dagens teknik kan 50 till 58% av värmeenergin (värmevärdet) i fossila bränslen omvandlas till exergi vid förbränning i ett storkraftverk. Om värmet utnyttjas direkt för uppvärmningsändamål ligger nyttjandegraden mellan 90 och 100%. Värme för uppvärmning ligger på en låg temperaturnivå, dvs temperaturskillnaden mellan framledningsvattnet och omgivningen är liten. Med andra ord är erforderlig exergiandel hos värmeenergi för uppvärmning liten och med 100% bränsleenergi E går det att leverera flera gånger så mycket uppvärmningsvärme H. I enlighet med Carnot-principen uppgår den teoretiskt maximala mängden tekniskt arbete som går att utvinna från värmeenergi till A = E η C (1) där η C = T max T min <1 (2) T max vilket är detsamma som Carnot-verkningsgraden eller det exergetiska utbytet. Om vi Hans Ulrich Frutschi ABB Kraftwerke A som exempel väljer de båda temperaturerna T max = 1273 K (1000 C) och T min = 273 K (0 C) kommer det teoretiska arbetsutbytet (exergin) hos 100% tillförd värmeenergi att bli A = = 78,56% (3) 1273 Resterande 21,44% försvinner till omgivningen i form av spillvärme på temperaturnivån 0 C. Följaktligen är U = E A (4) I praktiken sker emellertid omvandlingen av värmeenergi till arbete inte under ideala förhållanden, utan det uppstår förluster som medför att den faktiska termiska verkningsgraden hos ett kraftverk ligger på knappt 2 3 av den teoretiska, eller ca 50% utgående från ovan angivna värden. Stora moderna värmekraftverk av kombityp eldade med fossil gas eller olja arbetar med högre T max och når i praktiken verkningsgrader mellan 50 och 58%. Låt oss nu betrakta samma förhållande från uppvärmningssynpunkt och fråga oss: Hur mycket uppvärmningsvärme kan utvinnas från 100% arbete? Redan lord Kelvin, han som gav sitt namn åt den absoluta temperaturskalan, insåg på sin tid att en liten mängd arbete kan ge upphov till en stor mängd värme i en omvänd termodynamisk process. Processen tar upp värme U från omgivningen, höjer dess temperatur till en nivå som gör den användbar för uppvärmningsändamål och adderar den till det värme som motsvaras av det tillförda arbetet A. Totalt står då följande värmemängd till förfogande för uppvärmning H = A + U (5) Här är det uppenbart frågan om den ideala värmepumpsprocessen. Ett exempel med T min = 273 K (0 C) som omgivningstemperatur och T max = 323 K (50 C) som temperatur hos framledningsvattnet ger i enlighet med Carnot-principen låg verkningsgrad. η C = T max T min = = 0,155 (6) T max 323 ABB Tidning 5/

2 Exergiandelen hos denna uppvärmningsvärme är alltså bara 15,5%. För den ideala värmepumpen gäller H = och 1 A = C A (7) η C U = ( C 1) A (8) Den teoretiska Carnot-värmefaktorn i en värmepump motsvarar alltså den inverterade Carnot-verkningsgraden. Följaktligen T C = max > 1 (9) T max T min Icke ideala processförhållanden reducerar värmefaktorn hos en verklig värmepump till knappt 50 % av Carnot-värdet. Med de max- och mintemperaturer på 323 respektive 273 K som vi antagit i exemplet får vi en värmefaktor på ca W 4-s 1-s C 150 C 1-s E 2-s 3-s T U = T H2 O =10 C Effektiva uppvärmningsanläggningar En kombination av kraftverk och värmepump kan skapa mycket effektiva anläggningar för värmeproduktion. En grundläggande princip är att en del av den elektriska energi som genereras i kraftverket matas in i värmepumpar. Låt oss anta att ett modernt värmekraftverk, som tex ett modernt kombikraftverk med gas- och ångturbinaggregat, producerar elektrisk energi med verkningsgraden 56% och att en värmepump som drivs med ström från detta kraftverk har en nettovärmefaktor på 3,5 (inklusive 10% eltransmissionsförluster). En insats på 100% bränsleenergi ger då värme för uppvärmningsändamål enligt följande: H = x A = 3,5 x 56% = 196%. Med andra ord dubbelt så mycket värme som en bra panna. Tabell 1 visar vilka värmemängder som kan produceras med olika kraftverksverkningsgrader och nettovärmefaktorer. Värdena baseras på respektive bränsles undre värmevärde Hu. De värden som kan uppnås med moderna anläggningar är markerade med rött. Värmefaktorer vid värmepumpsdrift och avtappningsdrift E Avtappningsdrift T Temperatur W Värmepumpsdrift T U Omgivningstemperatur T H2 0 Vattentemperatur El/värme-faktor 1-s, 2-s 1-stegs, 2-stegs etc. C Carnot-värmefaktor De viktigaste faktorerna som reducerar verkningsgraden är: Verkningsgrad hos kraftverkets turbin och generator Tabell 1: Värmemängder relativt insatt energimängd som går att uppnå med elektriskt drivna värmepumpar som matas från värmekraftverk η = % 2 H = % 2, % % % % % η H Värmepumpens värmefaktor Kraftverkets verkningsgrad Utvunnen värmeenergi T Verkningsgrad hos värmepumpmotorer och deras kompressor Frågan inställer sig omedelbart om det inte skulle vara effektivare att ta det för upp ABB Tidning 5/1996

