Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU"

Transkript

1 Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Version: 1.0 Programmets ägare: Styrgruppens ordförande: Programchef: Jukka Mäkelä Jukka Mäkelä Pekka Heikkinen

2 Programplan i <Utvecklingsprogrammets namn> Programplanens versionshistoria och godkännande Version Skrivits av Datum Kort beskrivning av versionen 0.1 Pekka Heikkinen, Jorma Valve, Samuli Skyttä, Jere Kunnas 0.2 Pekka Heikkinen, Samuli Skyttä 0.3 Jorma Valve, Samuli Skyttä 0.4 Pekka Heikkinen, Jorma Valve, Samuli Skyttä, Jere Kunnas Textkorrigeringar i programplansutkastet samt komplettering med fler projekt och åtgärder Preciseringar efter att stadens ledningsgrupp har behandlat programplanen Pekka Heikkinen Infogat de ändringar som fullmäktige godkänt (sidan 2 och sidan 15) <dd.mm.åååå> <dd.mm.åååå> Godkännande av projektplanen Godkännare Datum Länk till beslutsdokumentet och eventuella ytterligare uppgifter Fullmäktige Avsikten med programplanen: I programplanen beskrivs programhelheten och presenteras planerna för genomförande och ledning av planen. Programplanen utgör grunden för verkställande, styrning och uppföljning av planen. Programplanen koncentrerar på programhelheten och ledningen av denna. Centrala frågor i programplanen är programmets innehåll och avgränsning, tidtabell och kostnader samt praxis för ledning och styrning. Programplanen har kompletterats med riskhanterings- och kommunikationsplanerna som bifogas. Genomförandet och budgeteringen av planen periodiseras i kalenderår. I programplanen presenteras en allmänt hållen plan för hela planperioden och en noggrannare plan för den första genomförandeperioden. I planen beskrivs de centrala projekten och åtgärderna under det första kalenderåret som planen genomförs. Utöver dessa projekt och åtgärder styr och genomför sektorerna mindre projekt och åtgärder. De detaljerade planerna för projekten som ingår i planen beskrivs i projektplaner och andra dokument som är specifika för de enskilda projekten. Den färdiga programplanen behandlas och godkänns av fullmäktige (programplanen blir då version 1.0) i slutet på planeringen av programmet. Programplanen uppdateras medan genomförandet av programmet pågår, bl.a. vid planeringen av noggrannare innehåll och projekt under de kommande åren. Ändring av avtalade frågor i den godkända programplanen kräver alltid beslut av styrgruppen och vid behov av en annan behörig instans.

3 Programplan ii <Utvecklingsprogrammets namn> Sammandrag Målet med programmet är i enlighet med det strategiska målet i fokusområdet Resurser och ledning att stadskoncernens ekonomi ska hållas i balans. Ett mål för fullmäktigeperioden är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och att den finansiella ställningen är i balans. Fullmäktige beslutade att programmet ska beredas och startas när fullmäktige godkände budgeten för Osäkerheten i den ekonomiska omvärlden fortsätter och utvecklingen av finansieringsbasen verkar förbli svag långt in i framtiden. Samtidigt ökar folkmängden och befolkningen åldras snabbt, vilket ökar servicebehovet. Staden eftersträvar en bättre finansieringsbalans utifrån fullmäktiges beslut om riktlinjerna i mars 2014 med hjälp av nio åtgärdshelheter. Målet är att alla baskommunens investeringar kan finansieras med internt tillförda medel före 2020 och att ökningen av lånestocken både i baskommunen och i Esbokoncernen kan stoppas. De politiska förtroendevalda i fullmäktige, stadsstyrelsen, nämnderna och direktionerna beslutar om genomförandet av -programmet som en del av stadens ekonomiska planering och uppföljning. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten inom den normala linjeledningen och att utveckla verksamheten. Produktiviteten förbättras enligt mottot "Tillsammans skapar vi Berättelsen om Esbo". För produktivitet har vi följande definition från 1959: Produktivitet är framför allt ett sinnestillstånd. Det är en vilja att fortlöpande förbättra det som finns. Det är en övertygelse om att man kan göra bättre i dag än i går och att morgondagen blir bättre än idag. Vidare krävs ständiga ansträngningar för att anpassa den ekonomiska verksamheten till ständigt förändrade förhållanden och tillämpning av nya teorier och metoder." Källa: The Productivity Committee of the European Productivity Agency in Rome 1959 Programmet genomförs i den normala linjeledningen, på stadsnivå och i sektorernas projekt och utvecklingsåtgärder. I den här programplanen ingår de centrala projekten och åtgärdera på stadsnivå och i sektorerna. Sektorerna gör upp kompletterande listor över mindre projekt och åtgärder. Programmet genomförs För målen har målvärden emellertid ställts fram till Centrala intressentgrupper får information om programmet enligt kommunikationsplanen. Genomförandet rapporteras inom den normala årsuppföljningen.

4 Programplan iii <Utvecklingsprogrammets namn> INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och nuläge Samband med Berättelsen om Esbo Mål och mätare Målbilden för programmet Mål och mätare Riktlinjer för -programmet Konkreta resultat Avgränsningar Genomförande av programmet Fokusområden och periodisering Centrala projekt och åtgärder Justering av avgifter och taxor Inkomstbas och skattenivå Servicenivå och serviceutbud Ledning och personalstyrning Tjänsteförsörjning Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen Styrning av koncernsamfunden Effektivering av markanvändningen Tidtabell Kostnader och finansiering Externa kostnader och kontroll av kostnader Finansiering Arbetsmängd och förvaltning av resurser Kopplingar till övriga program, projekt och annat arbete Organisering och ansvarsfördelning Samarbete med intressentgrupper Kommunikation Praxis för hantering av utvecklingsprogrammet Val av projekt och åtgärder samt beslutsfattandet kring dem Uppföljning och rapportering Styrgruppens praxis Dokumenthantering och andra arbetssätt Risker och riskhantering Utvärdering av utvecklingsprogrammet, avslutning och fortsatta åtgärder Definitioner, begrepp och förkortningar Bilaga 1. Kommunikationsplan för -programmet Bilaga 2. Riskhanteringsplan... i

5 1 Bakgrund och nuläge Programplan 1 <Utvecklingsprogrammets namn> Vid beredningen av ekonomiplanen för år blev det uppenbart att obalansen i stadens finansiering förvärras väsentligt under planperioden. När befolkningsstrukturen förändras ökar servicebehovet snabbare än befolkningstillväxten. Efter recessionen som började 2008 blev ekonomin bättre men har nu åter blivit sämre och detta har lett till att hållbarhetsgapet i Finlands offentliga ekonomi har blivit värre. På grund av statsfinansernas skuldsättningsutveckling har finansieringen till kommunerna i form av statsandelar skurits ned och skärs ned ända till år Den offentliga skulden stiger till den nivån att finansieringen inte på lång sikt räcker till för att ordna välfärdstjänsterna på det nuvarande verksamhetssättet. Staten beredde och publicerade i slutet av november 2013 ett strukturpaket. Med åtgärderna i detta borde den kommunala sektorns kostnadsnivå minska med 2 miljarder euro till år Avsikten är att hälften uppnås genom en minskning av kommuneras uppgifter och förpliktelser och andra hälften genom kommunernas egna åtgärder inklusive skattehöjningar. Staten planerar ytterligare åtgärder för att täcka hållbarhetsgapet. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar som tas upp i Berättelsen om Esbo. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men i och med finans- och eurokrisen går det inte längre. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framöver. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten måste effektiveras långsiktigt. En kritisk genomgång av serviceutbudet kommer att ingå i åtgärderna för att balansera ekonomin. Fullmäktige godkände budgeten för 2014 och ekonomiplanen och uppmanade stadsstyrelsen att för åren bereda verksamheten som beskrivs i ekonomiplanens allmänna motiveringar och ett program för produktivitet och balansering av ekonomin som ska behandlas av fullmäktige senast i mars 2014, och att samtidigt förelägga fullmäktige ett förslag om en ändring av budgeten och ekonomiplanen utgående från programmet. I fullmäktigeavtalet sägs också att ett produktivitetsprogram ska föreläggas fullmäktige för beslut våren Enskilda frågor som skrivits in i fullmäktigeavtalet är att årsbidraget ska hållas på en nivå om 180 miljoner euro, att den nuvarande beställar-utförar-modellen ska utvärderas och att byggnadstillsynsprocessen ska effektiveras och snabbas upp. Dessa frågor beaktas i programmets mål och åtgärder. (-programmet) genomförs enligt modellen för projekt- och programledning (EsPro). Målen och riktlinjerna för -programmet godkändes av fullmäktige Programplanen föreläggs fullmäktige Programmet beaktas vid beredningen av ekonomiplanen för år Under beredningen av programmet inhämtas utlåtanden av nämnderna och det färdiga programmet går till nämnderna för verkställande. 2 Samband med Berättelsen om Esbo -programmet har en direkt koppling till Berättelsen om Esbo och till de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål i denna. Det strategiska målet för fokusområdet Resurser och ledning lyder: "Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten."

6 3 Mål och mätare Programplan 2 <Utvecklingsprogrammets namn> Utifrån det strategiska målet har följande mål ställts för fullmäktigeperioden: - Esbo är en föregångare i att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. - Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. - Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans. -programmet har vid sidan om de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen en central roll vid genomförandet av Berättelsen om Esbo. 3.1 Målbilden för programmet 3.2 Mål och mätare Med hjälp av -programmet förbättras jämvikten och produktiviteten i stadens ekonomi på kort och lång sikt. Med programmet kan staden täcka hållbarhetsgapet och svara på de allt mer uppenbara utmaningarna i verksamhetsmiljön. Med programmets hjälp sparar staden kostnader, ökar produktiviteten, gallrar ut uppgifter som inte hör till stadens kärnverksamhet, ökar inkomsterna och justerar servicenivån. Stadens finansieringsbalans och produktivitet förbättras med 135 miljoner euro Programmet svarar på de stora utmaningarna i Esbo, bland annat förändringarna i befolkningsstrukturen, ökningen av folkmängden och därmed av servicebehovet samt den knappa ekonomiska tillväxten som alla kommer att fortsätta efter den pågående fullmäktigeperioden. Programmet genomför Berättelsen om Esbo och hjälper att säkerställa balansen i stadskoncernens ekonomi. Dessutom förstärks stadens roll som föregångare vid förbättring av tjänsternas produktivitet och verkningar för kunden. Med programmet ska stadsstrukturen utvecklas på en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar grund. Förbättrad produktivitet ska bli en del av den dagliga verksamheten och alla processer, varvid staden i fortsättningen uppnår mera med mindre resurser. Vid genomförandet fäster staden vikt vid att de grundläggande kommunala tjänsterna och personalens arbetshälsa hålls på en god nivå. Dessa utvärderas med hjälp av invånar- och kundnöjdhetsmätningar och matrisen för arbetshälsa. Programmets verkningar på tjänsternas kvalitet och tillgången på kommunala tjänster utvärderas proaktivt i samband med budgetförslaget. Målet för programmet är en hållbar finansieringsbalans som beskrivs som följer: - Driftsekonomin dimensioneras så att stadens finansiella ställning förblir god på lång sikt. - Investeringsförmågan förblir tillräcklig på lång sikt - Användningen av fonderna är optimal - Utvecklingen av skuldmängden och långfristiga åtaganden är måttlig - Beskattningsnivån är måttlig. - Servicenivån förblir god, grundläggande tjänster samt förebyggande tjänster och tidigt ingripande prioriteras - Sysselsättningsgraden förbättras

7 Programplan 3 <Utvecklingsprogrammets namn> För en hållbar finansieringsbalans ställs följande mätare och målvärden: - Målet för årsbidragsnivån är 180 miljoner euro - Enligt programmets målkalkyl är årsbidraget 150 miljoner euro 2016 och 180 miljoner euro I årsbidragsbehovet beaktas att avskrivningarna ökar (avskrivningarna är 150 miljoner euro 2020) - Stadens investeringstak (nettoinvesteringar, exkl. metron) från år 2016 till 2020 är 180 miljoner euro - I investeringsplaneringen ingår investeringar som görs av stadens helägda bolag samt de hyresprojekt som beslutas vid investeringsplaneringen. - En långsiktig investeringsplan granskas i samband med beredningen av ramanvisningen och budgetramen. - Målnivån för stadens lånestock är högst euro per invånare - Målet för koncernens lånestock (exkl. Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster) är högst euro per invånare - Produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med i snitt 2,4 procent (ca 33 miljoner euro) årligen under perioden Riktlinjer för -programmet Utgångspunkterna för programmet är att målen härletts ur Berättelsen om Esbo och att det genomförs som del av den normala linjeledningen och verksamhetsutvecklingen. Vissa delar av programmet genomförs på stadsnivå och vissa i sektorernas projekt och utvecklingsåtgärder. -programmets fokusområden: Hållbar finansieringsbalans Balanseringsåtgärder - Justering av avgifter och taxor - Inkomstbas och skattenivå - Servicenivå och serviceutbud - Ledning och personalstyrning Förbättrad produktivitet - Tjänsteförsörjning - Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar - Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen - Styrning av koncernsamfunden - Effektivering av markanvändningen Fullmäktige godkände följande riktlinjer för fokusområdena för förbättring av produktiviteten och balansering av ekonomin:

8 Programplan 4 <Utvecklingsprogrammets namn> Justering av avgifter och taxor - Avgiftsfinansieringen ökar som del av inkomstbasen. - Lagstadgade serviceavgifter och taxor uppbärs också i fortsättningen enligt normens övre gräns, efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning beaktas - Avgifterna för icke-lagstadgade, avgiftsbelagda tjänster bestäms utifrån produktionskostnaderna och nivån i Helsingforsregionen. - Avgifternas totalekonomiska fördelaktighet utreds. - Staden utreder vilka avgiftsfria tjänster som kan ändras till avgiftsbelagda med beaktande av klienternas betalningsförmåga. Inkomstbas och skattenivå - Stadens konkurrenskraft som etableringsort för företag utvecklas aktivt. - Staden fastställer mål för förbättring av sysselsättningsgraden och de följs upp - Staden utvecklas som en god boningsort. - Antalet invånare ökar med årligen. - Beskattningsnivån är fortsättningsvis moderat i jämförelse med Helsingforsregionen utan att finansieringsbalansen äventyras. Servicenivå och serviceutbud - Servicenivån justeras i enlighet med besluten i statens strukturpolitiska program. - En ekonomiskt hållbar servicenivå definieras i samverkan mellan de sex största städerna. - Vid reformer söks nationella lösningar i samverkan mellan de sex största städerna Ledning och personalstyrning - Styrningen av personalanvändningen effektiveras. - Ett personalavtal ingås med huvudavtalsorganisationerna. - En god ledning och främjande av personalens arbetshälsa ökar produktiviteten. Tjänsteförsörjning - Vid tjänsteförsörjningen används kostnadseffektiva produktionssätt. - Omläggningen av servicenätet fortsätter i enlighet med "Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet". Lokala tjänster utvecklas med beaktande av en rättvis fördelning mellan olika områden. - Det centraliserade utbudet av tjänster koncentreras till stadscentrumen vid goda trafik- och kollektivtrafikförbindelser.

9 Programplan 5 Effektivare användning <Utvecklingsprogrammets av lokaler och lokalinvesteringar namn> - Lokalkostnaderna per invånare minskar med en procent per år från Lokalbyggnadsprojekten och byggkostnaderna får inte överskrida uppskattningen vid behovsutredningen. - Grundläggande kvalitet vid byggandet tryggar smidighet i vardagen. - Energieffektiviteten ökar till år 2020 genom bättre byggande och effektiverad användning av lokaler. - Staden drar försorg om inneluftens kvalitet och byggnadernas skick - Materialeffektiviteten förbättras och kostnaderna för avfallshantering minskar genom utveckling av sortering och återvinning. - Onödiga lokaler avyttras. Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen - En fungerande vardag. - Bättre och kostnadseffektivare tjänster med hjälp av IKT. - Fortlöpande förbättring av den egna verksamheten. - Mera tjänster och tjänster av högre kvalitet med oförändrade resurser, bl.a. genom förbättrade processer. - Processer över sektorgränserna effektiveras. - Ägar-beställar-utförar-rollerna utvärderas och avtalas och de interna tjänsternas processer och produktivitet förbättras. Styrning av koncernsamfunden - Med hjälp av koncernstyrning ökar produktiviteten i koncernsamfunden. - Koncernstrukturen koncentreras och effektiveras. - De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas samarbete vid ägarstyrningen samt samarbetet med koncernsamfundens styrelsemedlemmar förstärks. Effektivering av markanvändningen - Stadsstrukturen koncentreras. - Objekten i planläggningsprogrammet prioriteras så att intäkterna av de planlagda objekten och områdena åtminstone täcker kostnaderna för gator och kommunalteknik. - Processerna kring planläggning och byggande snabbas upp så att projekten fullföljs och nyttan av dem realiseras fortare. - Den betydande avkastningspotentialen i planläggningen och markanvändningen utnyttjas. En aktiv markpolitik genomförs.

10 Programplan 6 <Utvecklingsprogrammets namn> 3.4 Konkreta resultat Konkret avkastning av programmet är bl.a. att stadens finansieringsbalans förbättras på ett hållbart sätt och når en tillräcklig nivå, att en ny verksamhetsmodell för IKT tas i bruk, att ägar-beställar-utförar-rollerna utvecklas och att sektorernas gemensamma och egna processer utvecklas. Lokalanvändningen effektiveras och lokalhanteringen förbättras. Uppskattningarna av kostnadsbesparingarna och produktivitetsförbättringen beskrivs noggrannare i planerna för de projekt och åtgärder som genomförs i samband med programmet. Programmets uppskattade helhetsverkningar av kostnadsbesparingarna, inkomstökningarna och produktivitetsökningarna på de olika helheterna visas i nedanstående tabell. När programmet verkställs kommer det uppskattade resultatet att preciseras. I tabellen visas de uppskattade nivåförändringarna i förhållande till nuvarande kostnadsnivå. Fokusområde Totalt % mn euro mn euro mn euro mn euro Justering av avgifter och taxor % Inkomstbas % Servicenivå och serviceutbud 0 0 % Ledning och personal % Tjänsteförsörjning % Effektivering av lokalanvändningen % Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen % Styrning av koncernsamfunden % Effektivering av markanvändningen % Programmet totalt % För fokusområdet Servicenivå och serviceutbud finns inga avkastningsmål i programmet, eftersom det inte föreligger tillräckligt med uppgifter om verkningarna av statens strukturpolitiska program. Verkningarna av statens strukturpolitiska program har uppskattats i sektorerna under vårvintern, men de konkreta positiva verkningarna på stadens ekonomi ser i detta skede ut att vara ringa. Största delen av den konkreta avkastningen skapas när resultatenheterna och verksamhetsenheterna fortlöpande förbättrar sin verksamhet. Förbättring av produktiviteten är en del av enheternas och personalens dagliga arbete. 4 Avgränsningar Med -programmet eftersträvas balansering av ekonomin och förbättring av produktiviteten. Till programmet fogas inte projekt eller åtgärder som inte främjar genomförandet av Berättelsen om Esbo och som inte ökar produktiviteten. Vid valet av projekt och åtgärder uppskattas förhållandet mellan den eftersträvade nyttan och de nödvändiga insatserna.

11 Programplan 7 Program som <Utvecklingsprogrammets redan har startat och vars styrning namn> ombesörjs på annat sätt (t.ex. de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen), kommer inte att styras av programmet, men produktivitetsökning som dessa program fått till stånd rapporteras samtidigt med -rapporteringen. 5 Genomförande av programmet 5.1 Fokusområden och periodisering Målvärdena för -programmets mål på stadsnivå granskas årligen vid beredning och beslut om ekonomiplanen. Genomförandet av programmet har indelats i fokusområden enligt de riktlinjer fullmäktige har godkänt. I fokusområdena ingår uppslag och förslag till projekt och åtgärder på stadsnivå som beskrivs i kapitel 5.2. Dessa leds av koncernstaben. I fokusområdena ingår också viktiga uppslag till projekt och åtgärder i sektorerna och resultatenheterna. Stadens gemensamma projekt och åtgärder för bättre produktivitet beslutas av stadsdirektören utifrån styrgruppens behandling. Sektorernas och resultatenheternas övriga projekt och åtgärder planeras och beslutas i sektorerna och de styrs på sektornivå. En del av projekten och åtgärderna pågår eller startar i år. När beredningen avancerar avgörs vilka ärenden som kommer att beredas senare. Eftersom det inte ännu föreligger uppgifter om statens åtgärder, startar staden i år egen verksamhet för att förbättra produktiviteten. På hösten får staden noggrannare uppgifter av staten om styrning och ändring av normerna för effektivering av kommunernas verksamhet och justering av servicenivån. Kritisk granskning av serviceutbudet kommer att betonas under de kommande åren. Projekten och åtgärderna genomförs av linjeledningen och med hjälp av resultatkorten. Dessutom genomförs några separata -projekt på stadsnivå. Programmets förvaltning beskrivs noggrannare i kapitel 11 Praxis för förvaltning av utvecklingsprogrammet. 5.2 Centrala projekt och åtgärder Nedan presenteras de centrala projekten under det första året efter fokusområde. En del av projekten och åtgärderna planeras och en del pågår Justering av avgifter och taxor Stadens inkomster av försäljning och avgifter (exkl. markanvändnings- och utvecklingsersättningar) var ca 139 miljoner euro En justering av avgifter och taxor ger inte mycket extra inkomster, eftersom största delen av avgifterna är reglerade och största delen redan nu ligger vid övre gränsen för vad som är tillåtet. De lagstadgade avgifterna har indexjusterats i början av året, bland annat avgifterna för barndagvård och hälsovård. En justering av taxan för byggnadstillsynens tillstånd och tillsyn är på kommande. Andra avgifter som har justerats är avgifterna för tillfällig barndagvård, arbetarinstitutets kurser, tjänster för personer med funktionsnedsättning, mental- och missbruksvård och flyttning och deponering av fordon samt stadsmuseets taxor och hyran för odlingslotter. Justeringarna har trätt i kraft eller träder i kraft enligt en beslutad tidtabell Justeringar av avgifter och indexjusteringar fortsätter enligt

12 Programplan 8 beslut och anvisningar <Utvecklingsprogrammets och inom lagstadgad namn> termin. Regelbundna jämförelser med nivåerna på taxor och avgifter i huvudstadsregionens kommuner fortsätter. Till de programenliga åtgärderna 2014 hör genomgång av prisen för tjänster och justering av taxor och avgifter. Bildningssektorn går igenom prisen för fritidstjänster såsom idrottstjänster och evenemang. Social- och hälsovårdssektorn gör upp en täckande lista över sina avgifter och beslutade taxor. Listan kommer att uppdateras årligen vid beredningen av budgeten. Sektorn reder ut sätt att säkra en mera täckande fakturering av kunderna än idag samt ersättningar, bidrag och andra inkomster som staden kan fakturera. Teknik- och miljösektorn justerar årligen grunderna för avgifterna för åtgärder, tillstånd och syner och de beaktas vid beredningen av budgeten. Miljöskyddsmyndighetens taxa uppdateras i slutet av Affärsverket stadsteknik i affärsverkssektorn kommer att justera taxan för mottagning av schaktmassor. Priserna på tjänster inom staden bestäms och avtalas vid budgetberedningen. Avtalen träffas av sektorerna, koncernstaben och affärsverkssektorn. Priserna för stadens interna tjänster bedöms i förhållande till marknaden och kvaliteten. Staden utvecklar kostnadseffektivare betalningssätt. Små kundavgifter ska i framtiden gå att betala på nätet med nya metoder, bland annat e-plånbok och e-betalning. Sådana betalningssätt är betydligt billigare för staden än att skicka traditionella fakturor. I ett pågående projekt för utveckling av e-betalning införs ett effektivare, modernare och mera kundorienterat betalningssätt samtidigt som det manuella arbetet och hanteringen av kontanter minskar. E-betalning tas stegvis i bruk i slutet av Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är cirka 3 miljoner euro per år från år 2016 (2 miljoner euro 2015) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Justering av avgifter och taxor Regelbundna justeringar årligen eller inom lagstadgad termin, efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning beaktas. Alla sektorer Pågår Gemensamt för hela staden, koordinering och mål årligen vid ekonomiplaneringen. Ändring av avgiftsfria tjänster till avgiftsbelagda tjänster och ändring av avgiftsbelagda tjänster som ger liten avkastning till avgiftsfria tjänster bedömning och åtgärder. Avgifternas totalekonomiska fördelaktighet utreds. Staden utreder ifall den andel staden betalar av en fakturerad tjänst kunde anges på fakturorna till kunderna, i synnerhet på hälsovårdens, bildningssektorns och kollektivtrafikens fakturor. Ärendet föreläggs stadsstyrelsen för beslut Inkomstbas och skattenivå Inkomstbasens utveckling beror i synnerhet på skatteintäkternas utveckling och därför avgörs stadens ekonomiska framgång till största delen av huruvida sysselsättningsläget och inkomstutvecklingen är gott och att företagen har framgång i Esbo. Den ekonomiska utvecklingen i Finland ser ut att bli svag de närmaste åren, vilket väsentligt fördröjer inkomstutvecklingen i staden. I de kommuner som fått betydande belopp i

13 Programplan 9 statsandelar har <Utvecklingsprogrammets dessa tidigare utjämnat fluktueringar namn> i inkomstbasen. Under de senaste åren har statsandelarna minskat och de skärs ner även under de kommande åren. För Esbo stad har finansieringen med statsandelar inte varit betydande, eftersom staten har blivit utan största delen av statsandelarna på grund av utjämningen av statsandelarna utifrån skatteintäkterna. Staden startade 2013 programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet som ska pågå hela fullmäktigeperioden. Målet är att utveckla livskraften enligt Berättelsen om Esbo och att stöda stadens mål att förbättra den permanenta produktiviteten samt att utnyttja och använda resurser för effektivare tjänsteförsörjning och främjande av ibruktagandet av nya lösningar. Staden skapar förutsättningar för ökad konkurrenskraft bland aktörerna i Esbo. Ifall programmet når målet, kommer stadens inkomstbas att förbättras. Organiseringen av de näringspolitiska bolag som staden finansierar utvecklas så att bolagen på bästa sätt förstärker inkomstbasens tillväxt både på kort och på lång sikt. Det är särskilt viktigt att effektivt allokera satsningarna på att stärka helheten Espoo Innovation Garden och i synnerhet innovationsmiljön i Otnäs. Inkomstbasen förbättras också av utvecklingsarbete för att effektivera markanvändningen. Därtill hörande åtgärder, ansvarsfördelning och tidtabeller samt produktivitetsmål beskrivs i kapitel 9 nedan. Behovet av skattehöjningar granskas årligen vid behandlingen av budgetramen Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna för att förbättra inkomstbasen är cirka 10 miljoner euro per år från år 2017 (5 miljoner euro 2016) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller Organisering av de Omläggning av investerings- och Koncernstaben Pågår Till slutet av näringspolitiska aktörerna och utveckling av utveckling Ab och Esbo Turism Ab) både kort och lång sikt. utvecklingsföretagen i Esbo (Otnäs Ökning av skatteunderlaget på arbetsfördelningen samt i huvudstadsregionen (Culminatum Oy och Greater Helsinki Promotion Oy). Espoo Innovation Garden. Programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet (KIKY) och programmet Hållbar utveckling (KEKE) (Å) Öka stadscentrumens och lokalcentrumens attraktionskraft (Å) Omläggning av sysselsättningsåtgärder och förbättring av sysselsättningen. Syftet med programmen är att utveckla stadens livskraft och hållbara utveckling enligt Berättelsen om Esbo. Staden ökar stadscentrumens attraktivitet och utvecklar deras image ur företagens och näringslivets synvinkel. Målet är att höja sysselsättningsgraden och främja snabb sysselsättning av i synnerhet unga, långtidsarbetslösa och invandrare samt att förebygga ökad arbetslöshet genom att stöda företagsamhet. Koncernstaben Pågår Rapportering om produktivitetsnyttan också i samband med -programmet. Koncernstaben, teknik- och miljösektorn Planeras Från 2014 Alla sektorer Pågår Från 2014 Ökade skatteintäkter, minskade kostnader i socialsektorn.

14 Programplan 10 <Utvecklingsprogrammets namn> Servicenivå och serviceutbud Enligt de riktlinjer som fullmäktige godkände i mars justeras servicenivån i enlighet med besluten i statens strukturpolitiska program, definieras en ekonomiskt hållbar servicenivå i samverkan mellan de sex största städerna och söks det vid reformer nationella lösningar i samverkan mellan de sex största städerna. Regeringen beslutade om ett strukturpolitiskt program och dess mål samt preciserade programmet och beslutade om verkställandet av programmet Regeringen preciserade sina tidigare beslut när den förhandlade om en plan för den offentliga ekonomin vid regeringens ramförhandlingar och drog försorg om att programmet genomförs enligt vad som tidigare beslutats. I programmet delas målet för att minska hållbarhetsunderskottet upp i konkreta delmål för statsfinanserna, kommunernas ekonomi, produktivitetsökningen i den offentliga serviceproduktionen, arbetskarriärerna och arbetsutbudet, den strukturella arbetslösheten samt hela ekonomins produktionspotential och konkurrenskraft. Enligt programmet ska hälften av kommunernas uppskattade underskott på två miljarder euro 2017 skötas genom att staten minskar kommunernas uppgifter och plikter och hälften ska skötas av kommunerna själva. I regeringens beslut om verkställandet av det strukturpolitiska programmet ingår åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och plikter, effektivera verksamheten och justera prissättningsgrunder. Ur beslutet om verkställandet av det strukturpolitiska programmet som uppdaterades vid regeringens ramförhandlingar framgår att merparten av ministeriernas förslag till ändringar av kommunernas förpliktelser eller servicesstruktur inte bidrar till att nå programmets avsedda kostnadsbesparingar. Ministerierna forsätter beredningen och riksdagen har utlovats de lagförslag som behövs senast under höstsessionen Staten bereder en del servicehelheter som kommer att öka kommunernas kostnader. De sex största städerna har sedan hösten 2013 gemensamt berett balanserings- och produktivitetsåtgärder som gäller servicenivån och serviceutbudet. Vid beredingen har verkningarna på städernas kostnader av åtgärdsförslagen i regeringens strukturpolitiska program uppskattats. Tills vidare har resultaten varit ganska ringa. Servicenivån i Esbo har vid jämförelse med de stora kommunerna konstaterats vara ganska god. Enligt de regelbundna mätningarna av invånarnöjdheten är Esboborna nöjdare än genomsnittet med tjänsterna i sin stad. Stadens finansieringsbalans är allvarligt hotad. Staden måste fortsätta att på egen hand planera en förbättring av finansieringsbalansen med åtgärder enligt de riktlinjer som fullmäktige godkänt, trots att staten inte ännu givit någon draghjälp. Den ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna har inte gått att uppskatta, eftersom det inte föreligger uppgifter om verkningarna av statens strukturpolitiska program.

15 Programplan 11 <Utvecklingsprogrammets namn> Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller Lindring av serviceplikten, justering av servicenivån och serviceutbudet. (Å) Resursering av utbildningen Servicenivån och serviceutbudet justeras utifrån statsrådets strukturpolitiska beslut. Serviceutbudet minskas och begränsas av staden med egna åtgärder och utifrån de sex största städernas gemensamma beredning. Skolvisa budgeter: budgeterna anpassas behärskat med medel som inte äventyrar specialbidraget för mindre gruppstorlek i den grundläggande utbildningen (procenten preciseras i budgeten). Alla sektorer Från hösten 2014, hela programperioden Produktivitetsmålen och tidtabellen för dessa preciseras när statens planer framskrider. Det finns risk för ökade kostnader till vissa delar. Bildningssektorn Pågår Började 2014, färdigt 2016 (Å) Effektivering av stadens interna tjänster och justering av servicenivån. Specialundervisningen koncentreras till närskolan. Affärsverkssektorn och de andra sektorerna förhandlar om ändring av de interna tjänsternas mängd och kvalitet. Avtalspraxis bedöms vid beredningen av förfarandet för ägare-beställareutförare (reklamationer, prissättning och nyttan av upphandling). Alla sektorer Pågår Förhandlingar med sektorerna pågår, verkningarna tas upp vid beredningen av budgetramen. Över pris och mängder 2015 kommer ett utkast i maj Målet är en sänkning av styckpriserna för de interna tjänsterna. Pågår hela programperioden. De interna tjänsternas andel av sektorernas utgifter och deras utveckling specificeras och presenteras vid budgetförhandlingarna och uppföljningen Ledning och personalstyrning Utgångspunkten för ledning och personalstyrning är att stadens personal producerar och organiserar stadens tjänster så produktivt och effektivt som möjligt. Detta förutsätter att hela personalen binder sig till att förbättra sin produktivitet. I samband med -programmet träffar staden ett personalavtal med personalen. Förankringen av programmet hos personalen anknyter starkt till en god ledning som utvecklas som stöd för förändringsledning och för att främja produktiviteten och personalens arbetshälsa. Projektet för ledning i Esbo fortsätter hela fullmäktigeperioden. Arbetets produktivitet ökar när arbetshälsan främjas och sjukfrånvaron minskar. Ett mål med personalstyrningen är att minska stadens allmänna kostnader. För att kunna producera tjänster så bra och effektivt som möjligt måste vi förstärka en flexibel och ändamålsenlig användning av personalresurserna. Till detta hör att överlappande uppgifter och arbetsroller utreds och läggs ner. Samtidigt måste vi se kritiskt på resurserna i projektverksamheten och sträva efter att anknyta utvecklingsarbetet som vanligen genomförs i form av olika projekt starkare till en del av den ordinarie personalens dagliga arbete. Målet för 2015 är att personalmängden inte ökar. Med anledning av målet ligger tyngdpunkten vid ordnandet av verksamheten och därtill hörande planeringen av allokering av resurser på stadens interna ändringar av uppgiftsstrukturerna. I dessa måste ändringar i behoven av tjänster beaktas. Uppnåendet av målet stöds med förfarandet

16 Programplan 12 för besättningsförbud. <Utvecklingsprogrammets Förfarandets innehåll namn> granskas i samband med programmet. Vid personaldimensionering följer staden normerna. En projektportfölj på hela stadens nivå tas i bruk. Med projektportföljen görs stadens projekt synliga och förstärks styrningen och uppföljningen av utvecklingsprogrammen och projekten. De nya projekten genomförs enligt modellen för projekt- och programledning (EsPro), med vilken stadens projektkultur och projektverksamhetens produktivitet förstärks. Inbesparingarna av personalkostnader framgår vid de andra projekten och åtgärderna. Den kalkylerade inbesparningen om personalmängden 2015 är på samma nivå som 2014 är cirka 4 miljoner euro. Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är cirka 15 miljoner euro per år från år 2016 (7 miljoner euro 2015) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Personalavtal (P) Projektet för utveckling av ledning i Esbo (ESJO) Arbetsgivaren och personalen träffar ett personalavtal som engagerar hela personalen att utveckla den grundläggande verksamheten och att i all verksamhet beakta -programmet och dess mål. Med projektet för utveckling av ledning i Esbo förbättras ledning och chefsarbete i staden. Målet är att förbättra ledning och arbetshälsa, varvid kundresultaten, personalresultaten och produktiviteten förbättras. Koncernstaben Planeras Personalavtalet täcker hela programperioden. Ekonomisk nytta nås när målen för utveckling av verksamheten nås. Personalavtalet träffas efter att fullmäktige beslutat om. Koncernstaben Alla sektorer Pågår Projektet pågår hela programperioden. Ekonomisk nytta nås när verksamheten utvecklas med hjälp av god ledning och när personalens arbetshälsa förbättras. (P) Affärsverkssektorns program för betshälsa och chefer har uppskattats Affärsverkssektorns program för ar- arbetshälsa och avkasta 3 miljoner euro till år 2017 i chefer (PATE, ingår form av minskad sjukfrånvaro och i ESJO) minskade kostnader för olycksfall. (Å) Personalmängd och allokering av personal Chefens vardag blir smidigare, vilket ökar effektiviteten. Staden drar nytta av personalomsättning och pensionsavgång. Sjukfrånvaro och arbetsolycksfall minskas. Fyllandet av vakanser granskas kritiskt, vikarier och inhyrd arbetskraft används behärskat. Affärsverkssektorn Pågår Alla sektorer Pågår Mätare: enkät bland chefer, arbetsförhetsindex, arbetshälsomatris och antalet hälsorelaterade frånvarodagar per årsverke. Målet är att stadens hela personalmängd 2015 är på samma nivå som 2014 trots att det behövs nya anställda när behovet av tjänster ökar i vissa kundbetjäningsuppgifter. Förvaltningsprocesserna förenklas förvaltningspersonalen minskas. Personalens prismedvetenhet ökar.

17 Programplan 13 <Utvecklingsprogrammets namn> Tjänsteförsörjning Att effektivera servicenätet och lokalanvändningen samt personalanvändningen är centralt för produktiviteten. Det gäller alla sektorer och deras processer för tjänsteförsörjning och tjänsteproduktion. En förutsättning för utvecklingsarbetet är en omfattande inventering av verksamhetssätten och lokalanvändningen. På basis av inventeringen kan verksamhetssätten förändras. I samband med utvecklingen av tjänsterna identifieras de tjänster och processer vars digitalisering förbättrar tjänsteproduktionens produktivitet. Digitaliseringen görs som en del av projekt för utveckling av tjänster och kundbetjäning. Genomförandet styrs och följs upp i enlighet med principerna för ITarkitekturen. Bildningssektorn utvärderar omfattande sina tjänsteprocesser och lokalernas användningsgrad. Målet är att av avstå från lokaler som inte är ändamålsenliga och som används i liten mån, till exempel granskas bibliotek, skollokaler och daghem. Man utvecklar nya tjänstekoncept och utökar den gemensamma användningen av lokaler, t.ex. Mattby servicetorg. Inom social- och hälsovården övergår man från institutionsbetonade, ofta tunga tjänster till öppenvård. Istället för sjukhustjänster och långtidsvård i serviceboende satsar man på att äldre och personer med funktionsnedsättning ska bo hemma och få hemtjänst. Inom vård av barn utanför hemmet prioriteras familjevård och behovet att omhänderta barn reduceras. Man använder proaktiva verksamhetssätt som förebygger att behovet av tjänster ökar. Klienternas självbetjäning och egenvård ökar. Staden sporrar klienterna att bevara och öka sina krafter och skapar förutsättningar för detta med effektiv rehabilitering. Stödet från de anhöriga och närstående betraktas som mycket värdefullt och man uppmuntrar till det genom klienthandledning, rådgivning och e-tjänster. En styrmodell för upphandlingen utvecklas som ett gemensamt projekt inom staden. Syftet är att skapa en verkningsfull styrmodell som är allt mer integrerad i systemet för ledning och beslutsfattande. Sektorernas och affärsverkssektorns samarbete och gemensamma processer utvecklas. Till detta hör också bedömning och precisering av beställar- och producentroller. Åtgärdernas ekonomiska helhetsnytta uppskattas vara cirka 35 miljoner euro per år från år 2017 (25 miljoner euro 2015 och 30 miljoner euro 2016)

18 Programplan 14 <Utvecklingsprogrammets namn> Programmets central projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Tjänsteförsörjning (Å) Utveckling av servicenätet (Å) Utvecklingen av servicenätet (bildningssektorn) (Å) Utveckling av en styrmodell för upphandlingen. (Å) Digitala tjänster En plan upprättas för tjänsteförsörjningen sektorvis. Tjänster som det är möjligt att ordna på alternativa sätt. Alla sektorer Planeras/påbörjats Omläggningen av servicenätet fortsätter i enlighet med principerna i "Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet". Lokala tjänster utvecklas med beaktande av en rättvis fördelning mellan olika områden. Alla sektorer Pågår Kontinuerlig verksamhet. Utvecklingen av regionala tjänster är en särskild tyngdpunkt. För att utveckla servicenätet görs utredningar över de nuvarande volymerna, lokalernas användningsgrad m.m. Målet är att skapa en verkningsfull styrmodell för upphandlingen och integrera den allt mer i systemet för ledning och beslutsfattande. I samband med utvecklingen av tjänsterna identifieras de tjänster och processer vars digitalisering förbättrar tjänsteproduktionens produktivitet. Digitaliseringen görs som en del av projekt för utveckling av tjänster och kundbetjäning. (Å) Effektivering av Effektivare användning av lokaler, småbarnspedagogiken semesterarrangemang, val av barn, användning av vikarier. Ökning av dagvård som utförs med stöd för privat vård. Bildningssektorn Påbörjats/delvis i gång Koncernstaben, affärsverkssektorn och sektorerna Koncernstaben, Alla sektorer Pågår Bildningssektorn Påbörjats/pågår Tidtabell: biblioteksnätet på gång, det svenskspråkiga skolnätet påbörjas, övriga påbörjas i etapper före utgången av år En lista görs upp över andra tjänster som granskas till slutet av Ekonomisk fördel: att minimera kostnaderna för utvecklingen av servicenätet. Definiering och genomförande av en styrmodell Planeras med början Omorganisering av vuxenutbildningen (Å) Äldre bor hemma Vuxenutbildningen genomförs från i sin helhet av utbildningssamkommunen Omnia. Staden sluter ett tjänsteavtal med Omnia. Vuxenutbildning ordnas inom stadens alla storområden så att användningen av resurser (lokaler, personal, läromedel) effektiveras. Vid utvecklingen av tjänsterna betonas främjande av studerandenas färdigheter för fortbildning och arbetsliv samt deras livshantering och välmående. Utveckling av sjukhusens processer Social- och och s.k. vårdexpresser. Kortare vårdperioder vid sjukhus. En effektiv och torn hälsovårdssek- snabb behandling av akuta sjukdomar samt en effektiv rehabilitering. Servicenivå och serviceutbud egen aktivitet och eget ansvar bland invånarna stöds. Andelen direkt klientarbete inom hemvården växer. Användningen av vikarier minskar. Andelen bland personer över 75 år som får vård dygnet runt minskar. Bildningssektorn Pågår 2014 Effektivare användning av befintliga resurser. Förbättring av vuxenutbildningens träffsäkerhet och målinriktning genom att effektivera handledningen. Effektivare sysselsättning och integration av invandrare. Beskrivningar av processerna vid Esbo sjukhus är en del av detta Nytta: Vårdpraxis är smidig, verksamheten är effektiv, produktiv och verkningsfull, den ekonomiska nyttan beräknas vara en inbesparing på 10 miljoner euro per 3 år. I förhållande till patientantalet (över 75-åringar) och med beaktande av inflationen ökar produktiviteten med 2,5 procent per år.

19 Programmets central projekt (P) och åtgärder (Å) Programplan 15 <Utvecklingsprogrammets namn> Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Behovet av placeringar inom barnskyddet minskar (Å) Bättre betjäning vid hälsostationerna Målet är att hjälpa barn och familjer i Social- och ett så tidigt skede som möjligt och nära hälsovårdssektorn barnets uppväxtmiljö. Särskilt för att stöda unga och deras familjer söker man mera verkningsfulla och kostnadseffektiva verksamhetssätt. Inom barnskyddet är målet att minska institutionsvården och öka familjevård och intensiv öppenvård. Man väljer de fem åtgärder som har de största kostnadsverkningarna, som kan verkställas och som förbättrar produktiviteten. Barnskyddsarbetet koncentreras mera på förebyggande barnskydd och tidigt ingripande. Goda handlingsmönster kartläggs och utnyttjas även utanför de sex största kommunerna. Hälsostationernas betjäning utvecklas. Samarbetet mellan primärhälsovården och den specialiserade sjukvården utvecklas. Man väljer centrala objekt som förbättrar produktiviteten och vissa saker man koncentrerar sig på att genomföra. Social- och hälsovårdssektorn Genomförs som normalt ledarskap Genomförande: Byggande av ett sjukhus samt Leva och boäldrecenter. Vid den verksamhetsmässiga planeringen betonas samarbetet med HNS Nytta: Att avgränsa utgifterna år 2014 för att motsvara driftsplanen innebär en balansering på 2,9 miljoner euro inom barnskyddet. Nyttan/produktivitetsökningen av den verksamhetsmässiga utvecklingen av barnskyddet under åren bedöms i förhållande till åldersgruppen 0 17 år. Investeringsbehovet och därmed kostnaderna skulle öka långsammare än åldersgruppens tillväxt (den ekonomiska nyttobedömningen preciseras senare). Genomförande: Genomförande av resultatenheten för familje- och socialtjänster i samarbete med sektorns övriga resultatenheter och bl.a. bildningssektorn. Pågår, genomförs inom normal ledning Nytta:Nyckelprestationernas priser sjunker från 2013 års nivå; Priset för ett besök hos läkare och vårdare sjunker, användningen av inhyrd arbetskraft minskar, målbilden är att det inte grundas ytterligare vakanser under fullmäktigeperioden, färre remisser till den specialiserade sjukvården och färre läkarbesök. (Å, P) Tjänsteproduktionens ekonomiska effektivitet ökar. Man tar i bruk produktivitetsmätare och Affärsverkssektorn index på sektornivå. Man gör tjänstestrategier för resultatenheterna. Det manuella arbetet minskas, pågår för bland annat leverantörsfakturor och elektroniska blanketter. E-fakturering av produktionsstyrning och mottagning av snö - gemensamma för huvudstadsregionen. Pågår Den ekonomiska nyttan uppskattas till 2,5 miljoner euro bedömningsgrunden så som i verksamhetshelheten Äldre bor hemma. Genomförande: Genomförs av resultatenheten för hälsovård i samarbete med sektorns övriga resultatenheter och HNS. 5/2014 mätare och index i användning. Övergång till e-tjänster i mån av möjlighet kontinuerlig. Då det som nu planeras och pågår genomförs behövs för motsvarande arbete omkring 40 personer mindre.

20 Programplan 16 <Utvecklingsprogrammets namn> Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar Det centrala produktivitetsmålet är att stadens lokalutgifter/invånare sjunker med 1 procent/år från och med Målet är inte lätt att nå, då man beaktar de pågående större byggprojekten, såsom Esbo sjukhus, skolcentret i Lärobacken, äldreboenden enligt Leva och bo-konceptet samt ett omfattande ombyggnadsprogram. Alla dessa projekt ökar kostnaderna för finansiering och underhåll. I produktivitetsmålet som fullmäktige godkänt ingår ett tak för stadens investeringsutgifter (nettoinvesteringar, exkl. Västmetron) som från 2016 till 2020 är 180 miljoner euro per år. En effektivering av lokalanvändningen och en utveckling av produktiviteten för verksamhetslokalinvesteringarna är en omfattande uppgiftshelhet som organiseras och leds som stadens gemensamma projekt. En del av utvecklingsarbetet omfattar utvecklingen av processerna kring verksamhetslokalerna, som sköts av Lokalcentralen. Arbetet omfattar bland annat beredning av lokalstandarder, utveckling av innehållet i behovsutredningarna, försnabbande av projektprocessen osv. Servicenätet utvärderas på nytt i samverkan med tjänsteproduktionssektorerna. Lösningar med standardiserade lokaler tas i bruk då det är ekonomiskt och verksamhetsmässigt möjligt. Standardiseringen av lokalbehov fortsätter, lokalanvändningens effektivitet mäts och lokalkorten utvecklas fortsättningsvis. Sektorn avstår från onödiga, små lokaler med låg användningsgrad. Energieffektiviteten i verksamhetslokalerna förbättras. Lokalprocesserna utvecklas alltjämt. En del av utvecklingsarbetet utförs som tjänsteproduktionssektorernas eget arbete eller i samarbete mellan de olika sektorerna. Lokalcentralen fungerar som teknisk expert och som representant för lokalegendomens ägare. Bildningssektorn går enligt serviceområde igenom sina verksamhetslokaler som används för servicebruk i enlighet med principerna ur Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet. En utvärdering av biblioteksnätet pågår, arbetet med det svenska skolnätet påbörjas i år och arbetet med verksamhetslokalerna för övriga tjänster inleds i etapper före slutet av Utgångsläget för lokalkostnaderna utreds. Bildningssektorn samt social- och hälsovårdssektorn utvärderar sitt servicenät på nytt. Målet är att ta i bruk standardiserade lokaler, att standardisera lokalanvändningen och att utveckla mätningen av lokalanvändningen och energieffektiviteten. Affärsverkssektorn gör en utredning över de lokaler som är i bruk och kartlägger eventuella möjligheter att effektivera lokalanvändningen. Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är 17 miljoner euro per år från 2017 (7 miljoner euro 2015 och 12 miljoner euro 2016). Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (P) Ökning av lokaleffektiviteten Servicenätet utvärderas på nytt i samverkan med tjänsteproduktionssektorerna. Koncernstaben, teknik- och miljösektorn, lokalcentralen, Alla sektorer Pågår Tjänsteverksamhetens produktivitet och lokaleffektivitet ökar, fördelarna syns för lokalanvändaren i form av lokaler som är ännu lämpligare och som har lägre kostnader.

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet Söker efter interna medel som på ett verkligt sätt ökar produktiviteten inom statsförvaltningen så att hållbarhetsunderskottet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 21.10.2011 SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012 Innehåll 1 VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 2 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 5100/06.00.00/2011 Stadsstyrelsen 148 6.5.2013 83 Motion om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården i Esbo Beredning och upplysningar: Tuija Kumpulainen,

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE

Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE UR BORGÅ STADS STRATEGI: "Nya ersättande former av service och sätt att producera service tas i bruk. Utbudet på elektroniska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT 1 ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Ett tyngdpunktsområde 2011 var utvärderingen av social- och hälsovårdstjänster. Personalbristen i många personalgrupper inom social- och hälsovårdstjänsterna fortgick och det fanns

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET UTKAST 4.6.2015 RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Stadsstyrelsen tillsatte i december 2014 en arbetsgrupp för att bereda riktlinjer Matti Nuutti

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 47. Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1. 47 Motion om att utnyttja ätbar mat och pröva på måltider av överbliven mat i Esbo

Esbo stad Protokoll 47. Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1. 47 Motion om att utnyttja ätbar mat och pröva på måltider av överbliven mat i Esbo Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 4590/02.09.00/2013 Stadsstyrelsen 103 31.3.2014 47 Motion om att utnyttja ätbar mat och pröva på måltider av överbliven mat i Esbo Beredning och upplysningar: Minna Ahola,

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer