Gymnasieexamen inom elteknik. Utbildningsprogrammet för elmontör

Transkript

1 Gymnasieexamen inom elteknik Utbildningsprogrammet för elmontör Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium / / Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROGRAMMÅL SYFTE PROGRAMMETS KARAKTÄR OCH UPPBYGGNAD EXAMENSSPECIFIKA REKOMMENDATIONER PÅ HÄLSOTILLSTÅND UTBILDNINGSPROGRAMMETS MÅL SAMVERKAN MED ARBETSLIVET PROGRAMIDÉN LÄROPLANENS ÄMNESDEL STUDIERNAS UPPBYGGNAD OCH STRUKTUR... 6 YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, ELMONTÖR, 120 sv YRKESÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR EXAMENSDELEN OCH BEDÖMNING... 9 Fördelning av yrkesämnena... 9 Grundläggande studier, 50 sv... 9 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv... 9 El- och automationsinstallationer, 20 sv... 9 Yrkesinriktade studier, 30 sv... 9 El- och energiteknik, 20 sv... 9 Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv Studiernas framskridande Periodisering Periodernas innehåll Lärande i arbete (LIA Yrkesprov Grundläggande studier Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv El- och automationsinstallationer, 20 sv Yrkesinriktade studier El- och energiteknik, 20 sv Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv VALBARA ÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR EXAMENSDELEN OCH BEDÖMNING Valbara yrkesämnen El- och installationsteknik, 1-10 sv Elektronik och automationsteknik, 1-10 sv Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv Valbara ämnen med allmänt innehåll Språk, 4 sv Företagsamhet och entreprenörskap, 4 sv Kreativt skapande, 3 sv Högskoleförberedande utbildningshelhet BEDÖMNING AV STUDERANDE Syfte och mål med bedömningen Genomförande av bedömningen Vitsord Bedömning vid specialundervisning Föremål och kriterier för bedömningen Tillgodoräknande och erkännande av kunnande KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE BILAGA

3 3 1 INLEDNING Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen. Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. 1.2 Programmål Målet med utbildningen inom el- och data, inriktning elteknik, är att utbilda anställningsbara, yrkesskickliga elmontörer. Utbildningen ger också goda förutsättningar för vidare studier inom branschen.

4 4 1.3 Syfte Utbildningsprogrammet inom el- och datateknik skall ge grundläggande kunskaper för arbete med installationer, service och underhåll samt grundläggande tekniska och teoretiska kunskaper inom områdena automation, datorteknik och elektronik. Programmet skall även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. 1.4 Programmets karaktär och uppbyggnad I programmet inom el- och datateknik betonas kunskaperna i den teknik som krävs för arbete inom installation samt service och underhåll. Från att ha varit ett arbetsområde med ganska klart definierade yrkesprofileringar inom elinstallation, elektronik samt styr- och reglerteknik har nya tillämpningsområden tillkommit. Den tilltagande datoriseringen och automatiseringen i samhället har på olika sätt påverkat det område som programmet utbildar för i riktning mot elektroniska tillämpningar och datorstyrda processer. Ämnena ellära och elkunskap är grundläggande kunskapsområden i utbildningen. Till dessa båda ämnen är de flesta av utbildningens ämnen direkt kopplade. Även matematiska beräkningar ingår som en viktig del i alla elämnen. Inom vissa områden behövs både systemoch komponentkunnande, inom andra områden krävs fördjupade insikter i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkandet är väsentligt inom utbildningens alla områden. Många arbetsuppgifter inom utbildningens yrkesområden innebär omfattande kundkontakter, där social förmåga och servicekänsla är viktiga. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta med och leda projekt. Den ökande internationaliseringen ställer krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster. Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. Genom samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman, bildas olika examensdelar i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. De teoretiska inslagen i programmet är betydande och den praktiska undervisningen samt arbetspraktiken utgör därför en viktig kompletterande del av utbildningen. Arbetspraktiken ger erfarenheter inom programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetspraktiken bidrar också till ett utvecklande av kvalitet i arbetet och till förståelse för företagandets villkor. 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller ett handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas som studerande, eftersom den studerande själv eller andra kan utsättas för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp som inte hindrar utbildning och framtida yrkesverksamhet ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. måste klara av de delar av yrkesutbildningen och lärande i arbete som krävs för att uppnå uppställda mål för yrkesskicklighet som är en förutsättning för avläggande av examen.

5 5 De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om de hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. I elbranschen och i utbildning inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för specifika arbetsuppgifter kan övervägas på basen av sjukdomar som kan äventyra hälsan eller säkerheten för den studerande eller andra som arbetar i närheten. En persons lämplighet kan övervägas vid följande symptom eller vid nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid nedsatt syn: o astma och svår allergi o diabetes (diabetes mellitus) o epilepsi eller andra sjukdomar som påverkar balansen o svag syn och hörsel (färgseende) o hjärt- och kärlsjukdomar o störning i balansorganen o sjukdom i stöd- och rörelseorganen o handeksem och svårt utbrett eksem 1.5 Utbildningsprogrammets mål Den arbetsmarknad som el- och dataprogrammet utbildar för har förändrats och vidgats. Teknikutvecklingen går snabbt och förutsätter att olika kompetenser ständigt förnyas. En viktig orsak till förändringarna är att många sektorer inom el- och dataprogrammet har datoriserats och automatiserats. Framtidens tekniker kommer att stå inför komplexa arbetsuppgifter, som kräver såväl baskunskap som specialistkompetens. De måste vara inställda på att hela tiden öka sitt kunnande, inte minst vad kvalitet och resurshantering beträffar. Nya arbetsfält tillkommer ständigt. I takt med att hem och arbetsplatser datoriseras ökar behovet av kunskaper om datorer. Den digitala elektroniken finns numera i många apparater som tidigare varit uppbyggda av analog elektronik. Ökade energikostnader har inneburit att nya system utvecklats för att styra och reglera värme, kyla och fuktighet i fastigheter. Arbete med service och underhåll finns inom industri, sjukvård och handel. El- och datateknikprogrammet ger praktiska och teoretiska kunskaper inom automation, elektronik och datorteknik. Programmet förbereder för arbete inom installation, service och underhåll. El- och datateknikprogrammet är en utpräglat teknisk utbildning, men de tekniska kunskaperna tillämpas ofta i relation till andra människor. Många arbetsuppgifter innebär omfattande kundkontakter. Känslan för service och förmågan att kommunicera är därför viktiga kompetenser. För att förklara komplicerade sammanhang för personer utan specialkunskaper krävs dessutom en god pedagogisk förmåga. Språkkunskaper är viktiga för el- och dataprogrammets studerande, eftersom läroböcker och manualer ofta är skrivna på engelska. Många kommer också att arbeta i företag med verksamheter utanför det egna språkområdet. El- och dataprogrammet har betydande teoretiska inslag. I många examensdelar ingår exempelvis matematiska beräkningar. För att öka de studerandes förståelse för tekniska begrepp och sammanhang varvas teoriavsnitt med praktiska uppgifter. De studerande tränas också för att kunna arbeta med och leda projekt.

6 6 1.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik inom lärande i arbete som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom el- och datateknikprogrammet omfattar lärande i arbete minst 10 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. s erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom lärande i arbete är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av examensdelarna. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med vilken roll lärande i arbete har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen. 1.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och examensdelar. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål. Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och examensdelarna bygger på. Examensdelarnas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Examensdelarnas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen. 2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Programstrukturen för elprogrammet visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka examensdelar som är obligatoriska samt vilka examensdelar som är valbara inom ramen för de valbara ämnena.

7 7 De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom elprogrammet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar för de studerande en arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för en studerande att avlägga examen kan variera individuellt beroende på den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Rikets examensgrunder för grundexamen inom el- och automationsteknik är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. I övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda Examensbenämningarna är elmontör. Grundexamen inom byggnadsbranschen indelas enlig följande: 1. Yrkesämnen Basfärdigheter inom el- och automationsteknik El- och automationsteknik El- och energiteknik Svagströmssystem i fastigheter 30 sv I examensdelarna ingår inlärning i arbetet (LIA) minst 20 sv 10 sv 20 sv 10 sv 2. Allmänna ämnen Allmänna ämnen 3. Valbara ämnen Valbara yrkesämnen Valbara ämnen med allmänt innehåll 21 sv 10 sv 9 sv

8 8 YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, ELMONTÖR, 120 sv Grundexamen inom el- och automationsteknik, motsvarar föreskrift 23/011/ studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv Grundläggande studier 50 sv Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 30 sv Teknisk datateknik 2 sv Ellära 6 sv Elektronik 4 sv Sammanfogningsteknik 1 sv Ritteknik 2 sv Heta arbeten ¼ sv Arbetssäkerhetskort ¼ sv Första hjälp ½ sv Elsäkerhet och säkerhet vid elarbete 3 sv Elinstallationsteknik 11 sv El- och automationsinstallationer 20 sv Elinstallationstekniska arbeten 1 16 sv Hydraulik- och pneumatikinstallationer 2 sv Reparation av eldrivna apparater 2 sv Yrkesinriktade studier 30 sv El- och energiteknik 20 sv Elproduktion och elöverföring 1 sv Elinstallationstekniska arbeten 2 3 sv Belysningsteknik 2 sv Elvärmeinstallationer 2 sv LIA Elcentral- och förbrukningsmätarinstallation 1 sv LIA - Arbetsplatsaktiviteter och avtal 1 sv LIA Felsökning och underhåll 2 sv Ibruktagningsbesiktning 2 sv LIA Elinstallationer i fastigheter 3 sv LIA Installationer i lågspänningsnät (<1kV) 3 sv Svagströmssystem i fastigheter 10 sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv Valbara yrkesämnen 10 sv El- och installationsteknik 1-10 sv Elektronik och automationsteknik 1-10 sv Grundläggande yrkeskompetens 10 sv Fritt valbara ämnen 9 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv Svenska 4 sv Engelska 4 sv Matematik 4 sv

9 Fysik 1 sv Kemi 1 sv Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv Samhällskunskap 3 sv Hälsa och idrott 3 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Hälsokunskap (eller samhällskunskap) Fysik Kemi 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs Tabell 1: Studiernas uppbyggnad 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 50 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv Teknisk datateknik Ellära Elektronik Sammanfogningsteknik Ritteknik Arbetssäkerhetskort Första hjälp Elsäkerhet och säkerhet vid elarbete Elinstallationsteknik El- och automationsinstallationer, 20 sv Elinstallationstekniska arbeten 1 Hydraulik- och pneumatikinstallationer Reparation av eldrivna apparater 2 sv 6 sv 4 sv 1 sv 2 sv ¼ sv ½ sv 3 sv ¼ sv 16 sv 2 sv 2 sv Yrkesinriktade studier, 30 sv Examensdel för el- och automationsteknik, elmontör El- och energiteknik, 20 sv Elproduktion och elöverföring Elinstallationstekniska arbeten 1 sv 3sv

10 10 Belysningsteknik Elvärmeinstallationer Elcentral- och förbrukningsmätarinstallation Arbetsplatsaktiviteter och avtal Felsökning och underhåll Ibruktagningsbesiktning Elinstallationer i fastigheter Installationer i lågspänningsnät (<1kV) 2 sv 2 sv 1 sv 1 sv 2 sv 2 sv 3 sv 3 sv Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv Examensdel som erbjuds lokalt Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara ämnen, såväl yrkesämnen som valbara ämnen med allmänt innehåll. Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. På grund av programmets förutsättningar kan fördelningen mellan de allmänna ämnena variera, vilket innebär att de inte alltid kan gå i de angivna perioderna. Utbildningsprogrammet för elmontör År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Basf. el- och automation Basf. el- och automation A Basf. el- och automation (YP1) B År 2 Basf. el- och automation El- och automationsinst. Valbara ämnen Valbara ämnen El- och C El- och D automationsinst. automationsinst. Valbara ämnen Valbara ämnen LIA - El- och (YP2) energiteknik År 3 Basf. el- och automation El- och energiteknik E Svagströmssystem (YP4) El- och energiteknik

11 11 El- och energiteknik (YP3) Svagströmssystem Yrkesvalbara ämnen Valbara ämnen LIA El och energiteknik Svagströmssystem Studerande som avlägger högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Basf. el- och automation Basf. el- och automation HUTH Basf. el- och automation (YP1) HUTH År 2 Basf. el- och automation El- och automationsinst. HUTH El- och automationsinst. (YP2) HUTH El- och automationsinst. LIA - El- och energiteknik År 3 Basf. el- och automation El- och energiteknik El- och energiteknik Svagströmssystem HUTH Svagströmssystem LIA El och energiteknik El- och energiteknik Svagströmssystem Tabell 2. Periodisering Notera att ändringar i periodiseringen kan förekomma utmed verksamheten Av modulindelningen ovan ska framgå a) Huth-placeringen som finns där b) Placeringen av allmänna ämnen + valbara studier med allmänt innehåll c) Fördelningen av grundläggande och yrkesinriktade studier, obligatoriska och valbara Periodernas innehåll År 1 Period 1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 8 sv Teknisk datateknik 1 sv Ellära 1 2 sv Ritteknik 1 1 sv Elsäkerhet och säkerhet vid elarbete 1 2 sv Elinstallationsteknik 1 2 sv Period 2 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 8 sv Teknisk datateknik 1 sv Ellära 3 2 sv Heta arbeten 0,28 sv Första hjälp 0,28 sv Arbetarskyddskort 0,55 sv Period 3 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv

12 12 Matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Hälsa och idrott 1 sv Valbara ämnen 3 sv Period 4 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 8 sv Elektronik 3 sv Sammanfogningsteknik 3 1 sv Ritteknik 2 1 sv Elinstallation 3 3 sv Period 5 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Kemi 1 sv Valbara ämnen 3 sv År 2 Period 1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 6 sv Ellära 3 1 sv Elektronik 1 sv Elinstallationsteknik 4 4 sv El- och automationstinstallation 2 sv Hydraulik- och pneumatikinst. 2 sv Period 2 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Hälsa och idrott 1 sv Valbara ämnen 3 sv Period 3 El- och automationsinstallationer 8 sv Elinstallationstekniska arbeten 1 8 sv Period 4 Allmänna ämnen 4 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Fysik 1 sv Valbara ämnen 1 sv

13 13 Valbara yrkesämnen 3sv Period 5 El- och automationsinstallationer 4 sv Elinstallationstekniska arbeten 2 4 sv El- och energiteknik 4 sv LIA Elcentral- och förbrukn.mät.inst. 1 sv LIA Arbetsplatsaktiviteter och avtal 1 sv LIA Felsökning och underhåll 2 sv År 3 Period 1 El- och automationsinstallationer Elinstallationstekniska arbeten 3 Reparation av eldrivna apparater El- och energiteknik Elproduktion och elöverföring Belysningsteknik 1 1 sv Period 2 El- och energiteknik Elinstallationstekniska arbeten 2 Belysningsteknik 2 1 sv Elvärmeinstallationer 2 sv Svagströmssystem i fastigheter Svagströmssystem i fastigheter 1 Period 3 Allmänna ämnen 1 sv Hälsa och idrott 1 sv Valbara yrkesämnen 7sv Period 4 El- och energiteknik LIA Elinstallationer i fastigheter LIA Installationer i lågspänningsnät Svagströmssystem i fastigheter Svagströmssystem i fastigheter 2 Period 5 El- och energiteknik Ibruktagningsbesiktning 2 sv Svagströmssystem i fastigheter Svagströmssystem i fastigheter 3 6 sv 4 sv 2 sv 2 sv 1 sv 6 sv 3 sv 2 sv 2 sv 6 sv 3 sv 3 sv 2 sv 2 sv 2 sv 6 sv 6 sv Tabell 3. Periodernas innehåll Lärande i arbete (LIA) De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 30 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Examensdelarna skall genomföras

14 14 i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela examensdelarna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Yrkesprov I enlighet med examensgrunderna ska yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedömas genom yrkesprov samt annan bedömning av kunskaperna. En yrkesprovsplan ska göras upp och godkännas av branschens yrkesråd. Då ett yrkesprov bedöms gäller följande kriterier som bedöms med vitsord i skala 1 5: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande Av nedanstående tabell framgår vilka examensdelar/eller vilka avsnitt i examensdelarna som ska bedömas med yrkesprov som hel- eller delprov, vilka som deltar i bedömningen och om provet sker i skolan eller på en arbetsplats. Grundexamen inom elbranschen, elmontör Allmänna ämnen 21 sv Valbara ämnen 9 sv Basfördigheter inom el- och automationsteknik 30 sv Yrkesinriktade examensdelar 80 sv El- och automationsteknik 20 sv El- och energiteknik 20 sv Svagströmssystem i fastigheter 10 sv Valbar Yrkesämnen 10 sv Annan bedömning Annan bedömning Yrkesprov 30 % Annan bedömning 70 % Yrkesprov 15 % Annan bedömning 85 % Yrkesprov 20 % Annan bedömning 80 % Yrkesprov 40 % Annan bedömning 60 % Annan bedömning Yrkesprovens genomförande Yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av bedömningen Bedömare YP 1 Basf. el- och 30 % Arbetslivsrepresentant automation YP 2 El- och 15 % Arbetsplatshandledaren automation YP 3 El- och 20 % Arbetslivs- YP 4 energiteknik Svagströmssystem representant 40 % Arbetslivsrepresentant Plats för genomförandet Läroanstalten Läroanstalten Läroanstalten Läroanstalten

15 15 Examensarbete, 2sv De yrkesinriktade studierna ska avslutas med ett examensarbete som omfattar två studieveckor och som ingår i examensdelen El- och energiteknik. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet ska utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen ska baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet. identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning Grundläggande studier Enligt grunder för yrkesinriktad grundexamen inom el- och automationsteknik 2009, föreskrift 23/011/2009 Studierna skall ge nödvändiga grundkunskaper inom installation, service och underhåll. För arbete inom branschen är det nödvändigt att de studerande tillägnar sig dels arbetsmetoder som överensstämmer med elsäkerhetsföreskrifterna, dels grundläggande kunskaper i elteknik, datorteknik, elektronik och automation. Utbildningen syftar till att ge kunskaper i att installera och att underhålla såväl enkla som komplicerade elinstallationer samt därutöver ge tillräckliga tekniska kunskaper i automationsteknik. Vidare är målsättningen att de studerande skall ha kunskap om hur den datatekniska apparatur som är central i det moderna samhället är konstruerad och om dess funktion samt grundkunskaper i installation, service och underhåll liksom tekniska kunskaper i automationsteknik Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 30 sv Krav på yrkesskicklighet Basanvändning av dator och dataadministration samt förmåga att ta i bruk en dator kan göra en arbetsplatsansökan och utarbeta skriftliga utredningar med bilder och tabeller för övningsarbeten eller anvisningar om användning av apparater och system kan utnyttja färdiga program för rapportering av arbetsprestationer, för att göra upp listor över eltillbehör och komplettera eller ändra elritningar kan använda dator som kommunikationsmedel och hjälp vid informationssökning kan beakta datasäkerhetsfrågor i samband med användning av datanät.

16 16 Basfärdigheter i elteknik och elektronik : känner till de eltekniska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållanden, t.ex. Ohms lag och Kirchhoffs lagar kan mäta ström och spänning vid serie-, parallell- och sammansatta kopplingar av motstånd kan utföra beräkningar med grundstorheter och göra kopplingar enligt räkneuppgifterna samt hantera storheter som fysikaliska fenomen kan göra grundmätningar och då använda universalmätare, tångampermätare och spänningsprovare kan använda oscilloskop för ström- och spänningsmätning i lik- och växelströmskretsar kan genom mätning konstatera inverkan av olika komponenter, t.ex. motstånd, spole, kondensator, diod och galvaniska element, på lik- och växelströmskretsars funktion kan visa hur magnetism påverkar funktionen i olika elapparater, såsom generatorer, motorer, reläer och transformatorer kan göra kretsscheman för grundkopplingar och då använda ett standardiserat framställningssätt kan fastställa den eleffekt som 1- och 3-faskretsarna tar utgående från resultat vid mätning av spänning, ström och fasförskjutningsvinkel känner till egenskaperna för analoga och digitala elektroniska grundkomponenter och de grundkopplingar som kan göras med dem. kan följande analoga grundkopplingar: halv- och helvågslikriktning, spänningsregulatorn och transistorns användning som brytare. Då det gäller digitala grundkomponenter bör han eller hon kunna använda grindkretsar och bistabila vippor kan mekaniskt bygga upp grundläggande kopplingar och kan genom lödning ansluta och lösgöra komponenter på kretskort och ansluta ledare till anslutningsdon och samtidigt beakta ESD-skyddet (electro static discharge). kan mäta signaler i anslutning till analoga och digitala grundkopplingar med normala mätinstrument samt bedöma erhållna mätresultat kan med hjälp av färdiga kretsscheman reda ut kopplingarnas funktion. Användning av handredskap, trä-, metall- och plastarbeten inom elbranschen : kan välja sina arbetsredskap enligt användningsändamålet och använda dem rätt kan sköta handverktygen och hålla dem i användbart skick kan använda arbetsredskap utan att redskapet, det objekt som ska bearbetas, han eller hon själv eller andra skadas kan välja ändamålsenliga tillbehör och verktyg för att fästa anordningar på olika ytor kan tillverka enkla skydds- och fästtillbehör av trä, metall eller plast kan i sitt arbete välja och använda ändamålsenliga råmaterial, bearbeta dem och följa anvisningarna för hantering av dem kan foga samman ståldelar genom svetsning eller skruvfogning genom att använda maskin- och plåtskruvar samt popnitar kan foga samman trädelar med spik- eller skruvfog eller genom limning kan välja fastsättningssätt enligt egenskaperna hos föremålet som ska fästas och ytan det ska fästas på, så att fastsättningen blir stabil kan tolka maskinritningar, såsom tillverknings- och monteringsritningar kan både manuellt och med något planeringsprogram på dator rita skisser av ett enkelt föremål med dimensioner och skala

17 17 kan mäta och dimensionera samt välja det mest lämpliga mätredskapet för det objekt som är aktuellt. Behärskande av arbetarskydd, elsäkerhet och säkerhet vid elarbete : genomgår med godkänt vitsord kursen för heta arbeten i enlighet med fordringarna från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland genomgår med godkänt vitsord arbetarskyddskursen i enlighet med Arbetarskyddscentralens fordringar genomgår med godkänt vitsord utbildningen i första hjälpen i enlighet med fordringarna om säkerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002 genomgår med godkänt vitsord kursen om säkerhet vid elarbete enligt SFS 6002 den studerande känner till kraven i bestämmelserna om elsäkerhet (elsäkerhetslagen, elsäkerhetsförordningen, ministeriernas beslut och förordningar), anvisningarna från elsäkerhetsmyndigheten (Tukes) samt kraven i standarden SFS 6002 om säkerhet vid elarbete känner till de viktigaste informationskällorna för sin bransch och kan söka uppgifter ur dem med hjälp av uppgifter om objektet enligt de krav arbetet ställer kan använda personkort enligt de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsbranschen (YSE 98) kan använda korrekta arbetskläder, som inte orsakar fara i arbetet. Kännedom och användning av elinstallationsmaterial : kan utföra elinstallationsarbeten på gruppledningsnivå, såsom grundläggande belysningskopplingar och kan spänningslöst göra ibruktagningsbesiktningar på de installationer han eller hon gjort samt dokumentera dem. Vid installationer kan den studerande välja för ändamålet lämpliga armaturer, kablar, monteringstillbehör och kontaktdon kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt kan vid uppgörande av materiallistor använda sig av informationskällor, såsom SSTL:s eltillbehörsnummer och benämningar, samt använda dessa benämningar i diskussioner med branschfolk kan i samband med monteringsarbeten inom elbranschen fästa olika slags komponenter på material som används inom byggnadsbranschen (såsom trä, tegel, betong och byggskivor) känner till de ledningsvägar som används inom elbranschen och kan installera kablar och armaturer i dem kan välja lämplig elinstallationsmateriel för olika lokaler enligt beteckningarna på apparaterna och beaktar samtidigt de krav som lokalen ställer på elutrustning, t.ex. elutrustningens kapslingsklasser kan utföra de mätningar och sensoriska granskningar som krävs t.ex. vad gäller kapsling och kabelfästning i samband med reparationer av elutrustning kan tolka och göra elbranschens ritningar såsom installationsritningar och huvudscheman för elcentraler kan tolka de byggritningar som behövs inom elbranschen kan ta reda på varifrån installationstillbehör kan anskaffas

18 18 Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar självständigt av arbetsuppgiften - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - arbetar utan onödigt svinn - strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och material Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av arbetsredskap Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - använder och underhåller verktyg - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - använder och underhåller verktyg på eget - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena - väljer de arbetsredskap som lämpar sig

19 19 och material under handledning initiativ enligt anvisningar bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av eloch/eller automationsplaner eller scheman - lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och - scheman - utnyttjar el-/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdighet er för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionförmåga Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete - tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert - utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem - använder - förvissar sig om att - kan bedöma om

20 20 skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service skyddsutrustning, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar Interaktion och samarbete - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna. - uppför sig väl. - kan diskutera eventuella undantag. Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och automationsinstallationer utförs eller under förhållandena som så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i fråga om grundläggande elinstallationer och läsning av ritningar i anslutning till dem behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material i fråga om grundläggande elinstallationer och läsning av ritningar i anslutning till dem behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

21 21 Vid erkännande av kunnande ersätter Basuppgifter i elektronik och ICT 30 sv, som ingår i Grundexamen i datateknik och datakommunikationsteknik, examensdelen Basfärdigheter i eloch automationsteknik 30 sv i Grundexamen inom el- och automationsteknik El- och automationsinstallationer, 20 sv Krav på yrkesskicklighet Elinstallationstekniska arbeten Användning och tillämpning av arbetsplaner för el- och automationsinstallationer : kan använda anvisningar för installation, drift och service och förstår deras betydelse för installationsarbetet, installationerna och användningen av apparaterna samt för apparaternas livscykel tar vara på dokumenten och överlåter dem åt kunden när arbetet är färdigt kan med hjälp av installationsobjektets dokumentation ta reda på utrymmesklasser, apparaternas kapslingsklasser och installationsplatserna kan beakta kraven på mekaniskt skydd och elektriskt skydd när installationer görs kan bestämma vilka byggnadsställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet enligt arbetarskyddslagen samt reservera och använda de arbetsredskap och den skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet. Rör- och ledningsdragning och apparatinstallationer : kan välja de vanligaste installationsledarna och -kablarna, känner till deras konstruktion, tillåten draghållfasthet, böjningsradier samt installationstemperaturer kan installera kabelvägarna enligt el- och automationsritningarna kan installera och fästa kablarna i kabelvägarna enligt planerna kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt kan installera jordnings- och potentialutjämningsledningar jämte anslutningar enligt planerna kan genomföra kablage i enlighet med kraven på störningsskydd kan enligt elritningen installera och ansluta styrdon och eluttag för belysning samt fördelnings- och förgreningsdosor samt armaturdosor känner till de kablar och busskablar som är mest använda för styrning av energimatning och övervakning och känner till kablarnas konstruktion och kan installera dem kan skydda kablar och då beakta de krav som installationsmiljön ställer kan skala, avsluta och koppla samt märka kablar kan rätt och säkert använda arbets- och specialredskap för installationer. Installationer i fördelningscentraler : kan montera elcentraler på olika underlag och i olika installationsutrymmen, dra ledningar till centraler utan att kapslingsklassen försämras och så att kraven på mekaniskt skydd uppfylls och kan ansluta ledare, ledningar och kablar till centralen. kan utföra erforderliga tillägg och ändringar i utrustningen enligt anvisningar samt de märkningar som hör till installationer i centraler.

22 22 Monteringsarbeten inom industrin Komponent- och kabelinstallationer : känner till olika slag av komponenter inom monteringsindustrin kan välja de vanligaste installationsledarna och kablarna, känner till deras konstruktion, tillåtna draghållfasthet, böjningsradie samt installations- och driftstemperatur kan med hjälp av monteringsritningar, huvud- och kretsscheman samt kopplingstabeller installera rätt utrustning, rätt material för kabelvägar, rör och kablar samt övriga tillbehör för monteringen kan installera och fästa ledarna och kablarna i kabelvägarna enligt planerna kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt kan dimensionera, skala och installera ledarna vid montering av en elcentral m.m. Installationer av elmotorer, relästyrning och logikstyrning : kan göra upp ett huvud- och styrschema för en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motorutgång kan med hjälp av färdiga ritningar installera en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor kan använda programmerbar logik och dess programmeringsmiljö vid installation av en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor kan använda och koppla gränslägesbrytare och lägesgivare när ovannämnda kopplingar utförs känner till kortslutningsmotorns funktionsprincip, konstruktion och kopplingar känner till hur motorer monteras mekaniskt och hur de underhålls känner till principerna för överbelastnings- och kortslutningsskyddet för motordrifter och kan säkerställa att skyddsanordningarna är lämpliga och ställa in dem rätt enligt uppgifterna på motorns märkskylt och skriftligt hjälpmaterial. Hydraulik- och pneumatikinstallationer : känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras och dess miljöeffekter kan baskomponenternas, t.ex. styrventilens och cylinderns konstruktion och funktionsprinciper och vet hur de ska installeras, regleras och styras kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman kan utföra installations, idrifttagnings-, service- och reparationsuppgifter i hydraulikoch pneumatiksystem kan reda ut systemets funktionssätt med hjälp av scheman kan med hjälp av scheman reda ut arbetsrörelsebanor, effekterna av justeringar och söka orsaker till funktionsstörningar i felsituationer samt utföra nödvändiga reparationsåtgärder kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen.

23 23 Användning och tillämpning av publikationer om elsäkerhet och kvalitetssystem : kan söka information som gäller branschen från lagstiftningen (lagar, förordningar, ministeriers föreskrifter och beslut samt standarder) kan tolka och utarbeta installationsritningar samt huvud- och kretsscheman kan tolka monteringsritningar samt apparatlistor för centraler samt införa eventuella ändringar som gjorts under arbetet kan också använda gällande föreskrifter och standarder (t.ex. SFS 6000) och publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 för att hitta de uppgifter som han eller hon behöver känner till avsikten med och principen för kvalitetssystem kan arbeta enligt anvisningar om elsäkerhet, exempelvis den anvisning som Henkilö- ja Yritysarviointi SETI Oy har publicerat för yrkesinriktad utbildning inom elbranschen kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. Kontroll av installationer och ibruktagningsbesiktning : vet hur viktigt det är att i samband med elinstallationer kontrollera det egna arbetet under hela arbetets gång före överlåtande av installationsarbetet till beställaren kan göra en ibruktagningsbesiktning enligt standarden SFS 6000 kan fylla i de protokoll över ibruktagningsbesiktningen som gjorts upp för arbetsobjektet och i installationsritningarna införa de ändringar som kom fram vid besiktningarna eller under arbetet kan ge instruktioner om hur det färdigställda elinstallationsarbetet ska användas. Reparation av eldrivna mindre apparater : kan utföra service på och reparera de vanligaste elverktygen och elektriska konsumtionsapparaterna, såsom vägguttagsanslutna elektriska handverktyg, elradiatorer, ugnar och spisar kan utnyttja handböcker och annat stödmaterial vid reparation av apparater. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat

24 24 godkännas som kan godkännas som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - klarar självständigt av arbetsuppgiften - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - arbetar utan onödigt svinn - strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och material Behärskande av arbetsmetoder Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena Behärskande av arbetsredskap och material - använder och underhåller verktyg under handledning - använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar - väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet

25 25 Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. - lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och -scheman - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - utnyttjar el-/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdigheter för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete - tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert - utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskam-raterna i sitt arbete - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem - använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna - förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service - kan bedöma om skydd, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer

26 26 Interaktion och samarbete - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet Yrkesetik - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag Sätt att visa yrkesskickligheten /examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att på en arbetsplats där el-/automationsinstallationer görs eller på en arbetsplats i anknytning till industriellt montage utföra grundläggande installationsarbeten inom el- och automationsteknik enligt inriktningen hos den arbetsplats där inlärningen i arbetet genomförs. Arbetena gäller de centrala kompetenserna i fråga om el- och automationsinstallationer. Alternativt kan arbetena utföras på en annan plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar ovannämnda förhållanden. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet i dess helhet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

27 Yrkesinriktade studier Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för elmontör El- och energiteknik, 20 sv Elproduktion och elöverföring vet hur elproduktionen går till i Finland och vilka olika typer av kraftverk som används känner till principen för den riksomfattande eldistributionen och de olika överföringsoch distributionsspänningarna känner till huvudkomponenterna i överförings- och distributionsnäten kan för en konsument redogöra för eldistributionen från ett kraftverk. Behärskande och användning av elritningar, elbeskrivningar, installations- och bruksanvisningar känner till de vanligaste elsymbolerna som används vid elinstallationer kan läsa elritningar så att han eller hon kan utföra ett arbete självständigt eller med lite handledning kan läsa och tillämpa elspecifikationer kan läsa systemspecifika anvisningar och handla enligt dem kan tolka planritningar, systemscheman, apparatlistor och elspecifikationer samt ändra dem om ändringar i elinstallationerna gjorts under arbetet kan göra upp en arbetsplan för ett mindre objekt och utifrån denna utföra arbetet kan göra ändringar i elritningar med de rätta schemasymbolerna kan läsa installationsanvisningar och utifrån dem installera och koppla elutrustning av olika system till nätet kan ge kunden instruktioner om användningen av elutrustningen med hjälp av bruksanvisningarna. Behärskande av belysningsteknik och belysningsinstallationer känner i fråga om grunderna i belysningsteknik till belysningsstyrkan känner till de vanligaste ljuskällorna, deras färgtemperaturer och färgtoner samt kopplingsdonen för dem känner till olika armaturkonstruktioner och kan välja en ljuskälla som passar respektive konstruktion är medveten om betydelsen av att spara energi vid projektering och installation av belysning kan installera olika armaturer på puts och infällda armaturer med hjälp av armaturtillverkarens instruktioner och gör det rätt med beaktande av kraven på installationsläge och kapslingsklass enligt utrymmesklass kan beakta de krav som ställs på underhållet av armaturerna kan installera komponenter för styrning av belysning, exempelvis strömbrytare och tryckknappar.

28 28 Elvärmeinstallationer känner till funktionsprinciperna för olika typer av elvärme och de avsnitt i installationsstandarden som gäller elvärmeinstallationer kan avgöra om eluppvärmningen utgör en brandfara och utifrån detta bedöma om ett värmeaggregat är lämpligt för platsen i fråga kan enligt tillverkarnas installationsanvisningar installera exempelvis elradiatorer, golvvärme, takvärme, följeuppvärmning, värmesystem för frostskydd, elpannor och varmvattenberedare kan dimensionera effektbehovet för eluppvärmning i en mindre lokal och välja lämplig uppvärmningslösning kan installera värmeregleringssystem för olika typer av uppvärmning förstår hur en sänkning av temperaturen inverkar vid energibesparing. Installation av apparater kan från en apparats märkskylt eller från installationsanvisningen ta reda på de viktigaste uppgifterna och utifrån dessa avgöra om apparaten är lämplig för den plats där den ska installeras kan utifrån en lågeffektapparats effekt bestämma vilka gruppledningar och skyddsanordningar som behövs kan installera de skyddsanordningar som krävs när det gäller apparater, exempelvis säkerhetsbrytare, nödstopp e.d. kan göra de ledningsvägar som är typiska vid installation av apparater och installera ledningarna på ett estetiskt sätt känner till de olika kapslingsklasserna och kan använda lämpliga tätningar vid kabelgenomgångar. Elcentralinstallationer och installation av förbrukningsmätare känner till och kan i sitt installationsarbete beakta gällande krav i standarden för elcentraler vad gäller elcentralernas konstruktion och placering samt kopplingen av kablar i elcentraler känner till de olika elcentralskonstruktionerna, exempelvis rackmonterade, fackindelade och cellindelade ställverk kan göra lednings- och kabelgenomföringarna utan att försämra kapslingsklassen kan göra behövliga hål i centralens lucka och monteringsunderlag e.d. för komponenter och gör det med rätta verktyg kan installera i elcentralen de behövliga komponenterna enligt tillverkarens installationsanvisningar kan göra ledningsdragningar i elcentraler snyggt och med rätta ledningsvägar kan koppla ledningar och kablar i en elcentral med de rätta arbetsredskapen och - metoderna kan installera kablarna för styrning av elvärme i ett egnahemshus-, par- och radhus och koppla dem i elcentralen kan installera en direkt och en indirekt mätningskoppling i en central känner till mättransformatorernas omsättning och noggrannhetsklasser kan märka elcentralernas komponenter så att de motsvarar installationerna och göra behövliga ändringar i ritningarna.

29 29 Arbetsplatsaktiviteter och allmänna avtalsvillkor känner till organisationen för arbetarskydd och elarbetssäkerhet på arbetsplatsen när det gäller elentreprenader vet vilka uppgifter elmontören, arbetsledaren och projektledaren har i ett elektrifieringsprojekt känner till de övriga entreprenörerna på arbetsplatsen, exempelvis huvudentreprenören och de olika underentreprenörerna såsom VVS-entreprenören känner till den egna ställningen på arbetsplatsen och kan vid behov be om råd enligt de anvisningar som getts kan i sitt sociala umgänge beakta de övriga entreprenörernas krav och behov kan uppföra sig sakligt och försonligt när han eller hon sköter saker tillsammans med representanter för andra entreprenörer vet vilken betydelse renhållningen av arbetsplatsen har när det gäller arbetarskydd och kan följa huvudentreprenörens anvisningar känner i tillämpliga delar till innehållet i de allmänna avtalsvillkoren YSE 98 och kan följa kraven i dessa. Felsökning och underhåll identifierar en defekt del av en elapparat eller elinstallation och kan meddela om felet enligt gällande praxis kan informera kunden om en defekt elapparat eller elinstallation och komma med förslag på hur den ska repareras kan skaffa sig en uppfattning om felets karaktär och utifrån detta välja felsökningsmetod kan tillämpa det som han eller hon lärt sig i grunderna i elteknik och tänka logiskt vid felsökning kan vid felsökning använda de rätta mätutrustningarna och utföra mätningar med dem på ett säkert sätt enligt bruksanvisningen för mätutrustningen kan tolka mätresultat och sluta sig till elapparatens eller elinstallationens skick kan tillförlitligt frånskilja en elapparat eller del av en elinstallation från elnätet före reparation eller service och kan meddela om det till rätt person känner till säkerhetskraven vid underhållsarbeten känner till underhållsanvisningarna inom hustekniken i fråga om elarbeten och kan med hjälp av dem ta reda på underhållsintervallen för elapparaterna kan underhålla elapparater med korrekta arbetsmetoder, verktyg, tillbehör och material. Provning och testning av system, överlåtande av arbeten samt instruktioner om användning känner till de arbeten som behövs vid ibruktagning av den elapparat som han eller hon installerat och vet hur viktig ibruktagningen är för att slutresultatet ska vara gott kan testa funktionen hos olika system kan redogöra för användningen av den elapparatur som han eller hon har installerat och ge kunden instruktioner om användningen.

30 30 Elinstallationer i fastigheter kan montera de typiska ledningsvägar som används vid elinstallationer, exempelvis kabelhyllor, upphängningsskenor för armaturer, kabelkanaler, kabelrännor och ellister kan göra ledningsdragningar och kabelinstallationer på det sätt som emc-skyddet kräver och vet vilken betydelse emc-skyddet har när det gäller ledningsdragning och kabling känner till de typiska sätten att genomföra emc-skyddet för olika ledningsvägar och kan använda dessa sätt vid installationerna känner till olika rör- och ledningstyper som är i allmänt bruk kan beakta hur olika material inverkar på möjligheten att installera rör och ledningar och kan installera dem enligt tillverkarens anvisningar på olika installationsplatser, exempelvis på puts och infällda installationer samt installationer i jord och i vattendrag kan utföra installationsarbeten snyggt och ekonomiskt och samtidigt beakta de krav som olika installationssätt ställer kan välja och använda fästtillbehör som är lämpliga för respektive installationsplats kan beakta kraven på kapslingsklass för olika elapparater, kan använda de rätta flänsarna och tätningarna vid lednings- och rörgenomföringar och kan de rätta arbetsmetoderna när han eller hon gör genomföringar utan att försämra kapslingsklassen kan vid koppling av ledare använda de rätta installationsmetoderna och kopplingstillbehören kan beakta de krav som olika kopplingstekniker ställer på förbandens åtdragning och kan spänna till förbanden enligt anvisningarna som tillbehörstillverkaren gett förstår vilken betydelse förbandens åtdragning har i fråga om personsäkerhet, brandsäkerhet och störningsfri drift kan installera olika dimrar, lägesgivare och trappautomater på puts och infällda installationer i olika installationsmiljöer kan funktionsprincipen för ett modernt belysningsstyrsystem känner till kraven på installationssätt i fråga om flyttbara och fasta installerade apparater och flyttbara fast installerade apparater kan i fråga om motordrifter mäta fasströmmarna och elnätets fasföljd ställa in skyddsanordningar såsom ett termorelä enligt motorns belastningsström och kontrollera att skyddsanordningarna passar ihop kan ta vara på installations-, bruks- och underhållsanvisningarna för elapparaterna under installationsarbetet och ge kunden anvisningarna när arbetet är slutfört. Installationer i lågspänningsnät (<1kV) känner till hur ett luftledningsnät för lågspänning är uppbyggt och kan använda skyddsutrustningen känner till stolpklasserna och stolpmärkningarna (t.ex. varningsband, ledningsgrupper, fördelningsgräns, bakspänning, sambyggnad) vet hur man arbetar i kreosotstolpar och hur man ska skydda sig och hantera stolparna vet hur stolpar ska resas vid olika marktyper och vet vilka materiel som används för det vet hur en bergstolpe ska resas och vilka materiel som används för det kan montera ett stag och en stagisolator kan montera en linje- och en ändboxjordning på en stolpe kan montera olika krokar och stöd i stolpar känner till den utrustning som används vid dragning av ledningar till stolpar såsom dragrullarna, draglinan och kabeldragningsmaskinen kan spänna en AMKA-ledare och montera ledningen på ett hängdon eller en krok

31 31 kan avsluta AMKA-ledare av olika grovlek med spännhållare kan göra en skarv och en avgrening på en AMKA-ledning kan ledningsmärkningarna och kan montera ett sambyggnadsband kan installera en gatu- eller gårdsarmatur på en stolpe kan installera en anslutningsledning från stolpen till byggnaden och ansluta den till luftledningen känner till kraven på kabeldiken och kan placera eller övervaka placeringen av en jordkabel i ett dike känner till olika 0,4 kv jordkabelstyper vet vilka rörkonstruktioner som används vid ledningsdragning i diken och kan dra en jordkabel i ett rör kan märka jordkabelsdiket med ett varningsband och vet vilket jordmaterial som är lämpligt för att fylla igen jordkabeldiken och kan övervaka igenfyllningen kan dra en jordningselektrod i ett kabeldike känner till kabelskydden (rännor o.d.) känner till bestämmelserna om skyddet av jordkablar för plogning kan göra en avslutning och en skarv på en lågspänningsjordkabel enligt tillverkarens anvisningar kan med hjälp av mätning ta reda på en jordkabels skick kan läsa en planritning eller en jordkabelskarta och göra de behövliga ändringarna i den och märka ut var jordkablarna dragits enligt kraven i standarden kan göra de behövliga kabelmärkningarna kan göra en ibruktagningsbesiktning i ett luftlednings- och jordkabelnät på under 1000 V Gäller alla ovan nämnda centrala innehåll: kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - klarar självständigt av arbetsuppgiften - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ

32 32 Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - arbetar utan onödigt svinn - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning 2.Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och material Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av arbetsredskap och material Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - använder och underhåller verktyg under handledning - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar Bedömningskriterier - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena - väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - använder tillbehör och material omsorgsfullt, kostnads- och materialeffektivt Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt - lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och -scheman - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - utnyttjar el-/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser

33 33 sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdighet er för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete - tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert -utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete - förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem - kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag.

34 34 Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och energitekniska arbeten utförs eller på en annan plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Svagströmssystem i fastigheter, 10 sv Krav på yrkesskicklighet Installationer av eltekniska datasystem i fastigheter Kablering av generella kabelnät kan de schemasymboler som behövs vid kablering av generella kabelnät och känner till systemschemat kan installera de parkablar som används vid kablering av generella kabelnät enligt tillverkarens anvisningar och då beakta kraven på emc-skyddet kan utföra mätningar enligt standarden för generella kabelnät med en lämplig testutrustning och reparera eventuella fel som observerats och göra upp de behövliga dokumenten. Installationer av brandalarmssystem kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av brandalarmssystem och känner till systemschemat känner till de kablar som används i brandalarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman känner till olika branddetektorer, brandklockor, kontrollampor och tryckknappar i brandalarm samt kan installera och koppla dem enligt tillverkarens anvisningar. Installationer av inbrottslarmssystem kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av inbrottslarmssystemen och känner till systemschemat

35 35 kan de vanligaste komponenterna i inbrottslarmssystem, exempelvis ir-detektorer, dörrkontakter, sirener för inomhus- och utomhusbruk, tangentbord och brottslarmcentraler känner till de kablar som används i något inbrottslarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman. Installationer av antennsystem kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av antennsystem och känner till systemschemat vet frekvenserna i sändarnätet och kanalknippena samt komponenterna i nätet Tähti 800 kan enligt ritningar och scheman installera kablarna för ett antennät samt rikta antennen med hjälp av en fältstyrkemätare mot den sändare som ger bäst resultat känner till komponenterna i ett antennät, såsom fördelare, multiplexer, slutdosa och förstärkare kan utföra mätningar i ett antennät i ett småhus och fastslå antennätets skick med hjälp av mätresultaten. Kunnande i fråga om VVS-system känner till byggnaders uppvärmningssystem samt deras centrala delar, exempelvis fjärrvärmeväxlaren, oljepannan, elpannan, jordvärmepumpen och frånluftsvärmepumpen känner till följande komponenter i värmeledningsnätet: cirkulationspumpen, olika ventiler, termometrar och värmeelementet Installation av VVS-system i småhus känner till värmesystemen och dess delar i småhus kan dra ledningar för och koppla ovannämnda system enligt tillverkarens anvisningar känner till delarna i ett vattenburet golvvärmesystem, exempelvis fördelarna och manöverdon, rumsvisa termostater och manövercentralen kan ta reda på driftspänningen i det system som används och utifrån det välja lämpliga ledningar och installera dem kan enligt ritningar och anvisningar koppla system så att det blir färdigt att användas kan dra ledningarna för och koppla en vattenpump, en motorskyddsströmställare och en tryckströmställare samt kan ställa in strömmen i motorskyddsströmställaren så att den motsvarar den ström som vattenpumpens motor tar. Fastighetsautomationsystem Elsysteminstallationer kan under handledning dra kablar och koppla gruppledningarna från en fördelningscentral i ett automationssystem

36 36 kan dra kablar för och koppla en frekvensomvandlardriven motor och då beakta att emcskyddet görs rätt kan märka kablarna med korrekta beteckningar och koppla dem till fördelningscentralen enligt ritningarna samt till manöverorganen enligt planer och installationsanvisningar. Gemensamt centralt kunnande kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar självständigt av arbetsuppgiften - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - arbetar utan onödigt svinn - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning 2.Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5

37 37 material Behärskande av arbetsmetoder - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena Behärskande av arbetsredskap och material - använder och underhåller verktyg under handledning - använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar - väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Tolkning av ritningar Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet - identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. - lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och - scheman - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - utnyttjar el-/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdighet er för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - har en positiv attityd till säkert arbete och - tar ansvar för att det egna arbetssättet är - utvecklar sitt arbetssätt så att det

38 38 och funktionsförmåga undviker risker i sitt arbete säkert blir säkrare - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem - använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna - förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service - kan bedöma om skydd, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer Interaktion och samarbete - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna - uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag. Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra uppgifter i anknytning till fastigheters eltekniska datasystem, antingen på en arbetsplats där fastighetsautomationsarbeten utförs eller på en plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone

39 39 behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.3 Valbara ämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning De valbara ämnena omfattar totalt 19 studieveckor. Av de valbara ämnena är 10 sv valbara yrkesämnen och därutöver har studerande rätt att läsa 9 valbara ämnen med allmänt innehåll. Skolan beslutar vilka valbara yrkesämnen som kan erbjudas studerande under ett läsår. Skolan har inte rätt ordna undervisning i grupper på mindre än åtta (8) studerande. Skolans utbud av valbara ämnen med allmänt innehåll varierar från ett läsår till ett annat. Studerande har möjlighet att inom ramen för utbud välja ämnen. Studerande har också rätt att i enlighet med de bestämmelser som finns inskrivna i läroplanens allmänna del (del 1) få tillgodoräkna sig utbildning som ges av annan arrangör än skolan. Av den studerandes personliga studieplan ska framgå vilka valbara yrkesämnen och vilka valbara ämnen med allmänt innehåll som ingår i studerandes studier Valbara yrkesämnen El- och installationsteknik, 1-10 sv Aktuella yrkesområden känner till och kan tillgodogöra sig de inom branschen aktuella yrkeskunskaperna. Elsäkerhetsbestämmelser och kvalitetssystem kan söka fram uppgifter som rör branschen i elsäkerhetslagen och förordningen samt handels- och industriministeriets beslut känner till gällande standarder på elsäkerhetsområdet samt alla publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 förstår avsikten med och principerna för kvalitetssystem behärskar det inom elbranschen allmänt använda kvalitetssystemet för elsäkerhet och kan tillämpa det i verksamheten.

40 40 Arbetsbeskrivningar kan med hjälp av elinstallationsscheman bestämma installationsutrymmen, utrymmesklasser samt elsäkerhetsbestämmelser och instruktioner som rör utrymmena kan bestämma vilka ställningar och lyftanordningar som behövs för arbetet och kan för installationsarbetet reservera nödvändiga arbets- och skyddsredskap. kan i sin helhet tillgodogöra sig en projektbeskrivning inom branschen. kan tillgodogöra sig projektbeskrivningar för branschen förekommande entreprenader. Rör- och ledningsdragning samt installationsarbeten kan med hjälp av elritningar beställa rör-, ledningsmaterial och installationstillbehör samt känner till de vanligaste lednings-, ledar- och kabeltyperna liksom deras konstruktion, draghållfasthet, böjningsradier och installationstemperatur. kan installera rör- och ledningsmaterial på olika underlag och i olika dragningar med beaktande av det mekaniska skydd som bestämmelserna kräver. kan avisolera, koppla och märka olika ledningar, ledare och kablar. är vid installationsarbetet medveten om ekonomi och kundservice och kan arbeta konstnadsmedvetet utför ledningsdragning för jordning, störningsskydd och åskskydd enligt gällande bestämmelser och instruktioner kan välja och installera ljusstyrnings- och vägguttagsarmaturer samt tillhörande förgreningsdosor som framgår av elritningarna. Montering av elcentraler kan montera elcentraler på olika underlag och i olika utrymmen, kan utföra ledningsdragningar till dessa utan att försämra kapslingsklassen samt med beaktande av mekaniskt skydd koppla ledningar, ledare och kablar till en central. kan utföra behövliga tillägg och ändringar av centralens bestyckning enligt anvisningar och känner till de märkningar som gäller elcentraler kan bygga normcentraler med typgodkända apparater. Ibruktagning kan utföra visuell granskning och erforderliga mätningar för ibruktagande av installationer innan spänningarna kopplas på. kan utföra de kontroller och funktionella prov som krävs. kan fylla i de mätprotokoll som gjorts upp för arbetsobjektet och kan på elritningarna markera de ändringar som blivit aktuella under arbetet eller vid granskningen. inser ibruktagningskontrollens betydelse, känner till förutsättningarna för kontroll- och underhållsgranskningar och kan korrekt uppfylla alla bestämmelser som rör arbetarskydd

41 41 kan genom beräkningar med hjälp av färdiga modeller och tabelluppgifter försäkra sig om att den automatiska urkopplingen av matningen fungerar rätt. Praktiskt arbete kan arbeta i en främmande miljö så att de yrkesmässiga arbetsprestationerna kan godkännas av handledaren Projektarbete kan utföra ett självständigt projektarbete i branschen. De studerande skall utföra ett projektarbete inom ett kunskapsområde som ligger inom ovanstående måls ram. Detta projektarbete kan också integreras eller tangera examensarbete. Projektarbetet skall utveckla de studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara slutprodukten. CAD-ritning förstår hur CAD-ritning fungerar i stort samt vilka möjligheter det finns att använda CAD-ritning inom respektive bransch. kan i datorn lägga upp en ny ritning, spara och öppna en befintlig ritning behärskar de grundläggande inställningarna, kan de vanligaste kommandona, måttsättning och textning vet hur filhanteringen fungerar samt kan skriva ut ritningar i olika skalor. kan utföra kompletta elslutritningar för ett mindre projekt. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi

42 42 och kvalitet Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar självständigt av arbetsuppgiften - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - arbetar utan onödigt svinn - strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning 2.Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och material Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av arbetsredskap och material Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - använder och underhåller verktyg under handledning - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena - väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem - använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet Föremål för Bedömningskriterier bedömning 3. Behärskande Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av - identifierar de - lokaliserar olika - utnyttjar el-/eller

43 43 ritningar viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller scheman komponenter i eloch/eller automationsplaner och -scheman automationsplaner och -scheman i sitt arbete Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdighet er för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 - har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete - tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert - utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete - förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem - kan bedöma om skydd, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till

44 44 arbetspar med fackman arbetslaget arbetslaget och stöder dess verksamhet - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna - uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag. Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra uppgifter i anknytning till yrkeskunnandet, antingen på en arbetsplats där kunnandet utförs eller på en plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Elektronik och automationsteknik, 1-10 sv kan påvisa fördjupad förståelse för elektronik och områdets mångfald kan uppvisa de naturvetenskapliga teorierna, modellerna och tekniska uppfinningarna genom laborationer med och uppkoppling av olika elektroniksystem kan ur olika dokument hämta information om konstruktion och funktion kan funktionsprincipen och sättet hos analoga och digitala elektronikkomponenter och kretslösningar känner till komponenternas symboler och beteckningar, visar utvecklad förmåga att läsa elektronikkretsscheman behärskar den mätteknik som hör till området, enklare förbindningsteknik och felsökning samt har kännedom om komponentegenskaper som är viktiga ur miljö- och säkerhetssynpunkter. känner till funktionen och uppbyggnaden av analoga elektronikkopplingar samt hur dessa används i elektroniksystem och apparater har kunskaper om digitala grundfunktioner och elektronikkretsar samt hur dessa används i apparater och elektroniksystem

45 45 utvecklar förmågan att analysera enkla styrtekniska kretslösningar där digitala elektronikkomponenter används kan schemaläsning och kretsanalys samt innehar färdigheter i mätteknik, felsökning och reparation i elektronikkretsar utvecklar förmågan att i projektform lösa styrtekniska problem med egna kretslösningar där digitala elektronikkomponenter används tar vid arbetet med elektronik hänsyn till säkerheten, eftersom det i de flesta elektronikapparater finns farlig spänning och ström Funktion och styrning av kraftelektronikkomponenter känner till komponenter som används inom kraftelektroniken: dioder, transistorer och tyristorer, vet hur styrkretsar för dessa konstrueras och fungerar samt kan söka och reparera fel i system där komponenterna används inser betydelsen av ESD-skydd och kan arbeta i enlighet därmed. Praktiskt arbete kan i annan miljö arbeta med valda delar ur ovanstående mål med godkänt betyg av arbetsgivaren/handledaren. Projektarbete kan utföra ett projektarbete inom ett kunskapsområde inom ovanstående måls ram, som kan integreras med eller tangera examensarbetet får utvecklad förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt så att bedömningen kan baseras på den studerandes kunskapsutveckling under hela arbetet. CAD-ritning förstår hur CAD-ritning fungerar i stort samt ser möjligheter att använda CAD-ritning inom branschen kan lägga upp en ny ritning, spara och öppna en befintlig ritning behärskar de grundläggande inställningarna, kan de vanligaste kommandona, måttsättning och textning vet hur filhanteringen fungerar samt kan skriva ut ritningar Automationsteknik kan använda programmerbar logik för systemstyrning och datainsamling kan med styrlogikens hjälp behandla analoga in- och utsignaler behärskar principerna för de mätningar av vikt, tryck, hastighet, position och temperatur som används vid godshantering kan utföra enkla justerings- och servicearbeten i anslutning till dem.

46 46 Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterierna sammanställts kumulativt för tre olika kunskapsnivåer. Inom den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömningen samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 eller examinanden Planering av eget arbete och uppgörande av planer - väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas - väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) - behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment - arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar självständigt av arbetsuppgiften - arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen - klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ - utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen - utvärderar sitt arbete under handledning - arbetar utan onödigt svinn - utvärderar sitt arbete - utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven - strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material - arbetar effektivt med avseende på kostnader och material Föremål för bedömning 2.Behärskande av arbetsmetoder, verktyg och material Behärskande av arbetsmetoder Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 eller examinanden - arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar - bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång - anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena Behärskande av arbetsredskap - använder och underhåller verktyg - använder och underhåller verktyg på - väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för

47 47 och material under handledning eget initiativ enligt anvisningar situationen, använder dem rätt och sköter dem - väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar - använder tillbehör och material enligt deras egenskaper - använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 eller examinanden - identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av eloch/eller automationsplaner eller scheman - lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och -scheman - utnyttjar el-/eller automationsplaner och - scheman i sitt arbete Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet - kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt. - kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov - kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser Föremål för bedömning 4. Nyckelfärdighe ter för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåg a Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 eller examinanden - har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete - följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara - tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert - följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete - utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare - observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem

48 48 - använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna - förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service - kan bedöma om skydd, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete Lärande och problemlösning - behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna - klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker - klarar självständigt av också överraskande problemsituationer - arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren - arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar Interaktion och samarbete - arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman - är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget - arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet Yrkesetik - slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört - uppför sig sakligt och håller arbetstiderna - har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper - uppför sig väl - kan diskutera eventuella undantag. Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra uppgifter i anknytning till yrkeskunnandet, antingen på en arbetsplats där kunnandet utförs eller på en plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en sådan arbetsplats. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna konstatera att yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskandet av arbetsprocessen i dess helhet behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material: behärskandet av grundläggande arbetsmetoder behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenserna för livslångt lärande: beaktandet av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt yrkesetik Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

49 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv Krav på yrkesskicklighet ska enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG förvärva yrkeskompetens enligt kraven för förare av vissa vägfordon för gods- och persontransport sådan som det har tagits in i Finlands nationella lagstiftning (lag 273/2007 och förordning 640/2007). I förordningen 640/2007 ges närmare föreskrifter om bl.a. utbildning i ett defensivt körsätt. För att få den grundläggande yrkeskompetensen måste den studerande få undervisning i alla de läroämnen som uppräknas i denna examensdel eller examensdel. Inom utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska undervisningen omfatta 280 timmar. Varje studerande eller examinand ska få minst 20 timmar individuell körundervisning med ett sådant fordon som motsvarar hans/hennes klass. Fordonet ska åtminstone uppfylla de i direktiv 91/439/EEG fastställda kraven på skolfordon. I den snabbförvärvade utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska undervisningen innefatta undervisning i alla de läroämnen som uppräknas i denna examensdel eller examensdel. Den ska omfatta 140 timmar. Varje studerande ska få minst 10 timmar individuell körundervisning med ett sådant fordon som motsvarar hans/hennes klass. Fordonet ska åtminstone uppfylla de i direktiv 91/439/EEG fastställda kraven på fordon som används vid körproven. För en utbildning i enlighet med direktivet bör man ha tillstånd av den nationella övervakande myndigheten. Delarna 1.1; 1.2; 1.3; 2.1; 3.1; 3.2; 3.3; 3.4; 3.5 och 3.6 i förteckningen över läroämnen är obligatoriska för förare av vägfordon för gods- och persontransport enligt direktivet och delarna, 1.4; 2.2; och 3.7 är obligatoriska vid avläggande av yrkeskompetens för godstrafik och delarna 1.5; 1.6; 2.3; och 3.8 vid avläggande av yrkeskompetens för persontrafik. Avancerad träning i rationell körning med beaktande av säkerhetsbestämmelserna Mål och centralt innehåll 1. Målet är att känna till kraftöverföringens egenskaper för optimal användning av dessa Centralt innehåll: Kurvorna över motorns vridmoment, effekten och bränsleförbrukningen, optimal användning av varvräknare, diagram över växellådans utväxling. 2. Målet är att känna till reglagens tekniska egenskaper och funktion för att kunna behärska fordonet, minska slitaget och att förebygga störningar Centralt innehåll: Särskilda egenskaper hos det hydrauliska bromsservosystemet, bromsarnas och retarderns begränsningar, kombinerad användning av bromsar och retarder, optimalt utnyttjande av förhållandet fart-växellådans utväxling, användning av fordonets tröghet, metoder för att sakta ner och bromsa i nedförsbacke, åtgärder vid funktionsstörningar. 3. Målet är att kunna optimera bränsleförbrukningen

50 50 Centralt innehåll: Optimering av bränsleförbrukningen genom tillämpning av kunskaperna i punkterna 1.1 och Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsreglerna och en ändamålsenlig användning av fordonet Centralt innehåll: De krafter som påverkar ett fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling i förhållande till fordonets last och vägprofilen, beräkning av fordonets eller fordonskombinationens nyttolast, beräkning av nyttovolymen, fördelning av lasten, följderna av axelns överbelastning, fordonets stabilitet och tyngdpunkt, olika typer av förpackningar och lastpallar, de viktigaste godsklasserna som kräver låsning, kilnings- och låsningsmetoder, användning av låsremmar, granskning av låsanordningar, användning av hanteringsutrustning, placering och användning av presenningar. 5. Målet är att kunna se till att passagerarna har det tryggt och bekvämt Centralt innehåll: Behärskande av rörelser i längd- och sidriktningen, fördelning av väganvändningen, placering på körbanan, mjukhet vid inbromsning, behärskande av axelöverhäng, användning av särskild infrastruktur (offentliga områden, specialkörfiler), hantering av konflikter mellan ett tryggt körsätt och andra uppgifter som chaufför, växelverkan med passagerarna, särdragen för transport av vissa passagerargrupper (handikappade, barn) 6. Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsbestämmelserna samt en ändamålsenlig användning av fordonet Centralt innehåll: De krafter som påverkar ett fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling i förhållande till fordonets last och vägprofilen, beräkning av fordonets eller fordonskombinationens nyttolast, fördelning av lasten, följderna av axelns överbelastning, fordonets stabilitet och tyngdpunkt. Tillämpning av bestämmelserna 1. Målet är att känna till den sociala miljön och de gällande reglerna inom vägtrafiken Centralt innehåll: Maximala arbetstider inom transportbranschen, principer i förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) 3821/85 samt tillämpning och konsekvenser, påföljder vid bristande eller felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren, kännedom om den sociala miljön i trafiken: rättigheter och skyldigheter för förare i fråga om grundläggande yrkeskompetens och fortbildning. 2. Målet är att känna till bestämmelserna för godstransporter Centralt innehåll: Transporttillstånd, skyldigheter enligt standardavtalen för godstransporter, utformning av olika dokument för transportavtal, internationella transporttillstånd, skyldigheter i det allmänna avtal (CRM-avtalet) som gjorts upp för frakt av gods inom internationell vägtransport, uppgörande av internationella fraktsedlar, gränsöverskridande transporter, speditörer, särskilda dokument som följer med godset.

51 51 3. Målet är att känna till bestämmelserna för persontransporter Centralt innehåll: Transport av särskilda passagerargrupper, säkerhetsutrustning i bussen, säkerhetsbälten, lastning av fordonet Hälsa, väg- och miljösäkerhet, service, logistik 1. Målet är att vara medveten om riskerna för trafik- och arbetsolyckor Centralt innehåll: Olika typer av arbetsolycksfall inom transportbranschen, statistik över vägtrafikolyckor, tunga fordons och bussars olycksfrekvens, mänskliga, materiella och ekonomiska konsekvenser. 2. Målet är att kunna förebygga kriminalitet och transport av fripassagerare Centralt innehåll: Allmän information, påföljder för chaufförerna, förebyggande åtgärder, nödvändiga inspektioner, lagstiftningen om chaufförernas ansvar. 3. Målet är att kunna förebygga fysiska risker Centralt innehåll: Ergonomiska principer: riskfyllda rörelser och arbetsställningar, fysisk kondition, hanteringsövningar, personlig skyddsutrustning. 4. Målet är att vara medveten om vikten av fysisk och psykisk prestationsförmåga Centralt innehåll: Principerna för en hälsosam och balanserad kost, alkoholens inverkan, läkemedel eller andra ämnen som kan påverka beteendet, trötthets- och stressymtom, orsaker och verkan, den centrala betydelsen av förhållandet mellan arbete och vila. 5. Målet är att kunna bedöma nödsituationer Centralt innehåll: Åtgärder i nödsituationer: bedömning av situationen, förhindrande av att situationen förvärras, att kalla på hjälp, att hjälpa skadade och ge första hjälpen, åtgärder vid eldsvåda, att evakuera passagerare från lastbilar/bussar, garantera alla passagerares säkerhet, att hantera våldssituationer, principerna för hur en skadeanmälan utformas. 6. Målet är att kunna bete sig på ett sätt som stöder företagets image Centralt innehåll: Chaufförens beteende och företagets image: den betydelse som chaufförens arbete har för företaget, chaufförens olika roller, personer som chauffören möter i arbetet, fordonsunderhåll, organisering av arbetet, kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister. 7. Målet är att känna till den ekonomiska miljön och marknadssystemet för godstransporter Centralt innehåll:

52 52 Vägtransporterna i förhållande till andra transportformer (konkurrens, befraktare), olika verksamhetsformer för vägtransporter (transporter för andras räkning, olika transportfunktioner), olika huvudtyper av transportföretag och organisationer med transportfunktioner, specialiserade transportformer (tank- eller kyltransportbilar osv.), utvecklingen inom branschen (att göra tjänsterna mångsidigare, järnvägs- /landsvägstransporter, underleverantörer osv.). 8. Målet är att känna till den ekonomiska miljön och marknadssystemet inom persontransporter Centralt innehåll: Persontransporter på väg i förhållande till andra transportformer för persontransport (spårtrafik, privatbilar), olika verksamhetsformer för persontransporter på väg, gränsöverskridning (internationella transporter), huvudorganisationerna för passagerarföretag. I grundexamen i logistik ingår inte grundläggande fortbildning inom transportbranschen. Bedömning Provet avläggs när den föreskrivna undervisningen har meddelats. Provet får avläggas stegvis i utbildning som avses i 6 1 mom. i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller i samband med yrkesprov eller ett examenstillfälle i en fristående examen, när det är fråga om ett prov som anordnas enligt 15 1 mom. i nämnda lag. Provet är skriftligt. Ett prov får ordnas muntligt i samband med yrkesprov eller ett examenstillfälle, eller om detta av särskilda skäl, såsom aspirantens läs- och skrivsvårigheter, anses nödvändigt. Provet ska innehålla minst en fråga inom varje mål i respektive undervisningsämne. Av svaren på alla frågorna i provet bör minst 75 % vara rätt. Provets språk är svenska. Den som bedömer prov ska ha det vetande och yrkeskunnande som krävs för uppgiften Valbara ämnen med allmänt innehåll Utbildningarna inom Ålands yrkesgymnasium har ett utbud av 9 (8) sv valbara ämnen med allmänt innehåll. De valbara studierna med allmänt innehåll består av kurser i språk och praktiska och teoretiska studier som ger olika studie- och livsfärdigheter. Målet för dessa studier är att ge studerande möjlighet att bredda sitt kompetensområde. De valbara ämnena läses under första och andra läsåret under samma perioder som de allmänna ämnena är inplacerade. Studerande som väljer det högskoleförberedande utbildningspaketet (Huth) kan inte välja ytterligare valbara ämnen med allmänt innehåll, eftersom Huth-paketet täcker hela läroplanens valbara del Språk, 4 sv Studerande kan välja att läsa: Finska som fortsättningsspråk, 4 sv Undervisningen startar från den kunskapsnivå och de basfärdigheter som uppnås i grundskolans undervisning i A2-språk, dvs. där språkstudierna vanligtvis inletts i åk 5. Målet är att studerande ska utveckla sina kommunikationsfärdigheter i finska. Genom studierna ska studerande förbättra sin kommunikationsförmåga såväl i olika yrkesmässiga

53 53 servicesituationer som i det vardagliga livet. Studierna omfattar också övningar i förståelse, såväl i text- som hörförståelse. Undervisningen ska förmedla kunskap om finsk kultur och traditioner. Spanska som nybörjarspråk, 4 sv Undervisningen startar från nybörjarnivå och ger studerande allmänna grunder i språket och en baskunskap om kultur och traditioner i olika länder och regioner där spanska är huvudspråk. Målet är att studerande ska utveckla en förmåga att kommunicera, att förstå och göra sig förstådd, i vardagliga situationer. Franska som nybörjarspråk, 4 sv Undervisningen startar från nybörjarnivå och ger studerande allmänna grunder i språket och en baskunskap om kultur och traditioner i olika länder och regioner där franska är huvudspråk. Målet är att studerande ska utveckla en förmåga att kommunicera, att förstå och göra sig förstådd, i vardagliga situationer Engelska, 1 sv Undervisningen ger studerande möjlighet att förkovra sina kunskaper i engelska genom att inrikta sig på att antingen förbättra sina muntliga färdigheter eller sitt skrivande Företagsamhet och entreprenörskap, 4 sv Undervisningen ska ge studerande möjlighet att få en djupare insikt om företagandets villkor och möjlighet att pröva på ett praktiskt/realistiskt sätt. Entreprenörskap innebär inte bara företagande utan lika mycket att kunna marknadsföra sig själv, att kunna ge en positiv bild av sig själv och sitt företag, oavsett om det gäller ens eget företag eller det företag där man är anställd. Undervisningen ska förmedla att entreprenörskap är ett positivt förhållningssätt gentemot kunder och klienter. Inom ramen för denna examensdel ska studerande få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och sin kommunikationsförmåga och utveckla sitt eget lärande. Inom examensdelen erbjuds Studieteknik, 1 sv Målet är att studerande ska utveckla sitt eget lärande och sitt förhållningssätt i lärandeprocessen. Arbetarskydd och riskbedömning, 1 sv Målet är att studerande ska komma till insikt om vikten av ett hållbart arbetssätt och kunna göra realistiska bedömningar ur olika perspektiv och kunna förutse ekonomiska och sociala konsekvenser. Undervisningen syftar även till att bredda perspektivet och klargöra att arbetssätt som syftar till hållbarhet och miljöanpassning också i förlängningen kan ge ekonomiska och marknadsmässiga fördelar. Starta eget företag, 2 sv Studerande kan delta i kursen Ung företagsamhet och praktiskt pröva företagandets villkor. Målsättningen är att företaget har en anknytning till studerandes utbildningsprogram. Studieveckorna kan också förverkligas genom specifik undervisning om företagandets villkor.

54 54 Vardagsekonomi och juridik, 1 sv Målet är att studerande ska få en praktiskt inriktad kunskap om vardagliga juridiska frågor, såsom avtal och försäkringar, och praktiska ekonomiska kunskaper. Studieveckan ska ge studerande möjlighet att omsätta juridik och ekonomi till sin egen vardagliga verklighet Kreativt skapande, 3 sv Målet är att studerande ska ha möjlighet att utveckla kreativitet och skaparkraft inom sitt utbildningsprogram eller efter eget intresse och sina vardagliga behov. Inom examensdelen erbjuds Svets- och metallbearbetning, 2 sv Snickeri, 2 sv Smide, 2 sv Textilbearbetning 2 sv Keramik, 1 sv Bildkonst, 1 sv Matlagning, 2 sv Bakning, 2 sv Photoshop, 1 sv Stilkombinationer, 1 sv Högskoleförberedande utbildningshelhet Studerande som väljer den högskoleförberedande utbildningshelheten ersätter de allmänna ämnena med kurser i svenska, engelska, matematik, fysik och kemi enligt Ålands lyceums läroplan. Studerande väljer antingen samhällskunskap eller hälsokunskap. Studier i hälsokunskap ersätter delvis de obligatoriska ämnena, medan studier i hälsokunskap inte ersätter andra ämnen. Med tanke på studentexamensprov samt grundläggande och särskild behörighet för studier i Sverige kan studerande dessutom välja ytterligare valfria kurser. Under gymnasietiden läses totalt fem perioder med allmänna ämnen eller kurser. Övriga perioder läses yrkesämnen. 2.4 Bedömning av studerande Syfte och mål med bedömningen Utöver vad som bestäms i lagen om gymnasieutbildning (2011:13), landskapsregeringens läroplansgrunder (2007:6) och den allmänna delen i fastställd läroplan för Ålands yrkesgymnasium ska bedömningen förstärka utvecklingen av de studerandes självuppfattning och utveckling som yrkesmänniskor. Bedömningen ska förutom att vägleda de studerande också ge information om deras kunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöra underlag för ansökan till vidare studier. Av de 80 sv yrkesämnena ska minst 10 sv utgöras av lärande i arbete. Studerande ska bedömas av utsedda handledare och denna bedömning ska läraren beakta i examensdelens slutliga bedömning.

55 55 Yrkesskickligheten ska bedömas i yrkesprov. Under punkt finns en beskrivning av vilka yrkesprov som ingår under studietiden, vilken del av examensdelen yrkesprovet omfattar, om det slutförs som hel- eller delprov, vilka som deltar som bedömare och bedömning med vitsord i skala 1 5 baserade på fyra kriterier: behärskande av arbetsprocess, behärskande av arbetsmetoder, redskap och material, behärskande av kunskap som ligger till grund för arbetet och behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det ska också framgå hur stor del av examensdelens bedömning som ges på basis av yrkesprov och hur stor del av examensdelens bedömning som baserar sig på annan bedömning. I läroplanens allmänna del (5.6 Bedömning) klarläggs grunderna för bedömning Genomförande av bedömningen Utöver vad som bestäms i läroplansgrunderna och läroplanens allmänna del ska de studerande bedömas kvalitativt genom att deras kunnande jämförs med målen för respektive examensdel och med de bedömningskriterier som är relaterade till målen. Studerande måste under studiernas gång få information om sina prestationer så att de bättre själva kan bedöma och förbättra sin lärandeprocess. Lärare måste kontinuerligt bedöma studerande och dokumentera bedömningen i enlighet med rektors/biträdande rektors anvisning. Då slutbedömningen för en examensdel fastställs bör vitsordet baseras på den studerandes kunnande och kompetens i slutskedet av utbildningen. Bedömningsresultaten från de olika avsnitten inom examensdelen kan således inte mekaniskt räknas samman, delas eller betonas, utan den studerandes kunnande och kompetens ska bedömas utgående från fastställda mål för hela examensdelen. Yrkesprovet är en viktig del av bedömningen av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra relevanta metoder. Beslut om vitsord i ett enskilt studieavsnitt fattas av den lärare som har ansvar för undervisningen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas gemensamt av de lärare som haft ansvar för examensdelens undervisning. Yrkesprovet bedöms av yrkesrådets representant tillsammans med lärare och studerandes självvärdering utgör en del av bedömningsprocessen. Bedömningen av yrkesprovet påverkar examensdelens vitsord i enligt den andel som definierats. Studerande ska ha möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt och ha rätt att bli bedömda på annat sätt än enbart genom skriftliga prov och genom skriftliga produkter. Studerande som har handikapp, såsom läs- och skrivsvårigheter eller andra svårigheter, har rätt att på ett för dem rättvist sätt bli bedömda med alternativa bedömningsmetoder. Alla studerande ska, innan studierna inleds, informeras om bedömningsprinciperna och deras tillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsskalan och kravnivåerna, om möjligheterna till omtagning och de villkor som måste uppfyllas för att kunna avancera i studierna, om bedömningen av lärande i arbete, om regler för rättelse av bedömningen, och om bedömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen av vitsord och om innehållet i studiekort och avgångsbetyg.

56 Vitsord Samtliga yrkesinriktade examensdelar bedöms med vitsord i skala 1-5 där 1 står för det lägsta vitsordet och 5 för det högsta. Vitsorden ska förstås enligt följande beskrivning: 1 Nöjaktiga kunskaper och färdigheter 2 Nöjaktiga kunskaper och färdigheter 3 Goda kunskaper och färdigheter 4 Goda kunskaper och färdigheter 5 Berömliga kunskaper och färdigheter De olika examensdelarna är indelade i studieavsnitt och vissa delar kan godkännas utan vitsordsbedömning eller räknas tillgodo. Studerande kan också ha mindre väsentliga delar av examensdelen ofullständiga eller icke godkända under förutsättning att det helhetsmässiga kunnandet uppfyller examensdelens mål för nöjaktiga kunskaper. För examensarbetet ges skilt vitsord som antecknas på avgångsbetyget Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordnas ska följa samma bedömningsförfarande som övriga studerande. Studerande ska alltså avlägga hela examen och bedömningen ska utgå från läroplanens målbeskrivning och bedömningskriterier. Om detta inte är möjligt ska studerande i den individuella planen följa en anpassad läroplan. Anpassningens omfattning avgör om studerande kan avlägga gymnasieexamen eller om studerande kan ges ett examensbetyg över slutförda studier Föremål och kriterier för bedömningen Föremålen och kriterierna för bedömningen skall härledas från de mål som anges i läroplanen. Föremålen för bedömningen är de gemensamma betoningarna och den för alla branscher gemensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap, material och arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskap som ligger till grund för arbetet. I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, goda och berömliga och på basen av dem fastställer skolan bedömningskriterierna för examensdelarna. Nöjaktiga: De studerande skall kunna arbeta inom det yrkesområde som motsvarar examen och sköta uppgifter som motsvarar examen, oavsett smärre brister i färdigheter och kunskaper. De studerande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen och behärska de grundläggande arbetsuppgifterna inom respektive bransch. De studerande skall kunna fungera i miljöer och situationer som de är bekanta med. De skall kunna tillämpa inhämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i inövade, ofta återkommande situationer. De skall under handledning kunna söka fram fakta som gäller arbetet och kunna återge dessa muntligt eller skriftligt. De skall kunna utföra de uppgifter som de har tilldelats och bedöma sig själva och sitt arbete. De studerande skall iaktta arbetstider och

57 57 säkerhetsföreskrifter liksom andra anvisningar och överenskommelser samt rådgöra om avsteg från dessa. Goda: De studerande skall kunna använda för respektive bransch aktuella arbetsmetoder, arbetsredskap och material. De studerande skall klara sig i olika arbetssituationer och kunna tillämpa sina färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera inhämtat kunnande och omsätta detta i praktiken. De skall kunna se sitt arbete som en helhet och också beakta arbetsplatsens speciella behov. De skall kunna tillämpa gällande regler och anvisningar i olika situationer och iaktta föreskrifterna om säkerhet i arbetet. De skall självständigt kunna utföra arbetsuppgifter som de tilldelats och kunna utvärdera sig själva och sitt arbete mångsidigt. De studerande skall kunna bedöma information med tanke på riktighet och tillförlitlighet. Berömliga: De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen. De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sin arbetsteknik. De skall agera aktivt och konstruktivt i olika situationer och i samverkan med olika grupper. De studerande skall finna nya lösningar och klara upp konfliktsituationer. De bör självständigt kunna utföra också andra än förelagda uppgifter. De bör kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och utveckla sin beredskap att verka under varierande förhållanden. De studerande skall kunna bedöma inhämtad information med tanke på dess riktighet och tillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera sitt kunnande, omsätta det i praktiken och dra logiska slutsatser. De skall kunna prioritera frågor, göra upp planer och begrunda effekterna av olika alternativ för att kunna välja det lämpligaste i respektive fall. De studerande skall i sin verksamhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skall kunna se sitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen och i hela dess verksamhetsmiljö Tillgodoräknande och erkännande av kunnande Studerande som tidigare har avlagt vissa studieavsnitt och delar av utbildningen kan få prestationerna tillgodoräknade om de till centralt innehåll motsvarar läroplanens mål. Studerande anhåller på särskild blankett om att få tidigare prestationer tillgodoräknade, antingen med bedömning eller med anteckning om tillgodoräknande, T. Blanketten ska lämnas in om möjligt innan ifrågavarande studier inleds och studerande ska komplettera ansökan med dokumentation över utförda prestationer som motsvarar det studieavsnitt som ska tillgodoräknas. Närmare beskrivning om förfaringssätt ges i rutinbeskrivning över tillgodoräknande. Studerande som har ett kunnande som baserar sig på utbildning eller arbetserfarenhet kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Grundförutsättning är dock att kunnandet har en motsvarighet i läroplanen och överensstämmer med läroplanens mål och kravnivå för ifrågavarande studieavsnitt. Den som önskar få studieavsnitt godkända som erkänt kunnande kan åläggas att visa sitt kunnande i yrkesprov. Anhållan om erkänt kunnande ska göras på särskild blankett då studierna inleds och erkänt kunnande antecknas med förkortningen ET. Närmare beskrivning om förfaringssätt ges i rutinbeskrivning över erkänt kunnande.

58 58 3 Kompetenser för livslångt lärande Kompetenser för livslångt lärande avser kompetenser som behövs för att kunna möta framtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer och ger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan studerande följa med förändringar i samhället och arbetslivet. De har betydelse för individernas livskvalitet och personlighetsutveckling. De innefattar Europaparlamentets och rådets rekommendationer 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande finns beskrivna i målen för yrkeskunnandet och i bedömningskriterierna. Nyckelkompetenser för livslångt lärande är 1) lärande och problemlösning, 2) interaktion och samarbete, 3) yrkesetik, 4) hälsa, säkerhet och funktionsförmåga, 5) initiativförmåga och företagsamhet, 6) hållbar utveckling, 7) estetik, 8) kommunikation och mediekunskap, 9) matematik och naturvetenskaper, 10) teknologi och informationsteknik, 11) aktivt medborgarskap och olika kulturer. De som särskilt betonas är lärande och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik och hälsa samt säkerhet och funktionsförmåga. Lärande och samarbete De studerande får möjlighet att planera sin verksamhet, utveckla sig själva och sitt arbete och utvärdera sitt eget kunnande. De får möjlighet att lösa problemsituationer, göra val och fatta beslut och får fungera smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt samt får information som de kan strukturera, bedöma och tillämpa. Interaktion och samarbete De studerande får fungera på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituationer, de får framföra sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande och får möjlighet att fungera samarbetsinriktat med olika människor och som medlemmar i arbetsgrupper. Studerande får lära sig att bemöta människor jämlikt och att följa gällande etikettregler och förfaringssätt och att utnyttja den respons de får. Yrkesetik De studerande får fungera i enlighet med yrkets värdegrund, de får möjlighet att engagera sig i sitt arbete och fungera ansvarsfullt genom att följa ingångna avtal och etiska normer. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande förväntas fungera sunt, tryggt och ansvarsfullt under studietiden för optimal funktions- och arbetsförmåga. De får lära sig att arbeta ergonomiskt riktigt och att tillgodogöra sig den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt att förebygga skador och hälsorisker som anknyter till arbetet. Initiativförmåga och företagsamhet De studerande får möjlighet att bidra så att målen med studierna uppnås genom att planera och fungera initiativrikt och kundcentrerat som arbetstagare eller företagare. De får lära sig att fungera ekonomiskt, självstyrt och resultatrikt genom att dimensionera sitt arbete utgående från målsättningarna. Hållbar utveckling och miljö De studerande får möjlighet att verka enligt hållbar utveckling, ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De får kännedom om centrala författningar, bestämmelser och avtal

59 59 som gäller hållbar utveckling inom branschen samt lär sig att ständigt beakta miljöaspekterna i arbetet. Estetik De studerande får lära sig att beakta de estetiska faktorerna inom branschen som främst innebär att gynna och upprätthålla trivseln i arbetsmiljön. Kommunikation och mediekunskap De studerande får kommunicera på ett situationsanpassat, mångsidigt och interaktivt sätt och utnyttja sina språkkunskaper. De får identifiera, tolka och kritiskt bedöma olika medieprodukter och får använda och producera mediematerial och kommunikationsteknologi. Matematik och naturvetenskaper De studerande får använda elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen som formler, grafer, figurer och statistik. De får möjlighet att använda arbetssätt som bygger på lagbundenhet i fysik och kemi. Teknologi och informationsteknik De studerande får lära sig att på ett mångsidigt sätt använda datateknik och teknologier inom yrket och att beakta teknikens fördelar, begränsningar och risker. Aktivt medborgarskap och olika kulturer De studerande får konstruktivt delta i organisationens verksamhet och beslutsfattande och får handla enligt sina rättigheter och skyldigheter. De får kännedom om lagarna om jämställdhet och likabehandling och får lära sig att agera sakligt enligt arbetslivets krav när de möter människor med annan kulturell bakgrund.

60 60 Bilaga 1 Studieavsnittsbeskrivning Datum Version Kursnamn Examensdel Kod Typ Modul Period Ort Omfattning Förhandskrav Lärare Innehåll Förverkligande Studiematerial Bedömning, yrkesprov och/eller andra metoder Anmärkningar Kursens namn Examensdelens namn Koden avsnittet har i Primus Obligatorisk, valbar Namnet på den modul kursen ingår i Vilken period den är placerad i På vilken ort undervisningen ordnas Hur många studieveckor Finns det förhandskrav Vilken lärare håller undervisningen Vad som tas upp Hur sker undervisningen Vilken bok och vilket material används i undervisningen Hur sker bedömningen, vilka metoder används Krav på yrkesskicklighet kan Kopiera punkter från läroplanen Föremål för bedömning, centralt innehåll och bedömningskriterier Föremål för bedömning Bedömningskriterier 1. Behärskande av arbetsprocesserna Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 De delar som ska bedömas i detta avsnitt kopieras från läroplanen och ska stämma överens med innehållet i avsnittet.