3 Kraftvärmekoppling genom ångavtappning i jämförelse med värmepumpsdrift. Ångavtappning på bekostnad av en viss elektrisk effekt ger dubbelt så mycket värmeeffekt som värmepumpsdrift. a Ren elproduktion c Kraftvärmekoppling 350 MW elektrisk effekt 300 MW elektrisk effekt 700 MW spillvärme 350 MW värmeeffekt 400 MW spillvärme b Värmepumpsdrift 300 MW elektrisk effekt 175 MW värmeeffekt 575 MW spillvärme c 1050 MW 350 MW a b 700 MW 350 MW 1050 MW 300 MW 175 MW = MW WP 700 MW 50 MW 575 MW 350 MW 1050 MW 300 MW 350 MW = MW 300 MW 2 värmningsändamål nödvändiga värmet direkt från ångturbinen, vid en ur temperatursynpunkt lämplig punkt. Denna lösning skulle eliminera ovannämnda förluster. Det är just detta som sker vid avtappning av ånga för matning av ett fjärrvärmenät, vilket i detta fall erfordras för att distribuera det avtappade värmet. I stället för den eltransmissionsförlust som ligger inbakad i en värmepumps nettovärmefaktor får vi en värmeförlust på ca 10% i fjärrvärmenätet. Dessutom ligger temperaturnivån i ett fjärrvärmenät betydligt högre än hos framledningsvattnet i ett värmepumpsystem. Detta till trots är ångavtappning betydligt fördelaktigare än värmepumpdrift. 1 visar dels den teoretiska Carnot-effektfaktorn C och dels el/värmekvoten vid ångavtappning som funktion av framledningsvattentemperaturen. Omgivningstemperaturern har satts till 10 C. Även de värmefaktorer som kan uppnås med värmepumpar visas i diagrammet. Det framgår att fjärrvärmeöverföring, trots den betydligt högre framledningstemperatur som fordras, i detta fall ger ca dubbelt så hög värmefaktor som värmepumpar. 2 illustrerar resonemanget med ett ångkraftverk som har en termisk verkningsgrad på 33% (ett äldre kolkraftverk eller ett kärnkraftverk). Bild 2a motsvarar ren elproduktion MW termisk effekt omvandlas till 350 MW elektrisk effekt, medan 700 MW går förlorat i form av spillvärme som vid låg temperatur förs ut till ett kyltorn eller ett vattendrag. Bild 2b visar hur 50 MW elektrisk effekt avdelas för drift av värmepumpsystem på annan ort, med en medelvärmefaktor på 3,5. Detta ger en värmeeffekt på 175 MW, varav 125 MW hämtas av värmepumpen från omgivningen, tex från en flod eller en sjö. Här försvinner alltså bara = 575 MW som spillvärme. Bild 2c, däremot, visar vad som händer då en del av ångan tappas av från turbinen. Ångans temperatur är precis tillräckligt hög för att den ska kondenseras vid fjärrvärmenätets framledningstemperatur. Så mycket ABB Tidning 5/

4 7 6 η th = 70 % 60 Värmepotential hos de fossila bränslena gas och olja H H u netto η th Uppvärmningsvärme Undre värmevärde Nettovärmefaktor Termisk verkningsgrad Framledningstemperatur 90 C Ångavtappning Framledningstemperatur 120 C A A B C D Kombikraftverk, 90 C framledningstemperatur Bra ångpanna Högeffektiv ångpanna med rökgaskondensering Värmepumpdrift H/H u C B Direktvärmning D netto Värmepump olvvärme Radiatorvärme 30 ånga tappas av att återstoden ska räcka för att generera en elektrisk effekt på precis 300 MW, dvs samma effekt som återstår i bild 2b. Eftersom avtappningsdrift ger en värmefaktor = 7 blir emellertid värmeeffekten dubbelt så hög som i figur 2b 350 MW, och inte mer än 400 MW försvinner till kyltornet eller vattendraget. Enligt denna ytterst miljövänliga princip fungerar tex fjärrvärmenätet REFUNA som är kopplat till kärnkraftverket Beznau i nedre Aaredalen i Principschema för kombikraftverk med ångavtappning och leverans av elkraft till värmepumpsystem med fjärrförläggning 4 SN Kraftnät T asturbin K Kondensor M Motor V Förångare enerator AK Avgaspanna FN Fjärrvärmenät WP Värmepump WQ Värmekälla B Bränsle DT Ångturbin HS Värmesystem SN HS B K M WP T AK DT V FN K HS WQ 36 ABB Tidning 5/1996

5 Schweiz. Vid denna enkla och därför ytterst överskådliga jämförelse har överföringsförlusterna försummats. Bränslets värmepotential Förhållandet mellan nyttig värme och det undre värmevärdet kallas värmepotentialen hos ett fossilt bränsle 3 H pot = H/H u (10) med den tidigare definierade nettovärmefaktorn får vi H/H u = η netto (11) Diagrammet visar mycket tydligt de båda områdena värmepumpdrift och avtappningsdrift för fjärrvärmematning. Även om det senare alternativet är dubbelt så effektivt som det förra kan de inte direkt ställas mot varandra. Båda alternativen representerar metoder att få ut oerhört mycket mera nyttig värme ur bränslen än vad konventionella metoder tillåter. Det logiska sättet att tillämpa de båda beskrivna metoderna är att distribuera fjärrvärme i kraftverkets närmaste omgivningar, ett område med en omkrets på 20 till 30 km eller mera. Som komplement, nästan som en kraftverkets förlängda arm, installeras värmepumpsystem på lämpliga platser. Sådana platser kan vara vid floder, sjöar, reningsverk och grundvattenförekomster för att bara nämna de viktigaste möjligheterna. Schemat 4 visar hur de båda metoderna kompletterar varandra, med ett gaseldat kombikraftverk som bas. Sådana kombikraftverk når verkningsgrader mellan 50 och 58%, beroende på storlek och typ av bränsle. Bäst är verkningsgraden i kombikraftverk som eldas med fossil gas (naturgas). Vid en värdering av värmepotentialen i sådana anläggningar framstår deras betydelse för miljövänligt nyttjande av fossila bränslen med full klarhet. Montering av en gasturbin T24 i kraftverket ilbert, New Jersey, USA 5 De nya gasturbinerna T24 och tillämpas i stor skala är det under alla omständigheter T26 utnyttjar bränslet maximalt nödvändigt att bygga flera Med kombianläggningar av ABBs nya gasturbinfamilj kraftverk, för att kompensera den ökande med sekventiell förbränning 5 elförbrukningen. Dessa nya kraftverk kom- och med utgångspunkt från ett viktat årsmedelvärde mer att byggas enligt modernaste teknik på 90 C för fjärrvärmesys- och ersätta den till värme förvandlade temets framledningstemperatur kommer vi strömmen med elenergi som genererats till punkt A i 3, vilket motsvarar att den uttagna vid hög verkningsgrad. Följaktligen är det illets värmen är nästan fem gånger bränslustrerade betraktelsesättet fullt relevant i värmevärde. I jämförelse med en bra praktiken. värmepanna (punkt B) är det frågan om en förbättring med en halv storleksordning. Ett byte från en konventionell panna till en Förbrukning av primärenergi panna med rökgaskondensation (punkt C) för olika värmesystem är i sammanhanget snarast att betrakta 6 visar den procentuella förbrukningen av som ett lätt kosmetiskt ingrepp. primärenergi för framställning av 100% värmeenergi, Redan att använda strömmen från kraftverket utgående från olika metoders för att driva värmepumpar innebär värmepotential. Jämförelsen görs med direkta att bränslets värmevärde utnyttjas till ungefär värmeproduktionsprocesser. 200% (område D). Stapel 1 visar primärenergiförbrukningen Här skulle kunna invändas att befintliga hos en äldre och kraftigt överdimensionerad äldre kraftverk inte arbetar med så hög värmepanna med en medelverkningsgrad verkningsgrad. Det är riktigt, men om den på 67%. Stapel 2 är en värmepanna med termodynamiska uppvärmningsmetoden 90% verkningsgrad och stapel 3 en högeffektiv med ångavtappning och värmepumpar ska panna med rökgaskondensdation ABB Tidning 5/

