NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i ur- och mikromekanik ( , dnr 41/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A De gemensamma studierna Tekniska färdigheter, 15 sv Mekaniska ur och apparater, 30 sv Elektroniska ur och apparater, 5 sv B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 13 Utbildningsprogrammet för urmakare Reparation av små ur, 10 sv Produktkunskap och kundservice, 5 sv Tillverkning av ur, 15 sv 18 Utbildningsprogrammet för mikromekaniker Från material till produkt, 10 sv Elektronik, 5 sv Tillverkning av precisionsprodukter, 15 sv C Valfria studier Reparation av gamla ur, 10 sv Reparation av elektroniska ur, 5 sv Juvelkunskap och ädelmetallarbeten, 5 sv Produktutveckling, 10 sv 35

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömning hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömning i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

6 4 Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier inom examen, 50 sv Tekniska färdigheter, 15 sv Mekaniska ur och apparater, 30 sv Elektroniska ur och apparater, 5 sv Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet, 30 sv Utbildningsprogrammet för urmakare Reparation av små ur, 10 sv Produktkunskap och kundservice, 5 sv Tillverkning av ur, 15 sv Utbildningsprogrammet för mikromekaniker Från material till produkt, 10 sv Elektronik, 5 sv Tillverkning av precisionsprodukter, 15 sv Valfria studier, 10 sv Reparation av gamla ur, 10 sv Reparation av elektroniska ur, 5 sv Juvelkunskap och ädelmetallarbeten, 5 sv Produktutveckling, 10 sv Övriga valfria studier, 10 sv 3.1A De gemensamma studierna Tekniska färdigheter, 15 sv Centralt innehåll i studiehelheten är bearbetning av material, maskinritning, arbetssäkerhet, riktiga arbetssätt i branschen, attityder och att verka i arbetsgemenskapen. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande tillverkar med någon hantverksmetod eller någon bearbetningsmaskin ett verktyg av material som han/hon valt. Målsättningen är att tillverka ett fungerande verktyg, som uppfyller branschens precisionsoch kvalitetsfordringar Den studerande uppgör en ändamålsenlig arbetsritning över verktyget och en plan med dess olika arbetsskeden. Den studerande hämtar de råvaror och verktyg som behövs i arbetet och ställer de bearbetningsmaskiner som han/hon behöver i funktionsdugligt skick. Han/hon bearbetar arbetsstycket, utför nödvändiga kontrollarbeten (mätningar osv.) samt värmebehandlar och färdigställer verktyget. Under yrkesprovet har den studerande omsorg om sin egen arbetssäkerhet samt om en trygg användning av maskiner och apparater.

8 6 Exempel på yrkesprov Exempel 1 Tillverkning av ett hålstäd Arbetsredskap som behövs: mätutrustning, riktnål, puns, svarv, kronor + styrhuvud, fräsapparater, filar och utrustning för slutförande av arbetet (värmebehandlingsutrustning vid behov). Material som behövs: arbetsritning och -beskrivningar, övrigt skriftligt material (anvisningar för svarven, styrhuvudets användningstabell osv.), material för slipning och finish, rengöringsmedel och tillskärningspasta med mera sådant. Beskrivning av arbetet: den studerande uppgör en arbetsritning över städet på basen av givna anvisningar. Han/hon hämtar arbetsstycket samt verktyg som behövs och ställer de maskiner som ska användas i funktionsdugligt skick. Den studerande bearbetar hålstädet så att det är enligt de givna måtten genom att använda fräs- och borrmaskiner. Den studerande färdigställer städet och värmebehandlar det vid behov samt rengör det färdiga exemplaret. Exempel 2 Tillverkning av en gängtappsserie Arbetsredskap som behövs: mätutrustning, filar, stiftklove, avbitartång eller lövsåg, lupp, bordssvarv + handstål eller svarvstål, gängningsutrustning och utrustning för värme- och slutbehandling. Material som behövs: arbetsritning och -beskrivningar, gängningstabell, arbetsstycken av stål, gängningsolja eller motsvarande, finish- och rengöringsämnen samt mässingsskiva eller motsvarande. Beskrivning av arbetet: Den studerande gör upp arbetsritningar för gängtappar av olika storlek enligt givna anvisningar och mått. Han/hon hämtar materialen som behövs och bearbetar dem genom att fila dem för gängningen. Den studerande utför gängningar i olika storlekar, rengör gängtapparna och värmebehandlar dem. Tapparna kan färdigställas med olika poleringsmetoder eller man kan låta ytan ha en färg som lossnar. De färdiga tapparna testas genom att man med hjälp av dem gängar upp hål i mässing. För detta ändamål borrar den studerande hål av rätt storlek i stycket och slutför dem. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan tillverka enkla verktyg och delar till apparater med grundläggande arbetsmetoder. kan göra arbetsritningar och arbeta enligt dem med beaktande av mätprecisionen och toleranserna. behärskar de arbetsmetoder och apparater som behövs i precisionsarbete, t.ex. att överföra mått i gängvarven.

9 7 arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material den kunskap som ligger till grund för arbetet arbetssäkerhet känner till de grundläggande arbetsmetoder som behövs i arbetet. behärskar de uträkningar som behövs vid användning av styrhuvudet. kan använda olika möjligheter till informationssökning. kan följa givna arbetssäkerhetsanvisningar i enlighet med arbetslivets normer. kan använda arbetsredskap och maskiner rätt. behärskar månsidigt olika arbetsmetoder och kan välja de mest ändamålsenliga metoderna för varje skede i sitt arbete. kan söka den information han/hon behöver från olika källor. kan ha omsorg om arbetsplatsens renlighet och om arbetsredskapens och maskinernas säkerhet. kan utföra arbetet ekonomiskt. behärskar en spånskärande bearbetning och uträkning av gängvarven. kan lösa problem i anslutning till sitt arbete. kan använda branschens inhemska och utländska instruktionspublikationer, bl.a. tekniska publikationer samt kan i sitt eget arbete använda och tillämpa information som han/hon hämtat i dem. kan arbeta ergonomiskt. känner till de kemiska ämnen som används i arbetet och kan hantera dem säkert samt följa givna anvisningar om den fortsatta hanteringen av dem. Baskompetens följer givna arbetstider. kan arbeta i enlighet med fordringar från professionella inom branschen och har goda vanor. känner principerna för en hållbar utveckling och kan tillämpa dem i sitt arbete. är medveten om gränserna för den egna yrkesskickligheten och arbetar så att han/hon utvecklar och utvärderar sig själv. kan arbeta ansvarsfullt som medlem i arbetsgemenskapen.

10 Mekaniska ur och apparater, 30 sv Centralt innehåll i studiehelheten är funktionen och konstruktionen för ur och apparater samt arbeten med underhåll och reparation av dem. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande reparerar en klocka eller en apparat eller tillverkar delar som fattas till den i samband med grundservice av den. Eftersom studiehelheten är mycket omfattande fördelas yrkesprovet på delyrkesprov, i vilka man behandlar ur och apparater i olika storleksklasser. Målsättningen är att man ska få kundens klocka eller apparat att fungera genom att utföra alla reparations- och underhållsåtgärder som krävs. Den studerande uppgör en plan för åtgärder i anslutning till reparations- och underhållsarbetet. Han/hon använder olika källmaterial som hjälp, t.ex. apparat- och materialtillverkarnas handböcker. Den studerande tar isär och gör en första putsning av klockan eller apparaten. Han/hon hämtar de verktyg och material som han/hon behöver och beställer reservdelar vid behov. Den studerande utför reparations- och underhållsåtgärderna samt utför sluttvätt, hopmontering och oljning. Den studerande säkerställer att arbetet lyckats genom kontrollera att klockan eller apparaten går/fungerar samt att den är ren. Om man stöter på fel eller funktionsavvikelser i arbetet, reparerar han/hon de ifrågavarande felen. På detta sätt utför den studerande självvärdering och utvecklar samtidigt kvaliteten på sitt arbete. I problemsituationer (t.ex. speciella driftsapparater eller emaljering av tavla) skaffar den studerande information från bl.a. facklitteraturen. Den studerande ser till att arbetet är renligt, att verktygen är i skick och att arbetsplatsen är prydlig. Han/hon underhåller och ställer undan verktygen efter att de använts. Den studerande följer arbetssäkerhetsbestämmelserna vid användning av både rengöringsmedel och apparater och han/hon följer arbetstiderna i enlighet med arbetslivets normer. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Service av driftsapparat och tillverkning av en söndrig låsfjäder Arbetsredskap som behövs: riktnål, stållinjal, skjutmått, lövsåg, filar, sandpapper, borrmaskiner + kronor, tänger och värmebehandlingstillbehör. Material som behövs: arbetsritning eller plan, stålskiva och driftsapparatsvaselin. Beskrivning av arbetet: den studerande uppgör på basen av ifrågavarande driftsapparat en arbetsritning eller plan för låsfjädern. Enligt den tillverkar han/hon låsfjädern och utför värmebehandling av den. Den studerande utför arbete med att passa in fjädern och utför kontroller och slutför delen. Exempel 2 Service av kugghjulsmaskineriet i ett fickur och justering av mellanrum Arbetsredskap som behövs: poleringsmaskin för tappar, poleringsfil, lupp, pincetter, små skruvmejslar, lagerpress och förminskningspunsar för lager, mikroskop och mikrometer. Material som behövs: fickursmaskineri ETA 6497, oljor, lagersortiment och källmaterial.

11 9 Beskrivning av arbetet: den studerande kontroller kugghjulsmaskineriets axeltappar och kuggkransar och polerar axeltapparna med poleringsmaskinen. Han/hon passar in kugghjulsmaskineriet på sin plats och granskar lagrarnas mellanrum på längden och i sidled. Den studerande justerar mellanrummen så att de är lämpliga och byter vid behov ut lagerstenarna mot nya. Den studerande kontrollerar maskineriets kugghjulsgång. Exempel 3 Underhåll av kuggarnas högergång samt inställning av gången Arbetsredskap som behövs: svarv, oljesten, handstål, lerpappersfilar, poleringsmaskin, lupp, pincetter, tänger, stora skruvmejslar, filar och spritlampa. Material som behövs: poleringsämnen och slipskivor samt olja för ur (8040). Beskrivning av arbetet: Den studerande granskar inställningen av kuggarnas högergång samt ankarets och orons skick. Han/hon räknar vid behov ut nedväxlingarna (stigningsvinkeln för gången till höger osv.) och iståndsätter driftsapparaten. Den studerande ställer in kuggarnas högergång enligt givna riktvärden så, att vinklarna är de rätta vid gång och vila. Den studerande granskar att driftsapparaten är funktionsduglig först utan kugghjulsmaskineri och till slut genom att förinställa klockan, varvid hela driftsmaskineriet ska vara reparerat och rätt hopsatt. Om störningar i driftsapparaten yppas efter reparationen, ska felet repareras tills en tillräcklig noggrannhet i gången uppnås. Exempel 4 Reparation av boetter till ett fickur, polering, spänning av kedjeringen och byte av klockglas Arbetsredskap som behövs: studshammare, poleringsapparat, wiretång, klockglaspress, skjutmått och ultratvättkar eller motsvarande. Material som behövs: poleringsämnen och slipskivor, urval av handtagsringar, klockglassortiment, tvätt- och rengöringsmedel. Beskrivning av arbetet: den studerande rätar ut sättningar i fickurets boett och polerar dem med poleringsapparaten. Han/hon spänner kedjeringen i fickuret. Den studerande mäter glasserien, väljer ett lämpligt klockglas och monterar den på plats med klockglaspressen. Till sist rengörs fickurets boetter. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför anvisade uppgifter, men behöver handledning och råd i reparations- och precisionsarbeten. utför självmant anvisade uppgifter. kan utvärdera och utveckla sina arbetssätt.

12 10 arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material kan utvärdera sig själv och är medveten om gränserna för sitt eget kunnande. kan utvärdera kvaliteten på sitt arbete. använder arbetsredskapen rätt och följer anvisningarna. känner till de viktigaste reparationsmetoderna. ombesörjer renlighet och prydlighet på arbetsplatsen och ifråga om redskapen. utvärderar sig själv och sitt arbete mångsidigt. kan utföra arbetet så högklassigt, att man kan ge garanti på arbetet. kan använda de vanligaste arbetsmetoderna, redskapen och materialen. behärskar de centrala arbetssätten för underhåll och reparation av klockor och apparater. kan hantera precisionsprodukter och apparater i enlighet med renhetskraven. kan finna nya lösningar. utför arbetet så högklassigt som man kan förvänta sig av en yrkesperson skillnaden uppstår bara i snabbheten i arbetet. kan medvetet välja de lämpligaste arbetsmetoderna för sitt arbete. kan hantera de arbetsredskap som behövs för tillverkning av delar och vid underhåll. kan tillämpa och välja lämpliga arbetssätt vid underhåll och reparation av olika slags ur och apparater. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid övning använda de färdigheter som han/hon besitter och den kunskap som ligger till grund för arbetet i situationer som ofta upprepas. kan använda och tillämpa de färdigheter som han/hon besitter och den kunskap som ligger till grund för arbetet i nya situationer. kan klassificera, jämföra och strukturera den kunskap som han/hon inhämtat samt bearbeta den så att den blir användbar och kan dra slutsatser. kan använda reparationsanvisningar, förteckningar och övrigt källmaterial. kan utvärdera informationens riktighet och pålitlighet. kan tillämpa uppgifter i källmaterial i olika situationer. arbetssäkerhet kan behjälpligt använda också källmaterial på främmande språk.. följer arbetssäkerhetsanvisningarna i enlighet med arbetslivets normer. ombesörjer att verktygen kan i sitt arbete använda olika slags källmaterial (också på främmande språk). kan tillämpa olika regler och bestämmelser i olika situationer. kan fungera så att han/hon befrämjar arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö.

13 11 Baskompetens och apparaterna är i skick. följer arbetstider och andra avtal. klarar av att arbeta självständigt. förlitar sig på sin yrkesskicklighet och värdesätter sig själv som kunnig i sin bransch Elektroniska ur och apparater, 5 sv Centralt innehåll i studiehelheten är funktionen och konstruktionen för olika elektroniska ur och apparater samt reparations- och precisionsarbete som hör ihop med dem. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande utför grundservice av elektroniska ur och apparater. Målsättningen är att få kundens ur eller apparat att fungera genom att utföra de service- och reparationsåtgärder som behövs. Den studerande gör en arbetsplan, i vilken han/hon bestämmer behovet av service och reparation av uret eller apparaten. Han/hon utför de mätningar som behövs (spänning, ström och motstånd) på basen av de värden som kan fås i källmaterial. Efter detta tar den studerande isär klockan eller apparaten och väljer metoder och utrustning på basen av service- och reparationsplanen. Den studerande genomför service- och reparationsåtgärderna enligt planen. I problemsituationer hämtar han/hon information i källmateriallitteraturen. Genom kontrollmätningar utvärderar den studerande hur arbetet lyckats och vid behov reparerar han/hon de brister som iakttagits. På detta sätt utvecklar den studerande sitt arbetssätt och utför den självvärdering som anknyter till detta. Den studerande ombesörjer renlighet, att verktygen är i skick och att arbetsplatsen är prydlig. Han/hon underhåller och ställer undan verktygen efter att de använts. Den studerande följer arbetssäkerhetsbestämmelserna vid användning av både rengöringsmedel och apparater. Han/hon följer arbetstiderna i enlighet med arbetslivets normer. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Service av ett analogt kvartsur Arbetsredskap som behövs: granskningsmaskin, skruvmejslar, lupp, pincetter, reparationsunderlag, oljekoppar, oljenålar och tvättmaskin. Material som behövs: källmaterial, maskineri till ett kvartsur, rengöringsmedel och oljor för ur. Beskrivning av arbetet: den studerande söker felet med hjälp av granskningsmaskinen och källmaterial. Han/hon hämtar de verktyg som behövs, utför grundservicen, reparerar fel som observerats och utför slutgranskning.

14 12 Exempel 2 Byte av batteri i ett kvartsur Arbetsredskap som behövs: utrustning för att öppna boetten, granskningsmaskin, skruvmejslar, lupp, pincetter och reparationsunderlag. Material som behövs: kvartsur, batterisortiment och silikondyna. Beskrivning av arbetet: den studerande väljer rätt verktyg för att öppna boetten och öppnar urets boett. Han/hon mäter det gamla batteriet, utför mätningar av maskineriet (bl.a. strömförbrukning, spolens motstånd, stegimpulser eller motsvarande motorimpulser) och byter in ett nytt batteri. Han/hon sluter urets boett och granskar till sist urets gång. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför anvisade uppgifter. utför anvisade uppgifter på egen hand. kan utvärdera och utveckla sina arbetssätt. kan utvärdera sig själv och hur det egna arbetet lyckades. utvärderar sig själv och sitt arbete mångsidigt. kan finna nya lösningar. arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material kan utföra arbetet inom den tid som reserverats, när han/hon får råd. kan använda verktyg rätt och har omsorg om deras skick (mät- och kontrollinstrument). kan ha omsorg om att arbetet framskrider. kan använda mät- och kontrollinstrument och tolka de resultat de erhållit. klarar av arbetsuppgiften med de verktyg som står till förfogande. kan medvetet välja de lämpligaste arbetsmetoderna, verktygen och materialen för sitt arbete. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan handledd utföra grundservice av ett elektroniskt ur. kan handledd bestämma fel samt tolka mätresultaten (t.ex. mätning av strömförbrukningen). kan självständigt utföra grundservice av ett elektroniskt ur. kan de grunder i ellära som anknyter till ur och elektroniska apparater. kan på basen av mätresultaten observera ett fel i ett ur eller i en elektronisk apparat och reparera det. lägger märke till baselement i elektronik, såsom motstånd, spolar, kondensatorer och halvkomponenter.

15 13 kan klassificera, jämföra och strukturera den information som han/hon hämtat samt bearbeta den så att den blir användbar. känner till de elektroniska komponenternas användningsändamål, konstruktion och funktion. arbetssäkerhet Baskompetens följer arbetssäkerhetsanvisningarna samt övriga avtal och anvisningar (såsom anvisningar som gäller hantering av problemavfall). följer arbetstider och andra avtal. kan bestämma t.ex. riktigheten i mätresultaten. kan tillämpa anvisningar i olika slags situationer. kan uppfatta sitt arbete som en helhet. kan utveckla arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö. kan uppfatta sitt arbete som en del av verksamheten på den egna arbetsplatsen och i hela verksamhetsmiljön. 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för urmakare Reparation av små ur, 10 sv Centralt innehåll i studiehelheten är reparation av små ur. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande utför grundservice av ett mekaniskt armbandsur. Målsättningen är att få uret att fungera genom att utföra de nödvändiga underhålls- och reparationsåtgärderna. Den studerande uppgör en reparationsplan för arbetet, som innehåller felbestämning, uppgifter om reservdelar som behövs och en uppskattning över den tid som arbetet kräver. Han/hon hämtar de verktyg som behövs och säkerställer funktionen hos de apparater som ska användas (t.ex. granskningsmaskinen). Den studerande tar isär och gör en första putsning av uret som ska repareras och beställer de reservdelar som behövs till den. Han/hon utför reparationen med dess mellangranskningar (kontroll av gången före sluttvätten), utför sluttvätten, fogar ihop och oljar maskineriet. Den studerande utför de nödvändiga kontrollerna (t.ex. spiralfjäderns nivå och centrum, kontroll av funktionen hos balansen och driftsapparatens delar och kontroll av tiden i granskningsmaskinen för ur). Ifall det finns avvikelser i dessa från riktvärden som getts för uret, utför han/hon de nödvändiga korrigeringsåtgärderna. När uret klarar tidsgranskningen (t.ex. gångavvikelse + 10 s/dygn i olika ställningar), rengör den studerande vid behov uret och oljar det en gång

16 14 till, placerar urtavlan och visarna på sina platser samt placerar uret i boetten. Den studerande utför de nödvändiga testningar av ett färdigt ur, såsom tidskontroll när maskineriet är i boetten och vattentäthetstest. I problemsituationer hämtar den studerande information från olika källor. Den studerande ombesörjer renlighet i arbetet samt att verktygen och apparaterna är i skick. Vid behov underhåller och ställer han/hon undan verktygen och apparaterna efter att de använts. Den studerande följer säkerhetsbestämmelserna vid användning av både rengöringsmedel och olika apparater och följer arbetstiderna Exempel på yrkesprov Exempel 1 Byte av urglas i stället för ett som gått sönder och riktning av visarna, testning av vattentätheten Arbetsredskap som behövs: lupp, pincetter, putsstickor, skjutmått, glaspress, visarpress, verktyg för att öppna boetten, fingerskydd, sämskskinn eller motsvarande rengöringsduk och vattentäthetstestare osv. Material som behövs: sortiment av klockglas, rengöringsmedel, rodico och skriftligt material. Beskrivning av arbetet: den studerande tar bort det söndrade glaset och rengör glasserien. Han/hon tar mått av det nya klockglaset och väljer rätt glastyp samt monterar det på plats med den klockglaspress som bäst passar för ändamålet. Den studerande granskar och riktar urets visare, monterar uret i boetten och testar vattentätheten. Exempel 2 Felbestämning av ett fel i ett mekaniskt armbandsur och allmän reparation Arbetsredskap som behövs: lupp, pincetter, poler- eller magisk pinne, fingerskydd, sämskskinn eller motsvarande rengöringsduk, små skruvmejslar, reparationsunderlag, upphöjare och pressar för visarna, tvättmaskin och urgranskningsmaskin. Material som behövs: skriftligt material, klockoljor, rodico och rengöringsämnen osv. Beskrivning av arbetet: den studerande bestämmer vilket fel uret har och uppgör på basen av detta en reparationsplan. Han/hon utför allmän reparation, kontroller och testningar. Exempel 3 Kontroll av driftsapparatens funktion Arbetsredskap som behövs: pincetter, spiralpincetter, lupp, poler- eller magisk pinne, fingerskydd och urgranskningsmaskin. Material som behövs: skriftligt material och rodico. Beskrivning av arbetet: den studerande kontrollerar gånghjulets, ankarets och balansens skick, mellanrummen och känsligheten. Därtill kontrollerar den studerande de nämnda delarnas lager.

17 15 Exempel 4 Byte av balansaxel och riktning av spiralen Arbetsredskap som behövs: lupp, pincetter, mikrometer och toleranstolkar, bordssvarv och handstål eller lösgöringspuns för balansen, punssats, balanspassare och -våg, pensel eller motsvarande och tyngdskruvstäd. Material som behövs: skriftligt material, balansaxelsortiment, sortiment av spänningsbrickor och rodico. Beskrivning av arbetet: Den studerande tar mått för en ny axel enligt den gamla axelns mått. Han/hon lösgör balansen endera i bordssvarven eller i lösgöringspunsen. Den studerande väljer ur balansaxelsortiment rätt balans till uret och nitar fast den i punsen. Den studerande riktar och balanserar balansen och monterar spiralen på plats. Han/hon riktar spiralen såväl i balanspassaren som i uret. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan handledd diagnosticera fel i små ur. kan självständigt diagnosticera fel i små ur. kan bestämma orsaken till felet och felets följder i ett litet ur. arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material kan handledd utföra grundservice av ett armbandsur. kan handledd tillverka olika slags delar till små ur och leta efter reservdelar. kan använda de vanligaste arbetsredskapen och -metoderna. behärskar byte av maskinerier och delar i små ur. behärskar arbetsredskapen och kan välja lämplig arbetsmetod för att utföra uppgiften. kan självständigt planera och tillverka delar till ur. kan medvetet välja den lämpligaste arbetsmetoden för att utföra uppgiften. den kunskap som ligger till grund för arbetet Kan klassificera, jämföra och strukturera den kunskap som han/hon inhämtat samt bearbeta kan använda verktygen rätt. kan handledd använda de färdigheter som han/hon besitter och den kunskap som ligger till grund för arbetet. kan klassificera, jämföra och strukturera den kunskap som han/hon inhämtat samt bearbeta den så att den blir användbar. behärskar olika arbetsredskap och kan använda dem rätt. kan bedöma riktigheten och pålitligheten i den information som han/hon skaffat.

18 16 den så att den blir användbar och kan dra slutsatser. kan handledd söka information från olika källor. kan använda reservdelstabeller och reparationsmanualer. kan klassificera, jämföra och strukturera den kunskap som han/hon inhämtat, bearbeta den och dra slutsatser av den. arbetssäkerhet följer givna anvisningar. kan tillämpa givna anvisningar i olika situationer. kan korstabulera och leta efter en reservdel som passar in från en annan klocka. kan beakta de givna anvisningarna i sitt arbete och ser till att de ändamålsenligt följs. Baskompetens följer arbetstiderna. ser till att arbetsplasten är prydlig. förstår de etiska synpunkterna på reparation av ur. inser arbetsergonomins betydelse och kan t.ex. ställa in sin arbetspunkt ergonomiskt riktigt. kan kombinera etiska och estetiska synpunkter i reparationsarbetet Produktkunskap och kundservice, 5 sv Centralt innehåll i studiehelheten är kännedom om produkterna och betjäning av kunderna. Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet kan vara en kundbetjäningssituation, där den studerande deltar i försäljningshändelsen eller i en annan verksamhet som betjänar kunden, t.ex. i produktdemonstration. I yrkesprovet utreder den studerande produkternas kvalitetsfaktorer, egenskaper och värdeskillnader. Den studerande tar emot kunden och inleder servicehändelsen. Han/hon förevisar produkter som kunden vill ha och klargör deras olika egenskaper (t.ex. urens olika funktioner) och svarar på frågor som kunden ställt. Den studerande avslutar servicehändelsen, när förevisningen och försäljningshändelsen är utförd och när man kan förvänta sig att kunden har fått vad han/hon ville ha och har fått en tillräcklig betjäning.

19 17 Exempel på yrkesprov Exempel 1 Kundbetjäningssituation i en affär inom ur- och guldsmedsbranschen Exempel 2 Produktdemonstration Arbetsredskap som behövs: utrustning som behövs i den dagliga verksamheten i en affär inom ur- och guldsmedsbranschen. Material som behövs: produkter, broschyrer mm. i affären inom ur- och guldsmedsbranschen. Beskrivning av arbetet: den studerande deltar t.ex. i en försäljningshändelse och betjänar kunden på det sätt som motsvarar hans/hennes behov. Arbetsredskap som behövs: utrustning som behövs i den dagliga verksamheten i en affär inom ur- och guldsmedsbranschen. Material som behövs: produkter, broschyrer mm. i affären inom ur- och guldsmedsbranschen. Beskrivning av arbetet: Den studerande gör en produktdemonstration i samband med en försäljningshändelse eller det sätt som man särskilt kommer överens om. Det är viktigt, att den studerande visar att han/hon känner branschens mest centrala produkter och att han/hon vet vilka skillnader det finns mellan dem. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan agera i servicehändelsen så att de givna anvisningarna följs. klarar självständigt eller med lite hjälp av en försäljnings- eller betjäningssituation så att de givna anvisningarna följs. klarar självständigt av en försäljnings- eller betjäningssituation och uppnår kvalitetsmålsättningarna utan hjälp. kan fungera i en positiv interaktionsrelation. kan i olika situationer utreda kundens behov. arbetsuppgiften arbetsmetoder, redskap och material kan fungera som medlem i sin arbetsgemenskap enligt givna anvisningar. kan utreda produkternas kvalitets- och värdeskillnader samt deras orsaker. känner till de mest centrala produkternas kvalitets- och värdeskillnader och deras inverkan på t.ex. kan tillämpa det han/hon kan i olika situationer. kan klargöra orsakerna till produkternas kvalitetsoch värdeskillnader samt de kvalitetsmässiga skillnaderna och

20 18 kan berätta för kunden om produkternas egenskaper och kvalitetsfaktorer. prisbildningen på produkterna. inverkningarna som beror på tillverkningen och finishen. den kunskap som ligger till grund för arbetet inser betydelsen av en god kundbetjäning. känner till konsumentskyddslagstiftningens viktigaste inverkningar på kundens och försäljarens rättigheter och skyldigheter i kundbetjäningssituationen. förstår de etiska principerna och reglerna för en lönsam affärsverksamhet. arbetssäkerhet förstår att produkterna har kvalitets- och värdeskillnader samt orsakerna till dem. följer givna säkerhetsanvisningar. kan fungera enligt affärslivets principer. kan uppmärksamma faktorer som inverkar på arbetsgemenskapens säkerhet. känner till tillverkningsmetoderna för branschens högklassiga produkter. uppmärksammar omständigheter som rör produktsäkerheten, såsom metallallergi. Baskompetens följer givna anvisningar och arbetstider. verkar på basen av givna anvisningar och kan vid behov begära hjälp. kan fungera produktivt som medlem i arbetsgemenskapen. är initiativrik och förstår vilken inverkan hans/hennes arbete har på arbetsgemenskapen Tillverkning av ur, 15 sv Centralt innehåll i studiehelheten är planering och tillverkning av ett ur eller en motsvarande produkt från en råversion av ett urverk. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande tillverkar och färdigställer ett fickur eller en motsvarande produkt. Målsättningen är ett väl slutfört, noggrant hopsatt och oljat fickur, som har en så felfri gång som möjligt (uret kan ha t.ex. en spiral och/eller en balansaxel som den studerande själv tillverkat). Den studerande uppgör planen och de arbetsritningar som behövs vid eventuella förändringsarbeten. Han/hon färdigställer urets bryggor, botten, skruvar osv. genom att använda olika tekniker för att färdigställa arbetet (t.ex. olika slipnings- och poleringsmetoder, såsom tennskiva och diamantin). Efter att produkten

21 19 färdigställts tvättar han/hon urets delar enligt givna anvisningar. När maskineriet sätts ihop följs renhetsfordringarna för precisionsprodukter (man använder fingerskydd och nickelpincetter) och en normal monteringsordning med de kontroller som hör till. Efter att maskineriet satts ihop utförs kontroll av gången och urverket sätts in i boetten. Den studerande utför självvärdering under arbetets gång och läraren godkänner arbetets olika skeden. Den studerande har fått anvisningar om arbetsskedena och utrustningen. I problemsituationer ska han/hon självständigt söka information i olika informationskällor. Den studerande ombesörjer att verktygen är i skick och prydliga. Han/hon följer arbetssäkerhetsbestämmelserna vid användning av bearbetningsverktyg och rengöringsmedel. Den studerande har omsorg om att arbetet avancerar och håller fast vid de givna arbetstiderna. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför anvisade uppgifter. utvärderar sig själv och sitt arbete mångsidigt. kan utvärdera och utveckla sina arbetssätt. arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material kan utvärdera sig själv och hur det egna arbetet lyckades. kan använda de vanligaste arbetsmetoderna, redskapen och materialen. kan utföra basuppgifterna inom ur- och mikromekanikbranschen. kan utföra de centrala arbetsuppgifterna inom branschen. kan finna nya lösningar. kan ordna sakerna i prioritetsordning, uppgöra planer och begrunda verkningarna av olika alternativ, så att han/hon bland dem kan välja det som passar bäst för den aktuella situationen. kan medvetet välja de lämpligaste arbetsmetoderna, -redskapen och materialen för sitt arbete. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan använda de färdigheter som han/hon besitter och den kunskap som ligger till grund för arbetet. kan klassificera, jämföra och strukturera den information som han/hon hämtat samt bearbeta den så att den blir användbar. kan bedöma riktigheten och pålitligheten i den information som han/hon skaffat.

22 20 kan bedöma riktigheten och pålitligheten i information. kan dra slutsatser på basen av den kunskap som han/hon skaffat eller tillägnat sig. arbetssäkerhet följer arbetssäkerhetsbestämmelserna och andra avtal och anvisningar. kan tillämpa regler och anvisningar i olika slags situationer. kan utveckla arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö. Utbildningsprogrammet för mikromekaniker Från material till produkt, 10 sv Centralt innehåll i studiehelheten är yrkesritning, tillverkningsteknik, behärskande av material, mätningsmetoder, dokumentation och metoder att ansluta ämnen. Beskrivning av yrkesprovet Den studerande planerar och tillverkar precisionsprodukter av olika material (olika metall- eller plastkvaliteter). Han/hon väljer rätt bearbetningssätt, bearbetningsvärden och nödvändiga verktyg och verktygsmaterial att skära med. Den studerande mäter toleransfordringarna på det stycke som han/hon tillverkat med motsvarande mätare och dokumenterar mätresultaten. Den studerande kan utnyttja moderna ämnesanslutningstekniker och använda rätta metoder för de olika ämnena. Han/hon kan koppla och använda givare, som mäter olika storheter, foga dem ihop med de stycken som han/hon tillverkat samt testa styckenas funktion. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Svarvning av en spiral Arbetsredskap som behövs: svarv, som har de egenskaper som hör till svarvning av en spiral (bl.a. automatisk inmatning, justeringsmöjlighet för olika stigningar), kringutrustning till svarven, mätutrustning, svarvstål, skyddsutrustning. Material som behövs: t.ex. mässingsskiva och föreläsningsanteckningar. Beskrivning av arbetet: den studerande tillverkar genom svarvning både en ytterspiral och en innerspiral. Han/hon uppgör en plan och en arbetsritning för arbetet. Han/hon skaffar det material som behövs, svarvar spiralerna och passar ihop bitarna. Till slut färdigställer och granskar han/hon arbetet.

23 21 Exempel 2 Lödningsövning Arbetsredskap som behövs: universalmätare, oscilloskop, mikroskop, lödkolv som lämpar sig för lödning av ytanslutningskomponenter och pincetter som passar för hantering av ytanslutningskomponenter. Material som behövs: kretskort, olika slags komponenter (t.ex. motstånd, dioder, kondensatorer, spolar och transistorer), kopplingsschema och lödkorn. Beskrivning av arbetet: den studerande tillverkar en enkel apparat av elektroniska komponenter genom lödning. Till arbetet hör att göra ett kopplingsschema för den elektroniska apparaten, att skaffa komponenterna, att sätta ihop apparaten, att löda (vid behov under ett mikroskop) och att provanvända apparaten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan handledd sätta ihop precisionsprodukter. kan sätta ihop precisionsprodukter. kan självständigt sätta ihop olika precisionsprodukter, såsom mätare. arbetsuppgiften arbetsmetoder, utrustning och material kan tillverka enkla exemplar och delar på basen av ritningar. kan handledd utföra de precisionsmätningar som behövs. kan handledd använda mikroskop vid tillverkning av små precisionsprodukter. använder arbetsredskapen rätt och har omsorg om att arbetsmiljön är prydlig. kan med hjälp av ritningarna tillverka olika exemplar med beaktande av givna toleranser. utför nödvändiga kontrollmätningar och test samt uppgör rapporter över dem. använder mikroskop vid tillverkning av små delar. behärskar egenskaperna för de ämnen som allmänt används och kan välja ämne enligt gör arbetsplaner i enlighet med ritningarna samt tillverkar prototyper. kan i samband med tillverkningen utföra kontrollmätningar för att säkra kvaliteten och dokumenterar mätresultaten. kan testa produktens fysikaliska egenskaper. kan använda mikroskop vid tillverkning av precisionsprodukter. kan välja de ämnen som behövs i enlighet med arbetet och känner till egenskaperna för de olika

24 22 arbetsuppgiften. ämnena. känner till de vanligaste materialen och deras egenskaper. kan välja rätta bearbetningsvärden för ämnet. kan välja rätta arbetsmetoder för de olika ämnena och optimala bearbetningsvärden. kan använda rätta anslutningsmetoder för olika ämnen. kan välja och använda rätta ämnesanslutningsmetoder för olika ämnen. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan testa produkten. känner till de vanligaste tillverkningsmetoderna inom den mekaniska verkstadsbranschen och inom elektronikindustrin. känner till tillverkningsteknikerna inom den mekaniska verkstadstillverkningen och inom elektronikindustrin. arbetssäkerhet kan självständigt uppgöra rapporter. följer arbetstiderna och säkerhetsdirektiven. känner till egenskaperna för de givare som används inom processindustrin och i mätningstekniken. använder skyddsutrustning och kan identifiera farliga situationer. kan uppgöra CNCprogram och känner till FMStillverkningsmetoderna. känner de fyskaliska egenskaperna hos processindustrins och mätningsteknikens givare samt givarens användningsobjekt. använder personlig skyddsutrustning och kan förutse eventuella farliga situationer. kan handla rätt i en eventuell olycksfallssituation Elektronik, 5 sv Centralt innehåll i studiehelheten är kännedom om passiva och aktiva elektronikkomponenter, mätning och testning, användning av databöcker och databaser, tillverkning av kretskort och lödning av komponenter.

25 23 Beskrivning av yrkesprovet Den studerande tillverkar och planerar kretskort i anslutning till elektronik och ansluter elektronikkomponenter genom att löda för hand, genom att löda med automatmaskin samt genom att limma. Man kan ge en färdigt planerad krets åt den studerande. Han/hon väljer de komponenter som behövs till den, vilka han/hon fogar med den anslutningsmetod som han/hon valt. Man kan också ge en uppgiftsbeskrivning åt honom/henne, som denna använder som underlag för att planera (med hjälp av ett dataprogram) och tillverka ett kretskort. Den studerande utför nödvändiga mätningar och testningar av det kretskort som han/hon tillverkat. Den studerande förstår ESD-skyddet och betydelsen av renlighet i elektronikarbete samt fungerar arbetssäkert. Ifall fel yppas i arbetet reparerar han/hon dem. På detta sätt utför den studerande självvärdering och utvecklar samtidigt kvaliteten på sitt arbete. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Tillverkning av ett kretskort Arbetsredskap som behövs: exponerings- och etsningsapparater för kretskort, borrmaskin och borrar till borrmaskin för kretskort. Material som behövs: ett färdigt ljuskänsligt kretskort, kemikalier som behövs och kopplingsschema. Beskrivning av arbetet: den studerande tillverkar ett kretskort i enlighet med ett givet kopplingsschema. Han/hon planerar och ritar de nödvändiga dragen, komponenternas platser och hålslagningen. Han/hon exponerar och etsar kortet. Till slut granskar han/hon kretskortet och reparerar felen vid behov. Exempel 2 Felsökning i och reparation av en elektronisk apparat Arbetsredskap som behövs: universalmätare, strömkälla, oscilloskop, lödningsverktyg (lödkolv, tinanimuband, rengöringssvamp), pincetter och tänger samt den apparat som ska repareras. Material som behövs: apparatens kopplingsschema, lödkorn, reservdelskomponenter och kylämne. Beskrivning av arbetet: Den studerande söker felet i apparaten med hjälp av kopplingsschemat, mätarna och/eller kylämnet. Han/hon utför nödvändiga mätningar och reparerar felet (byter ut den felaktiga komponenten mot en ny, reparerar en bristfällig lödning eller en bruten ledning eller ser till att maskinen åter fås i funktionsdugligt skick). Efter reparationen granskar han/hon apparatens funktion.