NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom husteknik ( , dnr13/011/99 och , dnr 47/011/2003). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005

2 GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET INDELAT I STUDIEHELHETER 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier Grundfärdigheter inom husteknik 6 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 10 Utbildningsprogrammet för VVS-installation Mätnings-, regler- och automationsteknik Arbeten med tunna plåtar och grundinstallationer Installationsarbeten för ventilation VS-installationsarbeten Svetsningsteknik 30 Utbildningsprogrammet för fastighetsskötsel Underhåll av VVS-tekniska system Allmänna arbeten i en fastighet Automations- och elsystemen för en fastighet 47 Utbildningsprogrammet för teknisk isolering Isolering av hustekniska anordningar Industriell isolering C Valbara yrkesinriktade studier VVS-planering för ett småhus Service av värme- och sanitetsteknisk apparatur Arbete med byggnadsplåt Fjärrvärme och anordningar Rengöring och service av ventilationsanläggning Kylteknik och kylrörledningar Grundreglering (Helhet med betoning på värme- och sanitetsteknik eller ventilationsteknik) Oljeuppvärmningsteknik VVS-sanering Specialrörledningar Apparatur för simbassänger och vattenkvalitet Grönarbeten Isolering vid höga temperaturer Isolering i fartyg Datatillämpningar inom husteknik Elektrifiering av VVS-apparatur Kylinstallationsarbete Gårdskarlsarbete Städning av fastigheter 127

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. s självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET INDELAT I STUDIEHELHETER Yrkesprov i de gemensamma yrkesinriktade studiehelheterna är obligatoriska för alla studerande. De differentierade yrkesinriktade studierna är obligatoriska för de som valt ifrågavarande studieinriktning. bör visa sina kunskaper i yrkesproven även i de valbara yrkesinriktade studier han väljer. Utbildningens anordnare besluter om mängden yrkesprov som hålls, så att det centrala innehållet i alla yrkesprov blir testat. 1. Grundfärdigheter inom husteknik 30 sv 2. Mätnings-, regler- och automationsteknik 6 sv 3. Arbeten med tunna plåtar och grundinstallationer 22 sv 4. Installationsarbeten för ventilation 20 sv 5. VS-installationsarbeten 26 sv 6. Svetsningsteknik 16 sv 7. Underhåll av VVS-tekniska system 18 sv 8. Allmänna arbeten i en fastighet 18 sv 9. Automations- och elsystemen för en fastighet 12 sv 10. Isolering av hustekniska anordningar 22 sv 11. Industriell isolering 26 sv 12. VVS-planering för ett småhus 4 sv 13. Service av värme- och sanitetsteknisk apparatur 4 sv 14. Arbete med byggnadsplåt 4 sv 15. Fjärrvärme och -anordningar 4 sv 16. Rengöring och service av ventilationsanläggning 4 sv 17. Kylteknik och kylrörledningar 4 sv 18. Grundreglering (helhet med betoning på värme- och sanitetsteknik eller ventilationsteknik) 4 sv 19. Installation av oljeuppvärmning och oljebrännare 4 sv 20. VVS-sanering 4 sv 21. Specialrörledningar 4 sv 22. Apparatur för simbassänger och vattenkvalitet 4 sv 23. Grönarbeten 4 sv 24. Isolering vid höga temperaturer 4 sv 25. Isolering i fartyg 4 sv 26. Datatillämpningar inom husteknik 4 sv 27. Elektrifiering av VVS-apparatur 8 sv 28. Studiehelhet inom läroanstalten 1 10 sv 29. Fritt valbara studier som ingår i de yrkesinriktade studierna 1 10 sv 30. Kylinstallationsarbete 26 sv 31. Gårdskarlsarbete 4 sv 32. Städning av fastigheter 4 sv Grundfärdigheter inom husteknik Studiehelhet 1 i alla utbildningsinriktningar 30 sv Utbildningsprogrammet för VVS-installation - VVS-montör: obligatoriska studiehelheter 2, 3, 4 48 sv eller - VVS-montör: obligatoriska studiehelheter 2, 5, 6 48 sv eller - VVS-montör: obligatoriska studiehelheter 2, 30, 6 48 sv

8 6 - även valbara studiehelheter från hela utbudet 12 sv Utbildningsprogrammet för fastighetsskötsel - fastighetsskötare: obligatoriska studiehelheter 7, 8, 9 48 sv - även valbara studiehelheter från hela utbudet 12 sv Utbildningsprogrammet för teknisk isolering - teknisk isolerare: obligatoriska studiehelheter 10, sv - även valbara studiehelheter från hela utbudet 12 sv Yrkesinriktade studier, totalt 90 sv 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier Grundfärdigheter inom husteknik Allmänt Grundfärdigheter inom husteknik som omfattar 30 sv är en obligatorisk studiehelhet för alla utbildningsprogram inom grundexamen för husteknik. Studiehelheten utförs vanligtvis under första studieåret. Grundfärdigheter inom husteknik har i läroplanen delats in i tre centrala huvuddelar: Allmänna grundfärdigheter som behövs i husteknikbranschen Användnings- och inomhusklimat i en fastighet Grundinstallationer inom hustekniken Huvudmål för studiehelheten är att den studerande skall ha en vid syn på branschen som helhet, arbetssäkerhet och handfärdighet. I grundkunskaperna koncentreras inlärandet främst på arbetssäkerhet och handfärdighet. Vid bedömning skall fokus vara på att arbetet utförs säkert, att den studerande behärskar användning av grundmaterial, arbetsredskap och arbetsmetoder. Dessutom skall den studerande kunna genomföra mindre grundarbeten samt kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken. skall kontinuerligt utveckla sin självvärdering i alla uppgifter som hör till yrkesprovet, trots att självvärderingsfärdigheterna inte bedöms skilt. Vid planering av yrkesprovsuppgifter bör man beakta att uppgifterna inte blir för stora, eftersom bara grundkunskaperna bedöms. Å andra sidan kommer den studerande efter denna studiehelhet att åka iväg på sin första arbetspraktiksperiod, så uppgifterna får inte vara för enkla heller. Beskrivning av yrkesprovet uppvisar att han behärskar följande grundkunskaper med tillhörande arbetssäkerhet inom hustekniken: han fungerar på ett säkert sätt och använder personliga arbetsredskap och personlig skyddsutrustning korrekt. Han behärskar även följande arbetsredskap och apparater: vinkelslipmaskin renoveringssåg (typ rems tiger) gängmaskin, större, står på ben gängmaskin, manuell avloppsrensningsmaskin elektrodsvetsningsmaskin

9 7 gassvetsningsutrustning cirkelsåg MIG/MAG-svetsaggregat popnittång kantbockningsmaskin plåtsax gradsax nibblingsmaskiner handborrmaskiner gjutjärnsavskärare mejselhammare halogenlampa. har ett giltigt arbetstillstånd för heta arbeten och har basfärdigheter i första hjälpen. Han kan montera upp till två meter höga byggnadsställningar och vägleda en tornsvängkrans arbete med handsignaler. använder säkert personliftar och känner till hur den används på ett säkert sätt, såsom vilket stöd- och vilka skydds- och säkerhetsavstånd som behövs. behärskar även säker användning av de kemikalier han behöver i arbetet och ber om att få varuinformationsblad som gäller användarsäkerheten. Om ovannämnda arbetssäkerhets badfärdigheter har ett säkerhetskort för inlärning i arbete utformats, och denna kan väl användas i studier om arbetssäkerhetskunskaper inom husteknik. Det rekommenderas att den studerande visar att han behärskar basfärdigheterna inom arbetssäkerhet före första perioden i inlärning i arbete. utför en arbetsritning, arbetsförklaring och andra grundarbeten inom hustekniken utifrån instruktioner. I grundarbeten bedöms utifrån möjlighet även grundkunskaperna i arbetssäkerhet. I grundarbetet kan man kombinera olika innehållområden, t.ex. uppvärmnings- och isolationsteknik, vatten-, avlopps- och uppvärmningsteknik samt fästen och bärande konstruktioner inom byggnadsteknik, svetsning och metallteknik, svetsning och uppvärmningsteknik osv. I arbetet ingår enligt möjlighet tolkning och planering av ritningar, materialförteckningar, mätning, bärande konstruktioner, val av material, delar och arbetsredskap samt överlåtande av arbete. Exempel på yrkesprov visar att han behärskar grundkunskaperna inom husteknikbranschen. Han utför grundarbeten som liknar de nedanstående exemplen. I dessa ingår förarbeten som gäller t.ex. material- och delförteckningar utifrån ritningar och arbetsbeskrivningar. - skär med vinkelslipmaskinen till ett lämpligt arbetsstycke av plattstål, och rätar ut den ena ändan med en bänkslipmaskin och den andra genom att fila. mäter i arbetsstycket upp de punkter som skall borras med speciella borrar. Han utför borrandet och efter det gängar han hålen. - tillverkar en granfot av rör. I produktionsskedet ingår mätning, skärning, borrning, gängning, svetsning och dylika skeden. - utför grundsvetsning (kälfog) genom elektrod- samt Mig/Magsvetsning. svetsar med gasutrustning en i-fog till det roterbara röret (frånsvetsning). Han utför hårdlödningar, t.ex. koppar/koppar eller koppar/mässing.

10 8 - utför installation av en värmeradiator utifrån ritningar och arbetsbeskrivningar. Den studerande fäster radiatorn på ett tekniskt korrekt ställe. lägger till utrustningen som hör till batteriet och sätter fast de fästen som behövs och installerar kopplingstrådar med skruvkontakter. - installerar en lavoar, blandare och duschblandare med tillhörande vattenledningar och avlopp utifrån ritningar och arbetsbeskrivningar. I övningssituationerna kan avloppen installeras synligt (t.ex. på en vägg). Som rörmaterial används koppar, som avlopp plast. - installerar WC-armaturen, en lavoar och blandare med tillhörande vattenledningar och avlopp utifrån ritningar och en arbetsbeskrivning. I övningssituationerna kan avloppen installeras synligt (t.ex. på en vägg). Som rörmaterial används koppar, som avlopp plast. - gör ett rörsystem som kan byggas ihop på ett bord. - gör en gemensam rak kanal av två olika stora kanaler. Till denna kanal läggs förgreningar med sadelavstick och färdiga t-stycken, i vilkas ändor ventiler installeras. Kanalsystemet innehåller även fabrikstillverkade krökar, såsom bågar, i dessa fall kommer mätkunskaperna bra fram. Kanalsystemet bör vara kort och kan plockas ihop på ett bord. - isolerarar t.ex. ett DN 40 värmeledningsrör som har en vinkel och t-fördelning med bergull. Isolering med bergull, överdragsmaterial, låsningar och beslag på ändorna. Isoleringsarbetet utförs på ett fast monterat rör. Yrkesprovsmiljön Yrkesproven kan utföras i olika arbetsmiljöer. Verksamhetsområdet kan vara skolans praktikplats, en övningssal eller annan övervakad plats. Övervakaren bör vara närvarande och följa med vid maskinanvändning och omedelbart avbryta den studerande ifall denne försummar arbetssäkerheten. Yrkesprovsmiljön, arbetsredskapen och maskinerna bör fylla kraven på arbetssäkerhet. skall på förhand få reda på arbetssäkerheten och hur maskinerna/apparaterna fungerar. All personlig skyddsutrustning och skyddsutrustning för apparaturen bör finnas tillhanda. Allt material och alla arbetsredskap som skall användas i uppgiften skall finnas till förfogande. Den studerande skall ges en serie handlingar som hör till yrkesprovet. Yrkesproven utförs individuellt, inte som pararbete. Bedömning Bedömningsskalan I bedömningen över godkänt utförande används en femstegad skala. I detta yrkesprovsmaterial beskrivs nivåkraven för för nöjaktiga N1, goda G3, berömliga B1. Enligt läroplanen är bedömningen av grundexamen femstegig mellan N1 och B5. Goda G4 och nöjaktiga 2 bedöms enligt läroplanen hos den som organiserar skolningen. I praktiken betyder det att om den studerande lätt fyller kraven i goda G3 men till vissa delar inte klarar av berömliga B5 får han vitsordet goda G4.

11 9 Föremål för BEDÖMNINGSKRITERIER bedömningen NÖJAKTIGA 1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Framskridandet mellan Arbetsskedena följer framskrider i arbetsskeden är smidigt, varandra i rätt ordning arbetsskeden och arbetar men han gör om några och arbeter löper på ett säkert sätt, men arbetsskeden på grund av smidigt. det finns en del att felaktiga åtgärder. förbättra i bägge. Arbetet kräver handledning. arbetsprocessen Grundarbeten Slutresultatet på arbetet efter korrigeringar kan godkännas. Arbetets slutresultat stämmer i huvudsak överens med ritningarna och instruktionerna, och kan således godkännas. Slutresultatet på arbetet stämmer överens med ritningarna och instruktionerna. arbetsuppgiften Arbetsmetoder till en säker metod för utförandet, och klarar av uppgiften trots att det finns en del att förbättra på säkerheten. till en bekant metod för utförandet, och klarar självständigt av att utföra uppgiften med hjälp av den. behärskar sitt utförande självständigt och känner till flera olika metoder, med vilka man kan utföra uppgiften. Arbetsredskap Material Materialåtgång använder grundarbetsredskap, i övrigt är val och användning av dem osäkert, men arbetet är ändå säkert. använder de vanligaste materialen och materialförlusterna är inte orimligt stora. använder på eget initiativ de arbetsredskap som behövs. använder de material som nämns i arbetsritningarna och -beskrivningarna på ett korrekt sätt och materialförlusterna är små. behärskar val och användning av de redskap som behövs och kan utnyttja dem så gott det går i arbetssituationerna. väljer självständigt material och använder de material som nämns i arbetsritningarna och -beskrivningarna. Han beaktar de krav materialen och arbetsredskapen ställer och ser till att materialförluster inte uppstår. den kunskap som ligger till grund för arbetet Vid behov söker den studerande under handledning efter mer information i det material som finns tillgängligt. använder den information han har och kan i det närmaste självständigt vid behov söka efter mer information ifrån det material som finns använder sin kunskap effektivt och kan vid behov självständigt söka efter tilläggsinformation från det material som finns tillgängligt.

12 10 tillgängligt. utformar en del- och materialförteckning utifrån de ritningar och instruktioner han har. utformar en i det närmaste komplett del- och materialförteckning utifrån ritningar och instruktioner. utformar en komplett del- och materialförteckning utifrån ritningar och instruktioner. arbetssäkerhet Arbetsmetoder och skydd Beaktande av medarbetare och arbetsmiljö använder alltid sakenlig personlig och maskinspecifik skyddsutrustning. fungerar på ett säkert sätt och strävar till att beakta sina medarbetare medan han arbetar. följer säkra arbetsmetoder och använder alltid sakenlig personlig och maskinspecifik skyddsutrustning. beaktar även sina medarbetare medan han arbetar. följer rätta och säkra arbetsmetoder och använder alltid sakenlig personlig och maskinspecifik skyddsutrustning. beaktar sina medarbetare och sin arbetsmiljö medan han arbetar, och ser till att maskiner och redskap behandlas på ändamålsenligt sätt samt försöker eliminera brister. Han håller även arbetsplatsen snygg. 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för VVS-installation Mätnings-, regler- och automationsteknik Allmänt Mätnings-, regler-, och automationsteknik är en obligatorisk studiehelhet inom grundexamen för husteknik för dem som specialiserat sig på VVS-installationer. Studiehelheten utförs vanligtvis under det andra och tredje studieåret. De studerande som koncentrerat sig på isolering inom fastighetsskötsel och teknisk isolering kan välja denna studiehelhet som fritt valbar yrkesstudie. Eftersom denna studiehelhet omfattar 6 studieveckor, bör den studerande välja en helhet till för att 12 studieveckor fritt valbara studier skall uppfyllas. Beskrivning av yrkesprovet skall visa att han har tillräckliga kunskaper i att mäta, justera och i automation. Att göra mätningar och inställningar i VVS-anordningar läser grundvärden ur faktaböcker och handlingar för de objekt som skall ställas in. Den studerande bör kunna välja rätt mätmetod och korrekt mätapparatur och riktiga tabeller för sitt objekt.

13 11 Han skall kunna utföra mätningarna och ställa in en apparat till den nivå planerna säger samt efteråt fylla i mät- och inställningsprotokollen. handskas varsamt med mät- och hjälpredskapen. Bedömarna kan komplettera de grundläggande delarna av arbetet genom att ställa kompletterande frågor, med vilka den studerandes kunskap om basmätningar för VVS-anordningar och baskunnande inom kommunikations- och samarbetsförmåga testas. Baskunnande inom VVS-automation utreder med hjälp av reglerscheman och funktionsbeskrivningar basfunktionerna för en VVS-anläggning samt gör ingrepp i reglerautomatiken som inverkar på energiförbrukningen, såsom temperaturinställningar, inställningar av reglerkurvan och ändring av klocktiden. Han kan ställa in en VVSanordning för manuellt bruk, genom att använda automationsanordningar som hjälp. Bedömarna kan komplettera de grundläggande delarna av arbetet genom att ställa kompletterande frågor, med vilka den studerandes kunskap om basmätningar för VVS-anordningar och baskunnande inom kommunikations- och samarbetsförmåga testas. Exempel på yrkesprov Följande exempel är idégivande och kan ses som modeller vid planering av yrkesprovsuppgifter. skall utföra ett yrkesprov som motsvarar något av exemplen. Exempel 1 Mätning och inställning av en VVS-anordning (inriktning på ventilationsinstallation) mäter ur ventilationskanalen luftmängden i en enskild luftfördelare i ett rum med t.ex. ett pitotrör (mätinstrument för lufttryck), och justerar vid behov så att inställningarna motsvarar planerna. mäter även ljudnivån ventilationen åstadkommer och drar rätt slutsatser ur mätresultaten. Ett mät- och inställningsprotokoll skall utformas utifrån resultaten. I samband med mätnings- och inställningsarbetet av luftmängden skall den apparat som sköter om inkommande- och utgående luft ställas in så att den tar in och ger ut luften enligt bestämda temperaturer. skall följa ändringarna i en kanaltemperaturmätare. Samtidigt söker den studerande reda på information om hur man ändrar ventilationsapparaturen så att den kan användas manuellt, och hur VS-maskinernas reservanordningar och tvångsstyrning fungerar (ur funktionsschemat). förklarar utifrån funktionsschema grundfunktionerna hos en VS-apparat. Exempel 2 Mätning och inställning av en VVS-anordning (inriktning på rörinstallation) mäter den passerande vattenmängden i värmekretsens linjeinställningsventil och ställer in den till de värden som ges i ritningarna. mäter även ljudnivån som uppstår av vattenflödet och drar korrekta slutsatser med hjälp av resultaten. Ett mät- och inställningsprotokoll skall utformas utifrån resultaten. I samband med vattenmängdsmätningarna ändrar den studerande inställningsgrafen med enhetsinställaren t.ex. så att temperaturen i alla rum dagtid sjunker med ca 2 C. Samtidigt berättar den studerande vad man kan åstadkomma med en riktningsomvandlare och hur man får automatiken i uppvärmningssystemet att fungera manuellt. kan berätta om

14 12 enhetsinställarens andra egenskaper samt förklara hur uppvärmningssystemet fungerar utifrån funktionsscheman. Beskrivning av yrkesprovsmiljön Inställnings- och mätteknikens yrkesprov görs i en fastighet som är lämplig för utförande av dessa yrkesprov. Yrkesprovet som hör till automation görs i en funktionell värmefördelningscentral eller ett VS-maskinrum, som har typiska egenskaper för sådana utrymmen. Yrkesprovsplatsen skall på förhand presenteras åt den studerande så att han kan förbereda sig t.ex. vad gäller arbetssäkerhet. Före yrkesprovet skall alla säkra vägar utredas. Om arbetet utförs på ställningar bör deras säerhet kontrolleras före arbetet påbörjas. Yrkesprovsplatsen och miljön bör följa de ikraftvarande arbetssäkerhetsinstruktionerna och bestämmelserna. Alla mätinstrument och hjälpredskap bör finnas tillhanda, antingen på arbetspunkten eller på en förvaringsplats. Mätinstrumenten bör vara funktionsdugliga. Ventilationen och apparaturen kring den bör vara försedda med enhetsinställare. Även uppvärmningsautomatiken skall vara försedd med enhetsinställare. Inställarna skall vara bekanta för den studerande. skall ha en serie ritningar, de instruktioner och bruksanvisningar som behövs och tomma mät- och inställningsprotokoll till sitt förfogande. Yrkesprovet görs individuellt. Vid flyttande av arbetsställningar kan även andra delta. Bedömning Föremål för BEDÖMNINGSKRITERIER bedömningen NÖJAKTIGA 1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 mäter gör med något mätinstrument basmätningar och VVS-tekniska mätningar åtgärdar vid behov en del för ett givet objekt. av eventuella fel. (vatten- och luftmängd) (anordnings-specifika inställningar) arbetsprocessen Mätning och reglering Utförande av VVStekniska mätningar samt utförande av de följdåtgärder som behövs. utför mätningar för temperatur, luftmängd, vattenströmning och ljudnivåer. Han tillämpar mätresultaten och åtgärdar eventuella fel. (anordningsspecifika inställningar och utredning av ljudnivå) utformar godkännbara protokoll utifrån mätresultaten. utformar de protokoll som behövs utifrån mät-resultaten. Automation Tolkande av reglerscheman till basfunktionerna hos uppvärmnings- och VSapparater utifrån inställningsscheman. kan delvis förklara funktionen i en anordning utifrån inställningsscheman, och kan benämna huvudkomponenter. utreder hur en anordning fungerar och dess huvudkomponenter ur inställningsscheman.

15 13 Bruks- och styråtgärder till tvångsstyrningarna i en VS-anordning. gör en del bruks-, styrnings- och inställningsåtgärder på VVS-system, såsom t.ex. förflytting av inställningsgrafer, ändringar av temperaturen i VSanordningar. känner till tvångsstyrningarna i en VSanordning samt hur man kan styra anläggningen manuellt. gör bruks-, styrnings- och inställningsåtgärder på VVS-system med hjälp av automationsanordninge n, såsom t.ex. ändring av inställningsgrafer, höjning och sänkning av temperaturen, ändring av tiden samt ändring av temperaturer och tider i VS-anordningar. behärskar kontroll av funktionerna i skyddsapparaturen och kan ställa om systemen så att de kan användas manuellt. arbetsuppgiften Mätning och reglering mätmetoder använder någon metod för att läsa av luft- och vattenströmmar vid mätning. väljer rätt mätmetoder för mätning och inställning av luft- och vattenströmmar, och kan vid behov ändra sin metod. Val och användning av mätutrustning använder under handledning tabeller och mätapparater för avläsning av enhetsapparatur. använder och i vissa fall väljer de mätare och tabeller som behövs. väljer och använder den mätutrustning och de tabeller som behövs på ett korrekt sätt. Automation test- och bruksmetoder använder någon testmetod samt en justerare för en säkerhetsanordning. använder säkerhetsanordningarna s testmetoder och justerare och klockapparatur. den kunskap som ligger till grund för arbetet Mätning och reglering Ritningar, tabeller och användning av dessa till en del om mätteknikens grunder och hur storheter mäts. Han kan läsa tabeller för att klara sig vid mätning av grundstorheter. förstår ritningar, fakturering, användning av tabeller, betydelsen av inställningsapparaten i ett uppvärmningssystem och funktionen i ett värmeregleringsystem. förstår ritningar, fakturering, användning av tabeller och hur inställningarna inverkar på energiförbrukningen och använder sig av allt detta i sitt arbete.

16 14 Mätapparatur, mätobjekt till den mätapparatur som behövs samt deras bruksanvisningar så bra att han klarar sig i mätningar. till funktionen hos de mätare som behövs och kan använda sig av bruksanvisningar i problemfall. Den studerande känner till varifrån man får kvvärdet för att kunna göra mätningar. till de objekt som skall mätas, och kan på såvis välja de rätta mätmetoderna och redskapen. Den studerande känner även till funktionsprinciperna för mätarna och använder sig av deras bruksanvisningar samt kan välja de rätta mätstorheterna vid mätningssituationer. Känner till var man bör använda engångs reglerbara ventiler och mätutrustning. Känner till kv-värdet på reglerbara ventiler och hur man med hjälp av det kan mäta den rätta vattenmängden. Automation Reglerscheman kan läsa ut grundfunktionerna ur reglerscheman. (värmeoch VS-anordningar) läser och förstår betydelsen av reglerscheman. läser reglerscheman och funktionsbeskrivningar samt förstår betydelsen i dem. Funktionsprinciper till funktionsprinciperna hos regulatorerna och läser samt förstår bruksanvisningar delvis. till funktionsprincipen hos regulatorer och andra komponenter samt läser och förstår bruksanvisningar. Den studerande förstår styrkretsen och principen för en sluten krets och hur man genom VVSautomation kan minska energiförbrukningen. Säkerhetsanordningar till tvångsstyrningarna för fläktar, pumpar och spjäll i ventilationsanordningen. till tvångsstyrningarna för fläktar, pump och spjäll i ventilationsanordningar samt funktionen för vissa av dem. till tvångsstyrningarna av en ventilationsapparat och kopplingarnas funktioner.

17 15 arbetssäkerhet fungerar säkert på arbetsplatsen. fungerar enligt arbetssäkerhet på arbetsplatsen, och beaktar även brister i arbetssäkerheten. fungerar säkert på arbets-platsen samt beaktar och förbättrar brister i arbetssäkerheten. Baskompetens Samarbetsförmåga och kommunikationskunskap samarbetar och kan berätta vilket arbetsskede han håller på med. följer arbetstider. samarbetar och beaktar även de andra, kan berätta i vilket arbetsskede han är och hur det inverkar på helheten. samarbetar samt beaktar och hjälper även andra arbetsgrupper. Han kommunicerar med alla och kan trovärdigt berätta i vilket arbetsskede han är och hur det inverkar på helheten. Gemensamma betoningar En hållbar utveckling vet betydelsen av reglering ur energiförbrukningssynpunkt. förstår betydelsen av reglering ur helhets- och energiförbrukningssynvinkel Arbeten med tunna plåtar och grundinstallationer Allmänt Arbeten med tunna plåtar och grundinstallationer är en obligatorisk studiehelhet inom grundexamen för husteknik för dem som specialiserar sig på VVS-installationer. Studiehelheten utförs vanligtvis under det andra och tredje studieåret. De studerande som koncentrerat sig på isolering inom fastighetsskötsel och teknisk isolering samt rörinstallationer i VVS-installation kan välja denna studiehelhet som fritt valbar yrkesstudie. I detta fall behöver de studerande inte välja fler fritt valbara studier. Beskrivning av yrkesprovet visar att han behärskar arbeten med grundinstallationer, tunna plåtar och byggnadsplåtar. Grundinstallationsarbetet kan även göras och bedömas i samband med (4) Installationsarbeten för ventilation, eftersom en stor del av dess innehåll hör till grundinstallationer. Byggnadsplåtarbetsdelen kan ges som en fritt valbar yrkesstudiehelhet. gör mindre installations-, fognings- och ändringsarbeten i ventilationskanalsystemet. Han ritar och mäter på plats de installations- och skissbilder utifrån vilka han gör materialförteckningar. Utifrån mätningarna och skissbilderna ritar han utbreddningsritningar över de adaptrar som behövs, och tillverkar utifrån utbreddningsritningen de adaptrar som behövs. Han installerar den adapter han gjort som en del av kanalsystemet. Efter arbetet korrigerar han för hand ritningarna så att de motsvarar installationen.

18 16 gör de vanligaste byggnadslisterna, såsom fönsterlister, takåsplattor, snöhinder eller dylikt. I listarbetet bör det finnas t.ex. inre eller yttre vinklar, skarv och upphöjningar eller nedsänkningar av ändor. Bedömarna kompletterar yrkesprovet med frågor, genom vilka den studerande testas på kunskaper om ackordberäkning och löner. Genom frågor får man även svar på kommunikationskunskap, samarbetsförmåga och kundnära verksamhet Exempel på yrkesprov Nedanstående exempel är till för att ge idéer och vara en modell för en yrkesprovsuppgift. Exempel Planering och verkställande av en liten ändring i en kanal. - Måttsättning av delar och ritande av skisser - Tillverkning och planering av en adapter - Montering av delarna i objektet eller ihopfogning av delarna - Arbetet kan utföras antingen med en rektangulär eller rund kanal, eller en kombination av båda Beskrivning av yrkesprovsmiljön Yrkesprovet ges i ett nybygge eller en byggnad som saneras. Yrkesprovet kan även göras på utbildningsanordnarens eget arbetsfält eller i en övningsarbetssal. Yrkesprovet bör gås igenom med den studerande så att han kan utföra de åtgärder som skall göras t.ex. med avseende på arbetssäkerheten. Alla faktorer som hör ihop med arbetssäkerheten bör vara sakligt verkställda enligt de instruktioner och bestämmelser som finns om arbetssäkerhet. Före yrkesprovet utförs skall den studerande känna till alla säkra vägar till t.ex. ett råmaterialsförråd. Ifall yrkesprovet utförs på ställningar (vilket ofta är fallet vid ventilationsinstallationer), bör säkerheten på dem vara kontrollerad före yrkesprovet börjar. Om det under arbetets gång görs uppgifter som klassas som heta arbeten, som t.ex. gnistbildande skärning bör det finnas släckningsutrustning och skyddsmaterial enligt vad som står i bestämmelserna för heta arbeten. För att få göra dessa uppgifter bör den studerande ha ett ikraftvarande kort för heta arbeten. Vid behov skall den studerande alltid använda personlig skyddsutrustning och utrustningen bör vara hel. går själv efter det material och de arbetsredskap han behöver. Materialet och redskapen skall finnas i närheten av arbetspunkten eller på normalt ställe i en förvaringspunkt. Ifall något verktyg eller någon maskin inte är bekant för den studerande, eller den studerande är osäker på dess användning bör bruksanvisningarna finnas tillhanda. skall ha en serie ritningar och en arbetsbeskrivning som hör till yrkesprovsuppgifterna till förfogande Yrkesprovet görs i huvudsak individuellt. Ifall den studerande utför yrkesprovet i samband med grupparbete, bör hans arbete kunna urskiljas ur helheten. Vid arbete i arbetsgrupper växer samarbetsförmågans betydelse i bedömningen.

19 17 Bedömning Föremål för BEDÖMNINGSKRITERIER bedömningen NÖJAKTIGA 1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 arbetsprocessen Arbeten med tunna plåtar och utbreddningsritningar tillverkar enkla adaptrar till kanalen utifrån färdiga ritningar och måttbilder. gör adaptrar (t.ex. runda/rektangulära, kvadrat/runda) enligt de utbreddningsritningar han gjort. måttsätter adaptar ur planbilder eller arbetsobjektet (t.ex. kvadrat/ rund, rektangulär/rund) enligt de utbreddningsritningar han gjort. Isolation gör en enkel isolerad del, samt enkla byggnadsplåtsarbeten (t.ex. lister och fönsterbräden). gör enkla ljud-, brand- och värmeisolerade stycken, samt enkla byggnadsplåtsarbeten (t.ex. lister och fönsterbräden). I arbete med tunna plåtar bör adaptern, isoleringen och byggnadsplåtsarbetena vara av sådan kvalitet att de kan monteras i ett normalt arbetsobjekt. Arbeten med tunna plåtar och ändringsritningar installerar runda och raka rör i kanalsystemet för mindre objekt samt ändrar VS-ritningarna så att de följer det som byggts. gör mindre VS-installationsoch apparatsändringar från ritningarna samt nya arbetsritningar över ändringarna. gör självständigt mindre VSinstallations- och apparatsändringar från ritningarna, och gör nya arbetsritningar och en mängdplan över ändringarna. arbetsuppgiften Fogningsmetoder och installationsordning använder någon fogningsmetod för kanaldelarna. använder i sitt installationsarbete och vid arbete med tunna plåtar de fogningsmetoder som behövs. använder de fogningsmetoder som behövs i installationsarbetet och följer installationsföljden och använder olika fognings-metoder i arbete med tunna plåtar. Val och användning av arbetsredskap använder grundarbetsredskap som behövs, använder grundarbetsredskap samt några av väljer och använder handdrivna arbetsredskap samt

20 18 t.ex. plåtsax, olika tänger, slagverktyg, borrmaskiner osv. specialverktygen i branschen fogningsmaskiner, skärmaskiner osv. branschens övriga arbetsredskap och specialredskap korrekt. Val och användning av material den kunskap som ligger till grund för arbetet Känner till myndighetsbestämmelserna använder de vanligaste materialen för att klara av sina grunduppgifter. använder korrekt de material som arbetsritningarna visar. till de myndighetsbestämmelser och instruktioner som rör hans arbete. väljer och använder på rätt sätt det material som nämns i arbetsritningarna och arbetsbeskrivningen. Han känner dessutom till egenskaper hos dessa material. kan och tillämpar myndigheternas bestämmelser och instruktioner i sitt arbete. Grunder och olika fenomen i ventilationssystem till grunderna för något ventilationssystem. till grunderna i ventilationssystem. Han kan även bestämma tryckförhållanden mellan olika utrymmen i en byggnad. till grunderna i ventilationssystem, klassifieringen av inomhus luft och fysikaliska fenomen och processer som hör till luftbehandling. Han kan bestämma tryckförhållanden mellan olika utrymmen i en byggnad och rita utrymmesändringarna i ett HX-diagram. Tidtabeller i arbetet till arbetstidtabellen för ett byggnadsprojekt. till arbetstidtabellen för ett byggnadsprojekt samt hur olika arbeten passar ihop. arbetssäkerhet fungerar säkert på byggnadsplatsen och använder personlig skyddsutrustning. till och fungerar enligt arbetarskyddsbestämmels er och instruktioner. Han använder personlig skyddsutrustning och maskinspecifik skyddsutrustning. beaktar och följer alla arbetssäkerhetsbestämme lser och instruktioner. Han använder alltid personlig och maskinspecifik skyddsutrustning när det behövs. Han beaktar även behandlingen av arbetsredskap/maskiner

21 19 Baskompetens Inlärningsförmåga (bedömning av den egna arbetsinsatsen) bedömer sig själv och sitt arbete mångsidigt. Genom att göra uppgifterna en gång till eliminerar han alla tidigare misstag. och eliminerar säkerhetsriskerna i deras användning samt i arbete från ställningar. Han håller även arbetsplatsen snygg. bedömer och utvecklar sina arbetsmetoder och kvaliteten på sitt arbete och slutresultat. Han bedömer även sitt arbete under arbetets gång, och kan ändra sina metoder till mer ändamålsenliga vid behov. Problemlösningsförmåga strävar till att självständigt utreda problem som uppstår i samband med ventilationsteknik och arbete med tunna plåtar. tillämpar sin teoretiska och praktiska kunskap självständigt vid problemfall i samband med ventilationsinstallationer och arbeten med tunna plåtar. Växelverkan och kommunikationskunskaper kan berätta vilket arbetsskede han håller på med. presenterar information han lärt sig muntligt eller skriftligt för sin grupp. Han kan utforma en skriftlig materialförteckning utrifrån vilken man med några kompletteringar gör en material-beställning. rapporterar om olika arbetsskeden och resultat åt sin kund eller en annan representant för gruppen. Han utformar en skriftlig materialförteckning utifrån vilken en materialbeställning görs. Samarbetsförmåga fungerar som en medlem i en arbetsgrupp utan att vålla problemsituationer, och följer råd och instruktioner han får av mer erfarna medlemmar i gruppen. följer överenskomna arbetstider. fungerar som en medlem i en arbetsgrupp och beaktar alla likvärdigt. Han strävar till att lösa problem som uppstår i samarbete med andra medlemmar i gruppen. ansvar, arbetar på eget initiativ och strävar till att nå målet. Som medlem i en grupp är han supportiv och hjälpsam mot andra. Han kommunicerar flytande med alla och hjälper gruppen att nå sitt mål. Dessutom strävar han till välmående och framgång i sin arbetsgrupp.

22 20 Gemensamma betoningar Service- och konsumentkunnande (kundnära verksamhet) diskuterar flytande om sitt arbete, även med kunder. diskuterar och rapporterar smidigt om sitt arbete även med kunder. Företagsamhet (avtal och löner) räknar hur hans lön bildas. till vilka arbetsavtalsvillkor och lagar inom husteknikbranschen som berör honom, och kan räkna ut sin lön och delvis bestämma ackordpris för sina installationer. förstår vilka arbetsavtalsvillkor och lagar inom husteknikbranschen som berör honom, och kan räkna ut sin lön och kan bestämma ackordpris för sina installationer Installationsarbeten för ventilation Allmänt Installationsarbeten för ventilation är en obligatorisk studiehelhet inom grundexamen för husteknik för dem som specialiserar sig på ventilationsinstallation. Studiehelheten utförs vanligtvis under det andra och tredje studieåret. De studerande som koncentrerat sig på isolering inom fastighetsskötsel och teknisk isolering samt rörinstallationer i VVS-installation kan välja denna studiehelhet som fritt valbar yrkesstudie. I detta fall behöver de studerande inte välja fler fritt valbara studier. Beskrivning av yrkesprovet gör utifrån arbetsritningar och arbetsbeskrivning en ventilationskanal och installerar apparaturen. Han planerar alternativa banor för kanalerna och gör de komponent- och materialförteckningar som behövs. använder sig av de material, apparater och komponenter som nämns i handlingarna. Han använder korrekta arbetsmetoder vid installations- och fastsättningsarbeten samt väljer de rätta arbetsredskapen och använder dem på rätt sätt. Han utför installationerna och fastsättningarna utifrån LVI-RYL (de allmänna kvalitetskraven för byggnad). slutför sitt arbete så att det är är av god kvalitatet och estetiskt lyckat. följer arbetssäkerheten och använder den skyddsutrustning som behövs. Han bedömer även sitt arbete och sin arbetsinsats. Han löser problemsituationer som dyker upp samt arbetar och kommunicerar med andra människor som finns på arbetsplatsen. Bedömarna kompletterar yrkesprovet med muntliga frågor, med vilka de kontrollerar att den studerande har en helhetstäckande kunskap om ventilationssystem samt att han behärskar ackordräkning. Genom frågorna får man även reda på hur eleven behärskar kommunikationskunskap, samarbetsförmåga och kundnära service.

23 21 Exempel på yrkesprov Följande exempel fungerar som idégivande och modeller vid planering av yrkesprovsuppgifter. Som yrkesprov räcker att man utför ett av exemplen. Exempel 1. Exempel 2. Exempel 3. Installation av ett kanalsystem i normal rumshöjd. Kanalsystemet bör bestå av kanaldelar och utrustning, såsom krökar, formbyten, reglerspjäll, kontrolluckor osv. Installation av en ventilationsanordning med tillhörande maskinrumskanalsystem (tillsammans med en montör). Installation av ett ventilationskanalsystem i ett småhus eller fastighetsspecifikt i ett höghus. (uppgift för flera studerande) Beskrivning av yrkesprovsmiljön Yrkesprovet ges i ett nybygge eller en byggnad som saneras med normala förhållanden i arbetsmiljön. Yrkesprovet kan även göras på utbildningsanordnarens eget arbetsfält eller i en övningsarbetssal. Yrkesprovet bör gås igenom med den studerande så att han kan utföra de åtgärder som skall göras t.ex. med avseende på arbetssäkerheten. Alla faktorer som hör ihop med arbetssäkerheten bör vara sakligt verkställda enligt de instruktioner och bestämmelser som finns om arbetssäkerhet. Före yrkesprovet utförs ska den studerande känna till alla säkra vägar till t.ex. ett råmaterialsförråd. Ifall yrkesprovet utförs på ställningar (vilket ofta är fallet vid ventilationsinstallationer), bör säkerheten på dem vara kontrollerad före yrkesprovet börjar. Om det under arbetets gång görs uppgifter som klassas som heta arbeten, som t.ex. slipskärning bör det finnas släckningsutrustning och skyddsmaterial enligt vad som står i bestämmelserna över heta arbeten. För att få göra dessa uppgifter bör den studerande ha ett ikraftvarande kort för heta arbeten. Vid behov skall den studerande alltid använda personlig skyddsutrustning och utrustningen bör vara hel. går själv efter det material och de arbetsredskap han behöver. Materialet och redskapen skall finnas i närheten av arbetspunkten eller på normalt ställe i en förvaringspunkt. Ifall något verktyg eller någon maskin inte är bekant för den studerande, eller den studerande är osäker på dess användning bör bruksanvisningarna finnas tillhanda. skall ha en serie ritningar och en arbetsbeskrivning som hör till yrkesprovsuppgifterna till förfogande Vid ventilationsinstallation är kanaler och apparater oftast stora och tunga, så yrkesprovet kan utföras som pararbete. I detta fall skall varje persons arbetsinsats kunna urskiljas från helheten. Samtidigt växer betydelsen av samarbetsförmågan vid bedömningen.