PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Antagandehandling PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för kvarteren LOKE, FRIGGA, TJÄDERN och JÄRPEN i Ludvika kommun Upprättad i november 2013, reviderad i januari 2014 Planområdet på flygfoto från 2010 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR...4 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...4 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN...4 4 PLANDATA...5 4.1 Lägesbestämning... 5 4.2 Areal... 5 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...5 5.1 Riksintressen... 5 5.2 Översiktliga planer... 5 5.3 Detaljplaner... 5 5.4 Program för planområdet... 6 5.5 Behovsbedömning av miljöbedömning... 6 5.6 Kommunala beslut i övrigt... 7 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER...7 6.1 Natur... 7 6.1.1 Mark och vegetation... 7 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 8 6.1.3 Förorenad mark... 8 6.1.4 Radon... 8 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd... 8 6.1.6 Fornlämningar... 8 6.2 Bebyggelseområden... 8 6.2.1 Bostäder... 8 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse... 9 6.2.3 Offentlig och kommersiell service... 9 6.2.4 Tillgänglighet... 9 6.2.5 Byggnadskultur... 10 6.2.6 Gestaltning... 14 6.3 Friytor... 14 6.3.1 Lek och rekreation... 14 2(20)

6.3.2 Naturmiljö... 14 6.4 Vattenområden och strandskydd... 14 6.5 Gator och trafik... 14 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 14 6.5.2 Kollektivtrafik... 15 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter... 15 6.6 Störningar... 15 6.6.1 Buller... 15 6.6.2 Luft... 16 6.7 Farligt gods kvalitativ riskanalys... 16 6.7.1 Riskbedömning... 18 6.8 Teknisk försörjning... 18 6.8.1 Vatten och avlopp... 18 6.8.2 Värme... 18 6.8.3 El... 18 6.8.4 Avfall... 18 6.9 Konsekvenser av planens genomförande... 19 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 19 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande... 19 7.2 Fastighetsbildning... 19 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 20 8.1 Kvartersmark... 20 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR... 20 9.1 Tidplan... 20 9.2 Planförfarande... 20 9.3 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning... 20 9.4 Genomförandetid... 20 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 20 3(20)

1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse (det finns även en samrådsredogörelse från det första samrådet) Granskningsutlåtande (efter granskningsskedet) Fastighetsförteckning 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet är att göra en flexibel plan för framtiden, att säkerställa att byggnader gestaltas med hänsyn till sin omgivning och att byggnader med stort kulturhistoriskt värde underhålls på ett varsamt sätt. Med B (bostäder) avses även att del av fastighet får användas för annan ej störande verksamhet. Fastigheten Loke 11, Dollarhuset. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4(20)

4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning 4.2 Areal Planområdet ligger i Ludvika centrum. Planen begränsas av Storgatan, Engelbrektsgatan, Skolgatan och Vasagatan. Gatorna ingår till stor del i planområdet, se plankartan. Planområdet omfattar 6,8 ha. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Riksväg 50 och järnvägarna Bergslagsbanan och Bergslagspendeln, utanför planområdet, är av riksintresse. Se även 6.7 Farligt gods kvalitativ riskanalys. 5.2 Översiktliga planer Den nya översiktsplanen, laga kraft 2013-09-25, anger att Ludvika tätort ska förtätas, att Ludvika centrum ska vara ett levande centrum och ett attraktivt handelscentrum och att vid översyn av berörda detaljplaner ska frågan om säkerställande av byggnadernas bevarande tas upp för bedömning. 5.3 Detaljplaner Den (tidigare) gällande detaljplanen för kvarteret Loke (dp 73), förslag till ändring av stadsplanen för kvarteret LOKE från 1958 har många och stora brister. Gällande detaljplan för kvarteret Frigga (del av dp 105), förslag till ändring för stadsplanen för kvarteret FRIGGA från 1964 är gammalmodig och bör moderniseras. För kvarteret Frigga gäller även (dp 292) förslag till detaljplan för del av kv. FRIGGA (enkelt planförfarande) från 1988. Planen är en s.k. frimärksplan. Inga avvikelser finns. Dock bör dp 292 ingå i ny plan eftersom området för den planen är så litet och planen är oflexibel. För kvarteret Tjädern gäller (del av dp 194), förslag till ändring av stadsplanen för kvarteret TJÄDERN från 1976. Bestämmelsen A allmänt ändamål är ändrad enligt beslut i byggnadsnämnden 2001-06-20 så att handel och kontorsverksamhet i privat regi även får bedrivas. För kvarteret Tjädern gäller även (dp 328) detaljplan för del av kvarteret Tjädern från 1993. Inga avvikelser finns. Gällande detaljplan för kvarteret Järpen är (del av dp 34) förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för CENTRALA DELEN av LUDVIKA 5(20)

STAD från 1944. Detaljplanen har på grund av åldern många och stora brister. Kvarteret Loke, del av. Den här byggnaden på Loke 10 är enligt den gamla detaljplanen delvis placerad på mark som inte får bebyggas och handel får inte förekomma i byggnaden. Kvarteret Järpen, del av. Kvarteret sett från korsningen Skolgatan - Vasagatan. Sedan fotot tagits har ett av husen brunnit och två av husen renoverats så att de fått ett annat utseende. 5.4 Program för planområdet Något detaljplaneprogram har inte upprättats och bedöms inte behövas. Detaljplanen är i linje med översiktsplanen. En utredning beträffande detaljplaner i centrum gjordes år 2003 på uppdrag av byggnadsnämnden. Nuvarande markanvändning avviker i flera fall från de av detaljplanerna föreskrivna, trots att planerna är juridiskt bindande. Även andra brister, t ex bestämmelser som idag framstår som omotiverade och oklara, förekommer. I dagsläget utgör flera av de gamla detaljplanerna ett hinder för framtida förändringar och utveckling av byggnader och verksamheter. 5.5 Behovsbedömning av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande planer bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen bedömdes inte behövas. 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 6(20)

5.6 Kommunala beslut i övrigt Planberedningen 2 ställde sig, den 11 januari 2007, positiv till att miljö- och byggkontoret omarbetar omoderna/inaktuella detaljplaner i centrum. Miljö- och byggnämnden beslutade den 6 maj 2009, att ge miljö- och byggkontoret i uppdrag att upprätta ny detaljplan med normalt planförfarande för kvarteren Loke, Tjädern, Frigga och Järpen och att ge miljö- och byggkontoret i uppdrag att genomföra samråd för detaljplanen. På planberedningens sammanträde den 11 februari 2010 konstaterades att ett helhetsgrepp behövs för bostäder, parkering och handel i centrum. Mark- och planeringsenheten fick i uppdrag att utreda detta. Planärendet har vilat i väntan på utredningen. Utredningen har resulterat i en parkeringsstrategi för centrum, som antogs av kommunfullmäktige den 18 februari 2013. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 12 december 2012 beslutades att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta ny detaljplan med normalt planförfarande för kvarteren Loke, Tjädern, Frigga och Järpen och att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra samråd för detaljplanen. Med tanke på att det var tre år sedan det förra samrådet, genomfördes ett andra samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 18 september 2013 126, att godkänna samrådsredogörelsen och att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra granskning av detaljplanen. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSE- KVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Kvarteren är belägna på i stort sett plan mark. På innergården i kvarteret Loke finns en nivåskillnad på cirka en meter. Nivåskillnaden tas upp med terrassering och murar. Även inom kvarteret Frigga förekommer murar som tar upp en mindre nivåskillnad. Inom fastigheterna Tjädern 1, 15, 16 och 18 finns byggda murar. På innergårdarna finns rikligt med planteringar blandat med lövträd, exempelvis finns pilar inom kvarteren Loke och Frigga. På Tjädern 18 finns en lönn som är värdefull för miljön och bör bevaras, om inte intilliggande byggnad tar skada. I övrigt bildar lindar alléliknande trädrader utmed Engelbrektsgatan, Storgatan, Köpmansgatan, Fredsgatan och Skolgatan. I kvarteret Tjädern, längs Engelbrektsgatan, finns även en rad med rönnar. 2 Planberedningen, i den form den hade 2007, upphörde i maj 2013 7(20)

Biotopskydd gäller för trädrader på minst fem vuxna träd längs en väg. 3 Det är viktigt att befintliga alléer bevaras. Länsstyrelsens tillstånd krävs för trädfällning. I övrigt är marken asfalterad eller belagd med betongstenar/marktegel. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Den ursprungliga jordarten inom planområdet utgörs av en tät, siltig morän 4, som i den sydöstra delen av planområdet ursprungligen övergick i en mosse. Berggrunden utgörs av leptit utan kända sprickzoner 5. Djupet till berg är 11 m i kvarteret Tjädern och kan antas ligga på samma nivå inom kvarteret Loke. Inom kvarteren Frigga och Järpen torde djupet till berg vara större. 6.1.3 Förorenad mark En notering finns i RUM Dalarna 6 beträffande risk för förorenad mark inom planområdet: På innergården i kvarteret Loke var under 1920/1930-talet en småskalig bilindustri, Ludvika Bil- och Kaross, etablerad. Företaget monterade bilar i byggsats, importerade från USA. Trälådorna blev till sommarstugor. Inför byggande ska marken inom kvarteret Loke undersökas och eventuella föroreningar rapporteras till kommunens miljö- och byggenhet. Sanering kan komma att krävas. 6.1.4 Radon Normala gammastrålningshalter har uppmätts. 7 Området klassas därför som normalriskområde med avseende på radon. Man bör bygga radonskyddat. 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Riskerna för skred och översvämningar orsakade av högt vattenstånd inom planområdet är närmast obefintliga. 6.1.6 Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet 8. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Hyreslägenheter finns inom samtliga fyra kvarter. Det enda bostadsrättshuset inom området är beläget på fastigheten Loke 11, Dollarhuset. Utmed Vasagatan i kvarteret Järpen är större friliggande villor belägna. De nya byggrätterna tillåter bostäder i alla fyra kvarteren. Tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse ska finnas på tomten eller på utrymmen i 3 Miljöbalken 7 kap 11, förordningen om områdesskydd 5 + bilaga 1 4 Kartan SGU Ser Aa nr 177 5 Kartan SGU Ser Af nr 158 6 Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial 7 Enligt flygmätningar från 1970-talet 8 Riksantikvarieämbetets Fornsök 8(20)

närheten av denna 9, om bostäder byggs. Se även 6.2.6 Gestaltning och 6.3.1 Lek och rekreation. Kvarteret Tjädern. Polishuset till vänster och bostadshus tillhörande LudvikaHem till höger. Tandläkarmottagning på bottenplanet. Bilden tagen från gårdssidan. 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Idag finns kontor, butiker och restauranger, tandläkarmottagningar, m.m. i kvarteren. Den nya detaljplanen tillåter dessa verksamheter genom användningen centrum 10. Förutom bostäder tillåts handel och kontor även på bottenplanet och första våningen inom kvarteret Frigga, del av kvarteret Tjädern samt del av kvarteret Järpen. I användningen centrum ingår även parkering, både för den egna fastighetens behov och allmänna parkeringar. Till exempel kan källarplan och/eller bottenplan användas för garage. Se även 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter. Där bostäder är tillåtet får man även inreda en mindre del av bostaden/fastigheten för verksamheter som inte är störande för omgivningen 11. Detta prövas genom bygglov. Överbyggd gård och annan terrassbyggnad är tillåtet. 6.2.3 Offentlig och kommersiell service Genom kvarterens lägen i Ludvika centrum är tillgången till service god. 6.2.4 Tillgänglighet Plan mark i nivå med gatorna ger goda förutsättningar för tillgänglighet. De hinder som finns på marken är terrasseringar inom kvarteren Loke och Frigga. I samband med bygglov/anmälan för ny- och ombyggnad bevakas att gällande regler för tillgänglighet följs. 9 Plan- och bygglagen 10 All sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor (PBL kunskapsbanken, 2012-10-26, www.boverket.se) 11 PBL kunskapsbanken, 2012-10-26, www.boverket.se 9(20)

6.2.5 Byggnadskultur Allmänt gäller, för de hus som nedan utpekas som kulturhistoriskt värdefulla, att om material och färgsättning ska ändras så bör det vara till ursprungliga material och färgsättningar. Varsamhet är viktigast när det gäller byggnadsdelar synliga från gatorna. Bottenplan benämns som våning ett, så att våning tre alltid är översta våningen i ett trevåningshus. Vind kan förekomma utöver detta. Följande hus får varsamhetsbestämmelser i detaljplanen: Fastigheten Loke 10, med Dan Andersson-muséet, har stort kulturhistoriskt värde av både allmänt och lokalt intresse, bevarandet anses väsentligt 12. Karaktäristiskt är fasaderna med sin grova puts med dekorband i slät puts. Detaljer som träfönster med sina spröjsningar och balkongen är mycket viktiga, samt takets volym och takkupornas form. Brandgaveln på bilden nedan kan komma att skymmas av en ny byggnad. Fastigheten Loke 10. Byggnadsår 1913, arkitekter C Berglund och S Tranberg. Jugendstil. Huset har stort kulturhistoriskt värde och är det första huset i Ludvika med centralvärme. Fasad mot norr. Fastigheten Loke 10. Ritning från år 1913. Fasad mot söder. 12 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 10(20)

Fastigheten Loke 8, affärs- och bostadshus (Hendebergs) Storgatan - Engelbrektsgatan, har stort kulturhistoriskt värde av både allmänt och lokalt intresse, bevarandet anses väsentligt 13. Karaktäristiskt för huset är den släta putsade fasaden på våning två och tre, med dess gesimser, friser och fönsteromfattningar, träfönster, samt taket med dess plåtdetaljer och tvåkupiga tegelpannor. Även trappor och sockel i granit är värdefulla. Fastigheten Loke 8. Fasaden är till stor del ursprunglig. Stor försiktighet bör iakttas vid eventuell yttre förändring så att husets karaktär inte går till spillo. Även fastigheten Loke 6 har ett kulturhistoriskt värde. Bevarandet anses väsentligt för upplevelsen av miljön och det är även där lämpligt med en varsamhetsbestämmelse 14. Karaktäristiskt är den släta putsfasaden, med detaljer som gesims av slät sandsten och sockel av grovhuggen granit. Särskilt ska nämnas den magnifika portomfattningen av sandsten, med trappa av granit. Även träfönstren och det valmade flacka taket med tvåkupiga tegelpannor är viktiga. Fastigheten Loke 6, port mot Storgatan. 13 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 14 Loke 6 uppmärksammades inte i byggnadsinventeringen från 1982, bedömning är gjord av kommunen. 11(20)

Fastigheten Loke 6, byggt 19 Huset har kulturhistoriskt värde. Inom kvarteret Frigga har Frigga 9, före detta Frälsningsarméns hus, stort kulturhistoriskt värde av både allmänt och lokalt intresse. Bevarandet anses väsentligt 15 och en övergripande förändring avrådes. Karaktäristiskt är den faluröda träfasaden med liggande panel på första våningen och stående ovanför, vita trädetaljer och de vita spröjsade träfönstren. Det branta taket gör det extra viktigt att de tvåkupiga tegelpannorna 16 inte byts mot annat material, eftersom taket syns väl från gatan. En diskretare utformning av brandstege vore önskvärd. Fastigheten Frigga 9. Före detta Frälsningsarméns hus. Byggnadsåret är 1918, arkitekt Herman Jansa. Nationalromantik. 15 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 16 Takpannor av lertegel. 12(20)

Fastigheten Tjädern 15, före detta telefonstationen, har inte uppmärksammats i byggnadsinventeringen från 1982. Den bedöms nu, av kommunen, ha ett så högt kulturhistoriskt värde att den får en varsamhetsbestämmelse i detaljplanen. Byggnaden är mycket speciell, med sina mönstermurade tegelfasader/-murar, sten- och smidesarbeten, samt tak av skiffer och kopparplåt med speciell takfot. Även burspråken är av koppar. Fasaderna har asymmetrisk placering av fönster med mera. Särskilt kan nämnas fönstrens varierande placering i djupled i fasaden. En portal av kakelmosaik bidrar till det speciella utseendet. En del byggnadsdelar har bytts ut, men i stort sett är byggnaden intakt och bör förbli sådan. Även gårdens beläggning med gatsten av granit är värdefull för miljön. Fastigheten Tjädern 15. Telefonstation inom Ludvika stad från början av 1950-talet. Smidesgrindar, mönstermurning, skiffersockel och koppartak är viktiga detaljer som är värda att bevara. 13(20)

6.2.6 Gestaltning Byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och till kulturvärdena på platsen. Byggnader ska ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. 17 6.3 Friytor Nya byggnadsdelar synliga från gatorna, ska anpassas till omgivande bebyggelse i volym, material och färg. Särskilt viktig är hänsynen till kulturhistoriskt klassade byggnader. Avsikten är dock inte att den gamla bebyggelsen ska kopieras. Vid utformning av byggnader för bostäder ska hörnlägenheter vid gatukorsningar särskilt beaktas, så att även de får rum vända mot den tysta sidan. För innergårdarna i kvarteren Loke, Frigga, Tjädern och en del av Järpen tillåts maximalt två våningar. Gårdar kan med fördel göras under-/överbyggda med planterbart bjälklag. Friytor kan även tillskapas på andra typer av terrasser. För fastigheterna Järpen 3-7 ska byggnader placeras minst 4 meter från tomtgränsen, med undantag för gräns mot lokalgata. Om tomten ska bebyggas med flerbostadshus ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man i första hand ordna friyta. 18 6.3.1 Lek och rekreation Flera parker finns runt centrum. Viktiga rekreationsområden i närheten är Kasttjärnsparken, Stadsparken, Väsmanstranden och Högberget. Se även 6.2.1 Bostäder och 6.2.6 Gestaltning. 6.3.2 Naturmiljö Ingen naturmiljö finns inom kvarteren eller i dess närhet. Se även 6.1.1 Mark och vegetation. 6.4 Vattenområden och strandskydd Inga vattenområden finns inom planområdet. Kasttjärn finns på cirka 120 m avstånd. Strandskydd gäller inte inom planområdet. 6.5 Gator och trafik 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Gatorna är ordnade i ett rutnät. Trottoarer finns runt kvarteren. Storgatan är delvis gågata inom planområdet. Fredsgatan har en cykelväg på sydöstra sidan. 17 Plan- och bygglagen 18 Plan- och bygglagen 14(20)

6.5.2 Kollektivtrafik Planområdet ligger i centrum, som är väl försett med både buss och tågtrafik. Busshållplatser finns i anslutning till kvarteren. 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter Allmänna parkeringsplatser finns på gatorna och i angränsande kvarter, t ex inom kv Orren. En delvis allmän parkering finns på kvartersmark på fastigheten Tjädern 6. Om den blir bebyggd enligt detaljplanen är det viktigt att detta inte medför att antalet allmänna parkeringsplatser i centrum minskar 19. Parkering för fastigheternas behov ska i första hand anordnas inom fastigheterna. Möjlighet finns att ordna parkeringsplatser i byggnader. Ett alternativ är att de parkeringsplatser som behövs läggs i angränsande kvarter/fastigheter. För att då uppfylla översiktsplanens målsättning om förtätning är förutsättningen att parkeringar byggs i flera plan eller i källare/underbyggd gård. Utfarter kan anordnas. Det är lämpligt att samordna flera fastigheters utfarter och varumottag. 6.6 Störningar 6.6.1 Buller Området är utsatt för trafikbuller från främst Fredsgatan och, genom det centrala läget, tillfälligt buller av olika slag. Även buller från fläktar förekommer 20. Enligt översiktliga bullerberäkningar 21 kan idag gällande rekommendationer 22 uppfyllas. Huvudregeln i rekommendationerna är att bullret inte ska överskrida 55 dba ekvivalent nivå utomhus vid fasader på nybyggda bostadshus. Eftersom denna nivå bedöms överskridas vid ett flertal gatufasader har bullerberäkningar gjorts för att utreda om avsteg kan göras från huvudregeln. Avsteget, enligt rekommendationerna, medför att ljudnivåer upp till 65 dba ekvivalent nivå kan accepteras på den störda sidan av huset, om det finns en ljuddämpad sida där ekvivalent bullernivå håller sig under 50 dba. Enligt bullerberäkningarna klaras 50 dba ekvivalent nivå med god marginal på gårdssidan av byggnader inom planområdet. Vid enstaka arrangemang kan rekommenderade nivåer komma att överskridas, vilket bedöms vara acceptabelt. Förutsättningarna för att uppfylla krav på störningsskydd ska utredas av byggherren. Gällande rekommendationer för buller inomhus ska uppfyllas genom byggtekniska åtgärder. Detta bevakas i samband med bygglov. 19 Parkeringsstrategi Ludvika centrum, styrdokument antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18 2 20 Telestationen på Tjädern 15 har kylfläktar som avger buller som kan vara störande. Om bostäder byggs i närheten är det viktigt att byggherren mäter buller och, om det behövs, bekostar lämpliga åtgärder. 21 Beräkning av vägtrafikbuller 2010-02-25 och 2013-10-29, miljö- och byggenheten, Ludvika kommun 22 Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. 15(20)

Vid utformning av byggnader för bostäder ska hörnlägenheter vid gatukorsningar särskilt beaktas, så att även de får rum vända mot den tysta sidan. Se även 6.7 Farligt gods kvalitativ riskanalys. 6.6.2 Luft Gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för luft uppfylls. Ludvika tätort hör till de tätorter som har bäst luftkvalitet i landet. 23 Mätstationen var placerad i kv Heimdal, på andra sidan Engelbrektsgatan. 6.7 Farligt gods kvalitativ riskanalys Riksväg 50, som närmast cirka 30 m från planområdet, är rekommenderad väg för farligt gods. Även Bergslagsbanan är led för farligt gods, avstånd cirka 110 m. Enligt Länsstyrelsens vägledning 24 ska en kvalitativ riskanalys göras om bostäder och centrum planeras så nära en led för farligt gods som kvarteren Loke och Frigga är. Riksväg 50 Del av planområdet och Riksväg 50 med vägledningens zoner markerade 23 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006, Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten, Rapport 2007:06 24 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering Länsstyrelsen Dalarnas län 2012-06 16(20)

De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är 90-110 km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Vidare sägs att vid planläggning av befintlig bebyggelse är det inte alltid möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå, men man ska sträva efter att detaljplanen ger minskade risker. I det här fallet är hastigheten på riksväg 50 begränsad till 40 km/h. I den här analysen bedöms att det inte kan uteslutas att den i framtiden kan komma att höjas till 60 km/h. Hastigheten på Bergslagsbanan (huvudspåret) är skyltad till 60-70 km/h beroende på färdriktning. Det finns planer på ett spår för högre hastigheter förbi Ludvika station, på mer än 140 m avstånd från planområdet. Där kan hastigheten komma att överstiga 90 km/h. I den del av planområdet som är närmast Riksväg 50 finns idag ett befintligt affärs- och bostadshus på fem våningar (kv Frigga 12). Vid riksvägen finns en nivåskillnad - riksvägen ligger cirka en meter lägre. Längst i söder, vid korsningen med Vasagatan, minskar nivåskillnaden, men längre norrut ökar den och där finns dessutom byggnader, i kvarteret Brage, som helt skärmar av planområdet från riksvägen. När det gäller järnvägen finns bussgarage med flera byggnader som fungerar som avskärmning mot planområdet, även där avståndet är som minst. Bild från Riksväg 50 med bussgaraget till vänster och femvåningshuset i kv Frigga till höger. Bebyggelsen i kv Brage rakt fram. Den dimensionerande risken är att en tankbil med petroleumprodukter fattar eld. Detta kan tänkas ske till följd av kollision och/eller avkörning. Vissa andra typer av farligt gods kan vara farligare, men petroleumprodukter är mera vanligt förekommande och räknas därför som den dimensionerande risken. Det större avståndet till järnvägen gör att en motsvarande olycka med en tankvagn inte blir dimensionerande. 17(20)

Det aktuella området ligger nära räddningstjänstens station i Ludvika och utryckningsfordon kan vara på plats inom fem minuter vid en eventuell olycka. Åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas i samband med framtida nybyggnationer eller vid ombyggnad av befintliga byggnader. 6.7.1 Riskbedömning 25 Hastighetsbegränsningar, avstånd, nivåskillnader, avskärmande byggnader och närheten till räddningstjänsten gör att risken att byggnader, eller de människor som vistas i byggnaderna, kommer till skada vid en farligtgodsolycka, är mycket liten. Befintlig användning i femvåningshuset på Frigga 12 kan därför vara kvar. Femvåningshuset fungerar som en ytterligare avskärmning för resten av kvarteret. Mest utsatt, av byggrätter för ny bebyggelse, blir byggrätten närmast femvåningshuset, längs Vasagatan. Vasagatan är dock i nästan rät vinkel mot riksvägen, så fönster blir inte särskilt utsatta. Ny bebyggelse för bostäder och centrum kan uppföras där om ventilationsintag och sovrum placeras mot gården. Inga restriktioner avseende farligtgodstransporter behövs för resten av kvarteret Frigga. Kvarterat Loke är beläget på större avstånd från riksvägen, 55-170 m, nivåskillnaden är större och kv Brage har en sammanhängande bebyggelse på 2-4 våningar som effektivt skärmar av kv Loke från farligt godstransporter på riksväg och järnväg. Inga restriktioner bedöms behövas för kvarteret. Kvarteren Tjädern och Järpen berörs inte eftersom avståndet dit är över 150 m. 6.8 Teknisk försörjning 6.8.1 Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. 6.8.2 Värme Planområdets byggnader kan med fördel anslutas till fjärrvärmenätet i kringliggande gator. 6.8.3 El Området är väl försörjt med el. 6.8.4 Avfall Kommunal sophämtning finns för området. Möjlighet till gemensamma avfallsbehållare ska finnas inom kvarteren. Återvinningsstation finns vid Kajvägens anslutning till Bergslagsgatan, cirka 450 m från planområdet. Återvinningscentral finns i Björnhyttan. 25 Bedömningen är gjord i samråd med Räddningstjänsten Västerbergslagen 18(20)

6.9 Konsekvenser av planens genomförande Bebyggelse enligt planen medför i de flesta fall en viss ökning av exploateringen jämfört med tidigare gällande detaljplaner. Flexibiliteten ökar även, vilket ger större möjligheter för olika verksamheter att etablera sig och expandera. Även förutsättningar för att bygga bostäder förbättras genom en måttligt höjd exploatering. Med undantag för kvarteret Järpen begränsas exploateringen endast till antalet våningar. Behovet av friytor ska ändå tillgodoses, genom att krav i gällande lagstiftning tillämpas i samband med bygglov. Se även 6.2.6 Gestaltning. 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande Frigga 9, 12-13, Tjädern 1, 16, Järpen 1, 14, Loke 12 ägs av LudvikaHem AB. Frigga 10 ägs av Energi- och Ekonomikontoret i Pjantbo AB. Järpen 2, 8 ägs av AEB Fastigheter i Ludvika AB. Järpen 3-7, 9, 11, 13 och Tjädern 6 ägs av privatpersoner. Järpen 10 ägs av Hjärpen Fastighets AB. Järpen 12 ägs av Hälsostudion Må Bättre i Ludvika AB. Loke 6 ägs av ABF Västerbergslagen. Loke 7 ägs av Hans Söderqvist Fastigheter AB. Loke 8, 9 ägs av CFK Kraftinvest AB och Margareta Elisabet Hendeberg, Loke 10 och Tjädern 18 ägs av Farstukvisten Holding AB. Loke 11 ägs av BRF Hadi nr 7. Tjädern 7 ägs av AB Frenco. Tjädern 8 och Ludvika 6:1 ägs av Ludvika kommun. Tjädern 9 ägs av Farstubron i Ludvika AB. Tjädern 15 ägs av Telia Net Fastigheter AB. 7.2 Fastighetsbildning Förrättningar enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen prövas av lantmäterimyndigheten enligt reglerna i respektive lag. 7.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet genom att detaljplanen vinner laga kraft 26 : 1. Fastighetsplanen för kvarteret Loke. 2. Fastighetsplanen för kvarteret Frigga. 3. Fastighetsplanen för kvarteret Tjädern. 4. Fastighetsplanen för kvarteret Järpen. 26 Plan- och bygglagens övergångsbestämmelser punkt 9. 19(20)

8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Tidplan Granskning november-december 2013 Antagande mars 2014 9.2 Planförfarande Planarbetet genomförs med normalt planförfarande. 9.3 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.4 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) ska anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen ska vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av FEM (5) ÅR 27. 10 REVIDERING Sedan granskningen har användning E (tekniska anläggningar) lagts till inom fastigheten Tjädern 15 och planbeskrivningen kompletterats med uppgift om kylfläktar på Tjädern 15 28. 11 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Göran O. Sundell stadsarkitekt Torkel Berg planarkitekt 27 Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla tills den upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan. 28 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2014-01-22 5 20(20)