ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

Transkript

1 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Enligt nationella bedömningar kommer den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis att vara långsam, vilket syns också i Esbo. Enligt fullmäktigeavtalet är målnivån för årsbidraget ca 180 miljoner euro. Enligt bokslutet 2013 var årsbidraget 165 miljoner euro. Räknat utan engångsposter var det jämförbara årsbidraget 125 miljoner euro. Detta ligger 55 miljoner euro under en hållbar finansieringsnivå som de nuvarande investeringarna kräver. Fullmäktige godkände i mars 2014 ett program för produktivitet och balansering av ekonomin. Vid balanseringen av ekonomin ska staden utreda åtgärdernas verkningar på tjänsternas kvalitet och tillgången till kommunala tjänster. Riskerna för tjänsteproduktionen som sparbesluten orsakar samt eventuella kostnadsökningar på andra håll i staden som inbesparingarna medför måste bedömas. De långvarigt svaga konjunkturerna har försämrat sysselsättningen. Att sköta sysselsättningen i en svår ekonomisk situation förutsätter att stadsstyrelsen och stadens ledningsgrupp förbinder sig starkare och att sysselsättningsärenden flyttas upp till en strategiskt högre nivå. Stadens organisation för sysselsättningstjänster ska klargöras. De social-, närings- och sysselsättningspolitiska metoderna ska effektiveras och kunderna styras till de tjänster som de i första hand behöver. Fler åtgärder måste vidtas för att minska arbetslösheten särskilt bland unga. Syftet med barnskyddet är att säkerställa barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö och en balanserad utveckling. Kriterierna för placering av barn är höga och vård utom hemmet ska enligt lag i första hand ordnas som familjevård, och som institutionsvård endast om vården inte kan ordnas på annat håll med hjälp av tillräckliga stödåtgärder på ett sätt som motsvarar barnets bästa. Barnskyddsarbetet ska mera koncentreras på förebyggande barnskydd och tidigt ingripande. Familjevård utgör enligt lagen den primära formen för vård utom hemmet. Åtgärderna för att hitta fosterfamiljer och främja utbyggnaden av familjevården ska effektiveras. Koordinering av inomhusklimatsfrågor i staden har varit bristfällig. Sätten att följa upp lokalernas skick har utökats väsentligt och principerna för tillfälliga lokaler har godkänts. För att undvika extra kostnader måste reparationer av lokaler vid rätt tidpunkt tryggas. Som undervisningsarrangör har staden ett lagenligt ansvar att erbjuda ändamålsenliga lokaler. Esbo använder tre sinsemellan olika beställar-utförarmodeller. En ingående utvärdering av beställar-utförarmodellen och enhetliga mål för en utveckling av modellen saknas. I flerproducentsmodellen måste beställaren utvärdera vilket sätt som är mest helhetsekonomiskt förmånligt för hela staden och också observera riskerna för stadens egen produktion. Effekterna måste förutses i god tid, så att producenten kan bereda sig på förändringar i den egna verksamheten. I modellen med flera egna producenter är det operativa förverkligandet delat på koncernstaben och affärsverken. Överlappningen i uppgifter som observeras i enheterna som utnyttjar modellen med flera egna producenter måste avlägsnas. Dessutom använder Esbo en modell för centraliserad produktion. Revisionsnämnden anser att 22 av de 78 uppställda resultatmålen inte nåddes eller att det inte kan bedömas om målen nåddes. Resultatmålens uppgift är att styra stadens verksamhet i en bestämd riktning. Resultatmålen ska i större utsträckning riktas till sektorerna för att mäta deras tjänsteproduktion och för invånarnas tillgång till tjänster. Paula Viljakainen Revisionsnämndens ordförande UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

2 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

3 INNEHÅLL 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Genomförande av utvärderingen Rapportering i form av en utvärderingsberättelse Uppföljning av observationerna i utvärderingsberättelserna för UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Budgetutfallet för baskommunen Fondinvesteringar UTVÄRDERING AV DE STRATEGISKA MÅLEN Uppställning och rapporteringen av resultatmål Utvärdering av utfallet av resultatmålen Allmän förvaltning Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Teknik- och miljösektorn Affärsverkssektorn UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Stadens personal Stadens sysselsättningstjänster Upphandling och främjandet av en hälsosam konkurrens Social- och hälsovårdssektorn Köptjänsterna i social- och hälsovårdssektorn Barnskyddstjänster Bildningssektorn Ungdomstjänster Stöd- och specialundervisning i låg- och högstadierna Teknik- och miljösektorn Miljöcentralens verksamhet Affärsverket Lokalcentralen, stadens verksamhetslokaler Byggnadsinvesteringsprocessen Inomhusklimat och ersättande lokaler Affärsverkssektorn Affärsverket Esbo fastighetstjänster Affärsverket Esbo ekonomitjänster Beställar-utförar-modellen KONCERNSTYRNING Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt UNDERSKRIFTER BILAGA 1: HUR MÅLEN FÖR 2013 HAR NÅTTS BILAGA 2: UPPFÖLJNING AV DE VIKTIGASTE OBSERVATIONERNA I UTVÄRDERINGSBERÄTTELSERNA FÖR UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

4 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2013

5 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen bereda ärenden som gäller granskning av förvaltning och ekonomi för beslut i fullmäktige samt bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Nämnden ska dessutom se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Enligt stadens revisionsstadga ska revisionsnämnden utöver det som stadgas i kommunallagen bedöma huruvida förvaltningen och ekonomin samt servicen är ändamålsenligt skötta. Revisionsnämnden för fullmäktigeperioden hade följande 13 medlemmar samt personliga ersättare under revisionsåret 2013: Medlemmar Paula Viljakainen, ordförande Susanna Rahkonen, vice ordförande Sirpa Aarniolehto-Kotilainen Maria Van der Veer till /Marita Backman Antero Krekola Antero Laukkanen Mika Levänen Jarno Mäkelä Jaakko Ravald Simo Repo Maija Saimalahti Saara Mattero till /Arja Sääksvuori Ken Thilman Personliga ersättare Pirjo Söderström Marjo Matikka till /Rolf Heikkinen Lea Leskinen Marita Backman till / Liisa Sarvimäki-Paananen Elina Kinnunen Kristiina Drotár Marko Kivelä Tapio Valli Juhani Backman Pirjo Ajeti fram till /Susanna Aho Jari Äyhynmäki Arja Sääksvuori /Ulla Vuolle Gustav Båsk Till den externa revisionen hör förutom revisionsnämnden också en OFR-revisor och stadens enhet för extern revision som lyder under revisionsnämnden. Dessa är oavhängiga av stadens ledning och övriga organisation. Stadens lagstadgade OFRrevisor är OFR-samfundet BDO Audiator Ab med CGR Pasi Leppänen som ansvarig OFR-revisor. Externa revisionens uppgift är att bereda ärenden för revisionsnämnden och att bistå OFR-revisorn. Enhetens verksamhet styrs av revisionsnämndens utvärderingsprogram och av revisorns arbetsprogram. Enheten har fem vakanser och den leds av föredraganden i revisionsnämnden, stadsrevisor OFR Virpi Ala-aho. 1.1 Genomförande av utvärderingen Revisionsnämnden har gjort upp en utvärderingsplan som täcker hela fullmäktigeperioden och ett utvärderingsprogram för varje år. Som tema för fullmäktigeperiodens utvärdering valdes utvärdering av kvalitet, kostnadseffektivitet, kundorientering och produktionssätt vid produktion av tjänster som stadens egen verksamhet eller som köpta tjänster. Under utvärderingsperioden följs från 2014 beredningen av Berättelsen om Esbo, måluppställning, måluppfyllelse och effekt samt stora investerings- och utvecklingsprojekt. Dessutom uppföljs observationerna i tidigare utvärderingsberättelser. 1 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

6 År 2013 låg utvärderingens tyngdpunkt på tjänster för unga och stadens lokalförvaltning. Utvärderingen bygger på Esbostrategin för och annat skriftligt material, på hörande av sakkunniga och nämndernas ordförande samt på kontroller och utredningar utförda av externa revisionen. Vid revisionsnämndens möten har behandlats frågor som gäller allmän förvaltning, finansiering, investeringar, affärsverk och koncernen samt mer omfattande utvärderingshelheter och -principer. Revisionsnämndens utvärderingsmöten under revisionsåret Utlåtande om uppföljningsrapport I till fullmäktige Allmän förvaltning: Esbostrategin och resultatmålen Upphandlingar, avtalsstyrning och bekämpning av grå ekonomi Svaren på utvärderingsberättelsen för Bildningssektorn: stöd- och specialundervisning i låg- och högstadieskolorna Teknik- och miljösektorn, lokalcentralen: stadens lokaler och lokalförvaltning Revisorns mellanrapport Revisionsnämndens utlåtande om månadsrapporten för oktober till fullmäktige Allmän förvaltning: budgetprocessen, investeringsprogrammen, stora investeringsprojekts verkningar på driftsekonomin, stadens skuldsättning Koncernstyrning: HNS Revisorns mellanrapport, utvärderingsberättelsens innehåll Affärsverkssektorn: framskridandet av ibruktagandet av Esbos beställar-utförarmodell Beredning av utvärderingsberättelsen Bokslut Personalberättelse Godkännande av utvärderingsberättelsen Revisionsberättelsen Revisionsnämnden är indelad i två sektioner som har utvärderat stadens verksamhet och ekonomi i enlighet med den ansvarsfördelning som nämnden fastställt. Den första sektionen har 2013 utvärderat social- och hälsovårdssektorn samt finska och svenska dagvården och utbildningen. Första sektionens möten under revisionsåret Social- och hälsovårdssektorn: barnskyddstjänster Koncernförvaltningen och social- och hälsovårdssektorn: stadens sysselsättningstjänster Bildningssektorn: aktuella utmaningar för finska och svenska högstadier och gymnasier Social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn: projekt som får utomstående finansiering Social- och hälsovårdssektorn: köptjänster Den andra sektionen har utvärderat teknik- och miljösektorn, affärsverkssektorn samt kultur-, idrotts- och ungdomstjänsterna inom bildningssektorn. Andra sektionens möten under revisionsåret Teknik- och miljösektorn: miljötjänster Bildningssektorn: ungdomstjänster Affärsverkssektorn: affärsverket Esbo fastighetstjänster Teknik- och miljösektorn: byggnadsinvesteringsprocesser Affärsverkssektorn: Esbo ekonomitjänster och serviceenheten upphandlingstjänster 2 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

7 1.2 Rapportering i form av en utvärderingsberättelse Revisionsnämnden lämnar årligen en utvärderingsberättelse till fullmäktige med observationer och rekommendationer. Revisionsnämnden ger därtill utlåtanden till fullmäktige om uppföljningsrapport I för januari juli och om oktobers månadsrapport. I kapitel två i utvärderingsberättelsen presenteras revisionsnämndens bedömning av stadens ekonomiska situation och av budgetutfallet för år I kapitel tre utvärderas hur stadens och koncernens strategiska mål nåtts och behandlas de resultatmål som enligt revisionsnämndens bedömning inte har nåtts eller vars utfall inte kan bedömas. I kapitel fyra presenteras de övriga utvärderingarna av stadens verksamhet och i kapitel fem Utvärdering av koncernen. I bilaga 1 bedöms hur målen för år 2013 har nåtts och i bilaga 2 uppföljs observationerna i utvärderingsberättelserna för Revisionsnämndens observationer och rekommendationer presenteras på gul botten. Utvärderingsberättelsen överläts till ordförande för stadsfullmäktige Utvärderingsberättelsen publicerades på stadens webbplats och ett meddelande om den delades ut till media på publiceringsdagen. Utvärderingsberättelsen behandlas av fullmäktige Tryckta utvärderingsberättelser delas ut till ledamöterna i Esbo stadsfullmäktige och ledande tjänsteinnehavare. Dessutom skickas utvärderingsberättelsen till stadens bibliotek och samservicekontor samt till intressenter. 1.3 Uppföljning av observationerna i utvärderingsberättelserna för Fullmäktige behandlade utvärderingsberättelsen för 2012 på sitt sammanträde och ålade stadsstyrelsen att begära utredningar av nämnderna om de åtgärder som har vidtagits eller som ska vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen samt lämna utredningen till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden. Dessutom beslutade fullmäktige att uppdra åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut beakta de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Nämndernas utredningar behandlades av fullmäktige i samband med uppföljningsrapport I i september Revisionsnämnden följer årligen upp hur rekommendationerna i tidigare utvärderingsberättelser följts. Utvärderingsberättelsen för 2013 tar särskilt upp barnskydd, den specialiserade sjukvården, stadens förvaltning av lokaler och ibruktagandet av den interna beställar-utförar-modellen. Observationer och rekommendationer om dessa tas därför inte upp i bilaga två. Revisionsnämnden lyfter speciellt fram observationer ur tidigare utvärderingsberättelser om tillgången till hälsovård och omsättningen på läkare och rapporterar hur de framskridit. Enligt uppföljningen av rekommendationerna som gavs fullmäktigeperioden har staden inte tillräckligt åtgärdat flera av de missförhållanden som revisionsnämnden lyft fram eller så är åtgärderna inte slutförda. Brådskande åtgärder ska vidtas för att åtgärda missförhållandena. I budgeten och ekonomiplanen ska reserveras tillräckliga resurser för att genomföra åtgärderna. Stadsstyrelsens och nämndernas utredningar för utvärderingsberättelsen ska innehålla information om vilka åtgärder som har vidtagits och en schemalagd plan med ansvarsfördelning över framtida åtgärder. 3 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

8 Tillgång till hälsovård Revisionsnämnden har under förra fullmäktigeperioden flera gånger tagit upp frågan om att det tar för lång tid att komma till hälsocentralläkarens mottagning. I utvärderingsberättelsen för 2011 konstaterades att tillgången till hälsostationernas tjänster verkar ha blivit ännu sämre än förr. Dessutom konstaterade revisionsnämnden att tillgången till läkare och omsättningen ska undersökas och att personalbristen ska lösas genom en flexibel personalpolitik. I utvärderingsberättelsen för 2012 har revisionsnämnden konstaterat att ledningen av hälsostationerna och de allmänna verksamhetsförutsättningarna ska förbättras och att arbetet vid hälsostationerna ska utvecklas så att läkarna upplever att hälsostationerna i Esbo är intressanta arbetsplatser. Fullmäktige behandlade 2012 en redogörelse som getts som svar på en fråga från 2011 om tillgången till hälsovård. En motion från 2011 om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården behandlades av fullmäktige i mars Då remitterade fullmäktige motionen för ny beredning så att stadsstyrelsen bereder ett åtgärdsprogram för att förkorta köerna. Motionen konstaterades vara slutbehandlad i juni Regionförvaltningsverket bad på våren 2013 om en utredning om hälsostationsköerna. Åtgärder och tillgången till hälsovård 2013 År 2013 gjordes flera utvecklingsåtgärder för att förbättra tillgången till hälsocentralstjänster. En koordinator anställdes på viss tid för att rekrytera läkare under sommaren År 2013 anskaffades 164 månadsverken genom att rekrytera 24 färdiga allmänläkare av vilka de flesta erbjöds visstidsanställning på nio månader. Dessutom anställdes tre medicine kandidater för sommaren. Läkarnas arbete och arbetstider har anpassats och procent av läkarna jobbar deltid. Nästan 12 procent av läkarna sade upp sig 2011, men efter det har andelen minskat. I januari augusti 2013 var 48 procent av läkarna ordinarie anställda. Andelen ordinarie anställda läkare har stigit men 2009 års nivå har ännu inte uppnåtts. Läkarnas lokala tjänstekollektivavtal har tagits i bruk stegvis från Avtalet har fått läkarnas lönenivå att stiga. Läkarsituationen varierar vid olika hälsostationer och vid olika tidpunkter, men situationen har förbättrats från året innan. I och med förordningen om rådgivningsverksamhet samt skoloch studerandehälsovård har en allt större del av läkarnas arbetsinsats riktats till förebyggande hälsokontroller för barn och unga. För att lösa problemet med att nå hälsostationerna per telefon togs ett återuppringningssystem i bruk. Vid hälsostationerna besvaras alla samtal under samma dag och systemet har tekniskt sett fungerat nästan klanderfritt. Återuppringningen sker i genomsnitt inom 36 minuter. Väntetiderna till icke-brådskande läkarmottagning har på en del av hälsostationerna blivit kortare tack vare köpta tjänster och effektivering av verksamheten. Kölistorna avstod man ifrån sommaren UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

9 Väntetid (dygn) till läkarmottagning vid hälsostationerna i Esbo i augusti och december 2012 och 2013 (i genomsnitt) T3-värde vid hälsostationerna augusti 2012 december 2012 augusti 2013 december 2013 Alberga Kilo Gröndal Hagalund * Mattby *42 * Bolarskog *42 * Esboviken *42 * Stensvik *42 * Samaria * Kalajärvi *42 * Oma Lääkärisi Esbotorget Källa: Hälsovården * Teknisk beteckning (42=kölista, 6 veckor), upphört sommaren 2013 Vid årsskiftet var T3-medianen för väntetid till icke-brådskande vård hos en hälsocentralläkare 26 dagar. Med T3 avses den tredje lediga tiden till läkarmottagning. Då förvrängs statistiken inte av avbokade tider. Hälsostationen Oma Lääkärisi Esbotorget som staden anskaffat från en privat serviceproducent påbörjade sin verksamhet våren Köerna till hälsostationen Samaria och Kalajärvi hälsostation har minskats. Verksamheten vid hälsostationerna har utvecklats för att klargöra olika funktioner och för att förbättra tillgången till tjänster. Social- och hälsovårdsnämnden gav en beredningsuppmaning om omvärdering av hälsostationsverksamheten. Alternativa sätt att producera hälsostationstjänster behandlades av social- och hälsovårdsnämnden i november 2013, som beslutade att det används alternativa produktionssätt för att komplettera den egna tjänsteproduktionen. Tillgången till hälsovård varierar fortfarande enligt område och tidpunkt. Utvecklingsåtgärderna ska fortsätta så att det är möjligt att få icke-brådskande vård hos läkare överallt i staden inom tre veckor i enlighet med fullmäktigeavtalet. Stadens hälsostationer ska göras till lockande arbetsplatser genom att ytterligare förbättra arbetshälsan och utveckla ledningen vid dem. 5 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

10 2 UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Enligt bedömare kommer den ekonomiska utvecklingen i Finland att vara långsam under de följande åren. De långvarigt svaga konjunkturerna har försämrat sysselsättningen. I Esbo fortsätter den kraftiga folkökningen och förändringarna i befolkningsstrukturen. Enligt fullmäktigeavtalet ska årsbidraget vara ca 180 miljoner euro så att investeringarna kan bekostas med internt tillförda medel. Årsbidraget visar hur stor del av inkomstfinansieringen som kan användas till investeringar, placeringar och låneamorteringar. Stadens årsbidrag, investeringar och årsbidragsbehov Baskommun, affärsverk och balansenheter Miljoner euro Årsbidrag Bruttoinvesteringar Årsbidragsbehov Kapitalinvesteringen i HRM 2010 har eliminerats. Källa: Strategi- och ekonomienheten 2014 Enligt bokslutet 2013 var årsbidraget 164,8 miljoner euro. Utan inverkan av extraordinära finansiella intäkter och ändrad tidtabell för redovisningen av skatter var det jämförbara årsbidraget 124,8 miljoner euro, vilket är 56 miljoner euro under den finansieringsnivå som de pågående investeringsprojekten kräver. Resultatet var 56,1 miljoner euro, vilket är 59 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten. Det oväntat goda resultatet berodde på extraordinära finansiella intäkter och ändrad tidtabell för redovisningen av skatter. Utan dessa hade resultatet varit 16 miljoner euro. För att balansera ekonomin och stäcka kostnadsökningen vidtog sektorerna sparåtgärder enligt anvisningar hösten Fullmäktige godkände i mars 2014 ramarna för ett program för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU). Målet är att minska utgifterna, öka verksamhetsinkomsterna, se över tjänsteutbudet och förbättra produktiviteten med 70 miljoner euro i staden och i stadskoncernen, så att ekonomin hålls i balans och stadens finansiella ställning är någorlunda god. En tillräcklig investeringsförmåga ska säkras. 6 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

11 Skatteinkomsterna, verksamhetsintäkterna och statsandelarna Skatteinkomster Bokslut 2012 BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Kommunalskatt på förvärvsinkomster 1 067, ,4 1123, ,1 Samfundsskatt 116,1 110,2 110,2 109,0 Fastighetsskatt 65,7 68,0 68,0 69,1 Skatteinkomster totalt 1 249, , , ,2 Skatteintäkterna överskred den ursprungliga budgeten med 5,5 miljoner euro. Skatteintäkterna ökade med 4,6 procent från Jämförelse med tidigare år försvåras av utförda rättelser och ändrade tidtabeller för redovisningen av influtna skatter. Justeringar av kommunalskatten, samfundsskatten och kommungruppens andel av samfundsskatten förbättrade stadens skatteintäkter en aning. Nettoverkan av tidtabellsändringen var 10 miljoner euro. När denna beaktas ökade skatteintäkterna med 3,9 procent från Verksamhetsintäkterna var 278,7 miljoner euro och ökade med 10,3 procent från Statsandelarna för driftsekonomin utföll enligt den ursprungliga budgeten och var 40,5 miljoner euro. Stadens verksamhetskostnader efter kontogrupp Verksamhetskostnader efter kontogrupp 2013, miljoner euro Personalutgifter Köp av tjänster Förnödenheter Bidrag Övriga kostnader totalt Källa: Strategi- och ekonomienheten 2014 Verksamhetskostnaderna var 1 573,8 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna ökade med 4 procent från De största utgiftsposterna är köp av tjänster och personalkostnader. För köp av tjänster användes 686 miljoner euro Personalkostnaderna var 614 miljoner euro. Vid balanseringen av ekonomin ska staden utreda åtgärdernas verkningar på tjänsternas kvalitet och tillgången på kommunala tjänster. Staden ska bedöma riskerna av sparbesluten för tjänsteproduktionen och uppnående av målen. Staden ska också beakta eventuella av sparbesluten förorsakade kostnadsökningar i stadens andra förvaltningar. 7 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

12 Stadens investeringar och lånestock I den ursprungliga budgeten var baskommunens, affärsverkens och balansenheternas investeringar 243 miljoner euro. I den ändrade budgeten var investeringarna 293 miljoner euro. Enligt bokslutet var investeringarna 225 miljoner euro Efter avdrag av statens finansieringsandelar var nettoinvesteringarna 180 miljoner euro Av baskommunens investeringar finansierades hälften med internt tillförda medel Den andra hälften täcktes med 40 miljoner euro ur fonden för utveckling av basservicen samt 116 miljoner euro i lån och statsandelar. Långfristiga lån amorterades med 62,7 miljoner euro. Den jämförbara lånestocken utan koncernkontots saldo i kortfristiga lån var i slutet av året 211,7 miljoner euro, 812 euro per invånare. Enligt fullmäktigeavtalet ska staden för att kunna prioritera investeringar göra ett långsiktigt investeringsprogram som revideras årligen. Ur programmet ska framgå hur investeringsobjekten påverkar driftsekonomin och finansieringskostnaderna under hela sin livscykel, hur investeringarna påverkar människorna (bedömning av projektens konsekvenser för människornas hälsa och välfärd) och hur de påverkar produktiviteten. Stadskoncernens investeringar Stadskoncernens bruttoinvesteringar var 497,3 miljoner euro år Tillväxten jämfört med fjolåret var 68 miljoner euro. Staden investerar också till exempel i Västmetron, Esbo sjukhus, Lärobacken och äldrecentret i Alberga. Stadskoncernens lånestock ökade med 314 miljoner euro år Lånen per invånare var euro Koncernlån, euro per invånare 2013 Källa: De stora städernas bokslut för 2013 Enligt budgeten är stadskoncernens investeringar 600 miljoner euro 2014 och investeringsprogrammet för är 2,6 miljarder euro. De största investeringsprojekten är schemalagda till UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

13 Ombyggnaden och tillbyggnaden av skolor och daghem i offentlig-privat samverkan utförs av stadens helägda bolag Kiinteistö Oy Espoon Toimitilat. Fullmäktige har godkänt borgen för bolagets lån. Stadskoncernens dotterbolag finansierar sina investeringar endast med lån. Det är svårt att förutsäga stora projekts totalkostnader. Trots detta måste staden redogöra för hur projektet finansieras och dess verkningar på driftsekonomin, så att informationen om projektets alla verkningar är tillräcklig när besluten fattas. När projekten framskrider ska staden utföra och presentera omfattande uppföljande kalkyler. 2.1 Budgetutfallet för baskommunen Budgetutfallet för baskommunens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster* 199,6 240,5 283,2 284,1 295,8 300,8 Utgifter 1 364, , , , , ,1 *Från bokslutet för 2011 inkluderar inkomsterna tillverkning för eget bruk. Baskommunens verksamhetsinkomster överskred den ändrade budgeten med 5,0 miljoner euro. Utgifterna överskred den ändrade budgeten med 2,4 miljoner euro. I bokslutet uppges felaktigt verksamhetsutgifterna i den ursprungliga budgeten vara 1 666,0 miljoner euro. Budgetutfallet för den allmänna förvaltningens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster* 6,2 9,2 1,7 0,1 0,3 0,6 Utgifter 53,1 60,0 39,2 45,6 43,4 59,3** Boksluten 2011 och 2012 är inte jämförbara, eftersom personal och verksamheter flyttade från allmän förvaltning till affärsverkssektorn i början av *Inkluderar från 2011 tillverkning för eget bruk. **Inkluderar 17,2 miljoner euro i internt bidrag till lokalcentralen. Den allmänna förvaltningens inkomster överskred den ändrade budgeten med 0,3 miljoner euro. Överskridningarna på inkomstsidan består av lönekostnader för investeringsprojekt som allokerats från Tillverkning för eget bruk samt av en ersättning på 0,14 miljoner euro till allmän förvaltning för försäljningsvinsten av mark som tillhört en samkommun som upplöstes Efter avdrag av 17,2 miljoner euro i internt bidrag till lokalcentralen underskred kostnaderna den ändrade budgeten med 1,3 miljoner euro. Personalkostnaderna underskreds när avgifterna för förtida ålderpension och förtidspension underskred budgeten med 0,3 miljoner euro. I köp av tjänster underskred marknadsföring av Berättelsen om Esbo, FoU, medlemsavgifter i förbund, utbildning och advokater budgeten med 0,7 miljoner euro. 9 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

14 Budgetutfallet för social- och hälsovårdssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster* 64,6 67,9 70,3 75,5 78,5 80,1 Utgifter 587,2 631,1 680,6 705,1 724,1 723,6 *Inkluderar från 2011 tillverkning för eget bruk. Sektorns inkomster överskred den ändrade budgeten med 1,6 miljoner euro. De största överskridningarna var 0,7 miljoner euro i äldreomsorgen och 0,6 miljoner euro i familje- och socialtjänsterna. Sektorns utgifter underskred den ändrade budgeten med 0,5 miljon euro. Anstaltsvård ersattes med öppenvård så att andelen patienter i anstaltsvård minskade från 2,3 procent till 1,9 procent. Äldreomsorgens utgifter underskred budgeten med 2 miljoner euro. Familje- och socialtjänsterna underskred utgifterna med 1,4 miljoner euro på grund av ändringar i de egna barnskyddsanstalternas verksamhet och handikappservicens uteblivna köp av arbets- och dagverksamhet för sina klienter. Sektorstaben underskred utgifterna med 1,3 miljoner euro. Hälsovårdens utgifter överskreds med 4,2 miljoner euro. Av överskridningen gick 3,7 miljoner euro till köp av tjänster av HNS. Sektorn använde 12,8 miljoner euro till inhyrning av arbetskraft, vilket överskred budgeten med 3,5 miljoner euro. Social- och hälsovårdssektorns utgifter har från 2010 till 2013 ökat med 23,2 procent. Verksamhetsutgifterna har ökat med 6,3 7,8 procent per år. Utgiftsökningen har koncentrerats till specialsjukvård och utkomststöd. Budgetutfallet för bildningssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Ursprunglig BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster* 34,9 39,5 41,6 42,1 43,0 44,8 Utgifter 580,0 604,0 634,9 677,0 670,2 663,7 *Inkluderar från 2011 tillverkning för eget bruk. Sektorns (inkl. nettobudgeterade enheter) inkomster överskred den ändrade budgeten med 1,8 miljoner euro. Av inkomsterna är 0,6 miljoner euro tillverkning för eget bruk. Finsk utbildnings inkomster överskred den ändrade budgeten med 0,4 miljoner euro. Idrottstjänsternas inkomster överskreds med 0,3 miljoner euro. Finsk utbildnings (inkl. nettobudgeterade enheter) utgifter underskred den ändrade budgeten med 6,5 miljoner euro. Svenska rums utgifter underskred den ändrade budgeten med 1,5 miljoner euro. Idrottstjänsternas utgifter underskred den ändrade budgeten med 0,9 miljoner euro. Ungdomstjänsternas utgifter underskred den ändrade budgeten med 0,3 miljoner euro. Den övriga bildningssektorn underskred utgifterna med 0,4 miljoner euro. Arbetarinstitutets verksamhetsbidrag överskred den ändrade budgeten med 0,1 miljoner euro och stadskulturens med 0,4 miljoner euro. 10 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

15 Budgetutfallet för teknik- och miljösektorns driftsekonomi (inklusive de nettobindande resultatenheternas inkomster och utgifter) Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster* 93,9 123,2 139,8 136,9 144,1 145,6 Utgifter 144,1 192,4 213,7 210,7 203,7 201,1 *Inkluderar från 2011 tillverkning för eget bruk. I teknik- och miljösektorn finns två nettobindande uppgiftsområden, 415 Uppdrag åt privatkunder och 418 Byggandets interna tjänster, vars verksamhetsbidrag följde budgeten. Deras utgifter och inkomster ingår i sektorns siffror i tabellen ovan. Utan de nettobindande uppgiftsområdena var sektorns utgifter i den ursprungliga budgeten 78,0 miljoner euro och inkomsterna 152,7 miljoner euro. I den ändrade budgeten var utgifterna 94,7 miljoner euro och inkomsterna 154,3 miljoner euro. I bokslutet var inkomsterna 96,6 miljoner euro och utgifterna 152,2 miljoner euro. Sektorns inkomster utan nettobindande enheter överskred den ändrade budgeten med 1,9 miljoner euro och utgifterna underskred den ändrade budgeten med 2,1 miljoner euro. Budgetutfallet för affärsverkssektorns förvaltnings- och utvecklingsenhets, informationsteknikstjänsters och stadsfaktas driftsekonomi Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster - 0,7 29,8 29,8 29,8 29,8 Utgifter - 0,8 32,5 27,9 27,3 23,4 I affärsverkssektorn finns två nettobindande resultatenheter. Deras utgifter och inkomster ingår i sektorns siffror i tabellen ovan. Sektorns inkomster var 29,8 miljoner euro i den ursprungliga budgeten och inte 29,4 miljoner euro som det står i bokslutet. Sektorns utgifter var 27,9 miljoner euro i den ursprungliga budgeten och inte 27,5 miljoner euro som det står i bokslutet. Resultatet för den nettobudgeterade resultatenheten J03 Informationsteknik skulle enligt budgeten vara 0,8 miljoner euro. Utfallet var 3,9 miljoner euro. Resultatet för den nettobudgeterade resultatenheten J04 Stadsfakta skulle enligt budgeten vara positivt. Utfallet var 0,4 miljoner euro. Budgetutfallet för baskommunens (exklusive affärsverk, balansenheter och fonder) investeringar Miljoner euro Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Urspr. BU 2013 Ändrad BU 2013 Bokslut 2013 Inkomster 214,1 29,0 34,3 54,7 54,7 45,6 Utgifter 252,8 119,6 137,8 142,7 170,8 150,1 Investeringsinkomsterna underskred den ändrade budgeten med 9 miljoner euro. Västmetrons statsandelar var i budgeten 53,1 miljoner euro, men Västmetrons inkomster och utgifter underskreds med 9 miljoner euro. Baskommunens investeringsutgifter underskred den ändrade budgeten med 20,7 miljoner euro. Den största avvikelsen visade investeringarna i fasta konstruktioner och anläggningar, som underskred budgeten med 8 miljoner euro. 2.2 Fondinvesteringar 11 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

16 Staden har fem fonder som utgör separata balansenheter: investeringsfonden för basservice och markanskaffning, fonden för utveckling av basservicen, fonden för utveckling av näringar och sysselsättning, skadefonden samt fonden för social kreditgivning. Dessutom har staden en investeringsfond. Målet för stadens placeringsverksamhet är att uppnå en så stor avkastning som möjligt inom de godkända risknivåerna. Fullmäktige får rapporter om fonderna i uppföljningsrapport I för januari juli och i bokslutet. Fondmedel används för att nödvändiga investeringar ska kunna genomföras och för att lånestocken och andra långfristiga åtaganden ska hållas på en rimlig nivå. Placeringen av stadens medel i olika egendomsslag Fonder och kassamedel efter förmögenhetsslag, marknadsvärde (miljoner euro) Statslån 15,7 % Företagslån investment grade 10,8 % Företagslån high yield 8,3 % Företagslån övriga 3,6 % Utvecklingsmarknadslån 1,8 % Korta ränteplaceringar 33,9 % Depositioner och kontanter 0,9 % Aktier 22,4 % Övriga 2,6 % Källa: Förhandsbesked om stadens bokslut 12/2013 Placeringarnas marknadsvärde var 664 miljoner euro i slutet av 2013 mot 593 miljoner euro i slutet av Största delen är fondplaceringar i olika egendomsslag. 12 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

17 Förändringar i fondernas bokföringsvärden år 2013 Fond Investeringsfonden för basservice och markanskaffning Fonden för utveckling av basservicen Fonden för utveckling av näringar och sysselsättning* Balansräkning Räkenskapsperiodens överskott Förändringar i lån från kommunen Uttag/ insättning Förändringar i kapitalet totalt Balansräkning Investeringsfonden** Skadefonden Fonden för social kreditgivning*** TOTALT Källor: bokslutet 2013 och balanseringsrapporten 2013 *I fonden för utveckling av näringar och sysselsättning var 20,7 miljoner euro investeringar och 29,1 miljoner euro var andra bestående aktiva, såsom markområden i slutet av **I investeringsfonden var endast 8,3 miljoner euro investeringar i slutet av Balansvärdet 81,1 miljoner euro beror på en statsandel som returnerades till fonden. Medlen placerades under ***Fonden för social kreditgivning har inte haft placeringsegendom , utan dess balansräkning består av krediter som social- och hälsovårdsnämnden har beviljat. Esbos fondplaceringar är jämförelsevis stora i kommunsektorn. Stadens fonder har därför huvudsakligen jämförts med pensionsfonderna. Avkastningen av staden fonder var i snitt 6,5 procent och varierade mellan 1,6 procent och 7,9 procent Avkastningen av pensionsbolagens fonder var i snitt 6,7 procent och varierade mellan 0,3 procent och 9,8 procent Fondernas placeringar med marknadsvärde Fond Investeringsfonden för basservice och markanskaffning Fonden för utveckling av basservice Fonden för utveckling av näringar och sysselsättning Placeringarnas värde Avkastning från årets början ( ) Avkastning från årets början % ,9 Fondöverföringar under året , ,6 Investeringsfonden ,6 Skadefonden ,6 TOTALT , Källa: Balanseringsrapport Placeringsinstrumentens värde följer anskaffningspriset eller, om marknadsvärdet vid bokslutsdagen är lägre än anskaffningspriset, enligt marknadsvärdet. Avkastningen av investeringsfonden för basservice och markanskaffning var 7,9 procent 2013 och sedan fonden grundades 27,5 procent. Avkastningen av fonden används inte samtidigt som medlen i fonden för utveckling av basservicen, utan läggs till fondkapitalet. Avkastningen av fonden för utveckling av basservice var 3,0 procent 2013 och sedan fonden grundades 52,6 procent. Uttaget ur fonden var i enlighet med budgeten 40 miljoner euro år Arvodena till fondförvaltarna av de två största fonderna (fonden för investeringar i bastjänster och markanskaffning och fonden för utveckling av basservicen) var 1,48 miljoner euro 2013 och 1,13 miljoner euro år Esbo stads placeringar är jämförelsevis stora i kommunsektorn. Avkastningen var god år Placeringsverksamhetens risker ska följas upp och planerna uppdateras vid behov. 13 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

18 3 UTVÄRDERING AV DE STRATEGISKA MÅLEN Här behandlas Esbostrategin för och uppställningen, utfallet och utvärderingen av resultatmålen. I nästa års utvärderingsberättelse bedöms utfallet av den nya strategin, Berättelsen om Esbo. 3.1 Uppställning och rapporteringen av resultatmål Esbostrategin godkändes av fullmäktige i september 2009 och den reviderades i september I strategin definieras utvecklingsriktningen för stadens verksamhet under de närmaste åren. Strategins grund utgörs av verksamhetsidén, värderingarna och visionen. Esbostrategin har fem synvinklar: ekonomi, personal, tjänsteförsörjning, kunder och kommunbor samt en vital och konkurrenskraftig stad med hållbar utveckling. Sektorer och resultatenheter har genomfört strategin med styrkort och program för verkställande av strategin. I Esbostrategin uppställs mål för fullmäktigeperioden och årliga resultatmål. Dessa är sådana gentemot fullmäktige bindande mål för verksamheten och ekonomin som avses i kommunallagen. I styrkorten i budgetboken har dessutom antecknats sektorns egna mål. De är inte bindande gentemot fullmäktige. År 2013 uppställde fullmäktige 78 bindande resultatmål. I antalet ingår alla resultatmål i sektorernas styrkort. En del är samma för alla och förekommer i flera styrkort. Resultatmålen markeras i budgetboken med fet stil. Stadsstyrelsen ska enligt kommunallagen i sin verksamhetsberättelse redogöra för hur fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i staden och stadskoncernen. Revisionsnämnden ska bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin i staden och stadskoncernen har uppnåtts och sedan rapportera resultaten till fullmäktige. Utfallet av målen rapporteras till fullmäktige i Uppföljningsrapport I och i oktober månads rapport. Förhandsbeskedet om bokslutet för 2013 gavs åt fullmäktige i februari Samtidigt visades sektorernas styrkort, där det har uppskattats hur målen för 2013 har nåtts. Den slutliga rapporteringen av hur väl resultatmålen har nåtts presenteras för fullmäktige i bokslutets verksamhetsberättelse i maj Bokslutets uppfattning om hur målen nåddes 2013 Målet nåddes BOKSLUTET FÖR 2013 Målet nåddes delvis Målet nåddes inte Ekonomi Personal 5-1 Tjänsteförsörjning * Kunder och kommunbor 9-1 En vital och konkurrenskraftig stad med hållbar utveckling TOTALT *Utfallet av affärsverkssektorns resultatmål för utveckling av e-tjänster och för tillgängliga tjänster kan inte bedömas 14 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

19 Fullmäktige godkände avvikande utfall för 16 mål vid behandlingen av månadsrapporten för oktober i december Avvikelsernas antal var 14. Flera av resultatmålen ingick i samtliga sektorers styrkort och en eventuell avvikelse beaktas således i flera kort. I bokslutet konstateras att det efter fullmäktiges behandling har framkommit att fyra resultatmål, vars avvikelser godkändes i december, ändock uppnåddes Dessa resultatmål gällde utvecklingen av stadens verksamhetsbidrag, årsbidrag och produktivitet samt andelen anställda med invandrarbakgrund i teknik- och miljösektorn. 3.2 Utvärdering av utfallet av resultatmålen Revisionsnämnden har bedömt hur resultatmålen har nåtts De av fullmäktige uppställda resultatmålen för budgetåret är bindande och de uppnås endast i den form som de uppställts. I bokslutet redogörs förutom för de uppnådda och inte uppnådda resultatmålen också för flera resultatmål som delvis uppnåtts. Revisionsnämnden har årligen i utvärderingsberättelsen presenterat observationer om mål och utvärderingskriterier. Revisionsnämnden har särskilt framhävt att målen och kriterierna ska vara tydliga, mätbara, effektiva för kundens vidkommande och realistiska. Målen ska ställas tillräckligt högt. I bokslutet ska åtgärderna för att genomföra målet beskrivas, så att det går att bedöma i vilken grad målet har nåtts. Revisionsnämndens bedömning av hur resultatmålen har nåtts 2013 Målet nåddes REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Nämnden anser liksom bokslutet att målet inte nåddes Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes* Det kan inte bedömas om målet nåddes Ekonomi Personal Tjänsteförsörjning Kunder och kommunbor En vital och konkurrenskraftig stad med hållbar utveckling TOTALT *De resultatmål som enligt bokslutet har nåtts delvis har antecknats i kolumnen Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes Enligt bokslutet nåddes inte 12 av de mål som fullmäktige ställt eller de nåddes endast delvis. Dessutom kan utfallet av två resultatmål inte bedömas. Nivån för när eller tolkningen av hur ett resultatmål nåtts kan inte mildras förrän fullmäktige godkänner det i en budgetändring. Revisionsnämnden anser att 22 av de 78 uppställda resultatmålen inte nåddes eller att det inte kan bedömas om målet nåddes. 15 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

20 Det kan inte bedömas om resultatmålet för tjänsters tillgänglighet har nåtts, eftersom tillgänglighetsplanen och målen för tillgänglighet inte varit i kraft. Beredningen pågår. Ett tillgänglighetsprogram måste utan dröjsmål beredas för godkännande av fullmäktige. Resultatmålens uppgift är att styra stadens verksamhet i en bestämd riktning. Det ska ställas flera resultatmål för sektorernas tjänsteproduktion och för invånarnas tillgång till tjänster. I följande siffror presenteras de 14 mål som enligt revisionsnämndens bedömning inte nåddes och de 8 mål vars utfall inte kunde bedömas. I tabellen har antecknats om fullmäktige har godkänt avvikelsen Allmän förvaltning Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Kan inte bedömas I den allmänna förvaltningens styrkort hade koncernstaben 18 resultatmål för år Revisionsnämnden anser att 7 av resultatmålen inte nåddes eller att det inte kan bedömas om målet nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförda åtgärder Stadens ägande och medlemskap i samfund har bedömts och nödvändiga fortsatta åtgärder beretts. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet delvis, eftersom stadens viktigaste ägande bedömdes Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom utredningarna av de samfund där stadens andel är mindre än 20 procent fortsätter Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Metod för bedömning av ledning Ledningen har utvecklats, det finns mätare för utvärdering och den första mätningen har utförts. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet inte, eftersom en metod för utvärdering av ledning inte har tagits fram Ett projekt som ska pågå hela fullmäktigeperioden att utveckla ledning startade i november Utveckling av ledningen ingår i åtgärderna Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes. 16 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

21 Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning E-tjänster som tagits i bruk/planerats (%) Tjänsteprocesser förnyas och e- tjänster tas i bruk enligt en utvecklingsplan Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet inte, eftersom alla projekt inte har nått sina mål för Det har rapporterats att 70 procent av resultatmålet har nåtts. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförande av tillgänglighetsplanen Tjänsterna är tillgängliga. Det kan inte bedömas om resultatmålet nåddes, vilket avviker från bokslutets uppfattning. Enligt bokslutet nådde koncernstaben resultatmålet. Revisionsnämnden anser att det inte kan bedömas om målet har nåtts, eftersom tillgänglighet enligt vad koncernstaben har rapporterat endast beaktas vid nybyggnad och ombyggnad. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Mätning av centrala tjänster. Enhetlig mätning utgör ett redskap för ledningen. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet delvis, eftersom förenhetligandet av tjänster inte är färdigt. Revisionsnämnden anser att målet inte nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Programmet om kulturell mångfald har godkänts. Ett program för kulturell mångfald har upprättats Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet inte, eftersom programmet blir färdigt vintern Enligt en utredning är beredningen av programmet kopplad till beredningen av de förvaltningsövergripande programmen. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes. Fullmäktige godkände programmet för kulturell mångfald Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Ledningen vid Esbo stad, Aaltouniversitetet, Metropolia och Laurea träffas regelbundet för att säkerställa att ramavtalen och målen följs. Esbo är en bra och initiativrik partner för Aaltouniversitetet, Metropolia och Laurea. Samarbetets ramar och mål bestäms i ramavtal som justeras årligen. Det går inte att avgöra om målet har nåtts. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet delvis. Samarbetet mellan Aaltouniversitetet och Esbo stad blir hela tiden tätare och mångsidigare. Revisionsnämnden anser att det utifrån resultatkortets uppgifter inte uttömmande kan bedömas om resultatmålet har nåtts, eftersom där inget sägs om ramavtal. 17 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

22 3.2.2 Social- och hälsovårdssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Kan inte bedömas Social- och hälsovårdssektorn hade 15 resultatmål för år Revisionsnämnden anser att fyra resultatmål för ekonomin och ett för tjänsteförsörjningen inte nåddes eller att det inte kan bedömas om de nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Verksamhetsbidrag, euro Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet inte. Verksamhetsbidragets underskott var större än i den ursprungliga budgeten. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Jämförbara styckkostnader Produktionskostnaderna och styckkostnaderna för de centrala tjänsterna minskar och övervakningen av dem är i sin ordning. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet delvis. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom produktionskostnaderna och styckkostnaderna för en del av de centrala tjänsterna ökade från Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförda åtgärder Produktivitetsmål har avtalats med samfunden i huvudstadsregionen och med koncern- och delägarsamfunden. Det går inte att avgöra om målet har nåtts. Enligt bokslutet nåddes resultatmålet. Revisionsnämnden anser att det utifrån resultatkortets uppgifter inte kan bedömas om resultatmålet har nåtts, eftersom där konstateras att målets innehåll är avvikande. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Indexjusterade styckkostnader och kostnader per invånare Produktiviteten i HNS ökar och kostnaderna per invånare minskar. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes resultatmålet inte, eftersom kostnaderna per invånare enligt rapporteringen ökade mera än kostnadsnivån. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom kostnaderna per invånare ökade 7,4 procent från fjolåret, fastän de enligt målet skulle minska. Ökningen var ca 60 euro per invånare. 18 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013

23 Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförande av tillgänglighetsplanen Tjänsterna är tillgängliga. Det kan inte bedömas om resultatmålet nåddes, vilket avviker från bokslutets uppfattning. Enligt bokslutet nåddes resultatmålet. Revisionsnämnden anser att det inte kan bedömas om målet har nåtts, eftersom tillgänglighet enligt vad social- och hälsovårdssektorn har rapporterat endast beaktas vid nybyggnad och ombyggnad Bildningssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Kan inte bedömas Bildningssektorn hade 13 resultatmål för år Revisionsnämnden anser att ett resultatmål för ekonomin och två för tjänsteförsörjningen inte nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförda åtgärder Produktivitetsmål har avtalats med samfunden i huvudstadsregionen och med koncern- och delägarsamfunden. Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet nåddes målet inte. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom sektorn inte har avtalat om produktivitetsmål med samfunden i huvudstadsregionen och med koncern- och delägarsamfunden Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning E-tjänster som tagits i bruk/planerats (%) Tjänsteprocesser förnyas och e- tjänster tas i bruk enligt en utvecklingsplan från Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Enligt bokslutet har resultatmålet inte uppnåtts. Genomförandet av webbformulären för bidragsansökan har stannat upp för att upphandlingen av en plattform för e-tjänster utreds. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes. Mätare/utvärderingskriterium Resultatmål år 2013 Revisionsnämndens bedömning Genomförande av tillgänglighetsplanen Tjänsterna är tillgängliga. Det kan inte bedömas om resultatmålet nåddes, vilket avviker från bokslutets uppfattning. Enligt bokslutet nåddes resultatmålet. Revisionsnämnden anser att det inte kan bedömas om målet har nåtts, eftersom tillgänglighet enligt vad bildningssektorn har rapporterat endast beaktas vid nybyggnad och ombyggnad. 19 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2013