6 150 energiform. Dess värde styrs av var den kommer ifrån. % P V Primärenergiförbrukning P V för olika uppvärmningsmetoder Röd Baserad på bränslets undre värmevärde rön Baserad på reaktorns termiska effekt 6 Slutsats Spillvärme från kraftgenerering som inte går ut till omgivningen, liksom omgivningsvärme som tas upp av värmepumpar går in under rubriken förnybar energi. Ju högre termisk verkningsgrad hos elgenereringen desto mer förnybar energi kan produceras för uppvärmningsändamål, med hjälp av en allt mindre andel insatt icke förnybar energi (bränsle). Den på detta sätt utvunna värmeenergin kan vara flera gånger större än den satsade bränsleenergin. I detta sammanhang visar den nya serien gasturbiner med sekventiell förbränning från ABB särskilt goda resultat. Stapel Uppvärmningsmetod Verkningsgrad % Transmissionsförluster Elkraft % Värme % 1 Äldre panna 67 2 Modern panna 90 3 Högeffektiv ångpanna 100 (med partiell rökgaskondensering) 4 Fjärrvärme från större ångpanna Värmepump som drivs med elkraft från kärnkraftverk ( netto = 3,5) 6 Värmepump som drivs med elkraft från kombikraftverk ( netto = 3,5) 7 Fjärrvärme från kärnkraftverk ( netto = 8,1) 8 Fjärrvärme från kombikraftverk ( = 8,1) där även en del av kondensationsvärmet i rökgasens ångkomponenter utnyttjas. Intressant i sammanhanget är stapel 4, som representerar avtappning av fjärrvärme från en panna med 90% verkningsgrad och med en antagen värmeförlust på 10 % i fjärrvärmenätet. Sett till bränsleekonomi och koldioxidutsläpp är detta ingen lyckad lösning. Stapel 5 visar förbrukningen av termisk reaktoreffekt vid matning av värmepumpsbaserade värmesystem med ström från kärnkraftverk. Resultatet får emellertid inte ställas i direkt jämförelse med stapel 3, eller sättas lika med denna, eftersom ett kärnkraftverk inte emitterar koldioxid. Om värmepumparna drivs med ström från ett fossilt eldat kraftverk med 56% verkningsgrad kommer primärenergiförbrukningen att bli den som framgår av stapel 6. Ändå bättre, så som redan beskrivits, är avtappning av ånga för fjärrvärme från ett kärnkraftverk (stapel 7). Stapel 8 slutligen representerar avtappning av ånga för fjärrvärme från ett modernt kombikraftverk av ABBs tillverkning, en anläggningstyp som redan från början är konstruerad för produktion av såväl elkraft som värme. Sistnämnda metod ger ca fyra gånger mer värme än en mycket bra ångpanna, eller till och med fem gånger mer än en ångpanna som matar ett fjärrvärmenät. Bränslemängden är hela tiden konstant. Fjärrvärme är inte en fast definierad Referenser [1] Frutschi, H. U.: Ökad värmepotential hos gas och olja vid termodynamiska uppvärmningsmetoder. ABB Tidning 4/91, [2] Stachel, K.; Haselbacher, H.; Frutschi, H. U.: Thermodynamic heating with various types of cogeneration plants and heat pumps. ITI Vol 8, ASME Cogen Turbo Power [3] Frutschi, H. U.: De nya gasturbinerna T24 och T26 historisk bakgrund till Advanced Cycle System. ABB Tidning 1/94, [4] Neuhoff, H.; Thorén, K.: De nya gasturbinerna T24 och T26, hög verkningsgrad tack vare sekventiell förbränning. ABB Tidning 2/94, 4 7. [5] Frutschi, H. U.: asturbiner med sekventiell förbränning för kraftvärmeverk. ABB Tidning 3/95, 4 9. Författarens adress Hans Ulrich Frutschi ABB Kraftwerke A Entwicklung asturbinen Ch-5401 Baden/Schweiz Fax: +41 (0) ABB Tidning 5/1996

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper För kombinerad produktion av värme och kraft, så kallad kraftvärmeprocess, kan ångturbiner, gasturbiner eller en kombination

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 Geotermisk energi -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 1 Sammanfattning Geotermisk energi är radioaktivt sönderfall som pågår i

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r. M2_ Energiformer Omvandling Marknadsutsikter

Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r. M2_ Energiformer Omvandling Marknadsutsikter M2 Energiformer Omvandling Marknadsutsikte r 1 Innehåll 1. // Energiformer 3. // Energimarknadsutsikter 1.1. Definitioner och omvandlingar 3.1. Primärt energibehov 1.2. Typiska egenskaper hos bränslen

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Klaus Lorenz, Rainer Tepe, Tomas Persson SERC Centrum för Solenergiforskning HÖGSKOLAN

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR 7 Utgåva Utökad med FoU avsnitt KÄLLO Den eviga kärnreaktorn Solen är inte bara viktig för vårt välbefinnande. Ur solen hämtar vi också det mesta av den energi vi använder och omvandlar den till ljus,

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand Värme ur vatten Värme enligt mått En Akvaterm-ackumulatortank kan kombineras med de flesta värmekällor oberoende av värmesystem. Akvaterms standardmodeller omfattar varmvattentankar för villor, allt från

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer