ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT"

Transkript

1 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30 resultatmål för år Revisionsnämnden anser att 11 av dessa inte nåddes. Berättelsen om Esbo genomförs bland annat med hjälp av fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Revisionsnämnden har utvärderat genomförandet av tre av programmen. Möjligheterna till verkningar med god genomslagskraft som programmen öppnar för har inte ännu utnyttjats fullt ut. Programmen består av enskilda goda projekt, men de kännetecknas av bristande koordinering. De verksamhetsmodeller som programmen funnit goda ska tas i bruk. Ökningen av skatteinkomsterna har varit låg i flera år nu. Skatteinkomsterna och statsandelen uppgick till miljoner euro år 2014, vilket var 1,1 procent mer än år Verksamhetsintäkterna var 271 miljoner euro, en minskning på 2,9 procent. Verksamhetskostnaderna var miljoner euro, en ökning på 3,4 procent. De största kostnadsposterna var köp av tjänster, 713 miljoner euro, och personalkostnader, 628 miljoner euro. Verksamhetskostnadernas ökning avtog, men ökningen är fortfarande stor i förhållande till skatteintäkternas och verksamhetsintäkternas utveckling. Problem som staden har att tampas med under den pågående fullmäktigeperioden är folkökningen, förändringar i befolkningsstrukturen och försämringen av sysselsättningsläget. Befolkningsstrukturen har ändrats så att servicebehovet har ökat ännu snabbare än folkmängden. Ekonomiska utmaningar och ett ökande investeringsbehov kräver en ökning av produktiviteten. Därför godkände fullmäktige ett program för produktivitet och balansering av ekonomi våren Revisionsnämnden anser att programmet ska leda till bestående ändringar av verksamhetssätten. För sektorernas produktivitetsökning ska det ställas konkreta mål och det ska presenteras mätbara uppgifter om resultatet. För att nå en lösning på problemen som dyker upp måste omfattningen av serviceutbudet bedömas för att utförandet av stadens grundläggande uppgifter ska gå att trygga. Vid utvärderingen av 2014 års verksamhet var ett fokusområde stadens ledningssystem. Centrala styrmedel vid ledningen är budgeten och ekonomiplanen samt Berättelsen om Esbo. En fungerande intern kontroll är en förutsättning för god ledning och förvaltning. För den interna kontrollen svarar alla organ och alla tjänsteinnehavare som är chefer. Vid skapande och upprätthållande av god praxis vid ledning och förvaltning betonas den högsta ledningens roll. Projektet för ledning i Esbo fortsätter hela fullmäktigeperioden. Målet är att förbättra ledningen och arbetshälsan i stadens organisation. Revisionsnämnden har utvärderat hur ägar-beställar-utförarförfarandet fungerar årligen. Stadsstyrelsen beslutade i december 2014 att ägar-beställar-utförarförfarandet ska utvecklas. Revisionsnämnden utvärderar om de utvecklingsåtgärder som startats är tillräckliga för att avlägsna de problem som observerats och för att förbättra produktiviteten. De tjänster som det är stadens skyldighet att ordna ska i enlighet med invånarnas fördel skaffas kostnadseffektivt och köp av tjänster ska bygga på de lösningar som är totalekonomiskt mest fördelaktiga och inte på deloptimering. Arbetsgruppens förslag torde föreläggas fullmäktige i maj En reform av stadens ägarpolitik och av koncernanvisningarna har i programmet för produktivitet och balansering av ekonomi schemalagts till åren Samarbetet ska förbättras mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna inom ägarstyrningen samt med koncernsamfundens styrelsemedlemmar. Paula Viljakainen Revisionsnämndens ordförande UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

2 Innehåll 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET UTVÄRDERING AV MÅLEN I BERÄTTELSEN OM ESBO Uppställning och rapporteringen av resultatmålen i Berättelsen om Esbo Utvärdering av utfallet av resultatmålen Allmän förvaltning Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Teknik- och miljösektorn Affärsverkssektorn... 6 De förvaltningsövergripande programmen Invånarna deltar Livskraft för äldre Sund ungdom UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Utvärdering av genomförandet av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Utvärdering av budgetutfallet sektorsvis Fondinvesteringar UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Stadens ledningssystem Stadens personal Uppföljning av ägar-beställar-utförarförfarandet Översikt över uppföljningen av stadens sysselsättningstjänster Social- och patientombudsmannens, handikappombudsmannens och tillgänglighetsombudsmannens rapporter Social- och hälsovårdssektorn Hälsostations- och jourverksamheten Mental- och missbrukarvårdstjänster samt långtidsbostadslöshet Boendetjänster för personer med funktionsnedsättning Stöd för närståendevård Bildningssektorn Verksamhetsmodellerna inom förskoleundervisningen samt vid övergången till lågstadiet och vidare till högstadiet Skolornas lokalisering inom finsk och svensk utbildning Skolornas självutvärdering Kulturtjänster Teknik- och miljösektorn Stadsstrukturen och trafiklederna Gatu- och parkförvaltningen Stadsmätning och geoteknik Affärsverkssektorn UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

3 4.9.1 Affärsverket Esbo Logistik Affärsverket Esbo Personaltjänster KONCERNSTYRNING Utfallet av målen för den regionala ägarstyrningen i samkommunerna HRT och HRM HRT:s och HRM:s ägarstyrning i Esbo UNDERSKRIFTER BILAGA 1: Utfallet av resultatmålen för BILAGA 2: Uppföljning av centrala observationer i utvärderingsberättelserna BILAGA 3: Revisionsnämnden och utvärderingsprogrammet år UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

4 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Revisionsnämndens och externa revisionens uppgifter Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen bereda ärenden som gäller granskning av förvaltning och ekonomi för fullmäktige samt bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Enligt revisionsstadgan ska revisionsnämnden bedöma huruvida förvaltningen, ekonomin och servicen är ändamålsenligt skötta. Den externa revisionen utförs av en OFR-revisor som är oavhängig av stadens övriga organisation och ledning samt av enheten för extern revision som lyder under revisionsnämnden. Enhetens uppgift är att bereda ärenden för revisionsnämnden och att bistå stadens revisor. Den externa revisionens verksamhet styrs av revisionsnämndens utvärderingsprogram, enhetens egna utvärderingsprogram samt revisorns arbetsprogram. Utvärderingsplanen och utvärderingsrapporten för 2014 Revisionsnämnden har en utvärderingsplan för fullmäktigeperioden och ett utvärderingsprogram för varje år. Som tema för fullmäktigeperiodens utvärdering valdes utvärdering av kvalitet, kostnadseffektivitet, kundorientering och produktionssätt vid produktion av tjänster som stadens egen verksamhet eller som köpta tjänster. Under utvärderingsperioden följs uppställningen, utfallet och effekten av målen i Berättelsen om Esbo samt stora investerings- och utvecklingsprojekt. Dessutom uppföljs observationerna i tidigare utvärderingsberättelser. Vid utvärderingen av 2014 års verksamhet var ett fokusområde stadens och koncernens ledningssystem. Utvärderingen bygger på Berättelsen om Esbo och andra dokument, på hörande av sakkunniga tjänsteinnehavare och nämndernas ordförande samt på kontroller och utredningar som utförts av externa revisionen. Utvärderingsberättelsen överläts till fullmäktiges ordförande Utvärderingsberättelsen har publicerats på stadens webbplats och media har fått ett pressmeddelande. Utvärderingsberättelsen behandlas av fullmäktige Den tryckta utvärderingsberättelsen distribueras till fullmäktigeledamöterna, ledande tjänsteinnehavare och intressenter samt till stadens bibliotek och samservicekontor. Revisionsnämndens observationer och rekommendationer presenteras på gul botten. Behandlingen av utvärderingsberättelsen för 2013 Fullmäktige ålade stadsstyrelsen att begära utredningar av nämnderna om de åtgärder som har vidtagits eller som ska vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen för år 2013 samt lämna utredningen till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden. Dessutom uppdrog fullmäktige åt stadsstyrelsen att vid nästa budgetberedning och i bokslutet beakta de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Nämndernas utredningar behandlades av fullmäktige i samband med uppföljningsrapporten i september år

5 2 UTVÄRDERING AV MÅLEN I BERÄTTELSEN OM ESBO 2.1 Uppställning och rapporteringen av resultatmålen i Berättelsen om Esbo Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt av de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Sektorerna har sina egna berättelser som härletts ut Berättelsen om Esbo. I budgeten för 2014 ställdes 30 resultatmål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Fokusområdet Resurser och ledning har 18 resultatmål, fokusområdet Invånare och tjänster 6 resultatmål och fokusområdet Livskraft och konkurrenskraft har 6 resultatmål. Sektorernas resultatmål markeras i budgetboken med fet stil. I styrkorten finns dessutom mål som sektorerna ställt sig själv och över vilka de rapporterar till nämnder eller direktioner. För affärsverken finns i budgeten bindande resultatmål som gäller kravet på avkastning av grundkapitalet, resultatet och investeringarna. Utfallet av målen rapporteras årligen till fullmäktige i uppföljningsrapporten för januari juli, i oktober månads rapport, i förskottsbokslutet och i bokslutet. I sektorernas styrkort framförs uppskattningar om hur väl målen förverkligats. Berättelsen om Esbo. Bild: RED Fullmäktige godkände i samband med månadsrapporten för oktober i december 2014 sju avvikelser från resultatmålen. Av dessa nåddes sex resultatmål inte enligt bokslutet, men däremot nåddes koncernstabens resultatmål att verksamhetsbidraget inte underskrider den ursprungliga budgeten. Dessutom godkändes avvikelser från resultatmålen för två affärsverk, av vilka affärsverket Esbo stadstekniks resultat emellertid uppnåddes enligt det ursprungliga målet. Beredning av resultatmålen och mätarna Utgångspunkten är att det ska gå att mäta målen antingen kvalitativt eller kvantitativt. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelserna fört fram observationer om målen och utvärderingskriterierna, där den speciellt framhäver att målen och kriterierna ska vara tydliga, mätbara, effektiva för kunden och realistiska. Målen ska ställas tillräckligt högt. 2

6 Kommunförbundets rekommendation ger exempel på lämpliga mål. Ett kvantitativt mål kan till exempel gälla antalet tomter som planläggs. Ett kvalitativt mål kan till exempel mätas med en enkät om kundtillfredsställelsen. Ett mål kan gälla ett penningvärde och vara bundet till en viss tidpunkt. Detta kan till exempel gälla målen för bostadsproduktionen. Bedömningen av befolkningseffekter kan mätas kvalitativt genom ökningen i invånarantalet, kvalitativt genom kundtillfredsställelse eller genom influtna skatteinkomster per område. Målet kan vara en enstaka åtgärd som beskriver hur verksamhetens kvalitet utvecklas, till exempel arbetet med en servicenätsutredning. Vid mätningen av effekter kan både kvalitativ och kvantitativ mätning utnyttjas. Exempel på kvantitativa mätare som beskriver välfärd är en ökning i sysselsättningen och en sänkning i sjukfrånvaron. (Myllyntaus, Oiva (red.) Kuntaliiton suositus, Kunnan ja kuntayhtymän talousarvio ja -suunnitelma 2011) Resultatmålens uppgift är att styra stadens verksamhet i den riktning som fullmäktige beslutat. Målen och mätarna ska vara tydliga och entydiga, och utgångs- samt målnivån ska anges. Mätarna ska väljas så att staden har en möjlighet att påverka måluppfyllelsen genom egna åtgärder eller tillsammans med övriga aktörer. Det finns ett behov av fortsatt utveckling av mätarna i enlighet med kommunförbundets rekommendationer. 2.2 Utvärdering av utfallet av resultatmålen Revisionsnämnden har bedömt hur de bindande resultatmål som ställts av fullmäktige har nåtts. I tabellen visas en bedömning av hur målen nåddes per fokusområde. Revisionsnämndens bedömning av hur resultatmålen nåtts 2014 Resultatmålen per fokusområde Målet nåddes REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Nämnden anser liksom bokslutet att målet inte nåddes Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes Resurser och ledning Invånare och tjänster Livskraft och konkurrenskraft TOTALT Enligt bokslutet nåddes inte åtta av de mål som fullmäktige ställt upp. Revisionsnämnden anser att 11 av de 30 uppställda resultatmålen inte nåddes. I följande siffror presenteras de 11 resultatmål som enligt revisionsnämndens uppfattning inte nåddes. I tabellen har det antecknats om fullmäktige på grundval av måluppfyllelsen i oktober godkände avvikelsen från resultatmålet Allmän förvaltning Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Av koncernstabens tio resultatmål uppnåddes sex stycken inte enligt bokslutet. Revisionsnämnden instämmer i bedömningen att följande resultatmål inte uppnåddes: 3

7 Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Stadens produktivitet ökar minst 1 procent. Det index- och befolkningskorrigerade verksamhetsbidragets ändring i procent Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Verksamhetsbidraget minskade med 1,4 procent. Minskningen påverkades av en ökning av utgifterna samt den svaga inkomstutvecklingen som berodde på konjunkturen. Produktiviteten förbättrades vid produktionen av en del av stadens tjänster, men som helhet nåddes inte den ökning av produktiviteten som låg som mål. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Ägarpolitiken, koncernanvisningarna och övriga huvudsakliga anvisningar som berör koncernen är i bruk. Godkännande och ibruktagande av ägarpolitiken och anvisningarna. Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) En reform av anvisningarna inleddes år 2014 men beredningen är inte slutförd. En reform av ägarpolitiken och av koncernanvisningarna har i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin schemalagts till åren Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Revisionsnämndens bedömning Stadens interna roller och ansvar stöder ägarpolitiken och koncernstyrningen. Samarbetet mellan koncernstaben och sektorerna samt kvaliteten på styrning och beredning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Interna roller och ansvar har definierats och verkställt, men de gäller väsentligen ägarpolitiken och koncernanvisningarna som torde föreläggas för beslut år Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Siffervärdet för den s.k. matrisen för arbetshälsa ökar med minst ett år 2014 jämfört med år Matrisen för arbetshälsa Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser liksom bokslutet att målet inte nåddes. Värdet på matrisen för arbetshälsa sjönk med 0,5 från år Matrisen anknyter till resultaten från Kommun10 och den inkluderar till exempel sjukfrånvaro, arbetsbelastning, målinriktning i arbetsgemenskapen och olycksfall. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Andelen anställda med invandrarbakgrund närmar sig andelen invånare med invandrarbakgrund. Andelen anställda med invandrarbakgrund i procent i förhållande till andelen av befolkningen i procent. Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser liksom förhandsbeskedet i bokslutet att målet inte nåddes. Andelen anställda med invandrarbakgrund var 5,6 procent i slutet av år 2014 och 5,1 procent i slutet av år Andelen har ökat i riktning med målet, men mindre än andelen av befolkningen. De slutliga uppgifterna om befolkningsökningen kommer i maj Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Revisionsnämndens bedömning Esbos näringslivsprogram har gjorts upp tillsammans med de centrala interna och externa intressentgrupperna. Näringslivsprogrammet är färdigt och verkställandet av programmet har ombesörjts Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) Näringslivsprogrammet torde skrivas under våren Utvecklingsprogrammen Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet samt Hållbar utveckling har definierat de näringspolitiska målen. 4

8 2.2.2 Social- och hälsovårdssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Social- och hälsovårdssektorn hade sex resultatmål. Revisionsnämnden anser att tre av dessa inte nåddes. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Produktiviteten ökar minst 1 procent Reella kostnader/invånare Mätning av produktiviteten Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) De reella kostnaderna per invånare var euro år 2014, då de år 2013 var euro. Kostnaderna ökade med 0,7 procent, då man beaktar en inflation på 1,2 procent. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten Verksamhetsbidrag, miljoner euro Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige ) I den ursprungliga budgeten var verksamhetsbidraget 660,7 miljoner euro och i bokslutet var underskottet 667,8 miljoner euro, vilket är mer än i den ursprungliga budgeten. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Väntetiden till den ickebrådskande mottagningen är under 21 dagar T3 (den tredje lediga tiden), hälsostationens median. Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Enligt bokslutet nåddes resultatmålet på stadsnivå. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom väntetiden på en del av hälsostationerna överskred 21 dagar. Till exempel var väntetiden till läkarmottagningen vid Stensviks hälsostation i snitt över 30 dagar år 2014, och i Mattby underskreds resultatmålet (under 21 dagar) inte de månader för vilka det fanns statistik, visar uppgifterna om hur vårdgarantin uppfyllts. Å andra sidan köpte man mottagningstider för kunderna vid Mattbys och Bolarskogs hälsostationer och uppgifterna om detta ingår inte i T3-uppföljningen (den tredje lediga tiden) Bildningssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Bildningssektorn hade sex resultatmål som alla rapporterades ha uppnåtts. Revisionsnämnden anser att följande resultatmål inte nåddes: Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Utbildningssamkommunen Omnias effektivitet (sysselsättning och placering inom fortsatta studier) förbättras. Utbildningsstyrelsens resultatfinansieringsmätare Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Bokslutet bedömde att resultatmålet nås i sin helhet. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte uppnåddes, eftersom andelen studerande som placerades i fortsatta studier förblev på samma nivå. Enligt mätarna för resultatfinansiering 2015 sysselsattes 51,7 procent av de utexaminerade och 2,0 procent fortsatte med påbyggnadsstudier. I uppgifterna för resultatfinansiering för 2013 uppgavs att andelen sysselsatta var 47,5 procent och andelen som inlett påbyggnadsstudier 2,0 procent. 5

9 2.2.4 Teknik- och miljösektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Teknik- och miljösektorn hade sex resultatmål av vilka samtliga uppgavs ha uppnåtts. Revisionsnämnden anser att ett resultatmål inte nåddes: Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Siffervärdet för den s.k. matrisen för arbetshälsa ökar med minst ett år 2014 jämfört med år 2013 Matrisen för arbetshälsa. Hälsorelaterad frånvaro (dagar per årsverke). Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Värdet på matrisen för arbetshälsa ökade med 0,7. Enligt revisionsnämnden uppfylldes resultatmålet inte, eftersom värdet inte ökade med minst ett. Matrisen för arbetshälsa inkluderar bland annat sjukfrånvaro, arbetsbelastning, målinriktning i arbetsgemenskapen och olycksfall. Affärsverket Lokalcentralens avvikelse från det bindande resultatmålet Affärsverket Lokalcentralen hade ett mål på ett överskott på 7,6 miljoner och för detta ansöktes om avvikelse av fullmäktige Fullmäktige sänkte målet till 5,3 miljoner euro. Det ändrade målet nåddes Affärsverkssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte Affärsverkssektorn hade två resultatmål som båda rapporterades ha uppnåtts. Revisionsnämnden instämmer i bedömningen om att målen uppnåddes. Affärsverket Esbo stadstekniks avvikelse från resultatmålet För affärsverken inom affärsverkssektorn ställdes separata resultatmål. Affärsverket Esbo stadsteknik hade ett resultatmål om att affärsverkets resultat skulle vara positivt och för detta ansöktes om avvikelse av fullmäktige Målet nåddes emellertid. 2.3 De förvaltningsövergripande programmen Åren verkställs Berättelsen om Esbo bland annat genom förvaltningsövergripande utvecklingsprogram, vilka är 1) Invånarna deltar, 2) Livskraft för äldre, 3) Hållbar utveckling, 4) Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet samt 5) Sund ungdom. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen styrs i samarbete mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare från olika sektorer. Programmens mål godkändes av fullmäktige år 2013 och resultaten från 2014 rapporterades i februari i år. 6

10 År 2014 utvärderade revisionsnämnden hur tre av programmen verkställts och nämnden följer upp verkställandet av samtliga program under programperioden. De verksamhetsmodeller som de förvaltningsövergripande programmen funnit goda ska tas i bruk. Möjligheterna till verkningar med god genomslagskraft som programmen öppnar för har ännu inte utnyttjats fullt ut. De ansvariga för de program som utvärderats måste definieras noggrannare och strukturerna i de övre nivåerna av programmen måste beskrivas. Programmen består av enskilda goda projekt, men de kännetecknas av utspriddhet och bristande koordinering Invånarna deltar År 2014 genomfördes fyra mål och sju åtgärder inom utvecklingsprogrammet Invånarna deltar. Arbetet grundar sig på Esbo stads modell och redskap för programledning. Programmets mål 2014 Åtgärder Uppföljning Ett fungerande beslutsfattande Givande gräsrotsaktivitet Olika gruppers delaktighet beaktas. Öppet deltagande och medinflytande utvecklas. Hur kan jag påverka? Modellen Vår park för skötsel och iståndsättning av närområdena Ett sätt för gräsrotsaktivitet i nya områden En kartläggning av evenemang och möjligheterna att utöka frivilligarbetet Projektet Muotoile!Maa Pilotkurserna Passion för livet Så här gör vi i Esbo! Mätta resultat (på skalan 1 5): 1) kommuninvånarnas möjligheter att påverka, medeltal 2,96 2) kommuninvånarnas tillfredsställelse med kommunens förtroendevalda, medeltal 2,88 Modellen Vår park har provkörts i tio områden. För områdena har man gjort upp skötselavtal enligt partnerskapsprincipen mellan de ansvariga och staden. Avtalen definierar principerna för städning och iståndsättning. Man har bedömt en utvidgning av modellen och avlägsnat hinder för gräsrotsaktivitet. Styrgruppen har bekantat sig med deltaktighet bland barn och unga i daghemmen och skolorna. Äldre och personalen har engagerats i utvecklingen av sin omgivning. En pilotkurs har skräddarsytts för invandrarkvinnor och handledare för personer i samma situation har utbildats. Främjande av möjligheterna att använda sociala medier vid beredningen av beslut. En utökning av dialogen med kommuninvånarna. De mätta resultaten: kommunikation om kommunens tjänster, medeltal 3,53 (på skalan 1 5). Programmet Invånarna deltar beskriver kommuninvånarnas lagstadgade rättigheter att delta. Dessa omfattar bland annat kommuninvånarnas initiativrätt, rätt att söka ändring i beslut och ett krav om öppen förvaltning. I programmet saknas dock olika sätt att utöka kommuninvånarnas möjligheter att påverka samt utvecklingsåtgärder. I framtiden måste man på en bredare front göra det möjligt för kommuninvånarna att delta i planeringen och genomförandet av programmet. 7

11 2.3.2 Livskraft för äldre Antalet äldre i Esbo ökar snabbt. År 2013 bodde över 90 procent av Esbobor över 75 år i sina egna hem och den största delen av dem utnyttjade samma tjänster som de övriga kommuninvånarna. Användningen av e-tjänster och informationssökning har ökat, men information och tjänster som produceras på traditionellt sätt behövs också. År 2014 verkställdes utvecklingsprogrammet genom olika projekt och åtgärder. Programmets mål 2014 Åtgärder/Resultat Uppföljning Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre Äldre bor hemma Smidig närståendevård Ensamheten minskar Förebyggande verksamhetsmodeller med låg tröskel har utvecklats och tagits i bruk. Hälsokurser har kört igång på olika håll i staden. En servicekarta för seniortjänster har gjorts och vanliga frågor har samlats in. Man har kommit överens om en utbildning med samservicekontorens personal, med målet att förbättra rådgivningen av äldre som en närtjänst. En informations- och rådgivningskampanj för tillgängligt boende pågår En individuell servicehandledningsmodell för boende har utvecklats och tagits i bruk tillsammans med ett Esboföretag I minnescentralen körde dagverksamheten för minnessjuka personer igång I Mattby har två "självbetjäningscentraler för seniorer" inlett sin verksamhet i två husbolag Antalet stödformer för närståendevårdare har utökats med rekreations- och motionsdagar för närståendevårdare som genomförts tillsammans med läroanstalter, föreningar och staden. Verksamhetshandboken för samvaro publicerades i augusti 2014 med målet att sänka trösken att samlas Köpcenterpromenaderna har inletts och nått ut till de äldre Det finns inte heltäckande mätare för välbefinnande. I stället utnyttjades mätare från Institutet för hälsa och välfärds undersökningar om regional hälsa och välfärd. Resultaten har delvis blivit bättre, delvis sämre. Den största förändringen är att andelen kvinnor över 75 år som upplever att hälsan ligger på medelnivå eller under den har sjunkit med 10 procent. Fem hälsokurser körde igång, vilket rapporterades som ett gott resultat. Under det första året har planeringsarbete och pilotförsök med nya verksamhetsmodeller utförts. Andelen Esbobor över 75 år som bor hemma ökade från 91 till 92 procent. Andelen personer över 75 år i institutionsvård sjönk från 2,3 procent till mindre än 2 procent. Sammanlagt 6 procent av dem som fyllt 75 år bor inom det effektiverade serviceboendet. Stödformerna för närståendevårdare har gjorts mer mångsidiga. Det finns ingen mätare för kundtillfredsställelsen bland närståendevårdare men det har rapporterats att den respons som kommit in varit positiv. Enligt en undersökning om lokal hälsa och välfärd av Institutet för hälsa och välfärd har ensamheten bland män sjunkit och bland kvinnor ökat. Mätaren mäter dock inte direkt utvecklingsprogrammets effekter. Utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre har mål som kan understödas och som är behövliga för den åldrande befolkningen. Äldrerådets sakkunnighet vid det fortsatta arbetet med programmet måste utnyttjas bättre genom ökat samarbete. 8

12 2.3.3 Sund ungdom Programmet Sund ungdom har som mål att utveckla verksamhetssätten som bidrar till välbefinnande bland unga och stöder de unga till självständighet. Genom projekten hjälps de unga stöd att få fotfäste i utbildning och arbetsliv samt till självständigt boende, vilket för sin del bidrar till att uppfylla ungdomsgarantin i Esbo. Dessutom har programmet som mål att sörja för att de unga ska ha en möjlighet till ändamålsenlig fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska utgångspunkter. Det förvaltningsövergripande programmet har ställts fyra huvudsakliga mål och för att verkställa den har projekt och åtgärder valts ut. Programmets mål 2014 Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar Alla unga tryggas tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Åtgärder Projektet Fatta mej! är ett samarbete mellan myndigheter som stöd för barn och unga (flaggning) Projektet Stadium Sports Camp är ett avtal mellan Esbo stad och ett samarbetsföretag och gäller i fem år (lägerverksamhet). Ungdoms- och idrottstjänsterna inledde en kartläggning av hobbymöjligheter, som ska leda till att information om existerande möjligheter når ut till familjerna. Projektet Nuoret arjen keskiössä hade som mål att tillsammans med de unga planera och utveckla boendegemenskapen och boendemiljön i verkstäder. En undersökning kring praxis vid asperger- och ADHDungas klientskap utfördes hösten Staden deltar i projektet Oma väylä, som förstärker gruppens möjligheter till boende. Ett underseminarium "Koti 2025 oivalluksia nuorten asumiseen" ordnades under det riksomfattande seminariet om bostadslöshet i Esbo En kartläggning av servicesystemet kring ungdomsgarantin utfördes Kartläggningen koncentrerade sig på tjänster som ger stöd och förberedelse i sysselsättning och studier åt personer på år. Tillsammans med Omnia ansökte staden om finansiering av Europeiska socialfonden för att starta projektet Ohjaamo Espoo. I slutet av 2014 grundades i Esbo en grupp för att koordinera ungdomsgarantin. Gruppens verksamhet börjar fullt under år Uppföljning , resultat Projektet har introducerats bland yrkespersoner och kommuninvånare. Under året har 670 yrkespersoner skolats i verksamhetsmodellen. Under året ordnades tre kick off-evenemang för olika målgrupper, en av dem i form av turné i tre köpcenter. Man har informerat om verksamhetsmodellen genom olika kanaler. Målets mätare grundar sig på skolhälsoundersökningen vars uppgifter uppdateras hösten Enligt stads- och kommunserviceenkäten svarade 16 procent av de svarande att de inte har råd med sina egna eller sina barns hobbyer. Bostadslösheten bland unga har ökat en aning under utvecklingsprogrammets period. I slutet av november 2014 var 159 ungdomar utan bostad (mot 150 år 2013). Det totala antalet bostadslösa (633) har ökat mer än detta från år 2013 (549). Projekten och åtgärderna för att motverka bostadslöshet bland unga har lyckats beakta de ungas åsikter vid planeringen av bostadsobjekten. Arbetslösheten bland unga har ökat under utvecklingsprogrammets period. I december 2014 fanns det arbetslösa under 25 år, medan antalet under samma tidpunkt 2013 var Av de arbetslösa ungdomarna hade 28 procent endast gått ut grundskolan. Projektet Ohjaamo Espoo fick finansieringen av Europeiska socialfonden våren Det finns goda initiativ i verksamhetsprogrammet för utvecklingsprogrammet Sund ungdom. Bostadslösheten och arbetslösheten bland de unga har ökat under Förutom att utföra programmets åtgärder måste staden också leta efter lösningar på problemen i samarbete med olika aktörer. 9

13 3 UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit långsam under de senaste åren. Under den pågående fullmäktigeperioden har staden också haft folkökningen, förändringar i befolkningsstrukturen och försämringen av sysselsättningsläget att tampas med. Antalet barn och äldre och antalet personer med utländskt modersmål har ökat så mycket att servicebehovet har ökat ännu snabbare än folkmängden. Skatteintäkter, statsandelar och verksamhetsintäkter Skatteintäkterna uppgick till 1 332,8 miljoner euro år 2014, vilket var 2,0 procent mer än år Skatteintäkternas ökning har varit långsam i flera år nu. Källa: Esbos bokslut för år 2014 Skatteintäkterna och statsandelarna var 1 362,5 miljoner euro, en ökning på 1,1 procent. Verksamhetsintäkterna var 270,7 miljoner euro, en minskning på 2,9 procent. Verksamhetskostnader Esbos skatteintäkter (miljoner euro) TP 2012 TP 2013 TA 2014 TP 2014 Fastighetsskatt 65,7 69,1 75,7 74,7 Samfundsskatt 116,1 109,0 106,8 121,0 Kommunalskatt 1067,5 1129,1 1154,2 1137,0 År 2014 var räkenskapsperiodens resultat 1 627,8 miljoner euro, en ökning på 3,4 procent. Köp av tjänster ökade med 4,0 procent och personalkostnaderna ökade med 2,4 procent. Verksamhetskostnader efter kontogrupp (exklusive interna poster) (Henkilöstökulut = Personalutgifter, Palvelujen ostot = Köp av tjänster, Tarvikkeet = Förnödenheter, Avustukset = Bidrag, Muut kulut yht.= Övriga kostnader totalt) Miljoner euro Henkilöstökulut Palvelujen ostot Tarvikkeet Avustukset Muut kulut yht. 10 Källa: Strategi- och ekonomienheten 2015

14 Årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget var 117,1 miljoner euro i bokslutet för Resultatet var -0,5 miljoner euro, vilket är 32 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten. Att resultatet var bättre än väntat berodde på att de finansiella intäkterna var cirka 26 miljoner euro över den ändrade budgeten. Fondernas avkastning berodde på marknadens utveckling och på att 40 miljoner euro överfördes ur fonderna, vilket utgör intäkter i resultaträkningen. Årsbidrag, nettoinvesteringar och årsbidragsbehov 180 miljoner euro åren Baskommun, affärsverk och balansenheter Miljoner euro *) Vuosikate Nettoinvestoinnit Vuosikatetarve *) kapitalplaceringen i samkommunen Stadens investeringar och lånestock 2014 Källa: Strategi- och ekonomienheten 2015 Staden investerade 334 miljoner euro år Efter avdrag av statens finansieringsandelar var nettoinvesteringarna 260,3 miljoner euro. Lånestocken var i slutet av året euro per invånare. Stadens jämförbara lånestock (exklusive koncernkontots saldo i kortfristiga lån) Stadens lånestock (miljoner euro) ,6 159,7 158,4 211,7 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Källa: Esbo stads bokslut åren Verksamhetskostnadernas ökning har avtagit, men ökningen är fortfarande stor i förhållande till skatteintäkternas och verksamhetsintäkternas utveckling. Köp av tjänster måste granskas sektorsvis. Vid ökad upphandling av tjänster blir det svårare att övervaka tjänsteproduktionen. För detta ändamål måste tillräckliga resurser anslås. 11

15 Stadskoncernens investeringar och lånestock Stadskoncernens bruttoinvesteringar var 719,4 miljoner euro, 220,3 miljoner euro mer än året innan. Staden genomför stora byggnadsprojekt via sina helägda dotterbolag. Bland de största år 2014 var Västmetron och Esbo sjukhus. Koncernens lånestock var 2 191,9 miljoner euro, en ökning på 308,8 miljoner euro från bokslutet för år Lånestocken var euro per invånare. Koncernens lånestock (miljoner euro) Koncernens lånestock (miljoner euro) , , , , Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Källa: Esbo stads bokslut åren Länsimetro Oy Länsimetro Oy:s nettoinvesteringar i avsnittet mellan Gräsviken och Mattby var 167 miljoner euro år Det första skedet finansieras med statsandelen och med lån som Esbo och Helsingfors borgar för. För det första skedet har man upptagit lån på 600 miljoner euro. Det första skedet mellan Gräsviken och Mattby har framskridit till byggandet av stationerna och planeringen av hustekniken. Staden beslutade år 2014 om byggandet av Västmetrons andra skede mellan Mattby och Stensvik. Staten har lovat delta i byggskedet kostnader med 30 procent, högst 240 miljoner euro. Det andra skedet finansieras med statsandelen och med lån som Esbo stad borgar för. Fullmäktige beslutade att låna högst 80 miljoner euro åt Länsimetro Oy ur investeringsfonden för inledningen av andra skedet och att borga för lånen för det andra skedet. Kiinteistö Oy Espoon sairaala Enligt entreprenörsavtalet ska nya Esbo sjukhus stå färdigt i januari Byggandet pågår och 38 procent av entreprenaden var färdig i december Staden äger hela aktiestocken. Byggkostnaderna var 43,7 miljoner euro år Byggandet finansieras med lån som borgas för av staden. Man har lyft 75 miljoner euro. De sammanlagda verkningarna av stadskoncernens långfristiga hyresansvar, lån och livscykelkostnader måste redogöras som en helhet. Verkningarna av koncernens ansvarsförbindelser på driftsekonomin ska uttömmande redogöras i bokslutet. 12

16 3.1 Utvärdering av genomförandet av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Stadens växande behov av tjänsteproduktion och investeringar samt utmaningar i den ekonomiska omvärlden kräver att produktiviteten och effektiviteten ökas. I enlighet med fullmäktigeavtalet för åren godkände fullmäktige våren 2014 ett program för produktivitet och balansering av ekonomin åren Målet för programmet är att stadsstrukturen utvecklas på en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar grund. De grundläggande tjänsterna och personalens arbetshälsa ska bevaras. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten som en del av verksamhetsutvecklingen och linjeledningen. Målet är att spara kostnader, gallra ut uppgifter som inte hör till stadens kärnverksamhet, öka intäkterna till exempel genom att höja taxor och avgifter samt se över servicenivån. I programmets åtgärder ingår omläggning av sysselsättningsåtgärder och förbättring av sysselsättningen. De ekonomiska målen för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Ändringarna av anslag, inkomstbudgeter och målen för affärsverkens resultat som fullmäktige godkände i mars 2014 fördelades på sektorerna enligt följande: Budgetändringarna sektorsvis och totalt Ökning av inkomstbudget, miljoner euro Minskning av anslag, miljoner euro Allmän förvaltning 0,88 Revisionsnämnden och revisionen 0,01 Social- och hälsovårdssektorn 1,00 3,49 Bildningssektorn 7,38 Teknik- och miljösektorn 1,05 2,40 Förbättring av resultatet, miljoner euro Affärsverket lokalcentralen 1,21 Affärsverkssektorn och affärsverken 1,85 4,07 Totalt 2,05 16,01 5,28 Ändring av verksamhetsbidraget totalt, miljoner euro 23,34 I ändringen av verksamhetsbidraget på 23,3 miljarder euro ingick tekniska justeringar av lönekostnader och pensionsavgifter på 6,0 miljoner euro. De andelar av budgetändringen som förbättrar produktiviteten eller påverkar verksamheten uppgick till 15,2 miljoner euro. I social- och hälsovårdssektorn samt i teknik- och miljösektorn ökades inkomstbudgeterna med totalt 2,1 miljoner euro. Målen för ekonomin och produktiviteten åren är cirka 110 miljoner euro. 13

17 Målen för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Målet är en hållbar finansieringsbalans i stadskoncernen. Ett strategiskt mål är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum. Driftsekonomin bör dimensioneras så att den finansiella ställningen förblir god på lång sikt och att investeringsförmågan förblir tillräcklig. Användningen av fonderna ska vara optimal och skuldmängden, de långfristiga ansvaren och beskattningsnivån ska förbli på en skälig nivå. Mätare av måluppfyllelsen och målvärden är: 1) Målnivån för årsbidraget är ca 180 miljoner euro. Taket för stadens nettoinvesteringar utan Västmetron är 180 miljoner euro per år ) Målnivån för stadens lånestock är högst euro per invånare. 3) Målnivån för koncernens lånestock är högst euro per invånare exklusive Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster. 4) Produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med i snitt 2,4 procent årligen Genomförande av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Genomförandet av programmet inleddes I bokslutet redogörs sektorsvis för åtgärder som genomförts under året. Programmet innehåller sammanlagt cirka 90 projekt och åtgärder. Centrala resultat som rapporterats för år 2014 är till exempel stadsstyrelsens godkännande av personalavtalet, kontroll över personalantalet och personalkostnaderna, höjning av taxor och avgifter, att åtgärder för effektivare lokalanvändning framskrider och att kundernas användning av e-tjänster ökar. Revisionsnämnden följer utfallet av programmets mål årligen. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin ska leda till bestående reformer av verksamheten. För att effektivera lokalanvändningen ska lokalerna gå att utnyttja mångsidigt och smidigt för olika tjänster och för invånarverksamhet. För sektorernas produktivitetsökning ska det ställas konkreta mål och det ska i fortsättningen presenteras mätbara uppgifter om resultatet. För att nå en lösning på problemen som dyker upp måste omfattningen av stadens serviceutbud bedömas för att utförandet av stadens grundläggande uppgifter ska gå att trygga. 14

18 3.2 Utvärdering av budgetutfallet sektorsvis Uppgifterna om influtna skatteintäkter och trycket att överskrida kostnaderna förorsakade osäkerhet i ekonomin och försvårade förutsägelserna om stadens ekonomi under år Budgetutfallet för baskommunens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Ursprunglig BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 217,3 255,6 274,3 269,9 273,5 280,7 *Tillverkning för eget bruk 23,3 27,6 26,5 31,7 30,8 23,3 Utgifter 1 488, , , , , ,4 *Värdet på tillverkning för eget bruk visas separat i tabellen. Ur resultaträkningen elimineras verkningarna av tillverkning för eget bruk för korrigering av bokslutet. Intäkterna i basstadens driftsekonomi överskred den ändrade budgeten med 7,2 miljoner euro. Kostnaderna underskred den ändrade budgeten med 28,7 miljoner euro. Budgetutfallet för den allmänna förvaltningens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 9,2 1,7* 0,6* 0,5 0,5 0,7 Utgifter 60,0 39,2 59,3** 48,6 45,7 43,0 Boksluten 2011 och 2012 är inte jämförbara, eftersom personal och verksamheter flyttade från allmän förvaltning till affärsverkssektorn i början av *Inkluderar tillverkning för eget bruk. **Inkluderar 17,2 miljoner euro i internt bidrag till lokalcentralen. Den allmänna förvaltningens intäkter överskred den ändrade budgeten med 0,2 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med 2,7 miljoner euro. De största underskridningarna fanns i köp av tjänster. Budgetutfallet för social- och hälsovårdssektorns driftsekonomi (inkl. interna poster) Bokslut Bokslut Bokslut Urspr. BU Ändrad BU Bokslut Miljoner euro Inkomster 67,9 70,3 80,1 78,5 80,5* 83,1* Utgifter 631,1 680,6 723,6 739,2 762,8 751,0 *Inkluderar tillverkning för eget bruk. Sektorns inkomster överskred den ändrade budgeten med 1,9 miljoner euro. Inklusive tillverkning för eget bruk överskreds intäkterna med 2,6 miljoner euro. Intäkterna överskred prognosen med 1,2 miljoner euro i familje- och socialtjänster och 1,1 miljoner euro i hälsovården. Överskridningen av intäkter i familje- och socialtjänster härrörde ur ersättningar för mottagning av flyktingar och återinvandrare samt ur barnskyddets intäkter från andra kommuner. Överskridningen av intäkter i hälsovården bestod av statsandel för service åt flyktingar och återinvandrare, en specialstatsandel för fortbildning av läkare, kundavgifter för munhälsovård och inspektionsavgifter för miljö- och hälsoskydd. Sektorns kostnader ökade från föregående år med 3,8 procent, dvs. 27,4 miljoner euro. Utgifterna underskred den justerade budgeten med 11,9 miljoner euro. I äldreomsorgen underskreds intäkterna med 7,3 miljoner euro och i hälsovården med 3,8 miljoner euro. I familje- och socialtjänsterna överskreds kostnaderna med 0,8 miljoner euro. Hälsovårdens kostnader överskred den ursprungliga budgeten med 13,2 miljoner euro och familje- och socialtjänsternas kostnader med 11,5 miljoner euro från. 15

19 Äldreomsorgens kostnader underskred den ursprungliga budgeten med 9,8 miljoner euro. Budgetutfallet för bildningssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut Bokslut Bokslut Urspr. BU Ändrad BU Bokslut Inkomster 39,1 41,3 44,2 46,6* 46,1 46,3 *Tillverkning för eget bruk 0,5 0,4 0,6 0 0,5 0,03 Utgifter 604,0 634,9 663,7 683,8 676,9 673,3 *Inkluderar tillverkning för eget bruk Sektorns intäkter överskred den ändrade budgeten med 0,2 miljoner euro. Sektorns kostnader underskred den ändrade budgeten med 3,7 miljon euro. Personalkostnaderna underskred den ändrade budgeten med 14,3 miljoner euro, men kostnaderna för hyrarbete överskreds med 7,3 miljoner euro. Nämnden Svenska rum underskred budgeten med 1,2 miljoner euro, bland annat på grund av att personalkostnaderna underskreds och att elevmängden var mindre än prognosen. Idrotts- och ungdomstjänster underskred budgeten med 1,0 miljoner euro. Övriga bildningssektorns intäkter underskreds med 3,4 miljoner euro på grund av att intäkterna hade överskattats och inte allokerats. Budgetutfallet för teknik- och miljösektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 100,4 113,4 119,9 114,3 116,0 120,8 *Tillverkning för eget bruk 22,8 26,4 25,7 31,2 30,1 22,4 Utgifter 192,4 213,7 201,1 219,4 221,4 211,5 I teknik- och miljösektorns siffror ingår intäkter och kostnader för nettobindande uppdrag åt utomstående kunder och byggandets interna tjänster. Verksamhetsbidraget för uppdrag åt utomstående kunder var 0,01 miljoner euro på minus. Baskommunens intäkter överskred den ändrade budgeten med 4,7 miljoner euro och intäkterna av tillverkning för eget bruk underskreds med 7,7 miljoner euro. Utgifterna underskred den justerade budgeten med 9,9 miljoner euro. Det bindande målet för tekniska nämndens resultat nåddes, men målresultatet för de nettobindande uppgiftsområdena nåddes inte, eftersom intäkterna av markanvändningsavtal underskred prognosen med 5,1 miljoner euro på grund av att genomförandet av avtalsprojekt i investeringsprogrammet fördröjts, varvid anslag för byggande förblev oanvända. Budgetutfallet för affärsverkssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 0,7 29,8 29,8 30,6 30,6 30,7 Utgifter 0,8 32,5 23,4 28,8 28,2 27,6 I affärsverkssektorns tabell visas uppgifter om de nettobudgeterade enheterna och förvaltnings- och utvecklingsenheten, som tillsammans utgör affärsverkssektorn i basstaden. Sektorns intäkter och kostnader utföll nästan enligt den ändrade budgeten. I början av år 2014 flyttade samserviceenheten från bildningssektorn till resultatenheten för stadsfakta i affärsverkssektorn. Merparten av tjänsteproduktionen utförs i affärsverkssektorns affärsverk, som gör egna bokslut. 16

20 Budgetutfallet för baskommunens investeringar (exklusive affärsverk, balansenheter och fonder) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 29,0 34,3 45,6 73,3 72,4 65,0 Utgifter 119,7 137,8 150,1 186,4 258,8 225,1 Investeringsintäkterna underskred den ändrade budgeten med 7,5 miljoner euro. I den allmänna förvaltningens immateriella investeringar hade Länsimetro Oy:s intäkter och kostnader budgeterats till 71,7 miljoner euro. Byggkostnaderna och statsandelen som betalades på grundval av byggkostnaderna var 56,1 miljoner euro. Intäkterna för kommunalteknikens fasta konstruktioner och anläggningar överskreds med 8,0 miljoner euro, varav 6,4 miljoner euro uppstod när kostnaderna för planeringen av Västmetrons andra skede såldes till metrobolaget. Basstadens investeringskostnader underskred den ändrade budgeten med 33,7 miljoner euro, varav 15,6 miljoner euro var Länsimetro Oy:s uteblivna investeringar och 11,0 miljoner euro inom kommunaltekniska projekt. I immateriella tillgångar är kostnaderna för IT i nya Esbo sjukhus 2,3 miljoner euro och för markanskaffning 1,5 miljoner euro. Från anslagen för ofullbordade kommunaltekniska projekt överfördes 9,2 miljoner euro och från lokalcentralens ofullbordade lokalbyggnadsprojekt överfördes 48,5 miljoner euro från 2013 till Från 2014 till 2015 överfördes från anslagen för ofullbordade eller försenade kommunaltekniska projekt 6,9 miljoner euro och från lokalcentralens i budgeten för år 2014 särskilt uppräknade, oavslutade lokalbyggnadsprojekt 17,1 miljoner euro. 17

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT 1 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Ett tyngdpunktsområde 2011 var utvärderingen av social- och hälsovårdstjänster. Personalbristen i många personalgrupper inom social- och hälsovårdstjänsterna fortgick och det fanns

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin 19.5.2014 Version: 1.0 Programmets ägare: Styrgruppens ordförande: Programchef: Jukka Mäkelä Jukka Mäkelä Pekka Heikkinen Programplan

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 5381/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 19 7.1.2013 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2012 1 (9) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 1. s verksamhet skall i enlighet med 71 i kommunallagen

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2012

Grankulla stads revisionsnämnd. Utvärderingsberättelse för år 2012 Grankulla stads revisionsnämnd Utvärderingsberättelse för år 2012 STF 10.6.2013 Innehåll 1 Ordförandens översikt 2 2 Revisionsnämndens uppgifter och sammansättning 2 3 Extern revision 3 4 Grankulla stads

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET FÖREDRAGNINGSLISTA 5-2014 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3 Ärenden Enligt

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

Fullmäktige 09.09.2013 Sida 1 / 34

Fullmäktige 09.09.2013 Sida 1 / 34 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 09.09.2013 Sida 1 / 34 Sammanträde Tid 09.09.2013 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder:valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer