NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom elbranschen ( , dnr 23/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv 6 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv Styckegodsautomation, 20 sv Processautomation, 20 sv Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv Elektronik, 20 sv Datateknik, 20 sv Datakommunikationsteknik, 20 sv El- och energiteknik, 20 sv C Valfria studier Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv Hydraulik och pneumatik, 10 sv Fastighetsautomation, 5 sv Svagströms- och datasystem i fastigheter, 5 sv Grunderna i processautomation, 10 sv Effektelektronik, 5 sv Operativsystem för datorer, 5 sv Dataöverföring mellan datorer, 5 sv Datorutrustningens konstruktion, 5 sv Styrningar av styckegodsautomation, 5 sv Regler- och styrningsteknik inom processautomation, 5 sv TV-teknik, 5 sv Videoteknik, 5 sv Grundkunskaper i hydraulik och pneumatik, 5 sv Driftsunderhåll, 5 sv Installationer i distributionsnät över 1 kv, 5 sv 88

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven är obligatoriska i alla studiehelheter i ett utbildningsprogram för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 30 sv 1. Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 45 sv Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll, 45 sv 2. Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv 3. Styckegodsautomation, 20 sv eller 2. Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv 4. Processautomation, 20 sv Utbildningsprogrammet för elektronik och datakommunikationsteknik, 45 sv 5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 6. Elektronik, 20 sv eller 5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 7. Datateknik, 20 sv eller 5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 8. Datakommunikationsteknik, 20 sv Valfria studier, 15 sv 10. Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv 11. Hydraulik och pneumatik, 10 sv 12. Fastighetsautomation, 5 sv 13. Svagströms- och datasystem i fastigheter, 5 sv 14. Grunderna i processautomation, 10 sv 15. Effektelektronik, 5 sv 16. Operativsystem för datorer, 5 sv 17. Dataöverföring mellan datorer, 5 sv 18. Datorutrustningens konstruktion, 5 sv 19. Styrningar av styckegodsautomation, 5 sv 20. Regler- och styrningsteknik inom processautomation, 5 sv 21. TV-teknik, 5 sv 22. Videoteknik, 5 sv 23. Grundkunskaper i hydraulik och pneumatik, 5 sv 24. Driftsunderhåll, 5 sv 25. Installationer i distributionsnät över 1 kv, 5 sv 26. Övriga valfria studier, 15 sv Utbildningsprogrammet för eloch energiteknik, 45 sv 2. Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv 9. El- och energiteknik, 20 sv

8 6 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet Följande fyra grupper utgör det centrala innehållet i studiehelheten: Teoretisk elteknik och elektronik Installationsteknik Uppförande och rutiner Ibruktagning och basanvändning av dator Uppförande och rutiner Att iaktta arbetstiderna och anpassa sig till arbetsgemenskapen utgör basfärdigheter i arbetslivet. De studerande tar ansvar för arbetsuppgifter som de fått och de dokument, verktyg, apparater och material som förekommer i arbetet. De studerande beaktar hållbar utveckling när de bearbetar och lagrar material, verktyg och apparater. De studerande iakttar arbets- och elsäkerhetsföreskrifterna samt sörjer för driftssäkerheten. Ibruktagning och basanvändning av dator De studerande producerar och ändrar texter, tabeller och bilder samt kombinerar dem till ett dokument. De kan använda e-post för kommunikation. De studerande lägger till en grundläggande periferienhet till en dator och utför de behövliga kopplings- och programmeringsinstallationerna på den samt installerar enligt anvisning den programvara som behövs i studierna. Teoretisk elteknik och elektronik De studerande gör enligt anvisningar de grundläggande kopplingarna inom eltekniken eller elektroniken med komponenter som de känner till. De bedömer apparatens eller kopplingens funktionsduglighet utifrån uppmätta eller uträknade värden och genom att jämföra dem med rikt- eller börvärden. De kan rita kretsscheman. Installationsteknik De studerande utför under användning av erhållna dokument elinstallationsarbeten och mekaniska installationsarbeten på olika ytmaterial. De känner till de olika kabelvägarna som används inom elbranschen och kan installera ledningar, kablar samt elarmaturer. Vid installationsarbeten väljer de och använder olika förbindningstekniker samt beaktar kapslings- och utrymmesklassificeringen samt användningsförhållandena. De kan göra byggnads-, maskin- och elritningar.

9 7 Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i studiehelheterna kan genomföras i de lokaler och med de apparater som används i de grundläggande arbetsuppgifterna inom elbranschen. I yrkesprovet används branschens material och servicedokument. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiften förutsätter pareller grupparbete. Yrkesprovsplatsen skall uppfylla bestämmelserna om el- och arbetssäkerhet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande slutför de givna uppgifterna eller meddelar och förklarar varför ett arbete inte slutfördes. utför de givna uppgifterna självständigt och om arbetet inte blir slutfört söker han lösningar på problemet och ber vid behov om hjälp. iakttar arbetstiderna i sitt arbete som medlem i en arbetsgrupp enligt industrins kvalitetssystem samt tar ansvar för sitt arbete. kan utvärdera sig själv och sitt arbete. arbetsuppgiften Ibruktagning och basanvändning av dator producerar och utformar texter. använder datanät för informationssökning. installerar och tar i bruk en periferienhet med sina program. producerar och utformar tabeller. installerar de program som behövs i studierna enligt anvisningarna. använder e-post. Teoretisk elteknik och elektronik kopplar en periferienhet till en fungerande dator och tar den i bruk. använder under handledning ESD-skydd. kan genom att mäta och analysera resultaten konstatera inverkan av grundkomponenters funktion i strömkretsen. mäter resistans, ström och spänning med multimeter. gör under handledning kretsscheman. gör kretsscheman för hand och med dator.

10 8 behärskar mekaniskt byggande av baskopplingar. beaktar ESD-skyddet i sitt arbete. mäter spänning med oscilloskop. monterar komponenter eller ledningar på ett kretskort genom lödning och lösgör dem utan att de skadas. tar reda på spänningens amplitud, period och frekvens med ett oscilloskop. Installationsteknik väljer verktyg enligt arbetsobjekt. gör en grundläggande belysningsinstallation samt väljer installationstillbehör och råvaror för arbetet. underhåller och reparerar sina egna verktyg. tar hand om sina egna och de gemensamma verktygen. gör tillägg och ändringar i byggnads-, maskin- och elritningar. väljer och hanterar råvaror enligt användningsändamål. fäster anordningar och ledningar enligt anvisningarna. använder arbetskläder som lämpar sig för arbetet. kan vid behov tillverka skydds- eller monteringstillbehör. tar isär och monterar ihop en enkel apparat med hjälp av en monteringsbild. väljer verktyg enligt användningsändamål. binder samman material med olika metoder. den kunskap som ligger till grund för arbetet Teoretisk elteknik och elektronik klarar av sådana uppgifter som han fått utbildning i genom att följa anvisningar. använder Ohms och Kirchhoffs lagar när han gör elektronikkopplingar. känner till de enkla grundkopplingarna. väljer installationstillbehör enligt arbetsobjekt. gör byggnads-, maskinoch elritningar för hand och med dator. känner till hur elektricitet produceras och hur distributionen är uppbyggd.

11 9 känner till hur reläer, transformatorer och kortslutningsmotorer fungerar. kan räkna ut en förstärkares förstärkning. kan matematiskt hantera grundstorheternas beroendeförhållanden. vet vilka egenskaper grundkomponenterna har. känner till elmagnetismens inverkan på en elapparats funktion. kan baskomponenternas schemasymboler vet hur baskomponenterna fungerar. vet vilken skillnaden är mellan halv- och helvågslikriktning. känner till grundkopplingarnas tillämpningar. vet vilken betydelse ESDskyddet har. Installationsteknik tolkar planritningar över byggnader. tolkar enkla elritningar. känner till byggbranschens material. identifierar olika rittyper. känner till kapslings- och utrymmesklasserna. känner till benämningar på råvarorna och installationstillbehören inom elbranschen samt kan tolka deras handelsnamn. känner till de olika monteringstillbehören. känner till användningsförhållandena. tolkar byggnads-, maskinoch elritningar. känner till principerna för industriella produktionsautomationssystem. känner till de kabelvägar som används inom elbranschen. vet vilken betydelse kapslings- och utrymmesklasserna har vid elinstallationer. arbetssäkerhet iakttar el- och arbetssäkerhetsanvisningarna. kan kontrollera att skyddsjordningen är oavbruten. vet vilken betydelse användningsförhållandet har vid elinstallationer. kan kontrollera att ett arbetsobjekt är spänningslöst och ser till att spänningen förblir bruten samt sätter upp behövliga varningsskyltar.

12 10 kan kontrollera om ett arbetsobjekt är spänningslöst. känner till elnätets uppbyggnad med avseende på elsäkerheten. känner till olika skyddsmetoder. Baskompetens kan kontrollera skyddsjordningen på det installationsarbete som han gjort. uppför sig oklanderligt. iakttar arbetstiderna. slutför de givna uppgifterna eller meddelar och förklarar varför ett arbete inte slutfördes. kan verka som medlem i en arbetsgrupp. använder elbranschens termer för tillbehör i interaktionssituationer och tar ansvar för sitt arbete. är aktiv och uppmuntrande i en arbetsgrupp. 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv Beskrivning av yrkesprovet Fastighetsinstallationer förstå och iaktta ritningar och arbetsanvisningar välja kabelvägar enligt planer och installationsobjekt installera kablar och apparater installera elcentraler utföra idrifttagningsbesiktningar De studerande väljer kabelvägar och plats för armatur enligt planer och installationsobjekt installerar kablar och apparater enligt ritningar installerar och kopplar en elcentral utför en idrifttagningsbesiktning.

13 11 Automationsinstallationer använda och tillämpa installations- och arbetsplaner samt PI-diagram i installationsarbeten installera automations- och styrsystem och dra kablar justera givare och anordningar programmera relästyrningar och programmerbar logik utföra idrifttagningsarbeten i anslutning till automatiska system De studerande använder och tillämpar installations- och arbetsplaner samt PI-diagram i anslutning till processer installerar och kopplar kablar i anslutning till automationssystem installerar apparater i automationssystem justerar sändare och manövreringsorgan utför kopplingsarbeten inom relä- och logikstyrning programmerar eller ändrar logikprogram utför idrifttagning av ett automationssystem. Installation av motordrifter funktionsprinciperna för elmotorer motordriftskopplingar apparater och kopplingar i styrströmkretsen apparater och kopplingar i huvudströmkretsen överbelastnings- och kortslutningsskydd mekanisk installation De studerande känner till elmotorernas funktionsprinciper och tolkar märkplåtarna installerar och kopplar en styrströmkrets installerar och kopplar en styrströmkrets installerar och reglerar överbelastnings- och kortslutningsskydd på en motor känner till motorernas mekaniska montering. För alla delområden gemensamt kunnande iakttagande av elsäkerhetsföreskrifterna granskning av det egna arbetet dokumentering kvalitet och sparsamhet i arbetet De studerande iakttar elsäkerhetsföreskrifterna i sitt arbete kontrollerar de installationer och kopplingar som de gjort dokumenterar de ändringar och kopplingar som de gjort i ritningarna utför sitt arbete väl och ekonomiskt genom att använda material sparsamt Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i installationsteknik kan genomföras i alla byggnadsobjekt, där det utförs rörinstallationer, ledningsdragning och installationsarbeten samt arbeten i elcentraler. Yrkesproven i automationsteknik och

14 12 motordrift kan genomföras på ställen där det utförs installationsarbeten i anslutning till byggande av styckegods- och automationssystem. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför enskilda installationsarbeten. kan metoderna som används vid kontroll av det egna arbetet, d.v.s. utför mätningar och kontroller som mekaniska prestationer, trots att han inte kan tolka resultaten. behärskar processen för installation av kablar och apparater. utför grundläggande installationsarbeten. utför kontroller och mätningar i anslutning till arbetet samt dokumentering av dem. gör observerade ändringar i dokumenten. gör en okulär kontroll. utför kontroller och mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem. gör kopplingar rätt så att installationen fungerar på önskat sätt. mäter isolationsresistansen. utför idrifttagningsmätningar och kan tolka resultaten. utför arbetet så att slutresultatet motsvarar beställarens förväntningar. mäter skyddsledarens kontinuitet. mäter kortslutningsströmmen. behärskar metoderna i anslutning till kanalisation och störningsskydd av kablar. reserverar och vid behov beställer lämpligt installationsmateriel. sörjer för dokumentering i anslutning till arbetet. Fastighetsinstallationer installerar apparater och kablar på de ställen som visas i dokumenten enligt de givna installationsanvisningarna. väljer anordningar och apparater och utrustning som lämpar sig för installationsplatsen, t.ex. eluttag, armatur, strömbrytare och central. monterar kabelhyllorna och -kanalerna under beaktande av monteringsanvisningarna.

15 13 utför kabeldragning, installation av apparater samt underhåll av dem med hjälp av handledning. installerar och kopplar med hjälp av anvisningar en färdig gruppcentral i en lägenhet. testar en jordfelsbrytare. Automationsinstallationer installerar givare och styranordningar med hjälp av handledning. installerar kablar med hjälp av handledning. testar med hjälp av anvisningar ett färdigt logikprograms funktion. utför de mest typiska rörinstallationerna och ledningsdragningarna på olika underlag. kan hantera (skala, koppla, terminera o.s.v.) ledningar och kablar. utför grundinstallationer. installerar automationsanordningar enligt anvisningarna. gör de vanligaste installations-, skydds-, skalnings-, kopplingsoch termineringsarbetena på instrumenterings-, styr-, signal-, fältbusseller dataöverföringskablar. gör ändringar i ett färdigt logikprogram och testar dess funktion. kan vid behov göra ett mekaniskt skydd för kablar och välja de tillbehör som lämpar sig för arbetet. utför ledningsdragning för jordning, störningsskydd och åskskydd enligt färdiga planer. utför kanalisation av kablar och störningsskydd för dem. kontrollerar styr- och mätkretsarnas funktion. gör ett logikprogram och testar dess funktion. justerar och trimmar givare enligt givna anvisningar. mäter givares och styranordningars funktionsduglighet. utför kontroller och mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem. trimmar givare och styranordningar. utför en trimnings- eller testkoppling som lämpar sig för arbetet. ställer in de behövliga parametrarna. Grunderna i motordrift tar reda på driftsspänningen och den ström som motorn drar med hjälp av motorns märkplåt och fullständiga bilder av motorn. monterar (mekaniskt och elektriskt) en standardkopplad motordrift utifrån ritningar. väljer säkringar, kontaktor, termorelä och kabel för en motorinstallation.

16 14 kopplar kopplingslådan med remsor till motorns stjärna eller triangel med hjälp av motorns märkplåt och de fullständiga bilderna av motorn. utför mätningar i anslutning till idrifttagning av en motor och till felsökning. tar en standardkopplad motordrift i bruk utifrån ritningar. byter rotationsriktning på en kortslutningsmotor. installerar säkringarna, kontaktorerna, termoreläerna och kablarna. utför idrifttagningsmätningarna på motorn och hittar felen med hjälp av mätningarna. testar termoreläets funktion. utför kontroller och mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem. installerar och tar i bruk en motordrift som inte är standardkopplad, till exempel en inverterstyrning eller mjukstart. den kunskap som ligger till grund för arbetet Fastighetsinstallationer läser installationsritningar. vet vilken betydelse installationsplatsen och utrymmesklassificeringen har i det elektriska skyddet. väljer de rätta apparaterna och den rätta utrustningen för installationsplatsen, t.ex. eluttag, armatur, strömbrytare och central. tar reda på vilka anordningar som behövs med hjälp av en monteringsbild på utrustningen eller med hjälp av kataloger. väljer enligt plan rätt kabel eller ledning. definierar vid behov det mekaniska skyddet för kablarna och väljer de rätta tillbehören för arbetet. väljer rätt kabel eller ledning för installationen. väljer lämpliga rör eller ledningar för olika underlag. tolkar märkningarna på ledningar och ledare och gör märkningar på installationsobjektet och i ritningarna. väljer kanalisation och installerar kablarna utifrån en beskrivning. tolkar installationsritningar och scheman. gör installationsritningar och scheman.

17 15 väljer de vanligaste tillbehören och kablarna utifrån en beskrivning. Automationsinstallationer kan med hjälp av PIdiagram ta reda på var apparaterna ska installeras. kan ta reda på var apparaterna ska installeras i ett automationssystem. väljer instrumenterings-, styr-, signal-, fältbusseller dataöverföringskabel enligt planen. iakttar arbetsplanen i installationsarbetet. behärskar principerna för hur logikprogram görs. behärskar funktionsprinciperna för givare och styranordningar. väljer lämpliga apparater och kablar samt utför kanalisationen och installerar dem. tillämpar arbetsplanen vid installationsarbete. väljer och installerar de behövliga apparaterna. behärskar funktionsprincipen för styr- och mätkretsar. tolkar märkningarna på kablar. behärskar funktionsprincipen för ett logikstyrsystem. behärskar metoderna för att få givare och styranordningar i funktionsdugligt skick. Installera motordrifter kan läsa kopplingsscheman för en trefas kortslutningsmotor. känner till säkringarnas, kontaktorernas, termoreläernas och kablarnas betydelse vid motorinstallationer. känner till konstruktionen för olika elmotorer och kopplings- och funktionsprinciperna. behärskar mätmetoderna i anslutning till idrifttagningen av en motor och till felsökning. behärskar de vanligaste kopplingsprinciperna för motorer. behärskar kopplingsprinciperna för inverterstyrning och mjuk start. vet betydelsen av det överbelastnings- och kortslutningsskydd som motordrifter behöver. arbetssäkerhet utför arbetet under iakttagande av arbetssäkerhetsanvisningarna. söker den information som han behöver från publikationerna i anslutning till elsäkerhetsexamen 2. utnyttjar den information som han hittar från publikationerna i anslutning till elsäkerhetsexamen 2.

18 16 skaffar de arbets- och skyddsredskap som behövs i installationsarbetena. vet betydelsen av riktiga arbetsredskap och -metoder. söker den information som behövs från handelsoch industriministeriets beslut. sörjer för arbetssäkerheten. utnyttjar den information som han hittat i elsäkerhetslagen och förordningen. Baskompetens hittar fel i installationer med hjälp av handledning och mätningar samt åtgärdar dem. söker fel med hjälp av mätningar och anvisningar samt åtgärdar dem. utnyttjar den information som han hittat i handelsoch industriministeriets beslut. tolkar resultaten i idrifttagningsmätningarna och föreslår vid behov åtgärder Styckegodsautomation, 20 sv STYCKEGODSAUTOMATION styrningar mekanik anordningar - el - pneumatik - hydraulik hydraulik och pneumatik - montering - linjedragningar - installation av givare - ändringsarbeten - lyftanordningar - transportörer - förpackningsmaskiner - sorterare - lastare - robotar Till yrkesprovet hör installation och underhåll samt övervakning och styrning av en styckegodsautomationsanläggning. driftsunderhåll - regleringar - kalibrering - felsökning och reparation - underhåll - installation - idrifttagning - reparation och underhåll Beskrivning av yrkesprovet

19 17 Vid övervakning och styrning av driften är det väsentligt att de studerande styr styckegodsanläggningen från användargränssnittet och visar att de behärskar och kan använda ett användargränssnittsprogram. Det är väsentligt att de studerande behärskar mätningarna och feldiagnostiken samt dokumenteringen av mätningarna och utnyttjandet av de dokument som hör till systemet. Behärskandet av styrprogrammet visas med anläggningens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program. De studerande gör installations- och monteringsarbeten på en styckegodsanläggning, till exempel monteringar av stomdelar, hydraulik- och pneumatikanläggningar, cylindrar, kilremmar och lager och till exempel uppriktningar av stomdelar eller axlar. De installerar och kopplar givare och ventiler samt kopplar komponenter. I yrkesprovet skall de studerande efter monterings- och reparationsarbetena även sätta styckegodsanläggningen i funktionsdugligt skick, göra regleringar och de behövliga programmeringarna samt alla kontroller och mätningar av driften. Till mätningarna hör också underhåll, inställning och kalibrering av mätapparaterna. De studerande gör tillståndskontrollmätningar och analyserar den information som mätningarna ger samt visar att de kan utföra systematisk felsökning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i regel i en typisk industri- eller produktionsmiljö, men det kan också utföras på en läroanstalt där det finns anordningar som lämpar sig för ändamålet. Arbetet utförs i en sedvanlig produktionsmiljö eller på en arbetsplats där en ny automationsanordning installeras. På läroanstalten kan yrkesprovet göras genom att den studerande till exempel bygger en styckegodshanterings- och transport-anordning. På läroanstalten genomförs också de delyrkesprov inom de kunskapsområden som inte kommit fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan vara t.ex. programmering, mätning och felsökning. I yrkesprovsmiljön har de studerande alla arbets- och mätredskap som behövs till sitt förfogande. De har även instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. De får också ha med de övnings- och modellprogram som de själva gjort tidigare. Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator, rekommenderas att det finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program till förfogande. Från arbetsstationen går en direkt kabelförbindelse till automationsanordningen. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov. Yrkesprovet görs på arbetsplatsen i par med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i ett arbetsteam som består av yrkesmän. Montering av en styckegodshanterings- eller transportanordning är ett typiskt grupparbete som kan utföras på läroanstalten. Skilda delyrkesprov ska utföras som individuella prestationer. Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften.

20 18 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande känner till ett systems funktion så att han t.ex. kan lokalisera ett mekaniskt fel. kan utföra monteringar planmässigt. kan ändra sin förhandsplan vid överraskande situationer. behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av styrprogrammet. kan bilda sig en uppfattning av ett automationssystems funktion utifrån ritningar och funktionsscheman. kan utföra tillståndskontroll genom att analysera mätdata och genom att utnyttja systemets övriga dokumentering. kan mätprocessen i anslutning till tillståndskontroll. arbetsuppgiften kan grunderna i användning av arbetsoch mätredskap. kan med lite handledning utföra systematisk felsökning. kan nästan självständigt välja arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt. behärskar systematisk felsökning. kan självständigt välja arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt. kan göra enkla reparationer och ändringar på anläggningar. kan göra behövliga monteringar och ändringar på anläggningar. kan koppla komponenter. kan underhålla och installera strömkällor. kan installera ventiler. kan rikta upp stomdelar och axlar. kan gör enkla underhåll och regleringar på mätanordningar kan underhålla, ställa in och kalibrera mätanordningar. kan göra enkla styrningar och regleringar av ventiler. kan styra en anläggning från ett användargränssnitt. kan programmera ett styrprogram.

21 19 kan installera givare. kan dokumentera mätningar. kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver. kan använda programmerbar logik. kan med lite handledning utföra tillståndskontrollmätningar. kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar. kan reglera anläggningar. kan reglera komponenter. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa funktionsscheman för ett system och känner till komponenternas funktion, men behöver handledning med kopplingsscheman. kan läsa kopplingsscheman. känner till grunderna för styrprogram. behärskar baskunskapen i programmering. kan lokalisera fel som förekommer i manöverorgan. behärskar principerna för hur styckegodsautomation utförs och anordningarnas mekaniska konstruktion, komponenternas egenskaper och deras schemasymboler. behärskar användningsprincip och funktionssätt för ventilinställare, servon och andra ventiler, principer för utförandet av flexibla tillverkningssystem, principen för frekvensomriktardriften och konstruktionen för robotars styrsystem. kan principerna för utförandet av tryck-, läges-, positions- och temperaturmätningar. kan utnyttja komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer och programmeringshandböcker. kan principerna för hur nätanslutna strömkällor dimensioneras och utförs. arbetssäkerhet kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar. känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem. känner till hur manöverorgan utförs och deras mekaniska konstruktion. sörjer för ordning och renlighet på arbetsplatsen. håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

22 20 kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordningen. kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen. iakttar de givna arbetssäkerhets-, maskinsäkerhets- och elsäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna. kan också ta hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet. kan använda maskinvisa skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning. vet säkerhetsrisker med automationsanordningar. ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt. känner till arbetssäkerhetsbestämmelserna för manöverorgan. Baskompetens kan verka som medlem i ett arbetsteam. handlar flexibelt och innovativt. handlar ansvarsfullt handlar interaktivt. Gemensamma betoningar visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik. visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering. visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering. sörjer för avfallshanteringen. visar att han förstår betydelsen av förebyggande underhåll för driften. är försiktig vid användning av mätanordningar och sörjer för deras kondition.

23 Processautomation, 20 sv Basproduktionsprocesserna Delprocesser, såsom en Helheter, såsom en - tryckprocess - papperstillverkningsprocess - ytnivåprocess - cellulosatillverkningsprocess - temperaturprocess - kemiska processer - flödesprocess - ångkraftverksprocess Användning samt styrning, mätning och reglering av automationsanordningar - mekanik - konstruktion - drift - ändringsarbeten - automationsanslutningar - givare - styrorgan - manöverorgan - styrningar, mätningar och regleringar - användning av ett användargränssnitt - funktionsprinciperna för anordningar - styrning och reglering - datainsamling och -överföring - processmätningar - automationssystem Driftsunderhåll - tillståndskontroll och förebyggande underhåll - felsökning och reparation - kalibrering av mätanordningar Hydraulik och pneumatik - komponenters konstruktion och funktion - installation och idrifttagning av system - styrning och reglering av venetiler Beskrivning av yrkesprovet De studerande visar att de kan den grundläggande användningen av ett processautomationssystem från användargränssnittet. De visar att de kan använda användargränssnittet vid mätning, styrning och datainsamling samt vid behärskandet av styr- och dataöverföringssystem. Vid behärskandet av ett automationssystem är det väsentligt att de studerande behärskar mätningarna och feldiagnostiken samt all dokumentering i anslutning till systemet, dokumentering av mätningarna och utnyttjande av dokumenten. Till yrkesprovet hör också någon manövrering av driften från ett användargränssnitt. Behärskandet av styrprogrammet visas med processens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program.

24 22 Till yrkesprovet hör även något på förhand planerat installations- eller underhållsarbete eller någon felreparation under driften. Installationsarbetena görs enligt givna anvisningar. I yrkesprovet där kunnandet i installationsarbeten visas, installerar de studerande manöverorgan, ventiler och givare samt kopplar och reglerar dem och komponenterna i anslutning till dem. De studerande visar att de kan utföra mätningarna och dokumentera mätresultaten för ett processautomationssystem. De underhåller, reglerar och kalibrerar mätanordningar som är allmänt använda i processautomationssystem. De studerande visar att de kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll, vilket hör till ett processautomationssystem eller är ett separat system. De gör tillståndskontrollmätningar, analyserar den information som mätningarna ger samt visar att de kan utföra systematisk felsökning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i en arbetsmiljö där det finns en process som är styrd med ett automationssystem. Processen är i drift eller skall tas i drift. Yrkesprovet görs i regel i en industri- eller produktionsmiljö i samband med inlärningen i arbete, men det kan också utföras på en läroanstalt om det finns ett processautomations-system där som lämpar sig för ändamålet. Styrningen och övervakningen av processautomationssystemet kan också visas med ett simuleringsprogram på läroanstalten. På läroanstalten genomförs också delyrkesprov inom de kunskapsområden som inte kommit fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan vara till exempel programmering, mätning, felsökning och dokumentering i anslutning till dem samt underhåll, inställning och kalibrering av mätanordningar. I yrkesprovsmiljön har de studerande alla arbets- och mätredskap som behövs till sitt förfogande. Under yrkesprovet har de studerande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. De får också ha med de övnings- och modellprogram som de själva har gjort tidigare. Om det ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator i uppgiften, rekommenderas att det finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program till förfogande. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov. Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i ett arbetsteam som består av yrkesmän. Skilda delyrkesprov ska utföras som individuella prestationer. Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna, skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften.

25 23 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan bilda sig en uppfattning av hur en process fungerar från processcheman. kan bilda sig en uppfattning av hur automationssystem för en process fungerar, utifrån ritningar och funktionsscheman. behärskar funktionsprincipen och användargränssnittet för ett automationssystem. behärskar processdriften, så att han t.ex. kan lokalisera ett mekaniskt fel. kan utföra monteringar planmässigt. kan analysera mätdata som insamlats från tillståndskontrollen. arbetsuppgiften behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av styrprogrammet. kan grunderna i användning av arbetsoch mätredskap. kan under handledning utföra systematisk felsökning vid störningar. kan nästan självständigt använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt. kan utföra systematisk felsökning vid störningar. kan använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt. kan utföra installationer som inte är krävande. kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling. kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll. kan kalibrera mätanordningar samt utföra enkla underhållsarbeten på dem. kan använda och serva mätanordningar ändamålsenligt samt vid behov ställa in och kalibrera dem. kan styra ett automationssystem från användargränssnittet. kan elektriska och pneumatiska installationer av ventiler och andra manöverorgan. kan installera ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt. kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar.

26 24 kan göra enkla regleringar av ventiler. kan använda program som hjälp vid felsökning på en automationsanordning. kan göra mätningar i anslutning till ett automationssystems styroch dataöverföringssystem. kan underhålla och ställa in mätanordningar. kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver. kan byta givare, manöverorgan och drivanordningar. kan reglera komponenter. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa scheman och känner till komponenters funktion och konstruktion. kan reglera och underhålla ventiler. visar att han utifrån scheman och funktionsbeskrivningar förstår hur de maskiner och anordningar som ingår i processen fungerar. visar att han vet hur ett automationssystems reglerkrets bildas, reglersätten och reglerformerna samt principerna för PIDreglering. kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar. kan lokalisera de anordningar i processen som hör till reglerkretsen. har tillräckliga baskunskaper i att använda ett program. kan enhetsregulatorns konstruktion och funktion. kan använda underhållets databas vid tillståndskontroll. vet fysikaliska grunder för de vanligaste processmätningarna. kan läsa scheman. förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften. visar att han kan grunderna i proportionaloch servoteknik. arbetssäkerheten känner till komponenters konstruktion. kan säkerhetsbestämmelser inom processindustrin och elbranschen och iakttar dem. visar att han känner till komponenters konstruktion och funktionsprinciper. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen. håller sin arbetsplats snygg och i ordning i alla situationer.

27 25 kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning. kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordning. Baskompetens kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig skyddsutrustning. vet säkerhetsbestämmelserna i anslutning till manöverorgan och iakttar dem. ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt. kan verka som medlem i ett arbetsteam. handlar flexibelt och innovativt. visar att han har god samarbetsförmåga. handlar interaktivt. Gemensamma betoningar visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik. visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering. visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering. sörjer för avfallshanteringen. förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften. är försiktig vid användning av mätanordningar och sörjer för deras kondition.

28 Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv Beskrivning av yrkesprovet DIGITALTEKNIK TEORI MIKROPROCESSOR DATA- KOMMUNIKATION PROGRAMMERING NÄT KONSTRUKTIONSPROGRAM KABELDRAGNING ELEKTRONIKPRODUKTION DATORTEKNIK BYGGA EN DATOR INSTALLERA OPERATIVSYSTEM INSTALLERA PERIFERIUTRUSTNING OCH KORT Behärska datorns konstruktion, digitalteknik, elektronikproduktionens principer och användningen av konstruktionsprogram De studerande känner till de elektroniska funktionsprinciperna för datasystem (till exempel för mikroprocessor, minnen och bussar). De studerande sätter ihop och mäter kombinations- och sekvenslogik samt grundläggande kombinationer av analoga och digitala kretsar. De känner till principerna inom elektronikproduktionen och produktionsautomationen samt kan lödteknikerna. De kan också metoderna för tillverkning av enstaka kretskort. De studerande använder konstruktionsprogram när de gör ritningar och dokument. Programmering och datorns funktionsprinciper De studerande utför grundprogrammering samt gör webbsidor. De studerande visar att de känner till funktions- och konstruktionsprincipen för datorer när de bygger en dator av komponenter av industristandard. De installerar operativsystem, ansluter de vanligaste periferikorten till datorn och tar dem i bruk. Grunderna i datakommunikationsteknik och uppbyggande av nätverk och kabeldragning De studerande tar i bruk dataterminaler och gör de behövliga kabeldragningarna. De kan utföra de behövliga mätningarna och uträkningarna.