Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09



Relevanta dokument
Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Verksamhetsplan 2017

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

2015 ARBETSPLAN & MÅL

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Solglimtens verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Orange Centrals Förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Logens handlingsplan 2012/2013

Arbetsplan för Ängen,

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan 14/15

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Loftets handlingsplan 2013/2014

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Arbetsplan för Östra förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Lokal Arbetsplan för Sörgården

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

IGELKOTTENS Arbetsplan

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan h-t v-t Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd Motala Tele: 0141/ slottsgrand@motala.

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

IGELKOTTENS Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2016

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

Förskolan Låkebergsgatan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Arbetsplan för Östra förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Transkript:

Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att förskolan ligger i Kenya och därför arbeta speciellt på kontakter med det Kenyanska samhället. Vi skall i huvudsak använda svenska i undervisningen Förskolans uppdrag: Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. 2

VÅRT FÖRHÅLLNINGSSÄTT. Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas så att de värden som vårt samhällsliv vilar på grundläggs och förankras. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta, är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Vi skall: - ha skall ha en positiv attityd till vårt arbete, barn, föräldrar och varandra. - ha en human och god inlevelseförmåga, baserad på kunskap i vad barn klarar av och orkar med. - ha ett positivt bemötande mot alla. - se till varje barns egna behov. - uppmuntra och stimulera barnen till ett livslångt lärande. Vi skall följa vår målsättning, utvärdera den varje termin, för att se vad vi behöver förändra och förbättra. Vi skall medvetet arbeta med arbetslaget, för att bli ett väl fungerande team. Ett team är: En grupp människor som delar ett gemensamt mål och som måste arbeta gemensamt för att nå det. Det är mer än en samling individuella skickligheter. Det är dessa skickligheter använda på ett sånt sätt, att en samlad kraft skapas. 3

FÖRÄLDRASAMVERKAN. Förskolan är ett komplement till hemmet. Föräldrarna är alltid viktigast för sina barn. Vi skall arbeta: - i ett nära samarbete med föräldrarna. De skall känna sig välkomna till oss. - för att föräldrar skall känna förtroende för oss som personal och lugnt kunna lämna sina barn. - för att föräldrar skall bli väl informerade om vår verksamhet. Inskolning där föräldrarna ska vara med för att lära känna verksamhet och personal. Under inskolningsperioden har inskolningspersonalen ett lärakänna -samtal och viss information. Beskrivning av vår verksamhet är viktig, så att föräldrar vet vad vi gör, och kan prata om det med barnet hemma. Varje fredag skickas nästa veckas planering hem. Utvecklingssamtal med varje enskilt barns förälder. Föräldramöten efter behov. 4

INSKOLNING. Vi skall: - lära känna barn och föräldrarna, presentera vår verksamhet, vår inne och ute miljö. Barnen skall få: - lära känna oss, de övriga barnen och våra dagsrutiner. - känna trygghet och tycka det är roligt att komma till förskolan. Föräldrar skall få: - lära känna oss för att tryggt och lugnt kunna lämna sitt barn till oss. Inskolningstiden är individuell, olika barn behöver olika tid, men minst 2 veckor behövs. Utser en ansvarig person, som förblir ansvarspersonal hela förskoletiden. Informerar föräldrar om vad inskolning är och hur de skall agera under tiden. Vi startar med korta dagar och utökar tiden så att barnet i lugn och ro kan bekanta sig med allt nytt. Föräldern är med på förskolan i början och sen i närheten av förskolan under inskolningsperioden. Vi skall kunna nå föräldern. Barn som skall åka buss ska förälder åka med i bussen några gånger. Första gången barnet äter på förskolan äter föräldern tillsammans med barnet. 5

MÅLTIDER. Barnen skall: - ha en lugn och trevlig måltid och det skall vara roligt och positivt att äta tillsammans. - ha tid och möjlighet att äta sig mätta och maten skall vara god och näringsriktig. Måltiden skall: - vara en inlärningssituation utifrån barnets utveckling. - väcka barnets intresse så att de vill smaka på mat av olika slag. De vuxna är goda förebilder, sitter med och äter. Personal och barn har bestämda platser. Personalen ger positiva påminnelser istället för tjat. Det skall inte finnas någon lagom tidsrymd för måltiden. Bordet skall vara snyggt och trevligt dukat, det är stimulerande för alla. Maten skall vara trevligt upplagd, och barnen skall veta att den räcker till alla. Vi uppmuntrar barnen att smaka på all mat men utan tvång. Barn äter olika och det är viktigt att vi accepterar det. Barnen får försöka att ta sin mat själva, men personal finns med och hjälper dom att begränsa sina portioner, för att dom skall få känna glädjen över att orka äta upp och att få ta flera gånger. Vi lär barnen bordsskick som man kan förvänta sig utifrån deras utvecklingsnivå. 6

Vi vuxna skall få barnen att fundera på var maten kommer ifrån genom att ställa frågor. Barnen hjälper till att duka av sitt bord och tackar för maten. Matsedel skickas hem varje månad med informationsbladet från skolan. 7

BARNS EGEN LEK UTE OCH INNE. Leken är viktig för barns lärande. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnen skall: - få möjlighet att utveckla sin fantasi och självkänsla. - få möjlighet att träna sin grov- och finmotorik. - få möjlighet att träna sig att samarbeta och ta hänsyn. - utvecklas socialt och känslomässigt. - få träna sig i att lösa problem och konflikter. - ha roligt och hitta kompisar i olika åldrar, att leka med. - få stimulera initiativförmågan. - få upptäcka och utforska omgivningen ensam eller i grupp. Personal finns med bredvid både ute och inne, under leken. Vi skall ha stimulerande material som uppmuntrar till fantasi och lek. Det skall finnas ytor och material som ger möjlighet att träna sin motorik. Den vuxne finns där och hjälper till när det behövs, men skall uppmuntra barnen till att själva lösa konflikter. 8

Barnen får fritt välja kamrater utifrån lekval, de får leka ifred och ej bli störda. När de måste bli avbrutna, förbereder vi barnen innan. Vi dela barnen i mindre grupper så att man hinner prata med alla barn, och förstå deras tankar. Barnen skall få springa, hoppa, klättra och leka i ojämn terräng. Vi skall göra utflykter till nya spännande miljöer i det kenyanska samhället, där barn och vuxna kan utforska och upptäcka saker tillsammans. Vi vuxna skall stimulera barnen att utforska och undersöka omgivningen. Vi ger barnen utmaningar så att de kan utvecklas vidare. 9

GEMENSAM SAMLING. Barnen skall: - få en trevlig morgonstund tillsammans, när vi hälsar på varandra. - de skall få uppleva och utveckla en gruppkänsla och känna gemenskap. - få information om vad som händer på dagen Vi leker, sjunger och dansar tillsammans. Vi pratar om vilka som är på förskolan och om någon är frånvarande berättar vi varför. Det enskilda barnet uppmuntras att tala och uppträda inför de andra i gruppen. De får lära sig lyssna på varandra, allas åsikter skall vara lika viktiga. Vi berättar vad vi skall göra och även vad vi har gjort. Vuxna och barn lär av varandra. 10

FÖRSKOLEKLASS. Vi skall: - ta reda på hur barnet ser på inlärning. - stimulera barnet så att de utvecklar lust och tillit till sin egen förmåga att lära. - arbeta så att det livslånga lärandet stimuleras. HUR GÖR VI: Intervjuar varje barn hur han/hon ser på skolan, hur man lär sig m.m. Genom konkreta övningar få barnet att förstå att inlärning sker genom träning och att man själv är aktiv. Övar oss i att ta instruktioner i stora grupper. Övar oss i vardagsmatematik genom att t.ex. reflektera hur måna vi är, skall man vara två och två och är ojämnt antal vad händer då m.m. Vi leker med bokstäver. Vi leker med motsatsord, rim och ramsor. Vi experimenterar. Det enskilda barnet uppmuntras att tala och uppträda inför de andra i gruppen. De får lära sig lyssna på varandra, allas åsikter skall vara lika viktiga. 11

STORA BARNS SAMLING. Barnen skall: - utveckla sin jaguppfattning. - utveckla och stärka sin gruppkänsla och känna gemenskap. - utvecklas individuellt. - utveckla sin ordförståelse. Vi leker, sjunger, dansar och har gymnastik tillsammans. De får lära sig lyssna på varandra allas åsikter skall vara lika viktiga. Det enskilda barnet uppmuntras att tala och uppträda inför de andra i gruppen. Vi klipper klistrar målar och ritar. 12

SMÅ BARNS SAMLING. Barnen skall: - få utveckla sin jaguppfattning. - få möjlighet att träna sin grov- och finmotorik. - få träna sin ordförståelse. - efter sin utvecklingsnivå få en trevlig stund tillsammans. - HUR HÄR GÖR VI: Vi använder oss av enkla fingerlekar, rörelsesånger, bildsagor, handockor, sagopåsar och flanosagor. Vi målar, klipper, ritar och bakar. De får titta på sig själva i en spegel, vi benämner kroppsdelar och gör kroppsavtryck. 13

TEMA. Vi skall: - få barnet skall förstå omvärlden från del till helhet. - ge barnet möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. - väcka barnets intresse och nyfikenhet för att kommunicera i skrift. - Få barnet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Genom konkreta upplevelser t.ex. studiebesök, naturupplevelser och olika aktiviteter väcker vi barnets intresse. Vi använder oss av olika metoder som färg, form, bild, musik, drama, sagor och sägner. När barnen frågar försöker vi att inte ge färdiga svar utan stimulera till att vi tillsammans försöker ta reda på svaret och på så sätt få barnen att reflektera över hur saker och ting hänger ihop. Fyra fantastiska F: FAKTA är kunskap som information. FÖRSTÅELSE är kunskap som meningsskapande. FÄRDIGHETER är kunskap som utförande. FÖRTROGENHET är kunskap som omdöme. 14

T RADITIONER. Samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en kulturell och social mötesplats, som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi skall: - ge kunskap om och bevara våra svenska traditioner. - ge kunskap om den Kenyanska traditionen. - bidra till att barnet får förståelse och respekt för andra kulturers traditioner. HUR GÖR VI: Vi läser sagor och berättar. Vi sjunger, leker och pysslar. Vi firar på förskolan. Vi tar vara på utbud som arrangeras på stan. Vi erbjuder föräldrar från olika kulturer att tillsammans med sina barn berätta om sina traditioner. 15