Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU"

Transkript

1 Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Version: 1.0 Programmets ägare: Styrgruppens ordförande: Programchef: Jukka Mäkelä Jukka Mäkelä Pekka Heikkinen

2 Programplan i <Utvecklingsprogrammets namn> Programplanens versionshistoria och godkännande Version Skrivits av Datum Kort beskrivning av versionen 0.1 Pekka Heikkinen, Jorma Valve, Samuli Skyttä, Jere Kunnas 0.2 Pekka Heikkinen, Samuli Skyttä 0.3 Jorma Valve, Samuli Skyttä 0.4 Pekka Heikkinen, Jorma Valve, Samuli Skyttä, Jere Kunnas Textkorrigeringar i programplansutkastet samt komplettering med fler projekt och åtgärder Preciseringar efter att stadens ledningsgrupp har behandlat programplanen Pekka Heikkinen Infogat de ändringar som fullmäktige godkänt (sidan 2 och sidan 15) <dd.mm.åååå> <dd.mm.åååå> Godkännande av projektplanen Godkännare Datum Länk till beslutsdokumentet och eventuella ytterligare uppgifter Fullmäktige Avsikten med programplanen: I programplanen beskrivs programhelheten och presenteras planerna för genomförande och ledning av planen. Programplanen utgör grunden för verkställande, styrning och uppföljning av planen. Programplanen koncentrerar på programhelheten och ledningen av denna. Centrala frågor i programplanen är programmets innehåll och avgränsning, tidtabell och kostnader samt praxis för ledning och styrning. Programplanen har kompletterats med riskhanterings- och kommunikationsplanerna som bifogas. Genomförandet och budgeteringen av planen periodiseras i kalenderår. I programplanen presenteras en allmänt hållen plan för hela planperioden och en noggrannare plan för den första genomförandeperioden. I planen beskrivs de centrala projekten och åtgärderna under det första kalenderåret som planen genomförs. Utöver dessa projekt och åtgärder styr och genomför sektorerna mindre projekt och åtgärder. De detaljerade planerna för projekten som ingår i planen beskrivs i projektplaner och andra dokument som är specifika för de enskilda projekten. Den färdiga programplanen behandlas och godkänns av fullmäktige (programplanen blir då version 1.0) i slutet på planeringen av programmet. Programplanen uppdateras medan genomförandet av programmet pågår, bl.a. vid planeringen av noggrannare innehåll och projekt under de kommande åren. Ändring av avtalade frågor i den godkända programplanen kräver alltid beslut av styrgruppen och vid behov av en annan behörig instans.

3 Programplan ii <Utvecklingsprogrammets namn> Sammandrag Målet med programmet är i enlighet med det strategiska målet i fokusområdet Resurser och ledning att stadskoncernens ekonomi ska hållas i balans. Ett mål för fullmäktigeperioden är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och att den finansiella ställningen är i balans. Fullmäktige beslutade att programmet ska beredas och startas när fullmäktige godkände budgeten för Osäkerheten i den ekonomiska omvärlden fortsätter och utvecklingen av finansieringsbasen verkar förbli svag långt in i framtiden. Samtidigt ökar folkmängden och befolkningen åldras snabbt, vilket ökar servicebehovet. Staden eftersträvar en bättre finansieringsbalans utifrån fullmäktiges beslut om riktlinjerna i mars 2014 med hjälp av nio åtgärdshelheter. Målet är att alla baskommunens investeringar kan finansieras med internt tillförda medel före 2020 och att ökningen av lånestocken både i baskommunen och i Esbokoncernen kan stoppas. De politiska förtroendevalda i fullmäktige, stadsstyrelsen, nämnderna och direktionerna beslutar om genomförandet av -programmet som en del av stadens ekonomiska planering och uppföljning. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten inom den normala linjeledningen och att utveckla verksamheten. Produktiviteten förbättras enligt mottot "Tillsammans skapar vi Berättelsen om Esbo". För produktivitet har vi följande definition från 1959: Produktivitet är framför allt ett sinnestillstånd. Det är en vilja att fortlöpande förbättra det som finns. Det är en övertygelse om att man kan göra bättre i dag än i går och att morgondagen blir bättre än idag. Vidare krävs ständiga ansträngningar för att anpassa den ekonomiska verksamheten till ständigt förändrade förhållanden och tillämpning av nya teorier och metoder." Källa: The Productivity Committee of the European Productivity Agency in Rome 1959 Programmet genomförs i den normala linjeledningen, på stadsnivå och i sektorernas projekt och utvecklingsåtgärder. I den här programplanen ingår de centrala projekten och åtgärdera på stadsnivå och i sektorerna. Sektorerna gör upp kompletterande listor över mindre projekt och åtgärder. Programmet genomförs För målen har målvärden emellertid ställts fram till Centrala intressentgrupper får information om programmet enligt kommunikationsplanen. Genomförandet rapporteras inom den normala årsuppföljningen.

4 Programplan iii <Utvecklingsprogrammets namn> INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och nuläge Samband med Berättelsen om Esbo Mål och mätare Målbilden för programmet Mål och mätare Riktlinjer för -programmet Konkreta resultat Avgränsningar Genomförande av programmet Fokusområden och periodisering Centrala projekt och åtgärder Justering av avgifter och taxor Inkomstbas och skattenivå Servicenivå och serviceutbud Ledning och personalstyrning Tjänsteförsörjning Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen Styrning av koncernsamfunden Effektivering av markanvändningen Tidtabell Kostnader och finansiering Externa kostnader och kontroll av kostnader Finansiering Arbetsmängd och förvaltning av resurser Kopplingar till övriga program, projekt och annat arbete Organisering och ansvarsfördelning Samarbete med intressentgrupper Kommunikation Praxis för hantering av utvecklingsprogrammet Val av projekt och åtgärder samt beslutsfattandet kring dem Uppföljning och rapportering Styrgruppens praxis Dokumenthantering och andra arbetssätt Risker och riskhantering Utvärdering av utvecklingsprogrammet, avslutning och fortsatta åtgärder Definitioner, begrepp och förkortningar Bilaga 1. Kommunikationsplan för -programmet Bilaga 2. Riskhanteringsplan... i

5 1 Bakgrund och nuläge Programplan 1 <Utvecklingsprogrammets namn> Vid beredningen av ekonomiplanen för år blev det uppenbart att obalansen i stadens finansiering förvärras väsentligt under planperioden. När befolkningsstrukturen förändras ökar servicebehovet snabbare än befolkningstillväxten. Efter recessionen som började 2008 blev ekonomin bättre men har nu åter blivit sämre och detta har lett till att hållbarhetsgapet i Finlands offentliga ekonomi har blivit värre. På grund av statsfinansernas skuldsättningsutveckling har finansieringen till kommunerna i form av statsandelar skurits ned och skärs ned ända till år Den offentliga skulden stiger till den nivån att finansieringen inte på lång sikt räcker till för att ordna välfärdstjänsterna på det nuvarande verksamhetssättet. Staten beredde och publicerade i slutet av november 2013 ett strukturpaket. Med åtgärderna i detta borde den kommunala sektorns kostnadsnivå minska med 2 miljarder euro till år Avsikten är att hälften uppnås genom en minskning av kommuneras uppgifter och förpliktelser och andra hälften genom kommunernas egna åtgärder inklusive skattehöjningar. Staten planerar ytterligare åtgärder för att täcka hållbarhetsgapet. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar som tas upp i Berättelsen om Esbo. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men i och med finans- och eurokrisen går det inte längre. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framöver. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten måste effektiveras långsiktigt. En kritisk genomgång av serviceutbudet kommer att ingå i åtgärderna för att balansera ekonomin. Fullmäktige godkände budgeten för 2014 och ekonomiplanen och uppmanade stadsstyrelsen att för åren bereda verksamheten som beskrivs i ekonomiplanens allmänna motiveringar och ett program för produktivitet och balansering av ekonomin som ska behandlas av fullmäktige senast i mars 2014, och att samtidigt förelägga fullmäktige ett förslag om en ändring av budgeten och ekonomiplanen utgående från programmet. I fullmäktigeavtalet sägs också att ett produktivitetsprogram ska föreläggas fullmäktige för beslut våren Enskilda frågor som skrivits in i fullmäktigeavtalet är att årsbidraget ska hållas på en nivå om 180 miljoner euro, att den nuvarande beställar-utförar-modellen ska utvärderas och att byggnadstillsynsprocessen ska effektiveras och snabbas upp. Dessa frågor beaktas i programmets mål och åtgärder. (-programmet) genomförs enligt modellen för projekt- och programledning (EsPro). Målen och riktlinjerna för -programmet godkändes av fullmäktige Programplanen föreläggs fullmäktige Programmet beaktas vid beredningen av ekonomiplanen för år Under beredningen av programmet inhämtas utlåtanden av nämnderna och det färdiga programmet går till nämnderna för verkställande. 2 Samband med Berättelsen om Esbo -programmet har en direkt koppling till Berättelsen om Esbo och till de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål i denna. Det strategiska målet för fokusområdet Resurser och ledning lyder: "Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten."

6 3 Mål och mätare Programplan 2 <Utvecklingsprogrammets namn> Utifrån det strategiska målet har följande mål ställts för fullmäktigeperioden: - Esbo är en föregångare i att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. - Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. - Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans. -programmet har vid sidan om de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen en central roll vid genomförandet av Berättelsen om Esbo. 3.1 Målbilden för programmet 3.2 Mål och mätare Med hjälp av -programmet förbättras jämvikten och produktiviteten i stadens ekonomi på kort och lång sikt. Med programmet kan staden täcka hållbarhetsgapet och svara på de allt mer uppenbara utmaningarna i verksamhetsmiljön. Med programmets hjälp sparar staden kostnader, ökar produktiviteten, gallrar ut uppgifter som inte hör till stadens kärnverksamhet, ökar inkomsterna och justerar servicenivån. Stadens finansieringsbalans och produktivitet förbättras med 135 miljoner euro Programmet svarar på de stora utmaningarna i Esbo, bland annat förändringarna i befolkningsstrukturen, ökningen av folkmängden och därmed av servicebehovet samt den knappa ekonomiska tillväxten som alla kommer att fortsätta efter den pågående fullmäktigeperioden. Programmet genomför Berättelsen om Esbo och hjälper att säkerställa balansen i stadskoncernens ekonomi. Dessutom förstärks stadens roll som föregångare vid förbättring av tjänsternas produktivitet och verkningar för kunden. Med programmet ska stadsstrukturen utvecklas på en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar grund. Förbättrad produktivitet ska bli en del av den dagliga verksamheten och alla processer, varvid staden i fortsättningen uppnår mera med mindre resurser. Vid genomförandet fäster staden vikt vid att de grundläggande kommunala tjänsterna och personalens arbetshälsa hålls på en god nivå. Dessa utvärderas med hjälp av invånar- och kundnöjdhetsmätningar och matrisen för arbetshälsa. Programmets verkningar på tjänsternas kvalitet och tillgången på kommunala tjänster utvärderas proaktivt i samband med budgetförslaget. Målet för programmet är en hållbar finansieringsbalans som beskrivs som följer: - Driftsekonomin dimensioneras så att stadens finansiella ställning förblir god på lång sikt. - Investeringsförmågan förblir tillräcklig på lång sikt - Användningen av fonderna är optimal - Utvecklingen av skuldmängden och långfristiga åtaganden är måttlig - Beskattningsnivån är måttlig. - Servicenivån förblir god, grundläggande tjänster samt förebyggande tjänster och tidigt ingripande prioriteras - Sysselsättningsgraden förbättras

7 Programplan 3 <Utvecklingsprogrammets namn> För en hållbar finansieringsbalans ställs följande mätare och målvärden: - Målet för årsbidragsnivån är 180 miljoner euro - Enligt programmets målkalkyl är årsbidraget 150 miljoner euro 2016 och 180 miljoner euro I årsbidragsbehovet beaktas att avskrivningarna ökar (avskrivningarna är 150 miljoner euro 2020) - Stadens investeringstak (nettoinvesteringar, exkl. metron) från år 2016 till 2020 är 180 miljoner euro - I investeringsplaneringen ingår investeringar som görs av stadens helägda bolag samt de hyresprojekt som beslutas vid investeringsplaneringen. - En långsiktig investeringsplan granskas i samband med beredningen av ramanvisningen och budgetramen. - Målnivån för stadens lånestock är högst euro per invånare - Målet för koncernens lånestock (exkl. Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster) är högst euro per invånare - Produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med i snitt 2,4 procent (ca 33 miljoner euro) årligen under perioden Riktlinjer för -programmet Utgångspunkterna för programmet är att målen härletts ur Berättelsen om Esbo och att det genomförs som del av den normala linjeledningen och verksamhetsutvecklingen. Vissa delar av programmet genomförs på stadsnivå och vissa i sektorernas projekt och utvecklingsåtgärder. -programmets fokusområden: Hållbar finansieringsbalans Balanseringsåtgärder - Justering av avgifter och taxor - Inkomstbas och skattenivå - Servicenivå och serviceutbud - Ledning och personalstyrning Förbättrad produktivitet - Tjänsteförsörjning - Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar - Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen - Styrning av koncernsamfunden - Effektivering av markanvändningen Fullmäktige godkände följande riktlinjer för fokusområdena för förbättring av produktiviteten och balansering av ekonomin:

