ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT"

Transkript

1 1

2 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Ett tyngdpunktsområde 2011 var utvärderingen av social- och hälsovårdstjänster. Personalbristen i många personalgrupper inom social- och hälsovårdstjänsterna fortgick och det fanns inte tillräckligt med sökande för lediga tjänster. Till exempel tillgången på läkare har varit dålig och av läkaranställningarna var endast 62 procent ordinariebesatta. Att få vikarier har också varit svårt. Som en följd av det räcker det oskäligt länge att komma till läkare. Väntetiderna till läkarmottagningen i ickebrådskande vård var upp till 5 6 veckor, till och med längre, vilket för kunderna är en alltför lång tid. Möjligheterna att få kontakt med hälsocentralerna har förbättrats genom ett system för återuppringning, men det gör det inte lättare att få läkartid. Antalet personer som får utkomststöd har under 2011 ökat trots att arbetslöshetsgraden har minskat. Problemet med utkomststödstjänsten har varit de långa handläggningstiderna. Att få kontakt med en yrkesutbildad person inom socialbranschen senast inom den lagstadgade tiden om sju vardagar är viktigt. De främsta utmaningarna inom ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning har varit unga personer som tar snabblån, samt klienter som lider av spelproblem. Att få mottagningstid räcker två månader, vilket är för länge. Möjligheterna att sköta ärenden via webben har utvecklats, men staden måste beakta också de klienter, särskilt de äldre, som inte anlitar webbtjänster. Stadens organisation och verksamhet har genomgått en mängd omställningar som har påverkat personalens ställning och uppgifter samt de fysiska arbetslokalerna, då verksamheter har samlats i större enheter. En del av omställningarna har genomförts utan att personalen har blivit hörd. Grundandet av affärsverkssektorn från början av 2011 hänför sig till introduktionen av beställar-utförarmodellen. Största delen av organisationsändringarna som hänför sig hit genomfördes under I samband med förändringen inrättades affärsverk och överfördes personal till den nya sektorn. Personalen kunde inte heller i detta sammanhang medverka tillräckligt i planeringen av förändringarna. Också informationen om förändringarna har varit bristfällig. Därför är verksamheten enligt beställarutförarmodellen fortfarande oklar både för kunderna och för en del av personalen. Det finns fortfarande ogjorda avtal mellan beställar- och utförarparten och avtalen täcker inte alla tjänster som tidigare har erbjudits. Tjänsternas kvalitet har också lidit, exempel på det är sämre vinterunderhåll av gatorna och problem med renhållningen av stadsmiljön. De olika parternas ansvar för tjänsteproduktionen bör därför göras tydligare. Övervakningen av arbetet inom tjänsteproduktionen måste också bli bättre. Antalet bindande resultatmål som uppställts av fullmäktige ökade till 128. För 55 av dem bedömer revisionsnämnden att de inte har nåtts eller att utfallet inte kan bedömas. Endast en liten del av resultatmålen för social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn har ställts upp för att styra sektorernas egentliga tjänsteproduktion. Målen ska vara entydiga och tydliga, och de får inte vara självklara, som t.ex. att sektorn ska hållas inom budgeten. I fortsättningen bör målen och mätarna ägnas mer uppmärksamhet. Det är meningslöst att uppställa ett mål vars utfall inte kan konstateras. Ritva Erkama Revisionsnämndens ordförande 2

3 Innehåll 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Utgångspunkterna för utvärderingen Rapportering i utvärderingsberättelsen Behandlingen och uppföljningen av observationerna i utvärderingsberättelsen åren UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Utvärdering av budgetutfallet Utvärdering av baskommunens driftsekonomi och investeringar Fondinvesteringar UTVÄRDERING AV DE STRATEGISKA MÅLEN Esbostrategin Uppställningen och rapporteringen av resultatmål i budgeten Bedömningen av uppställningen och utfallet av resultatmål Allmän förvaltning Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Teknik- och miljösektorn Affärsverkssektorn Resultat av enkäten om de stora städernas bindande årsmål UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Produktivitetsprogrammet Stadens personal Social- och hälsovårdssektorn Jourer och hälsostationer Invandrartjänsterna och programmet för kulturell mångfald Ekonomi- och skuldrågivningens tjänster Utkomststöd Öppenvårdstjänster för äldre Esbo sjukhus och vård i livets slutskede Rehabiliteringsenheten för utvecklingsstörda och serviceplaner för handikappade Bildningssektorn Skolspecifik budgetering Stadsbiblioteket Arbetarinstitutet Teknik- och miljösektorn Tjänsteområdet för geoteknik och stadsmätning

4 4.5.3 Processen för investeringsprojekt Stadens lokaler Införande av beställar-utförarmodellen Affärsverkssektorn Affärsverkssektorn Affärsverket Esbo stadsteknik SAMKOMMUNERNA HELSINGFORSREGIONENS MILJÖTJÄNSTER OCH HELSINGFORSREGIONENS TRAFIK GEMENSAM UTVÄRDERING INOM HUVUDSTADSREGIONEN UNDERSKRIFTER BILAGA 1: Revisionsnämndens observationer för år BILAGA 2: Utfallet av målen för år BILAGA 3: Uppföljing av observationerna i utvärderingsberättelserna för 2009 och

5 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Revisionsnämnden ska i enlighet med paragraf 71 i kommunallagen bereda ärenden som gäller granskning av förvaltning och ekonomi för beslut av fullmäktige samt bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden ska dessutom se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Verksamheten för Esbo stads revisionsnämnd regleras förutom av kommunallagen också av stadens revisionsstadga, enligt vilken i revisionsnämndens uppgifter ingår att utöver de lagstadgade uppgifterna också bedöma huruvida förvaltningen och ekonomin samt servicen är ändamålsenligt skötta. I synnerhet ska effekten av stadens verksamhet ur invånarnas synvinkel bedömas. Revisionsnämnden för fullmäktigeperioden hade följande 13 ledamöter under revisionsåret 2011: Medlemmar Ritva Erkama, ordförande Jaakko Mauriala, vice ordförande Rolf Aschan Antero Krekola Sirkka-Liisa Korkala Jussi Koskinen Antero Laukkanen Mika Levänen Kimmo Metsä Marjo Pihlman Terttu Savola Eila Uotila Paula Viljakainen till , sedan Arja Sääksvuori Personliga ersättare Pirjo Söderström Pekka Simpura Ken Thilman Tuija Kinnunen Sirkka Lindroos Ilkka Arvola Antero Rasilainen Heidi Sipilä Tero Rantanen Kati Yli-Paavola Sabrina Norlamo Tuulia Koskinen Heikki Santti Till den externa revisionen hör förutom revisionsnämnden också en OFR -revisor och enheten för extern revision som lyder under revisionsnämnden. Dessa är oavhängiga av stadens ledning och övriga organisation. Den externa revisionsenheten, som lyder under revisionsnämnden, har som uppgift att bereda ärenden för revisionsnämnden och att bistå OFR -revisorn. Enhetens verksamhet styrs av den externa revisionsenhetens årliga revisionsprogram, vid sidan av revisionsnämndens utvärderingsprogram och revisorns utvärdering. Den externa revisionen leds av stadsrevisorn, OFR Virpi Ala-aho. År 2011 hade enheten dessutom en koncernrevisor, en revisor och två stadsrevisorer. 5

6 Esbo stads revisionsnämnd Fotograf: Kimmo Brandt/Compic-Photos Oy I bakre raden: Arja Sääksvuori, Kimmo Metsä, Antero Laukkanen ja Rolf Aschan, framför: Mika Levänen, Eila Uotila, Sirkka-Liisa Korkala, Ritva Erkama (ordförande), Jaakko Mauriala (vice ordförande), Tuija Kinnunen (ersättare) och Terttu Savola, frånvarande: Antero Krekola, Jussi Koskinen ja Marjo Pihlman Som stadsrevisor tjänstgör åren OFR -samfundet Oy Audiator Ab. Som ansvarig revisor tjänstgjorde år 2011 OFR, CGR Aimo Hukkamäki. Avtalsenligt köper Esbo stad 170 revisionsdagar per år av OFR -samfundet. 1.1 Utgångspunkterna för utvärderingen Utvärderingen bygger på utvärderingsplanen som omfattar fullmäktigeperioden och på det årliga utvärderingsprogrammet. Som tema för fullmäktigeperiodens utvärdering valdes genomförandet av stadens program för produktivitet samt verkningarna på tjänster och personalresurser. Fokusområdet för revisionsåret 2011 har varit social- och hälsovårdstjänster samt miljötjänster. Utvärderingen bygger på skriftligt material, på hörande av nämndernas ordförande, stadsdirektören, sektordirektörerna och andra sakkunniga tjänsteinnehavare och på kontroller och utredningar utförda av externa revisionen. För att utveckla utvärderingsarbetet deltog revisionsnämndens ledamöter i flera kurser och seminarier under 2011 och revisionsnämnden gjorde en studieresa till Bryssel och Luxemburg i oktober

7 Revisionsnämnden höll under år möten med anknytning till utvärdering och revision. Inför utvärderingen av år 2011 höll nämnden följande möten: Revisionsnämndens utvärderingsmöten Utlåtande om uppföljningsrapport I till fullmäktige Svaren på 2009 års utvärderingsberättelse. Expertföreläsningen Bekämpning av grå ekonomi Social- och hälsovårdssektorn: jourer och hälsocentraler, samarbete inom huvudstadsregionen Teknik- och miljösektorn: Miljöskyddsföreskrifter och miljöpolitik Utlåtandet om oktober 2011 års månadsrapport till fullmäktige Genomförandet av stadens program för produktivitet , ekonomi- och upphandlingstjänster, dataadministration Beredning av utvärderingsberättelsen Stadskoncernen: Helsingforsregionens trafik och Helsingforsregionens miljötjänster Bokslutet och koncernbokslutet samt personalberättelsen Beredning av utvärderingsberättelsen Beredning av utvärderingsberättelsen Godkännande av utvärderingsberättelsen OFR -revisorns revisionsberättelse Revisionsnämnden är indelad i två sektioner, som har utvärderat stadens och koncernens verksamhet och ekonomi i enlighet med den ansvarsfördelning som nämnden fastställt. Den första sektionen har utvärderat social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn med undantag av skolväsendet. Den andra sektionen har utvärderat teknik- och miljösektorn och den finska och svenska utbildningen. Därtill har sektionerna haft fem möten vardera. År 2011 hölls följande möten om utvärdering: Första sektionens möten Social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn: invandrartjänster och programmet för kulturell mångfald Social- och hälsovårdssektorn: ekonomi- och skuldrådgivning, utkomststöd Bildningssektorn: stadsbiblioteket, arbetarinstitutet Social- och hälsovårdssektorn: öppna tjänster för äldre, Esbo sjukhus, vård i livets slutskede Social- och hälsovårdssektorn: handikappservicen Andra sektionens möten Affärsverkssektorn Västra Nylands räddningsverk Teknik- och miljösektorn: Geoteknikenheten, Stadsmätningsenheten Bildningssektorn samt teknik- och miljösektorn: skolinvesteringsprojekt både ur beställarens och producentens synvinkel, skolvis budgetering Teknik- och miljösektorn: staben, gatu- och parkförvaltningen Teknik- och miljösektorn: staben, affärsverket Esbo stadsteknik 7

8 1.2 Rapportering i utvärderingsberättelsen Revisionsnämnden gör årligen upp en utvärderingsberättelse för fullmäktige där det ingår observationer och rekommendationer gällande utvärderingsåret. Utvärderingsberättelsen behandlas på samma möte som bokslutet. Revisionsnämnden gav därtill separata utlåtanden till fullmäktige om stadens uppföljningsrapport för januari-juli och om oktobers månadsrapport. Utvärderingsberättelsens uppbyggnad I kapitel två i utvärderingsberättelsen presenteras revisionsnämndens bedömning av stadens ekonomiska situation och av budgetutfallet för år I kapitel tre presenteras en bedömning av hur väl stadens och koncernens strategiska mål har nåtts. Särskild uppmärksamhet ägnas de mål som enligt revisionsnämnden inte har nåtts eller vars utfall inte kan uppskattas. I kapitel fyra och fem presenteras revisionsnämndens övriga utvärderingar av stadens verksamhet och koncernen. I kapitel sex presenteras en sammanfattning av revisionsenheternas gemensamma utvärdering av Esbo, Helsingfors och Vanda. I slutet av utvärderingsberättelsen bifogas ett sammandrag av revisionsnämndens observationer 2011, genomförandet av målen för år 2011 samt uppföljningen av observationerna i utvärderingsberättelserna Revisionsnämndens observationer och rekommendationer presenteras på gul botten. Tillkännagivande av utvärderingsberättelsen Utvärderingsberättelsen överläts till ordförande för stadsfullmäktige Utvärderingsberättelsen publicerades på stadens webbplats och delades ut till media på publiceringsdagen Ärendet behandlas av fullmäktige Tryckta utvärderingsberättelser delas ut till ledamöterna i stadsfullmäktige och ledande tjänsteinnehavare i Esbo samt till biblioteken och samservicekontoren. 1.3 Behandlingen och uppföljningen av observationerna i utvärderingsberättelsen åren Revisionsnämnden godkände 2010 års utvärderingsberättelse Utvärderingsberättelsen behandlades i fullmäktige Fullmäktige ålade stadsstyrelsen att begära utredningar av nämnderna om de åtgärder som har vidtagits eller som ska vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen samt lämna utredningen till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden. Dessutom beslutade fullmäktige att uppdra åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut beakta de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Nämndernas utredningar om observationerna i utvärderingsberättelsen för år 2010 behandlades av stadsstyrelsen och fullmäktige i samband med uppföljningsrapport I i september

9 Revisionsnämnden följer årligen upp hur observationer i tidigare utvärderingsberättelser fullföljts. I uppföljningen för år 2009 och år 2010 observerades det att staden inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att åtgärda de missförhållanden som revisionsnämnden lyft fram. Av de 51 observationer som revisionsnämnden redogjorde för i utvärderingsberättelsen för år 2009 är 16 fortfarande lämnade helt utan åtgärd eller endast delvis åtgärdade. De viktigaste av dessa observationer gäller äldreomsorgen, utkomststödet och hälsovårdtjänster. Av de 55 observationer som revisionsnämnden redogjorde för i utvärderingsberättelsen för år 2010 är 20 fortfarande lämnade helt utan åtgärd eller endast delvis åtgärdade. De viktigaste av dessa observationer gäller utkomststödet och barnskyddet. I utvärderingsberättelsen har revisionsnämnden årligen också tagit upp målen och gjort observationer om utvärderingskriterierna. I observationerna framhålls speciellt att målen och kriterierna ska vara tydliga, mätbara, effektiva för kunden och realistiska. Målen utvärderas separat i avsnitt 3.3. Observationer som revisionsnämnden har lyft fram under tidigare år gällande behandlingen av ansökningar om utkomststöd och svårigheten att få tid hos hälsocentralsläkare behandlas i social- och hälsovårdssektorns utvärdering i kapitel 4.3. Övriga observationer i utvärderingsberättelserna för 2009 och 2010 som inte föranlett några förändringar i verksamheten, eller för vilka åtgärder ännu verkställs, presenteras detaljerat i bilaga 3. Staden inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att åtgärda de missförhållanden som revisionsnämnden lyft fram, särskilt vad gäller att förbättra tjänsterna för kommunborna. Fullmäktige har ålagt stadsstyrelsen att åtgärda missförhållandena. Stadsstyrelsens uppgift är att se till att detta sker. 9

10 2 UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Stadens ekonomiska situation var tillfredsställande år 2011 och skuldmängden minskade. Årsbidraget år 2011 på 140,6 miljoner euro räckte dock inte till för att finansiera investeringarna på 197,1 miljoner euro hos baskommunen, affärsverken och balansenheterna. Ökningen i driftsekonomins utgifter var kraftigare än tidigare år. Det är mycket viktigt att staden behåller kontrollen över utgifterna de kommande åren på grund av det omfattande investeringsprogrammet. Till de mest betydande investeringsprojekten de närmaste åren hör sjukhusprojektet, västmetron samt andra trafikinfrastrukturprojekt under planering. Stadens årsbidrag belastas också av lokalprojekt som står utanför balansräkningen och som orsakar långvarigt ansvar för underhålls- och finansieringskostnader. I tabellen nedan presenteras stadens årsbidrag i förhållande till investeringarna åren Målnivån för årsbidraget är 180 miljoner euro på lång sikt på grund av stadens omfattande nya investeringar och på grund av det ökande invånarantalet. Årsbidraget i förhållande till investeringarna åren , basstaden, affärsverk och balansenheter Källa: bokslutet för år 2011 Under år 2011 lyfte staden inga långvariga lån och tog inte ut medel ur fonderna. Stadens lånestock minskade med 55 miljoner euro år I slutet av året hade lånestocken sjunkit till 160 miljoner euro. Stadens lånestock minskade från 867 euro året innan till 633 euro per invånare. Jämfört med de övriga stora städerna var Esbos lånestock i genomsnitt mindre. 10

11 Finansieringen av stadens investeringar och amorteringar, miljoner euro Kassamedel/kortvarig finansiering 2008/ Upplåning Fonduttag 100 Årsbidrag 50 0 BS 2002 BS 2003 BS 2004 BS 2005 BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 Egenanskaffningsutgifter för inv. och amorteringar Källa: strategi- och ekonomienheten 2012 Stadens ansvarsförbindelser för kapitalhyror och serviceavgifter uppgick till 136 miljoner euro i slutet av år 2011, vilket var 5,5 miljoner euro mindre än Leasingansvaren uppgick till sammanlagt 17,5 miljoner euro och hyresansvaren till 17,2 miljoner euro. Skyldigheter på grund av markanvändningsavtal omfattade 53,1 miljoner euro, men de var ännu inte faktureringsdugliga. Därtill hade staden andra avtalsansvar för 9,6 miljoner euro, varav största delen bestod av ett räntefritt lån som beviljats staten för att byggandet av Ring I. Ring I-projektets statliga finansieringsandel är sammanlagt 109,4 miljoner euro. Staten återbetalar Esbo lånet i två delbetalningar åren 2012 och Beloppet för år 2012 inklusive moms är 54,8 miljoner euro. Staden har beviljat bolag och samfund borgen för lån vars kapital uppgick till 405 miljoner euro i slutet av Dessutom har staden beviljat borgen för 340 miljoner euro, som i slutet av år 2011 ännu inte omfattades av låneförbindelser, främst till Länsimetro Oy och KOY Espoon Toimitilat. Stadens lån och ansvarsförbindelser åren Källa: bokslutet för år 2011

12 Koncernens lånestock var miljoner euro i slutet av år 2011, efter justeringen av HRM:s uppgifter. Koncernlånen per invånare var euro, vilket är på samma nivå som år Enligt målsättningen för fullmäktigeperioden ska stadens lånestock i slutet av år 2012 uppgå till högst euro/invånare och koncernlånen till högst euro/invånare. Stadens och koncernens lån åren För HRM:s del har uppgifterna för ändrat efter att bokslutet blivit färdigt, 2011 års koncernlån var 68,3 miljoner euro mindre än i diagrammet. Källa: bokslutet för år 2011 Följande tabell presenterar de största städernas koncernlån per invånare år Att granska koncernlånen ger en mer jämförbar bild av städernas lånestockar, eftersom det eliminerar effekterna av skillnaderna i organiseringen av funktioner (affärsverk, bolag). De största städernas koncernlån/invånare år 2011 (Esbos koncernlån visar för HRM:s andel 271 euro/invånare för mycket) Källa: Heikki Helin, Suurten kaupunkien tilinpäätökset

13 2.1 Utvärdering av budgetutfallet Räkenskapsperiodens resultat var 44,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat för år 2010 och 2011 är inte jämförbara, eftersom resultatet för år 2010 påverkades avsevärt av att Esbo Vatten flyttade till den nya samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster. Resultatet för räkenskapsperioden 2010 utan flytten av Esbo Vatten skulle ha varit kring 102 miljoner euro. Årsbidraget år 2011 var 140,6 miljoner euro, blev över 10 miljoner euro lägre än den ändrade budgeten och över 42 miljoner euro under 2010 års nivå. Årsbidraget visar hur stor del av inkomstfinansieringen som kan användas till investeringar, placeringar och låneamorteringar. Skatteinkomsternas beräknade resultat överskreds med 5,9 procent, varför skatteinkomstberäkningen höjdes med 74 miljoner euro i slutet av år Ökningen i skatteinkomster var 47,7 miljoner euro från föregående år, vilket är 4,0 procent. Statsandelarna efter skatteinkomstutjämningen uppgick till 30,9 miljoner euro, vilket var 6,6 miljoner euro mer än år I Esbo svarar utjämningen mot skatteintäkterna år 2011, 181,7 miljoner euro, av cirka 3,3 procentenheter i kommunalskatt. Stadens verksamhetsintäkter steg från året innan med 21,3 miljoner euro till 245,7 miljoner euro. Inkomsterna av markanvändningsavgifter var 9,9 miljoner euro mer än år Verksamhetsutgifterna uppgick till sammanlagt 1 438,9 miljoner euro, vilket var en ökning på 127,6 miljoner euro från föregående år. Den jämförbara ökningen av utgifter, där förfarandet med tillverkning för eget bruk tagits i beaktande, var 5,7 procent. Efter några moderata år ökade personalkostnaderna med 5,7 procent. Baskommunens köp av tjänster steg med 15 procent från föregående år och var 615,1 miljoner euro. Stadens jämförbara verksamhetsbidrag för 2010 minskade med 7 miljoner euro Utvärdering av baskommunens driftsekonomi och investeringar Budgetutfallet har utarbetats utifrån den bindande anslagsnivån i förhållande till fullmäktige Budgetutfallet för baskommunens driftsekonomi (inklusive interna poster) mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 168,7 199,6 179,0 190,5 217,3 Utgifter 1 337, , , , ,4 Inkomsterna inom baskommunens driftsekonomi överskred den ändrade budgeten med 26,8 miljoner euro. Baskommunens utgifter överskred den justerade budgeten med 56,8 miljoner euro. Inkomsterna från stadens sektorer överskred den ändrade budgeten, med undantag av den allmänna förvaltningen som underskred den med 0,2 miljoner euro. Sektorernas utgifter överskred den ändrade budgeten, förutom den allmänna förvaltningen som underskred sin budget med 2,5 miljoner euro. 13

14 Allmän förvaltning Budgetutfallet för den allmänna förvaltningens driftsekonomi mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 6,1 6,2 8,9 9,4 9,2 Utgifter 54,7 53,1 64,2 62,5 60,0 Den allmänna förvaltningens inkomster underskred den justerade budgeten med 0,2 miljoner euro. Den allmänna förvaltningens verksamhetsutgifter underskred den justerade budgeten med 2,5 miljoner euro. Mest underskreds budgeten i fråga om köp av tjänster, med 0,7 miljoner euro, och i fråga om personalkostnader, med 0,5 miljoner euro. Social- och hälsovårdssektorn Budgetutfallet för social- och hälsovårdssektorns driftsekonomi mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 77,2 64,6 62,3 67,0 67,9 Utgifter 747,4 587,2 605,4 625,3 631,1 Social- och hälsovårdssektorns inkomster överskred den justerade budgeten med 0,9 miljoner euro. Utgifterna överskreds med 5,8 miljoner euro. De största överskridningarna hänför sig till hälsovårdstjänster, 3,2 miljoner euro, varav den specialiserade sjukvården utgjorde 1,2 miljoner euro. Överskridningen inom äldreomsorgen övar 2,1 miljoner euro och inom familje- och socialtjänster 1,3 miljoner euro. Staben underskred sina utgifter med 0,9 miljoner euro. Budgetanslagen för social- och hälsovårdssektorn minskade då den finska dagvården överfördes till bildningssektorn i början av år Bildningssektorn Budgetutfallet för bildningssektorns driftsekonomi mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 13,9 34,9 35,5 36,2 39,1 Utgifter 383,8 580,0 599,3 596,4 604,0 Bildningssektorns inkomster överskred den justerade budgeten med 2,9 miljoner euro på grund av understöd för reducering av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen, intäkter från den finska gymnasieutbildningen och klientavgifter inom dagvården. Bildningssektorns verksamhetsutgifter överskred den justerade budgeten med 7,6 miljoner euro. Sektorns personalutgifter underskreds med 5,4 miljoner euro, medan utgifterna för inhyrning av arbetskraft ökade på motsvarande sätt våren 2011 då tidsbestämda skolgångsbiträdestjänster började köpas av Seure. Köp av tjänster överskreds med 5,6 miljoner euro bland annat på grund av en ökad användning av köpavtalsdaghem, hyrd arbetskraft och hemkommunersättningar. Överskridningen i material, förnödenheter och varor var cirka 3,1 miljoner 14

15 euro. De interna utgifterna överskreds med cirka 4,6 miljoner euro på grund av lokalhyror och städning. Budgetanslagen för bildningssektorn ökade efter att den finska dagvården överfördes från social- och hälsovårdssektorn till bildningssektorn i början av år Teknik- och miljösektorn Budgetutfallet för teknik- och miljösektorns driftsekonomi mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 71,6 93,9 71,7 77,3 100,4 Utgifter 151,8 144,1 143,3 146,4 192,4 Inkomsterna inom teknik- och miljösektorn överskred den ändrade budgeten med 23,1 miljoner euro. Under verksamhetsåret bokfördes 22,8 miljoner euro för tillverkning för eget bruk enligt utfallet, varav endast 2,9 miljoner euro ingick i budgeten. Sättet att bokföra tillverkning för eget bruk ändrades år För arbeten för utomstående budgeterades 9,6 miljoner euro i inkomster. Utfallet var 17 miljoner euro och dess påverkan på utgifterna lika stor. Sektorns verksamhetsutgifter överskred den ändrade budgeten med 46,0 miljoner euro. Affärsverkssektorn Affärsverkssektorn som grundades i början av år 2011 består av en stab och fem affärsverk. I bokslutet var stabens inkomster 0,7 miljoner euro och utgifterna 0,8 miljoner euro. Stabens kostnader fakturerades av affärsverken avtalsenligt. Boksluten för affärsverken presenteras separat. Baskommunens investeringar Budgetutfallet för baskommunens investeringar (utan affärsverk, balansenheter och fonder) mn euro BS 2009 BS 2010 BU 2011 Ändrad BU BS 2011 Inkomster 57,7 214,1 50,1 50,1 29,0 Utgifter 165,8 252,8 154,9 215,9 119,6 Baskommunens investeringsinkomster underskred den ändrade budgeten med 21,1 miljoner euro. Investeringsutgifterna underskreds med 96,3 miljoner euro. De största avvikelserna berodde på ändringen i bokföringssättet av tillverkning för eget bruk, som minskade på investeringsutgifterna och ökade driftsekonomiutgifterna med 21,3 miljoner euro. Av anslagen för pågående kommunaltekniska projekt överfördes 18,7 miljoner euro till år 2012 genom fullmäktiges beslut. Därtill hade man avsatt 38,8 miljoner euro för en aktuell markaffär i Storåkern, som inte genomfördes på grund av besvär, varvid anslaget blev oanvänt. 15

16 2.2 Fondinvesteringar Staden har fem fonder, som bokförs som separata balansenheter. Esbo stads fondplaceringar är stora inom den kommunala sektorn utvecklingen av fondplaceringarna har därför närmast jämförts med utvecklingen av pensionsfonderna. Målet för stadens placeringsverksamhet är att uppnå en så stor avkastning som möjligt inom de godkända risknivåerna. Rapporter om fondplaceringarna ingår i stadens uppföljningsrapport och bokslut. Placeringsinstrumenten har värdesatts i bokslutet enligt anskaffningspriset eller, om deras marknadsvärde vid dagen för bokslutet är lägre än anskaffningspriset, enligt marknadsvärdet. Fondens bokföringsvärde var , inklusive investeringsfonden, sammanlagt 552,4 miljoner euro. Marknadsvärdet för stadens fonder uppgick till sammantaget 549,8 miljoner euro. Inga medel ur fonderna togs ut år Till fondförvaltarna betalades löner på sammanlagt 1,2 miljoner euro år Följande tabell visar förändringar i fondernas bokföringsvärden år Tabellen presenterar utöver de separata balansenheterna även Investeringsfonden. Förändringar i fondernas bokföringsvärden år 2011 Fond Balans Räkenskapspe riodens överskott Förändring i skulder (från kommunen), Uttag Förändringar i kapital sammanlagt Balans Investeringsfonden för basservice och markanskaffning Fonden för utveckling av basservice Fonden för utveckling av näringar och sysselsättning Investeringsfonden Skadefonden Fonden för social kreditgivning SAMMANLAGT Källa: Bokslutet 2011 Bokföringsvärdet på placerade medel ur Investeringsfonden för basservice och markanskaffning var 374,9 miljoner euro och marknadsvärdet 395,6 miljoner euro Fondens avkastning år 2011 var -4,3 procent. Avkastningen av fondens placeringar har varit något lägre än avkastningen av pensionsfonderna år Avkastningen av fonden används inte samtidigt som medlen i fonden för utveckling av basservicen, utan läggs till fondkapitalet. Utgångspunkten för den förväntade avkastningen har varit sex procent. Fondens avkastning från att den grundades fram till slutet av år 2011 har varit i genomsnitt 1,5 procent årligen. Bokföringsvärdet på placerade medel för Fonden för utveckling av basservicen var 106,5 miljoner euro och marknadsvärdet 112,3 miljoner euro Fondens avkastning år 2011 var 1,0 procent. Avkastningen av fondens placeringar har varit något högre än avkastningen av pensionsfonderna. Fondens avkastning från att den grundades fram till slutet av år 2011 har varit i genomsnitt 3,6 procent årligen. Medel 16

17 togs inte ut ur fonden år Den genomsnittliga inflationen under åren var 1,7 procent per år. Fondernas årliga avkastning sedan de grundades har förblivit på en betydligt lägre nivå än vad man eftersträvat. 3 UTVÄRDERING AV DE STRATEGISKA MÅLEN I det följande behandlas Esbostrategin för , uppställningen, utfallet och utvärderingen av budgetens resultatmål samt resultaten för enkäten om de årliga målen som är bindande för stora städer. 3.1 Esbostrategin Esbostrategin godkändes av fullmäktige den 7 september 2009 och den justerades 13 september I Esbostrategin presenteras riktlinjerna för stadens utveckling de närmaste åren. Den strategiska grunden utgörs av verksamhetsidén, värderingarna och visionen. Strategins centrala innehåll består av produktivitetsprogrammet som godkänts av fullmäktige och av genomförandet av de projekt och andra åtgärder som följer av det. Esbostrategin granskas ur fem olika synvinklar: ekonomi, personal, tjänsteförsörjning, kunder och kommunbor samt en vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling. Esbostrategin är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Den genomförs med hjälp av styrkort för sektorer och resultatenheter och genom program för verkställande av strategin. Vid processen med att utarbeta strategin planeras Esbostrategin först på en mer allmän nivå och efter det härleder sektorerna sina egna styrkort ur den. På så sätt möjliggörs en ömsesidig måluppställning där man i hög grad samtidigt bereder strategin och verkställer den i praktiken genom styrkorten som utarbetas sektorvis. Den förnyade processen strävar efter att förstärka fullmäktiges ställning som strategiskt styrorgan. 3.2 Uppställningen och rapporteringen av resultatmål i budgeten I Esbostrategin uppställs förutom målen för fullmäktigeperioden också resultatmål i sektorernas styrkort för varje år. Dessa är bindande mål för verksamheten och ekonomin, och omtalas i kommunallagen. Styrkorten innehåller dessutom mål som sektorn själv ställer, och vilka inte ingår i de mål som ställs av fullmäktige. Styrkorten för sektorernas och resultatenheterna baserar sig på visionsorienterad planering och styrning samt tillämpning av modellen för Balanced Scorecard. Resultatmålen härleds ur strategin genom kritiska framgångsfaktorer. Fullmäktigemålen i Esbostrategin 17

18 måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Antalet bindande resultatmål som ställts upp av fullmäktige ökade under 2011 till sammanlagt 128 resultatmål, i vilka koncernens resultatmål ingår. Resultatmålen markeras i budgetboken med fet stil. Mängden omfattar alla resultatmål i sektorernas styrkort av vilka en del är sektorgemensamma och förekommer i fler än ett styrkort. Det finns 65 olika, bindande resultatmål. Resultatmålen för år 2011 har inte numrerats i budgeten. Rapporteringen av uppnåendet av resultatmålen i budgeten Stadsstyrelsen ska enligt kommunallagen i sin verksamhetsberättelse redogöra för hur fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i staden och stadskoncernen. Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin i staden och stadskoncernen har uppnåtts och sedan rapportera resultaten till fullmäktige. Uppnåendet av resultatmål rapporteras till fullmäktiges under budgetåret i uppföljningsrapport I och månadsrapporten för oktober. Ett förhandsbesked om stadens bokslut för det gångna budgetåret gavs åt fullmäktige i februari före behandlingen av det egentliga bokslutet, och samtidigt delade man ut sektorernas styrkort, där en bedömning av måluppfyllelsen för år 2011 presenterades. Den slutliga rapporteringen av hur väl resultatmålen genomförts presenteras för fullmäktige i verksamhetsberättelsen i maj I följande tabell presenteras de 41 resultatmål, av sammanlagt 128 resultatmål enligt bokslutet, som inte nåddes, eller som nåddes med försenad tidtabell. Vissa avvikelser gällde alla eller flera sektorer och vissa endast en sektor. Bokslutets uppfattning om hur målen nåddes 2011 BOKSLUTET FÖR 2011 Målet nåddes Målet nåddes delvis Målet nåddes inte Ekonomi Personal Tjänsteförsörjning Kunder och kommunbor En vital och konkurrenskraftig stad med hållbar utveckling TOTALT För fullmäktige förelades avvikelser från 20 olika resultatmål. Fullmäktige godkände i samband med månadsrapporten för oktober avvikelserna, då 36 mål inte nåddes. Förutom de ovan nämnda kommer avvikelser gällande fem resultatmål att föreläggas fullmäktige för godkännande i samband med bokslutet. 18

19 3.3 Bedömningen av uppställningen och utfallet av resultatmål I det följande presenteras revisionsnämndens bedömning av uppställningen och utfallet av resultatmålen för år av hur resultatmålen uppfyllts 2011 REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Nåddes inte enligt bokslutet Avvikande från bokslutet nåddes målet inte Det kan inte bedömas om målet nåddes Ekonomi Personal Tjänsteförsörjning Kunder och kommunbor En vital och konkurrenskraftig stad med hållbar utveckling TOTALT Enligt bokslutet nåddes inte alls eller bara delvis 41 av de mål som fullmäktige ställt. Revisionsnämnden anser att 55 av 128 resultatmålen inte nåddes eller att man inte kan bedöma om målet nåddes. De av fullmäktige uppställda resultatmålen för budgetåret är bindande och de uppnås endast i den form som de uppställts. I bokslutet redogörs förutom för de uppnådda och inte uppnådda resultatmålen också för flera resultatmål som delvis eller huvudsakligen uppnåtts. Tolknigen av hur resultatmålen uppfyllts kan inte göras mildare om fullmäktige inte först godkänner ändringar i budgeten. Utgångspunkten för målsättningen bör vara prioritering; de begränsade tillgångarna ska användas till effektiv produktion av centrala och ur kommunbornas synvinkel viktiga tjänster. Ett gott mål härleds ut stadens och sektorernas strategier samt beskriver och styr verksamheten. Målet kan inte vara en självklarhet eller en sådan som lagen i sig förutsätter. Ett bra mål är också tidsbundet. En lyckad måluppställning innehåller mål för verksamheten istället för åtgärder. Målet ska gå att bevisa med hjälp av mätare och nyckeltal och det ska relatera till tillgängliga resurser. En god mätare beskriver resultatet, den är enkel och entydig, tillräckligt noggrann och krävande och arbetsenhetens insats kan påverka den. Då man gör upp en mätare ska man försäkra sig om att den uttryckligen beskriver det eftersträvade målet. Då man gör upp en mätare ska man försäkra sig om att uppgifter om utfallet finns tillgängliga då bokslutet för budgetåret görs upp. Utgångspunkten för målsättningen bör vara prioritering. De begränsade tillgångarna ska användas till effektiv produktion av lagstadgade och övriga ur kommunbornas synvinkel viktiga tjänster. 19

20 Följande avvikelser i resultatmålen för samtliga sektorer godkändes av fullmäktige : De centrala resultaten av Kommun 10 är på minst samma nivå som Efter uppställandet har man gått in för att inte göra någon mellanårsenkät. Personalkostnaderna ökar inte från nivån år De uppställda målen för sektorer och resultatenheter, till exempel för utvecklingen av personalutgifter, måste vara realistiska i en växande stad. Resultatmålen för allmän förvaltning uppställdes i 2011 års budget separat för koncernstaben och koncerntjänsterna. I fråga om koncernstaben har för flera resultatmål rapporterats att resultatmålet har uppfyllts i hela staden. Det gäller t.ex. rapporteringen av utfallet av följande resultatmål: Verksamhetsutgifterna överstiger inte den godkända budgeten. Resultatmålet konstateras utfalla för koncernstabens del men inte på hela stadens nivå. Prissättningen av tjänster har setts över. Resultatmålet rapporteras bli uppnått på grundval av sektorernas rapportering. Tjänsteförsörjningen stöds av en kunskapsbaserad modell för personalplanering som används i alla resultatenheter. Resultatmålet konstateras bli uppnått på stadsnivå, fastän det inte uppfylls inom koncernstaben. Ett resultatmål för Esbokronan Ab rä att bolaget betonar säkerheten genom att genomföra stadens trygghetsprogram och satsa på underhåll. Som resultatmål ska inte uppställas självklarheter, såsom att budgeten efterföljs. Styrningen av resultatmålen försvåras av att det i fråga om många mål inte går att få aktuella uppgifter om måluppfyllelsen under budgetåret. Resultaten av vissa mätare klarnar först vid bokslutet och en del fås först efter godkännandet av bokslutet, varvid resultaten inte kan ha en styrande effekt. Den inexakta rapporteringen försämrar också möjligheten att reagera på måluppfyllelsen. Utfallet av resultatmålet ska rapporteras tillräckligt detaljerat under budgetåret. I månadsrapporten för oktober 2011 rekommenderade revisionsnämnden fullmäktige att man, för att utveckla läsbarare styrkort, presenterar utfallet av resultatmålen i hela staden på ett separat styrkort och inte på koncernstabens styrkort. Förändringen skulle klargöra rapporteringens struktur, och i så fall skulle koncernstabens styrkort ge rätt bild av resultatenhetens prestationer, och av hur många resultatmål som har uppställts för enheten. Formen för resultatmålen för koncernstabens verksamhetsutgifter och verksamhetsbidrag har ändats i uppföljningsrapport I och deras form motsvarar inte resultatmålen i budgeten. Trots det stora antalet resultatmål har endast en liten del av resultatmålen för socialoch hälsovårdssektorn och bildningssektorn ställts upp för att styra sektorernas 20

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2012 1 (9) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 1. s verksamhet skall i enlighet med 71 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 3921/02.08.00/2012 Revisionsnämnden 9 21.3.2013 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Beredning och upplysningar: Virpi

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kyrkslätts revisionsnämnds UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2013. för kommunfullmäktige

Kyrkslätts revisionsnämnds UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2013. för kommunfullmäktige Dnr:485/02.02.01/2014 Kyrkslätts revisionsnämnds UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2013 för kommunfullmäktige Kyrkslätts kommun Revisionsnämnden 4.6.2014 Innehåll 1. REVISIONSNÄMNDENS VERKSAMHET 3 1.1 Sammansättning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 5381/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 19 7.1.2013 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

HELSINGFORS STAD ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (6) Samfund Myndighet till vilken ansökningen riktas Datum För år

HELSINGFORS STAD ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (6) Samfund Myndighet till vilken ansökningen riktas Datum För år HELSINGFORS STAD ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (6) Myndighet till vilken ansökningen riktas Datum För år Studera de separata anvisningarna för ifyllande av blanketten på sidorna 5-6 som utgör bilaga till denna

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Bilaga Idr nr 2/14.12.2005 93 Bilaga Idr nr 2/19.12.2007 108 Bilaga Idr nr 8/10.12.2009 104 BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Godkänt i idrottsnämnden 14.12.2005 93 Ändrad 19.12.2007

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 109. Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1. 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån

Esbo stad Protokoll 109. Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1. 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1 2417/02.05.06/2015 Stadsstyrelsen 214 15.6.2015 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån Beredning och upplysningar: Viktoria

Läs mer

ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) FÖR ATT ARRANGERA EFTERMIDDAGSVERK- SAMHET FÖR SKOLELEVER Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år

ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) FÖR ATT ARRANGERA EFTERMIDDAGSVERK- SAMHET FÖR SKOLELEVER Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år ANSÖKAN OM UNDERSTÖD 1 (9) Myndighet hos vilken ansökningen lämnas in Datum För år Studera anvisningarna för hur blanketten ska fyllas i på sidorna 8-9 och villkoren på sidan 7 i ansökningsblanketten innan

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Sammanträde Tid 20.05.2013 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 630/2015 28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige väljer på basis av de i anbudsförfrågan nämnda utvärderingsgrunderna

Läs mer