8 Programplan 4 <Utvecklingsprogrammets namn> Justering av avgifter och taxor - Avgiftsfinansieringen ökar som del av inkomstbasen. - Lagstadgade serviceavgifter och taxor uppbärs också i fortsättningen enligt normens övre gräns, efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning beaktas - Avgifterna för icke-lagstadgade, avgiftsbelagda tjänster bestäms utifrån produktionskostnaderna och nivån i Helsingforsregionen. - Avgifternas totalekonomiska fördelaktighet utreds. - Staden utreder vilka avgiftsfria tjänster som kan ändras till avgiftsbelagda med beaktande av klienternas betalningsförmåga. Inkomstbas och skattenivå - Stadens konkurrenskraft som etableringsort för företag utvecklas aktivt. - Staden fastställer mål för förbättring av sysselsättningsgraden och de följs upp - Staden utvecklas som en god boningsort. - Antalet invånare ökar med årligen. - Beskattningsnivån är fortsättningsvis moderat i jämförelse med Helsingforsregionen utan att finansieringsbalansen äventyras. Servicenivå och serviceutbud - Servicenivån justeras i enlighet med besluten i statens strukturpolitiska program. - En ekonomiskt hållbar servicenivå definieras i samverkan mellan de sex största städerna. - Vid reformer söks nationella lösningar i samverkan mellan de sex största städerna Ledning och personalstyrning - Styrningen av personalanvändningen effektiveras. - Ett personalavtal ingås med huvudavtalsorganisationerna. - En god ledning och främjande av personalens arbetshälsa ökar produktiviteten. Tjänsteförsörjning - Vid tjänsteförsörjningen används kostnadseffektiva produktionssätt. - Omläggningen av servicenätet fortsätter i enlighet med "Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet". Lokala tjänster utvecklas med beaktande av en rättvis fördelning mellan olika områden. - Det centraliserade utbudet av tjänster koncentreras till stadscentrumen vid goda trafik- och kollektivtrafikförbindelser.

9 Programplan 5 Effektivare användning <Utvecklingsprogrammets av lokaler och lokalinvesteringar namn> - Lokalkostnaderna per invånare minskar med en procent per år från Lokalbyggnadsprojekten och byggkostnaderna får inte överskrida uppskattningen vid behovsutredningen. - Grundläggande kvalitet vid byggandet tryggar smidighet i vardagen. - Energieffektiviteten ökar till år 2020 genom bättre byggande och effektiverad användning av lokaler. - Staden drar försorg om inneluftens kvalitet och byggnadernas skick - Materialeffektiviteten förbättras och kostnaderna för avfallshantering minskar genom utveckling av sortering och återvinning. - Onödiga lokaler avyttras. Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen - En fungerande vardag. - Bättre och kostnadseffektivare tjänster med hjälp av IKT. - Fortlöpande förbättring av den egna verksamheten. - Mera tjänster och tjänster av högre kvalitet med oförändrade resurser, bl.a. genom förbättrade processer. - Processer över sektorgränserna effektiveras. - Ägar-beställar-utförar-rollerna utvärderas och avtalas och de interna tjänsternas processer och produktivitet förbättras. Styrning av koncernsamfunden - Med hjälp av koncernstyrning ökar produktiviteten i koncernsamfunden. - Koncernstrukturen koncentreras och effektiveras. - De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas samarbete vid ägarstyrningen samt samarbetet med koncernsamfundens styrelsemedlemmar förstärks. Effektivering av markanvändningen - Stadsstrukturen koncentreras. - Objekten i planläggningsprogrammet prioriteras så att intäkterna av de planlagda objekten och områdena åtminstone täcker kostnaderna för gator och kommunalteknik. - Processerna kring planläggning och byggande snabbas upp så att projekten fullföljs och nyttan av dem realiseras fortare. - Den betydande avkastningspotentialen i planläggningen och markanvändningen utnyttjas. En aktiv markpolitik genomförs.

10 Programplan 6 <Utvecklingsprogrammets namn> 3.4 Konkreta resultat Konkret avkastning av programmet är bl.a. att stadens finansieringsbalans förbättras på ett hållbart sätt och når en tillräcklig nivå, att en ny verksamhetsmodell för IKT tas i bruk, att ägar-beställar-utförar-rollerna utvecklas och att sektorernas gemensamma och egna processer utvecklas. Lokalanvändningen effektiveras och lokalhanteringen förbättras. Uppskattningarna av kostnadsbesparingarna och produktivitetsförbättringen beskrivs noggrannare i planerna för de projekt och åtgärder som genomförs i samband med programmet. Programmets uppskattade helhetsverkningar av kostnadsbesparingarna, inkomstökningarna och produktivitetsökningarna på de olika helheterna visas i nedanstående tabell. När programmet verkställs kommer det uppskattade resultatet att preciseras. I tabellen visas de uppskattade nivåförändringarna i förhållande till nuvarande kostnadsnivå. Fokusområde Totalt % mn euro mn euro mn euro mn euro Justering av avgifter och taxor % Inkomstbas % Servicenivå och serviceutbud 0 0 % Ledning och personal % Tjänsteförsörjning % Effektivering av lokalanvändningen % Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen % Styrning av koncernsamfunden % Effektivering av markanvändningen % Programmet totalt % För fokusområdet Servicenivå och serviceutbud finns inga avkastningsmål i programmet, eftersom det inte föreligger tillräckligt med uppgifter om verkningarna av statens strukturpolitiska program. Verkningarna av statens strukturpolitiska program har uppskattats i sektorerna under vårvintern, men de konkreta positiva verkningarna på stadens ekonomi ser i detta skede ut att vara ringa. Största delen av den konkreta avkastningen skapas när resultatenheterna och verksamhetsenheterna fortlöpande förbättrar sin verksamhet. Förbättring av produktiviteten är en del av enheternas och personalens dagliga arbete. 4 Avgränsningar Med -programmet eftersträvas balansering av ekonomin och förbättring av produktiviteten. Till programmet fogas inte projekt eller åtgärder som inte främjar genomförandet av Berättelsen om Esbo och som inte ökar produktiviteten. Vid valet av projekt och åtgärder uppskattas förhållandet mellan den eftersträvade nyttan och de nödvändiga insatserna.

11 Programplan 7 Program som <Utvecklingsprogrammets redan har startat och vars styrning namn> ombesörjs på annat sätt (t.ex. de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen), kommer inte att styras av programmet, men produktivitetsökning som dessa program fått till stånd rapporteras samtidigt med -rapporteringen. 5 Genomförande av programmet 5.1 Fokusområden och periodisering Målvärdena för -programmets mål på stadsnivå granskas årligen vid beredning och beslut om ekonomiplanen. Genomförandet av programmet har indelats i fokusområden enligt de riktlinjer fullmäktige har godkänt. I fokusområdena ingår uppslag och förslag till projekt och åtgärder på stadsnivå som beskrivs i kapitel 5.2. Dessa leds av koncernstaben. I fokusområdena ingår också viktiga uppslag till projekt och åtgärder i sektorerna och resultatenheterna. Stadens gemensamma projekt och åtgärder för bättre produktivitet beslutas av stadsdirektören utifrån styrgruppens behandling. Sektorernas och resultatenheternas övriga projekt och åtgärder planeras och beslutas i sektorerna och de styrs på sektornivå. En del av projekten och åtgärderna pågår eller startar i år. När beredningen avancerar avgörs vilka ärenden som kommer att beredas senare. Eftersom det inte ännu föreligger uppgifter om statens åtgärder, startar staden i år egen verksamhet för att förbättra produktiviteten. På hösten får staden noggrannare uppgifter av staten om styrning och ändring av normerna för effektivering av kommunernas verksamhet och justering av servicenivån. Kritisk granskning av serviceutbudet kommer att betonas under de kommande åren. Projekten och åtgärderna genomförs av linjeledningen och med hjälp av resultatkorten. Dessutom genomförs några separata -projekt på stadsnivå. Programmets förvaltning beskrivs noggrannare i kapitel 11 Praxis för förvaltning av utvecklingsprogrammet. 5.2 Centrala projekt och åtgärder Nedan presenteras de centrala projekten under det första året efter fokusområde. En del av projekten och åtgärderna planeras och en del pågår Justering av avgifter och taxor Stadens inkomster av försäljning och avgifter (exkl. markanvändnings- och utvecklingsersättningar) var ca 139 miljoner euro En justering av avgifter och taxor ger inte mycket extra inkomster, eftersom största delen av avgifterna är reglerade och största delen redan nu ligger vid övre gränsen för vad som är tillåtet. De lagstadgade avgifterna har indexjusterats i början av året, bland annat avgifterna för barndagvård och hälsovård. En justering av taxan för byggnadstillsynens tillstånd och tillsyn är på kommande. Andra avgifter som har justerats är avgifterna för tillfällig barndagvård, arbetarinstitutets kurser, tjänster för personer med funktionsnedsättning, mental- och missbruksvård och flyttning och deponering av fordon samt stadsmuseets taxor och hyran för odlingslotter. Justeringarna har trätt i kraft eller träder i kraft enligt en beslutad tidtabell Justeringar av avgifter och indexjusteringar fortsätter enligt

12 Programplan 8 beslut och anvisningar <Utvecklingsprogrammets och inom lagstadgad namn> termin. Regelbundna jämförelser med nivåerna på taxor och avgifter i huvudstadsregionens kommuner fortsätter. Till de programenliga åtgärderna 2014 hör genomgång av prisen för tjänster och justering av taxor och avgifter. Bildningssektorn går igenom prisen för fritidstjänster såsom idrottstjänster och evenemang. Social- och hälsovårdssektorn gör upp en täckande lista över sina avgifter och beslutade taxor. Listan kommer att uppdateras årligen vid beredningen av budgeten. Sektorn reder ut sätt att säkra en mera täckande fakturering av kunderna än idag samt ersättningar, bidrag och andra inkomster som staden kan fakturera. Teknik- och miljösektorn justerar årligen grunderna för avgifterna för åtgärder, tillstånd och syner och de beaktas vid beredningen av budgeten. Miljöskyddsmyndighetens taxa uppdateras i slutet av Affärsverket stadsteknik i affärsverkssektorn kommer att justera taxan för mottagning av schaktmassor. Priserna på tjänster inom staden bestäms och avtalas vid budgetberedningen. Avtalen träffas av sektorerna, koncernstaben och affärsverkssektorn. Priserna för stadens interna tjänster bedöms i förhållande till marknaden och kvaliteten. Staden utvecklar kostnadseffektivare betalningssätt. Små kundavgifter ska i framtiden gå att betala på nätet med nya metoder, bland annat e-plånbok och e-betalning. Sådana betalningssätt är betydligt billigare för staden än att skicka traditionella fakturor. I ett pågående projekt för utveckling av e-betalning införs ett effektivare, modernare och mera kundorienterat betalningssätt samtidigt som det manuella arbetet och hanteringen av kontanter minskar. E-betalning tas stegvis i bruk i slutet av Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är cirka 3 miljoner euro per år från år 2016 (2 miljoner euro 2015) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Justering av avgifter och taxor Regelbundna justeringar årligen eller inom lagstadgad termin, efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning beaktas. Alla sektorer Pågår Gemensamt för hela staden, koordinering och mål årligen vid ekonomiplaneringen. Ändring av avgiftsfria tjänster till avgiftsbelagda tjänster och ändring av avgiftsbelagda tjänster som ger liten avkastning till avgiftsfria tjänster bedömning och åtgärder. Avgifternas totalekonomiska fördelaktighet utreds. Staden utreder ifall den andel staden betalar av en fakturerad tjänst kunde anges på fakturorna till kunderna, i synnerhet på hälsovårdens, bildningssektorns och kollektivtrafikens fakturor. Ärendet föreläggs stadsstyrelsen för beslut Inkomstbas och skattenivå Inkomstbasens utveckling beror i synnerhet på skatteintäkternas utveckling och därför avgörs stadens ekonomiska framgång till största delen av huruvida sysselsättningsläget och inkomstutvecklingen är gott och att företagen har framgång i Esbo. Den ekonomiska utvecklingen i Finland ser ut att bli svag de närmaste åren, vilket väsentligt fördröjer inkomstutvecklingen i staden. I de kommuner som fått betydande belopp i

13 Programplan 9 statsandelar har <Utvecklingsprogrammets dessa tidigare utjämnat fluktueringar namn> i inkomstbasen. Under de senaste åren har statsandelarna minskat och de skärs ner även under de kommande åren. För Esbo stad har finansieringen med statsandelar inte varit betydande, eftersom staten har blivit utan största delen av statsandelarna på grund av utjämningen av statsandelarna utifrån skatteintäkterna. Staden startade 2013 programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet som ska pågå hela fullmäktigeperioden. Målet är att utveckla livskraften enligt Berättelsen om Esbo och att stöda stadens mål att förbättra den permanenta produktiviteten samt att utnyttja och använda resurser för effektivare tjänsteförsörjning och främjande av ibruktagandet av nya lösningar. Staden skapar förutsättningar för ökad konkurrenskraft bland aktörerna i Esbo. Ifall programmet når målet, kommer stadens inkomstbas att förbättras. Organiseringen av de näringspolitiska bolag som staden finansierar utvecklas så att bolagen på bästa sätt förstärker inkomstbasens tillväxt både på kort och på lång sikt. Det är särskilt viktigt att effektivt allokera satsningarna på att stärka helheten Espoo Innovation Garden och i synnerhet innovationsmiljön i Otnäs. Inkomstbasen förbättras också av utvecklingsarbete för att effektivera markanvändningen. Därtill hörande åtgärder, ansvarsfördelning och tidtabeller samt produktivitetsmål beskrivs i kapitel 9 nedan. Behovet av skattehöjningar granskas årligen vid behandlingen av budgetramen Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna för att förbättra inkomstbasen är cirka 10 miljoner euro per år från år 2017 (5 miljoner euro 2016) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller Organisering av de Omläggning av investerings- och Koncernstaben Pågår Till slutet av näringspolitiska aktörerna och utveckling av utveckling Ab och Esbo Turism Ab) både kort och lång sikt. utvecklingsföretagen i Esbo (Otnäs Ökning av skatteunderlaget på arbetsfördelningen samt i huvudstadsregionen (Culminatum Oy och Greater Helsinki Promotion Oy). Espoo Innovation Garden. Programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet (KIKY) och programmet Hållbar utveckling (KEKE) (Å) Öka stadscentrumens och lokalcentrumens attraktionskraft (Å) Omläggning av sysselsättningsåtgärder och förbättring av sysselsättningen. Syftet med programmen är att utveckla stadens livskraft och hållbara utveckling enligt Berättelsen om Esbo. Staden ökar stadscentrumens attraktivitet och utvecklar deras image ur företagens och näringslivets synvinkel. Målet är att höja sysselsättningsgraden och främja snabb sysselsättning av i synnerhet unga, långtidsarbetslösa och invandrare samt att förebygga ökad arbetslöshet genom att stöda företagsamhet. Koncernstaben Pågår Rapportering om produktivitetsnyttan också i samband med -programmet. Koncernstaben, teknik- och miljösektorn Planeras Från 2014 Alla sektorer Pågår Från 2014 Ökade skatteintäkter, minskade kostnader i socialsektorn.

14 Programplan 10 <Utvecklingsprogrammets namn> Servicenivå och serviceutbud Enligt de riktlinjer som fullmäktige godkände i mars justeras servicenivån i enlighet med besluten i statens strukturpolitiska program, definieras en ekonomiskt hållbar servicenivå i samverkan mellan de sex största städerna och söks det vid reformer nationella lösningar i samverkan mellan de sex största städerna. Regeringen beslutade om ett strukturpolitiskt program och dess mål samt preciserade programmet och beslutade om verkställandet av programmet Regeringen preciserade sina tidigare beslut när den förhandlade om en plan för den offentliga ekonomin vid regeringens ramförhandlingar och drog försorg om att programmet genomförs enligt vad som tidigare beslutats. I programmet delas målet för att minska hållbarhetsunderskottet upp i konkreta delmål för statsfinanserna, kommunernas ekonomi, produktivitetsökningen i den offentliga serviceproduktionen, arbetskarriärerna och arbetsutbudet, den strukturella arbetslösheten samt hela ekonomins produktionspotential och konkurrenskraft. Enligt programmet ska hälften av kommunernas uppskattade underskott på två miljarder euro 2017 skötas genom att staten minskar kommunernas uppgifter och plikter och hälften ska skötas av kommunerna själva. I regeringens beslut om verkställandet av det strukturpolitiska programmet ingår åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och plikter, effektivera verksamheten och justera prissättningsgrunder. Ur beslutet om verkställandet av det strukturpolitiska programmet som uppdaterades vid regeringens ramförhandlingar framgår att merparten av ministeriernas förslag till ändringar av kommunernas förpliktelser eller servicesstruktur inte bidrar till att nå programmets avsedda kostnadsbesparingar. Ministerierna forsätter beredningen och riksdagen har utlovats de lagförslag som behövs senast under höstsessionen Staten bereder en del servicehelheter som kommer att öka kommunernas kostnader. De sex största städerna har sedan hösten 2013 gemensamt berett balanserings- och produktivitetsåtgärder som gäller servicenivån och serviceutbudet. Vid beredingen har verkningarna på städernas kostnader av åtgärdsförslagen i regeringens strukturpolitiska program uppskattats. Tills vidare har resultaten varit ganska ringa. Servicenivån i Esbo har vid jämförelse med de stora kommunerna konstaterats vara ganska god. Enligt de regelbundna mätningarna av invånarnöjdheten är Esboborna nöjdare än genomsnittet med tjänsterna i sin stad. Stadens finansieringsbalans är allvarligt hotad. Staden måste fortsätta att på egen hand planera en förbättring av finansieringsbalansen med åtgärder enligt de riktlinjer som fullmäktige godkänt, trots att staten inte ännu givit någon draghjälp. Den ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna har inte gått att uppskatta, eftersom det inte föreligger uppgifter om verkningarna av statens strukturpolitiska program.

15 Programplan 11 <Utvecklingsprogrammets namn> Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller Lindring av serviceplikten, justering av servicenivån och serviceutbudet. (Å) Resursering av utbildningen Servicenivån och serviceutbudet justeras utifrån statsrådets strukturpolitiska beslut. Serviceutbudet minskas och begränsas av staden med egna åtgärder och utifrån de sex största städernas gemensamma beredning. Skolvisa budgeter: budgeterna anpassas behärskat med medel som inte äventyrar specialbidraget för mindre gruppstorlek i den grundläggande utbildningen (procenten preciseras i budgeten). Alla sektorer Från hösten 2014, hela programperioden Produktivitetsmålen och tidtabellen för dessa preciseras när statens planer framskrider. Det finns risk för ökade kostnader till vissa delar. Bildningssektorn Pågår Började 2014, färdigt 2016 (Å) Effektivering av stadens interna tjänster och justering av servicenivån. Specialundervisningen koncentreras till närskolan. Affärsverkssektorn och de andra sektorerna förhandlar om ändring av de interna tjänsternas mängd och kvalitet. Avtalspraxis bedöms vid beredningen av förfarandet för ägare-beställareutförare (reklamationer, prissättning och nyttan av upphandling). Alla sektorer Pågår Förhandlingar med sektorerna pågår, verkningarna tas upp vid beredningen av budgetramen. Över pris och mängder 2015 kommer ett utkast i maj Målet är en sänkning av styckpriserna för de interna tjänsterna. Pågår hela programperioden. De interna tjänsternas andel av sektorernas utgifter och deras utveckling specificeras och presenteras vid budgetförhandlingarna och uppföljningen Ledning och personalstyrning Utgångspunkten för ledning och personalstyrning är att stadens personal producerar och organiserar stadens tjänster så produktivt och effektivt som möjligt. Detta förutsätter att hela personalen binder sig till att förbättra sin produktivitet. I samband med -programmet träffar staden ett personalavtal med personalen. Förankringen av programmet hos personalen anknyter starkt till en god ledning som utvecklas som stöd för förändringsledning och för att främja produktiviteten och personalens arbetshälsa. Projektet för ledning i Esbo fortsätter hela fullmäktigeperioden. Arbetets produktivitet ökar när arbetshälsan främjas och sjukfrånvaron minskar. Ett mål med personalstyrningen är att minska stadens allmänna kostnader. För att kunna producera tjänster så bra och effektivt som möjligt måste vi förstärka en flexibel och ändamålsenlig användning av personalresurserna. Till detta hör att överlappande uppgifter och arbetsroller utreds och läggs ner. Samtidigt måste vi se kritiskt på resurserna i projektverksamheten och sträva efter att anknyta utvecklingsarbetet som vanligen genomförs i form av olika projekt starkare till en del av den ordinarie personalens dagliga arbete. Målet för 2015 är att personalmängden inte ökar. Med anledning av målet ligger tyngdpunkten vid ordnandet av verksamheten och därtill hörande planeringen av allokering av resurser på stadens interna ändringar av uppgiftsstrukturerna. I dessa måste ändringar i behoven av tjänster beaktas. Uppnåendet av målet stöds med förfarandet

16 Programplan 12 för besättningsförbud. <Utvecklingsprogrammets Förfarandets innehåll namn> granskas i samband med programmet. Vid personaldimensionering följer staden normerna. En projektportfölj på hela stadens nivå tas i bruk. Med projektportföljen görs stadens projekt synliga och förstärks styrningen och uppföljningen av utvecklingsprogrammen och projekten. De nya projekten genomförs enligt modellen för projekt- och programledning (EsPro), med vilken stadens projektkultur och projektverksamhetens produktivitet förstärks. Inbesparingarna av personalkostnader framgår vid de andra projekten och åtgärderna. Den kalkylerade inbesparningen om personalmängden 2015 är på samma nivå som 2014 är cirka 4 miljoner euro. Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är cirka 15 miljoner euro per år från år 2016 (7 miljoner euro 2015) Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Personalavtal (P) Projektet för utveckling av ledning i Esbo (ESJO) Arbetsgivaren och personalen träffar ett personalavtal som engagerar hela personalen att utveckla den grundläggande verksamheten och att i all verksamhet beakta -programmet och dess mål. Med projektet för utveckling av ledning i Esbo förbättras ledning och chefsarbete i staden. Målet är att förbättra ledning och arbetshälsa, varvid kundresultaten, personalresultaten och produktiviteten förbättras. Koncernstaben Planeras Personalavtalet täcker hela programperioden. Ekonomisk nytta nås när målen för utveckling av verksamheten nås. Personalavtalet träffas efter att fullmäktige beslutat om. Koncernstaben Alla sektorer Pågår Projektet pågår hela programperioden. Ekonomisk nytta nås när verksamheten utvecklas med hjälp av god ledning och när personalens arbetshälsa förbättras. (P) Affärsverkssektorns program för betshälsa och chefer har uppskattats Affärsverkssektorns program för ar- arbetshälsa och avkasta 3 miljoner euro till år 2017 i chefer (PATE, ingår form av minskad sjukfrånvaro och i ESJO) minskade kostnader för olycksfall. (Å) Personalmängd och allokering av personal Chefens vardag blir smidigare, vilket ökar effektiviteten. Staden drar nytta av personalomsättning och pensionsavgång. Sjukfrånvaro och arbetsolycksfall minskas. Fyllandet av vakanser granskas kritiskt, vikarier och inhyrd arbetskraft används behärskat. Affärsverkssektorn Pågår Alla sektorer Pågår Mätare: enkät bland chefer, arbetsförhetsindex, arbetshälsomatris och antalet hälsorelaterade frånvarodagar per årsverke. Målet är att stadens hela personalmängd 2015 är på samma nivå som 2014 trots att det behövs nya anställda när behovet av tjänster ökar i vissa kundbetjäningsuppgifter. Förvaltningsprocesserna förenklas förvaltningspersonalen minskas. Personalens prismedvetenhet ökar.

17 Programplan 13 <Utvecklingsprogrammets namn> Tjänsteförsörjning Att effektivera servicenätet och lokalanvändningen samt personalanvändningen är centralt för produktiviteten. Det gäller alla sektorer och deras processer för tjänsteförsörjning och tjänsteproduktion. En förutsättning för utvecklingsarbetet är en omfattande inventering av verksamhetssätten och lokalanvändningen. På basis av inventeringen kan verksamhetssätten förändras. I samband med utvecklingen av tjänsterna identifieras de tjänster och processer vars digitalisering förbättrar tjänsteproduktionens produktivitet. Digitaliseringen görs som en del av projekt för utveckling av tjänster och kundbetjäning. Genomförandet styrs och följs upp i enlighet med principerna för ITarkitekturen. Bildningssektorn utvärderar omfattande sina tjänsteprocesser och lokalernas användningsgrad. Målet är att av avstå från lokaler som inte är ändamålsenliga och som används i liten mån, till exempel granskas bibliotek, skollokaler och daghem. Man utvecklar nya tjänstekoncept och utökar den gemensamma användningen av lokaler, t.ex. Mattby servicetorg. Inom social- och hälsovården övergår man från institutionsbetonade, ofta tunga tjänster till öppenvård. Istället för sjukhustjänster och långtidsvård i serviceboende satsar man på att äldre och personer med funktionsnedsättning ska bo hemma och få hemtjänst. Inom vård av barn utanför hemmet prioriteras familjevård och behovet att omhänderta barn reduceras. Man använder proaktiva verksamhetssätt som förebygger att behovet av tjänster ökar. Klienternas självbetjäning och egenvård ökar. Staden sporrar klienterna att bevara och öka sina krafter och skapar förutsättningar för detta med effektiv rehabilitering. Stödet från de anhöriga och närstående betraktas som mycket värdefullt och man uppmuntrar till det genom klienthandledning, rådgivning och e-tjänster. En styrmodell för upphandlingen utvecklas som ett gemensamt projekt inom staden. Syftet är att skapa en verkningsfull styrmodell som är allt mer integrerad i systemet för ledning och beslutsfattande. Sektorernas och affärsverkssektorns samarbete och gemensamma processer utvecklas. Till detta hör också bedömning och precisering av beställar- och producentroller. Åtgärdernas ekonomiska helhetsnytta uppskattas vara cirka 35 miljoner euro per år från år 2017 (25 miljoner euro 2015 och 30 miljoner euro 2016)

18 Programplan 14 <Utvecklingsprogrammets namn> Programmets central projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Tjänsteförsörjning (Å) Utveckling av servicenätet (Å) Utvecklingen av servicenätet (bildningssektorn) (Å) Utveckling av en styrmodell för upphandlingen. (Å) Digitala tjänster En plan upprättas för tjänsteförsörjningen sektorvis. Tjänster som det är möjligt att ordna på alternativa sätt. Alla sektorer Planeras/påbörjats Omläggningen av servicenätet fortsätter i enlighet med principerna i "Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet". Lokala tjänster utvecklas med beaktande av en rättvis fördelning mellan olika områden. Alla sektorer Pågår Kontinuerlig verksamhet. Utvecklingen av regionala tjänster är en särskild tyngdpunkt. För att utveckla servicenätet görs utredningar över de nuvarande volymerna, lokalernas användningsgrad m.m. Målet är att skapa en verkningsfull styrmodell för upphandlingen och integrera den allt mer i systemet för ledning och beslutsfattande. I samband med utvecklingen av tjänsterna identifieras de tjänster och processer vars digitalisering förbättrar tjänsteproduktionens produktivitet. Digitaliseringen görs som en del av projekt för utveckling av tjänster och kundbetjäning. (Å) Effektivering av Effektivare användning av lokaler, småbarnspedagogiken semesterarrangemang, val av barn, användning av vikarier. Ökning av dagvård som utförs med stöd för privat vård. Bildningssektorn Påbörjats/delvis i gång Koncernstaben, affärsverkssektorn och sektorerna Koncernstaben, Alla sektorer Pågår Bildningssektorn Påbörjats/pågår Tidtabell: biblioteksnätet på gång, det svenskspråkiga skolnätet påbörjas, övriga påbörjas i etapper före utgången av år En lista görs upp över andra tjänster som granskas till slutet av Ekonomisk fördel: att minimera kostnaderna för utvecklingen av servicenätet. Definiering och genomförande av en styrmodell Planeras med början Omorganisering av vuxenutbildningen (Å) Äldre bor hemma Vuxenutbildningen genomförs från i sin helhet av utbildningssamkommunen Omnia. Staden sluter ett tjänsteavtal med Omnia. Vuxenutbildning ordnas inom stadens alla storområden så att användningen av resurser (lokaler, personal, läromedel) effektiveras. Vid utvecklingen av tjänsterna betonas främjande av studerandenas färdigheter för fortbildning och arbetsliv samt deras livshantering och välmående. Utveckling av sjukhusens processer Social- och och s.k. vårdexpresser. Kortare vårdperioder vid sjukhus. En effektiv och torn hälsovårdssek- snabb behandling av akuta sjukdomar samt en effektiv rehabilitering. Servicenivå och serviceutbud egen aktivitet och eget ansvar bland invånarna stöds. Andelen direkt klientarbete inom hemvården växer. Användningen av vikarier minskar. Andelen bland personer över 75 år som får vård dygnet runt minskar. Bildningssektorn Pågår 2014 Effektivare användning av befintliga resurser. Förbättring av vuxenutbildningens träffsäkerhet och målinriktning genom att effektivera handledningen. Effektivare sysselsättning och integration av invandrare. Beskrivningar av processerna vid Esbo sjukhus är en del av detta Nytta: Vårdpraxis är smidig, verksamheten är effektiv, produktiv och verkningsfull, den ekonomiska nyttan beräknas vara en inbesparing på 10 miljoner euro per 3 år. I förhållande till patientantalet (över 75-åringar) och med beaktande av inflationen ökar produktiviteten med 2,5 procent per år.

19 Programmets central projekt (P) och åtgärder (Å) Programplan 15 <Utvecklingsprogrammets namn> Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (Å) Behovet av placeringar inom barnskyddet minskar (Å) Bättre betjäning vid hälsostationerna Målet är att hjälpa barn och familjer i Social- och ett så tidigt skede som möjligt och nära hälsovårdssektorn barnets uppväxtmiljö. Särskilt för att stöda unga och deras familjer söker man mera verkningsfulla och kostnadseffektiva verksamhetssätt. Inom barnskyddet är målet att minska institutionsvården och öka familjevård och intensiv öppenvård. Man väljer de fem åtgärder som har de största kostnadsverkningarna, som kan verkställas och som förbättrar produktiviteten. Barnskyddsarbetet koncentreras mera på förebyggande barnskydd och tidigt ingripande. Goda handlingsmönster kartläggs och utnyttjas även utanför de sex största kommunerna. Hälsostationernas betjäning utvecklas. Samarbetet mellan primärhälsovården och den specialiserade sjukvården utvecklas. Man väljer centrala objekt som förbättrar produktiviteten och vissa saker man koncentrerar sig på att genomföra. Social- och hälsovårdssektorn Genomförs som normalt ledarskap Genomförande: Byggande av ett sjukhus samt Leva och boäldrecenter. Vid den verksamhetsmässiga planeringen betonas samarbetet med HNS Nytta: Att avgränsa utgifterna år 2014 för att motsvara driftsplanen innebär en balansering på 2,9 miljoner euro inom barnskyddet. Nyttan/produktivitetsökningen av den verksamhetsmässiga utvecklingen av barnskyddet under åren bedöms i förhållande till åldersgruppen 0 17 år. Investeringsbehovet och därmed kostnaderna skulle öka långsammare än åldersgruppens tillväxt (den ekonomiska nyttobedömningen preciseras senare). Genomförande: Genomförande av resultatenheten för familje- och socialtjänster i samarbete med sektorns övriga resultatenheter och bl.a. bildningssektorn. Pågår, genomförs inom normal ledning Nytta:Nyckelprestationernas priser sjunker från 2013 års nivå; Priset för ett besök hos läkare och vårdare sjunker, användningen av inhyrd arbetskraft minskar, målbilden är att det inte grundas ytterligare vakanser under fullmäktigeperioden, färre remisser till den specialiserade sjukvården och färre läkarbesök. (Å, P) Tjänsteproduktionens ekonomiska effektivitet ökar. Man tar i bruk produktivitetsmätare och Affärsverkssektorn index på sektornivå. Man gör tjänstestrategier för resultatenheterna. Det manuella arbetet minskas, pågår för bland annat leverantörsfakturor och elektroniska blanketter. E-fakturering av produktionsstyrning och mottagning av snö - gemensamma för huvudstadsregionen. Pågår Den ekonomiska nyttan uppskattas till 2,5 miljoner euro bedömningsgrunden så som i verksamhetshelheten Äldre bor hemma. Genomförande: Genomförs av resultatenheten för hälsovård i samarbete med sektorns övriga resultatenheter och HNS. 5/2014 mätare och index i användning. Övergång till e-tjänster i mån av möjlighet kontinuerlig. Då det som nu planeras och pågår genomförs behövs för motsvarande arbete omkring 40 personer mindre.

20 Programplan 16 <Utvecklingsprogrammets namn> Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar Det centrala produktivitetsmålet är att stadens lokalutgifter/invånare sjunker med 1 procent/år från och med Målet är inte lätt att nå, då man beaktar de pågående större byggprojekten, såsom Esbo sjukhus, skolcentret i Lärobacken, äldreboenden enligt Leva och bo-konceptet samt ett omfattande ombyggnadsprogram. Alla dessa projekt ökar kostnaderna för finansiering och underhåll. I produktivitetsmålet som fullmäktige godkänt ingår ett tak för stadens investeringsutgifter (nettoinvesteringar, exkl. Västmetron) som från 2016 till 2020 är 180 miljoner euro per år. En effektivering av lokalanvändningen och en utveckling av produktiviteten för verksamhetslokalinvesteringarna är en omfattande uppgiftshelhet som organiseras och leds som stadens gemensamma projekt. En del av utvecklingsarbetet omfattar utvecklingen av processerna kring verksamhetslokalerna, som sköts av Lokalcentralen. Arbetet omfattar bland annat beredning av lokalstandarder, utveckling av innehållet i behovsutredningarna, försnabbande av projektprocessen osv. Servicenätet utvärderas på nytt i samverkan med tjänsteproduktionssektorerna. Lösningar med standardiserade lokaler tas i bruk då det är ekonomiskt och verksamhetsmässigt möjligt. Standardiseringen av lokalbehov fortsätter, lokalanvändningens effektivitet mäts och lokalkorten utvecklas fortsättningsvis. Sektorn avstår från onödiga, små lokaler med låg användningsgrad. Energieffektiviteten i verksamhetslokalerna förbättras. Lokalprocesserna utvecklas alltjämt. En del av utvecklingsarbetet utförs som tjänsteproduktionssektorernas eget arbete eller i samarbete mellan de olika sektorerna. Lokalcentralen fungerar som teknisk expert och som representant för lokalegendomens ägare. Bildningssektorn går enligt serviceområde igenom sina verksamhetslokaler som används för servicebruk i enlighet med principerna ur Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet. En utvärdering av biblioteksnätet pågår, arbetet med det svenska skolnätet påbörjas i år och arbetet med verksamhetslokalerna för övriga tjänster inleds i etapper före slutet av Utgångsläget för lokalkostnaderna utreds. Bildningssektorn samt social- och hälsovårdssektorn utvärderar sitt servicenät på nytt. Målet är att ta i bruk standardiserade lokaler, att standardisera lokalanvändningen och att utveckla mätningen av lokalanvändningen och energieffektiviteten. Affärsverkssektorn gör en utredning över de lokaler som är i bruk och kartlägger eventuella möjligheter att effektivera lokalanvändningen. Den uppskattade ekonomiska helhetsnyttan av åtgärderna är 17 miljoner euro per år från 2017 (7 miljoner euro 2015 och 12 miljoner euro 2016). Programmets centrala projekt (P) och åtgärder (Å) Kort beskrivning Ansvarig sektor Status (t.ex. idé/planeras/ pågår) Tidtabell och uppskattning av ekonomisk nytta och när denna utfaller (P) Ökning av lokaleffektiviteten Servicenätet utvärderas på nytt i samverkan med tjänsteproduktionssektorerna. Koncernstaben, teknik- och miljösektorn, lokalcentralen, Alla sektorer Pågår Tjänsteverksamhetens produktivitet och lokaleffektivitet ökar, fördelarna syns för lokalanvändaren i form av lokaler som är ännu lämpligare och som har lägre kostnader.

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

SITO: Resurser och ledning

SITO: Resurser och ledning SITO: Resurser och ledning Strategiskt mål Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål (Berättelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Esbo stad Protokoll 146. Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 146. Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1 2770/02.02.00/2012 Stadsstyrelsen 306 29.10.2012 Stadsstyrelsen 338 26.11.2012 146 Godkännande av budgeten 2013 och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Heikkinen

Läs mer

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,

Läs mer

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Revisionsperspektiv och revisionsobjekt Resultat- och ägarstyrningen har vid denna revision definierats som sådan extern styrning

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 2553/07.02.00/2012 Stadsstyrelsen 321 12.11.2012 165 Motion om användning av Esbo stads vapen Beredning och upplysningar: Tyry-Salo Satu, tfn 09 8162 2112 E-post enligt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

11 Strategikartan 2016 2019

11 Strategikartan 2016 2019 Magistraternas strategi för 2016 2019 5 Verksamhetsidé och värden 7 En föränderlig verksamhetsomgivning 11 Strategikartan 2016 2019 13 Verkställandet av strategin 17 Uppföljning och utvärdering BILAGA

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/ Helsingfors stad Protokoll 19/2011 1 (5) 252 Utnyttjande av utredningen Helsingfors-Vanda i utvecklingen av stadens verksamhet HEL 2011-007990 T 00 00 00 Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 91. Fullmäktige Sida 1 / Sammanförande av hjälpmedelstjänsterna vid Esbo stad till hjälpmedelcentralen vid HNS

Esbo stad Protokoll 91. Fullmäktige Sida 1 / Sammanförande av hjälpmedelstjänsterna vid Esbo stad till hjälpmedelcentralen vid HNS Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 1118/00.01.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 30 25.3.2015 Stadsstyrelsen 177 11.5.2015 91 Sammanförande av hjälpmedelstjänsterna vid Esbo stad till hjälpmedelcentralen

Läs mer

Arbetsrelaterad invandring

Arbetsrelaterad invandring Resumé Arbetsrelaterad invandring Att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit ett i regeringsprogrammen framfört sätt att utöka arbetskraften och sålunda svara på det minskande arbetskraftsutbudet.

Läs mer

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01.

Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016. Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016. Nämnden för serviceproduktion 28.01. Nämnden för serviceproduktion 5 28.01.2016 Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år 2016 Nämnden för serviceproduktion 28.01.2016 5 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Stadsstyrelsen Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer Anvisningarna är i kraft fr.o.m. 1.1.2017 Innehåll 1 Allmänna principer... 3 2 Bidragsformer och ansökning... 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet Söker efter interna medel som på ett verkligt sätt ökar produktiviteten inom statsförvaltningen så att hållbarhetsunderskottet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Konsekvensbedömning (bedömning av verkningarna på människor)

Konsekvensbedömning (bedömning av verkningarna på människor) Konsekvensbedömning (bedömning av verkningarna på människor) 1 Verkningar Nollalternativ Ändringsförslag 1 Ändringsförslag 2 Ändringsförslag 3 Verksamhet som hittills Esbo fastighetstjänster HNS-Desiko

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 10.12.2015 Sida 1 / 1 4640/2015 03.00.00 95 Ändring av förordningen om barndagvård gällande daghemmens personaldimensionering Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel. 09 816

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Handikappservicens klientavgifter

Handikappservicens klientavgifter Social- och hälsovårdssektorns klientavgifter från 7.3.2016 Stadsstyrelsens beslut 29.2.2016, 75 Handikappservicens klientavgifter 1. Färdtjänst 1.1 För färdtjänst för en person med grav funktionsnedsättning

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer