Kommunikation Min syn på hur kommunikation kan främja kreativitet och idéer i produktutvecklingsprocessen Henrik Trollvad KPP 306 Produkt och processutveckling VT 2008 Handledare: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola 1
2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Vad är kommunikation?... 5 Informationscentrerade teorier... 5 Interaktionscentrerade teorier... 5 Situationscentrerade teorier... 5 Sammansatt bild av kommunikation... 6 Vad påverkar kommunikationen i en produktutvecklingsgrupp?... 6 Social kompetens... 7 Gruppens mognad/fas... 8 Gruppens storlek... 9 Yttre påverkan... 10 Hur ska kommunikation främja kreativitet i produktutvecklingen?... 10 Gruppens utformning... 11 Kreativitet och fånga idéer... 12 Slutsats... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser... 15 Litteratur... 15 Internet... 15 3
Inledning I alla sorters företag och projektgrupper är kommunikationen en viktig faktor som inte kan förbises. Företaget ska kommunicera med kunden för att inse vad denne vill ha för produkt eller tjänst. Med underleverantörerna måste kommunikationen fungera för att dessa ska kunna leverera rätt beståndsdelar på rätt tid och av rätt kvalité för att företaget i sin tur ska kunna leverera sin produkt till kund. Inom företaget måste ledningen föra fram företagets vision, mission och mål till alla anställda så att alla drar åt samma håll. Olika avdelningar måste samarbeta med varandra genom att byta idéer och kommunicera när vissa produktionssteg är avslutade och nya kan påbörjas. Det jag kommer att fokusera på i denna essä är dock hur man arbetar med kommunikation för att främja kreativitet inom en produktutvecklingsgrupp i en produktutvecklingsprocess. En produktutvecklingsprocess kan naturligtvis se ut på många sätt med tanke på företagets storlek, gruppens storlek och typ av produkt eller tjänst som ska utvecklas. Vissa saker är dock gemensamma är dock gemensamma för de flesta produktutvecklingsprocesser. Det handlar om en produktutvecklingsgrupp av minst två personer som skall generera idéer, skapa koncept, ta fram modeller/prototyper och förbereda för produktion. Till hjälp för det finns en mängd verktyg som jag inte kommer behandla i någon större utsträckning i denna essä. Jag kommer att täcka grundläggande begrepp och ge en förenklad modell för vad kommunikation är i ett mer allmänt perspektiv för att senare gå in på hur kommunikation kan främja kreativiteten i produktutvecklingsarbetet i en projektgrupp. 4
Vad är kommunikation? Kommunikation handlar om att det mellan minst två människor sker ett utbyte av data och information och att genom detta skapa kunskap(clarkson, Eckert 2005). Kommunikation kan delas in i tre olika fundamentala dimensioner(clarkson, Eckert 2005). Temporala-Kommunikationsprocesser påverkar sig själva direkt. Faktuella-alla kommunikationsprocesser kräver faktamässiga uttalanden. Sociala-kommunikationsprocesser sker alltid orienterade mot andra personer. Kommunikation är en väldigt komplex process det är därför nödvändigt att väga in olika teorier/infallsvinklar för att kunna förklara processen. För att göra detta kan man delas kommunikation in i tre grundläggande dimensioner. Dessa är information, interaktion och situation. Informationscentrerade teorier Denna teori lånar vissa modeller från studerandet av hur elektronisk data överförs. En källa skapar ett budskap som sedan kodas till en signal av sändaren d.v.s. den person som ska förmedla budskapet. Signalen går genom en kanal tills den når mottagaren som ska avkoda signalen tillbaka betydelsen den hade från källan och sedan lagra den i sin destination. Rent praktiskt kan man se detta som att en person har en idé(budskap) i sitt huvud(källa). Han som sändare ska sedan förmedla denna idé till en konstruktör(mottagare) genom att omvandla sitt budskap till signaler genom t.ex. samtal eller text och mottagaren ska sedan omvandla tillbaka signalerna till något som liknar det ursprungliga budskapet så noggrant som möjligt. Detta är så klart inte något särskilt komplett sätt att se på kommunikation som en linjär process där fokus är på interna processer inom sändaren och mottagaren. Det finns så mycket mer som inverkar som kognition och känslor. Interaktionscentrerade teorier Dessa synsätt behandlar mer samspelet mellan individer vid kommunikationsprocesser. Hur väl denna interaktion fungerar beror mycket på om deltagarna i den kommunikativa processen har en gemensam referensram eller gemensamma värden. Situationscentrerade teorier Situationen där kommunikationen sker påverkar både informationen som sänds och interaktionen mellan personerna som samspelar. Med en situation menas inte bara den fysiska platsen utan även gruppen som kommunikationen sker inom plus organisationen och den sociala bakgrunden. 5
Sammansatt bild av kommunikation Alla tre dimensioner måste vägas in för att en sammansatt bild av hur vi kommunicerar ska träda fram. I en situation där två människor ska kommunicera något mellan varandra fungerar dem som två olika kognitiva system där deras tidigare erfarenheter och inlärda beteende kommer påverka hur dem sänder och tolkar information och hur dem interagerar med andra människor. Här påverkar även personernas känslor och den miljö dem interagerar i roll. Känslorna styr hur interaktionen fungerar i hög grad. T.ex. om personerna litar på varandra eller om dem känner obehag att behöva umgås och kommunicera. Miljön kan påverka dels kognitivt genom att den stör hur personerna skulle tolka den andres signaler i vanliga fall men kan också ha emotionell inverkan. Olika miljöer kan t.ex. få olika personer att känna sig otrygga och påverka samspelet negativt. Vad påverkar kommunikationen i en produktutvecklingsgrupp? Nästan all produktutveckling sker i grupp med minst två stycken medlemmar. För att kunna förmedla det vi vill säga vare sig det handlar om att sköta planeringen, förklara idéer eller hantera friktion mellan gruppmedlemmar krävs att produktutvecklingsgruppen kan kommunicera väl med varandra. Till grund för denna kommunikation finns det jag diskuterade utifrån Clarkson, Eckert i förra kapitlet. Jag har sedan gått vidare och tittat på några nyckelfaktorer som kan störa eller helt enkelt har en stor påverkan på kommunikationen inom en grupp. 6
Social kompetens Med social kompetens menas en individs förmåga att fungera tillsammans med andra människor. Denna förmåga bestäms av fyra grundstenar (Alm 1996). Dessa är kunskaper, färdigheter, erfarenheter och egenskaper. Kunskaper o Med detta menas att en individ har en teoretisk eller praktisk förståelse. D.v.s. att individen på något sett fått validerat den information denne samlat in om den situation han/hon befinner sig i. Färdigheter o En individs förmåga att agera i den sociala situation denne befinner sig i. Erfarenheter o Individen har ett antal sociala scenarion lagrade i huvudet varifrån han/hon kan agera utifrån i kommande situationer som liknar de tidigare. Egenskaper o Hur en individ är som person helt enkelt. De saker som karaktäriserar hans/hennes personlighet. Nedan ses ett citat från Johny Alm som definierar social kompetens: Social kompetens innebär att snabbt upprätta och använda en länk till andra, oavsett motpartens karaktär och intressen, samt att ombilda den enkla länken till en kanal för produktivt utbyte inom vad helst område som är aktuellt. (Alm 1996) Genom denna definition kan man liksom kommunikation även se social kompetens som en process. Denna process sker i flera steg. (Alm 1996) Den börjar med att en länk upprättas mellan de personer som interagerar. Hur snabbt denna länk upprättas kan ses som ett mått på hur socialt kompetent en person är. Snabbhet är självklart viktigt i många sociala situationer men är inte något extremt viktigt i helheten när man ser på social kompetens men det kan i många fall hjälpa att vara snabb. När man tittar på att upprätta en länk delas just den funktionen upp i nedanstående delar. Skapa intresse hos motparten - bli intressant i dennes ögon Kommunikation utan konflikt - föra dialogen mot samförstånd Skapa förtroende - ge intryck av att man kan förlita sig på mig Hämtat från (Alm 1996) Just punkt två kommunikation utan konflikt föra dialogen mot samförstånd är speciellt vikig inom PU-arbetet i en grupp. Ju snabbare samförstånd uppnås i dialogen ju snabbare kan en produktutvecklingsgrupp arbeta mot en lösning på en produkt eller tjänst. 7
I arbetet med att skapa kontakt spelar dem fyra grundstenarna stor roll. Det är sannolikt att en person inte har erfarenheter som stöder varje scenario denne kan tänkas stöta på. Personens egenskaper kan då väga upp detta genom att denne är mycket karismatisk, lyhörd eller anpassningsbar och en länk kan upprättas snabbt ändå. Länken som upprättats måste sedan förvaltas så att ett meningsfullt utbyte sker mellan individerna som kommunicerar. Målet är att skapa en win-win situation alltså att båda parterna (eller hur många som kan tänkas delta) känner att dem får ut lika mycket av samspelet. En person men hög social kompetens kan använda denna länk även om denne inte delar motpartens värderingar och åsikter. Det gäller att kunna vara lyhörd för åsikter och värderingar som skiljer sig från sina egna men men även att kunna hävda sina egna åsikter utan att länken bryts p.g.a. att det blir för mycket friktion mellan personerna. Johny Alm gör en skillnad mellan länk och kanal. En länk är ett frö till något som kan bli en mer hållbar relation mellan individer. Det gäller att omvandla länken till en fast kanal där parterna blir mer vänner med varandra och har en historia och gemensamma erfarenheter att bygga på. När denna kanal till sist är uppnådd måste alla parter i relationen få möjlighet att utvecklas och få ett meningsfullt utbyte av relationen för att den ska hålla och inte brytas ner. Just de sista jag behandlat om att skapa en kanal där parterna har en gemensam historia och erfarenheter kommer in även på nästa kapitel som behandlar en arbetsgrupps olika mognadsstadier som i sin tur påverkar hur kommunikationen sker mellan personerna. Gruppens mognad/fas Arbetsgruppen i ett produktutvecklingsprojekt går igenom flera faser eller mognadsstadier (Axelson, Thylefors 2005). Första kommer initialfasen. Denna fas präglas av osäkerhet, oklara roller inom gruppen, kamp om makten i gruppen och kommunikationen sker endast på ett mycket ytligt sätt. När gruppen lärt sig att kommunicera bättre med varandra kommer den in i smekmånadsfasen. Här blir gruppen upprymd över att ha kommit över den bräckliga initialfasen och känner att dem hittat rätt i varandra. Man kan se gruppen i smekmånadsfasen lite som ett nyförälskat par. Man tror att man äntligen hittat den rätte och allt verkar frid och fröjd fast många prövningar återstår så ser man dem inte. Kommunikationen är som tidigare nämnt rikligare än i initialfasen men den rör sällan några djupare ämnen i smekmånadsfasen utan i stället för arbetsrelaterade ämnen behandlar kommunikationen mer ytliga sociala frågor. Först i nästa glider kommunikationen in på djupare ämnen och en vi-känsla som bygger på mer än bara simpel eufori uppstår. I denna fas börjar gruppmedlemmarna hitta vilka roller dem har i gruppen och gruppen börjar fungera mer som en enhet kapabel att ta tag i större arbetsrelaterade problem. I takt med att gruppmedlemmarna känner sig mer och mer säkra i gruppen vågar dem mer och olikheter och meningsskiljaktigheter som tidigare legat under ytan blir synliga och gruppen går in i nästa fas som handlar om konflikter. 8
Maktkamp och rivalitet mellan gruppmedlemmar kan bli vanligare och dra med sig arbetet ner i den kampen. Konflikter ska dock inte på något sätt ses som ett tecken på att gruppen är disfunktionell. Konflikter uppstår oundvikligen i grupparbete men genom god kommunikation går dem att lösa. Det å andra sidan är ett tecken på en funktionell grupp. Platåer uppstår i de flesta grupper om de jobbar tillsammans länge nog. Det är ingenting konstigt eller farligt med det så länge de inte blir allt för långvariga. Det händer också att grupper faller tillbaka till äldre beteenden men samma gäller här. Så länge tillbakafallet inte blir för långvarigt är det ingen fara. Det kan rent av vara positivt att stanna upp och hämta kraft eller att falla tillbaka en kort stund. Att gruppen stannar upp på en platå eller faller tillbaka kan t.ex. bero på att en ny medlem tillkommit eller att en omorganisation skett. Det kan då rent av vara nödvändigt med en regression för att den nya medlemmen ska hitta sin plats i gruppen och att gruppen därefter ska kunna gå vidare. Den sista fasen en grupp kommer till är mognadsfasen. I denna fas arbetar gruppen som mest effektivt. Konflikter om makt och struktur är så gott som avklarade och nu handlar konflikterna endast om arbetets mål och hur det ska uppnås. Just ett tydligt mål är något som karakteriserar en grupp i mognadsfasen. Alla i gruppen vet vad målet är och arbetar mot det väl medveten om sin egen roll och kompetens och med stor respekt och förståelse för hur alla andra passar i in i arbetet mot det målet. I kommunikationen klarar nu gruppmedlemmarna att behandla både sociala frågor och arbetsrelaterade frågor utan större problem. Medlemmarna klarar av konstruktiv kritik och en kanal mellan medlemmarna har upprättats där en dialog förs som gör att alla parter drar nytta och utvecklas. Att en grupp nått mognadsfasen betyder inte att den kommer att befinna sig där permanent. Även en funktionell grupp kan falla tillbaka i andra faser efter att ha nått mognadsfasen. Det finns mycket som påverkar både inom och utanför gruppen men en grupp som en gång nått mognadsfasen har större möjlighet att ta sig tillbaka dit igen utan att arbetet blir lidande. Gruppens storlek Ju större en grupp är desto svårare blir det att hålla en öppen kommunikationskanal utan missförstånd. En definition för en arbetsgrupp är att medlemmarna ska bindas samman av ett ömsesidigt beroende av varandra(axelson, Thylefors 2005). Blir gruppen för stor förloras denna koppling och det är lätt hänt att medlemmar blir frikopplade från resten av gruppen, blir anonyma och inte bidrar med nånting. En grupp måste innehålla minst tre eller i extremfall två personer. Inom produktutvecklingen bestämmer projektets syfte, omfattning och tidsåtgång hur många personer som kan behövas. Men som grundregel bör en grupp hålla sig inom två till tio medlemmar. Hellst bör antalet ligga strax under tio för att underlätta kommunikationen och främja relationerna sinsemellan medlemmarna. 9
Som jag diskuterade tidigare i kapitlet social kompetens måste personer som integrerar skapa en varaktig relation genom att bygga vidare på den länk som skapas vid den första kontakten. Om gruppen blir för stor blir det väldigt svårt för en enskild medlem att skapa den kontakt som behövs med mer en ett par medlemmar. Till följd finns endast en ytlig länk till merparten av gruppens medlemmar och det uppstår inget riktigt meningsfullt utbyte mellan personerna. Detta utbytet är en av kärnorna i god produktutveckling i grupp och är en förutsättning för att kunna lösa problem på ett optimalt sätt. Yttre påverkan De faktorer jag tagit upp hittills har rört processer inom individerna inom gruppen och hur dem interagerar med varandra. Förutom dessa finns yttre faktorer som påverkar hur personerna inom arbetsgruppen påverkas och hur kommunikationen blir lidande. Yttre påverkan är oftast inte direkt påverkan. Dock kan självklart fysiska hinder komma iväg för hur kommunikationen fortlöper mellan individer. Oftast påverkar de yttre faktorerna indirekt. En medlem ur arbetsgruppen har personliga problem utanför arbetet som gör att denne blir nedstämd och deprimerad eller mycket stressad på jobbet. Detta påverkar sedan dennes förmåga att fungera i gruppen som vanligt. Känslor har som tidigare diskuterats stor inverkan på hur vi kommunicerar. En person med mycket i huvudet som inte rör arbetet känner troligen ingen större vilja att fokusera sin tid på arbete. Även personens sociala kompetens kan sättas ner. Personen blir då lätt distanserad från resten av gruppen och som resultat av det förlorar gruppen kanske många kreativa bidrag. I värsta fall kan detta få stor inverkan på hur gruppen fungerar som helhet och falla tillbaka ett eller flera stadier i mognaden. Hur ska kommunikation främja kreativitet i produktutvecklingen? Nu när jag tydliggjort vad kommunikation är och vilka faktorer som har stor påverkan på kommunikationen och nu ska jag diskutera hur dessa passar in för att optimera kommunikationen i produktutvecklingsprocessen. Som jag tidigare nämnt så kan produktutvecklingsprocessen se ut på många sätt beroende på företag och typ av produkt/tjänst som ska utvecklas. Jag kommer i det här kapitlet diskutera hur en produktutvecklings grupp kan sättas samman av anställda på ett företag och hur kommunikation kan användas för att främja kreativitet och fånga idéer. 10
Gruppens utformning En anledning att en produktutvecklingsgrupp har svårt att kommunicera kan vara att det finns flera starka viljor i gruppen eller mycket negativ stämning. Tidigare har antalet gruppmedlemmar diskuterats men lika viktigt är vilka som är med i gruppen. Ett effektivt sätt att bygga en väl fungerande produktutvecklingsgrupp är att utgå från Belbins teamroller (Belbin 2007). Enligt Belbin behövs en balanserad uppsättning av olika roller för att en grupp ska fungera effektivt. Rollerna handlar både om kreativt, socialt och administrativt arbete. Jag kommer här bara rikta in mig på dem roller jag anser mest kritiska för kommunikationsflödet. Plant o Är kreativ och duktig på att lösa svåra problem. Har dock svårt att kommunicera sina idéer och tankar med resten av gruppen och har svårt att se dolda hinder och svårigheter. Shaper o Är drivande och tycker om att arbeta under press. Kan dock uppfattas som provocerande och kan såra folks känslor. Co-ordinator o Är mogen och van att arbeta systematiskt. Kan klargöra mål och delegera arbete. Kan dock ses som manipulativ. Monitor evaluator o Är strategisk och analytiskt. Ser på alla möjligheter och utvärderar därefter. Kan verka som en bromskloss för gruppen och saknar egen drivkraft. I en produktutvecklingsgrupp måste man ha rätt sammansättning av människor med dessa karaktärer för att kommunikationen ska kunna fungera optimalt. En Plant som har svårt att förmedla sina tankar kan behöva drivet från en shaper för att komma till en slutsats med sin idé. En shaper som driver gruppen framåt måste i sin tur motverkas av monitor evaluatorn för att arbetet ska fortskrida i en god takt utan att idéer eller risker blir undanskuffade. Det är co-ordinatorns roll att se till att förhållandet mellan dessa tre tidigare nämnda fungerar och att alla av dem får den tid och plats i diskussionen för att alla förslag ska kunna tas tillvara på utan att tempot i produktutvecklingsprocessen blir för lågt. För att göra detta krävs att co-ordinatorns har en god social kompetens och emotionell intelligens så att denne kan sätta sig in i de andras tankesätt och genom det få dem att jobba bättre tillsammans. När en grupp av människor som tror sig ha den rätta sammansättningen blivit tillsatt är det viktigt att skapa en stark vi-känsla för att gruppen ska komma så långt i sin mognad som möjligt innan produktutvecklingsprocessen hunnit komma igång ordentligt och konflikter börjar uppstå p.g.a. det kreativa arbetet. Olika former av Kick-off aktiviteter brukar förekomma på företag där gruppmedlemmarna umgås utanför arbetet för att skapa vi-känsla. Detta är nogot som även jag förespråkar för att bygga upp gruppen. Men detta är bara halva sidan. Gruppen måste fungera både socialt och professionellt. Det är därför viktigt att gruppen har ett tydligt mål med sitt arbete. Målet ska inte 11
bara vara en ny produkt utan också hur produkten och gruppen passar in i företagets framtoning. För att åstadkomma detta måste företaget kommunicera sin vision och mission till gruppen. Vision och är viktigt för gruppen för att veta vad produkten ska tänkas generera för företaget (hur den passar in för att företaget ska komma närmare sin vision). Missionen är det som ger gruppen vägledning hur produkten och dem själva ska bemöta kunden och skapa så mycket värde för denna som möjligt. För att vision och mål ska genomsyra processen måste dessa arbetas in i hela organisationen inte bara produktutvecklingen efter som medlemmarna även har andra sysslor i företaget. Vision och mål bör kommuniceras både skriftligt och muntligt till företagets anställda. Att använda sig av en intern tidskrift eller nyhetsbrev kan vara en god idé för att informera om företagets arbete mot visionen och missionen. Den person som leder produktutvecklingsgruppen bör även ta upp vision och mål vid startern av projektet framförallt då problemställningen görs. Kreativitet och fånga idéer genom god kommunikation Kreativitet är det som mest präglar denna del i produktutvecklingen. Kreativitet för mig är lika mycket en handling som en sinnesstämning. Det handlar mycket för gruppen att komma in i ett flow där idéerna kommer fram utav hur gruppmedlemmarna bollar tankar fram och tillbaka mellan varandra. För att gruppen ska hitta den här sinnestämningen är det viktigt att varje individ är fokuserad och motiverad att lösa uppgiften. Här är det lätt att yttre faktorer kommer in och stör arbetet i form av problem som gruppmedlemmarna bär med sig från det privata livet. Ett enkelt och effektivt sätt att minska detta problem är att göra en incheckning vid varje möte. Med det menar jag att projektledaren eller någon annan ur gruppen startar mötet med att frågar om hur det är med alla i gruppen, vad dem haft för sig sen sist och hur dem känner sig. Detta skapar förståelse om någon inte känner sig helt nöjd med tillvaron och kanske inte interagerar med de andra som vanligt. De andra medlemmarna är då medvetna om detta och behöver inte irritera sig på det och kan istället ha tålamod och det kreativa arbetet kan fortsätta framåt. Detta öppna informationsflöde är oerhört viktigt är viktigt för produktutvecklingsprocessen eftersom att ju mer information gruppmedlemmarna har desto bättre beslut kan dem ta och desto mer effektiv blir kommunikationen då tid inte slösas på att förklara sådant som borde vara uppenbart för alla. Just p.g.a. detta ska all information, både social(inom rimliga gränser för att bevara den personliga integriteten) och arbetsrelaterad vara tillgänglig för alla, både för att undvika konflikter vid diskussion men också för att effektivisera arbetet. Detta hjälper till att skapa en gemensam referensram för hela projektgruppen där alla vet vad målet med deras arbete är dem vet att anställda utanför produktgruppen vet vad det är för projekt de håller på med och kan då enkelt vända sig till dem för input utan att behöva spendera för mycket tid på att informera dem om projektets syfte. 12
För att främja kreativitet förespråkar jag starkt en analog dokumentationshantering. Det är svårt för många personer att samla sig kring en datorskärm vid en brainstormingsession eller planeringsmöte. En produktutvecklingsgrupp kan med fördel använda sig av post-it lappar eller en whiteboard tavla vid brainstorming eller planering för att underlätta så att alla ser och kan delta aktivt i stället för att sitta still och låta en person sitta vid datorn och skriva. Detta hjälper till att skapa en öppen miljö där alla i gruppen kan känna sig fria och trygga att arbeta. Att fånga idéer handlar för mig om att kunna se samma problem från så många synvinklar som möjligt. Det kan därför vara nyttigt att så fort en seriös idé som gruppen tror är värd att bygga vidare på dyker upp få in feedback från utanför gruppen ta in leve De mesta av den kommunikation som förs och beslut som fattas sker utanför officiella möten. Att skapa en arbetsmiljö med många naturliga mötesplatser för folk från olika avdelningar kan då göra att extern feedback kommer in till produktutvecklingsgruppen utan att gruppen behöver gå ut med påk och yxa för att jaga reda på den. Det kan röra sig om att skapa en planlösning där konstruktörer och arbetarna på golvet inte är avgränsade från varandra eller mindre saker som att ha gemensamma fikarum eller spontana mötesplatser runt omkring i fabriken/kontoret/korridorerna genom att placera t.ex. kaffeautomater eller vattenkylare på strategiska ställen. Även detta hjälper till att få in mer infallsvinklar vid produktutvecklingen då steget för en montör eller maskinoperatör att ta kontakt med en konstruktör eller designer blir avsevärt mindre. Leverantörer kan också med fördel involveras i kommunikationsprocessen. Deras expertkunskap om tillverkning kan vara nyttig tidigare än man kan tro. Det är att rekommendera att öppna en kommunikationslänk till en leverantör så fort som några lukrativa idéer vuxit fram. Denna länk kan handla om ett mail med några enkla skisser eller en CAD-modell. Dock så blir informationen tydligare ju fler sinnen vi involverar så om möjlighet bör leverantörer bjudas in till arbetsmöten med produktutvecklingsgruppen där dem kan ta del i arbetet och själv vara med och ha en mer hands-on approach för att tyda informationen som ska kommuniceras tydligare och ge förslag därefter. 13
Avslutning Kommunikation är en grundförutsättning för att generera idéer och främja kreativa lösningar i ett produktutvecklingsprojekt. För att kommunikationen ska fungera måste man se till den information som ska spridas, människorna i gruppen som ska interagera och den miljö dem verkar inom. Genom att använda sig av verktyg så som Belbintestet kan en grupp människor sättas samman som har en förmåga att samverka för att främja kreativitet och idérikedom. Människorna i gruppen är grunden för att skapa ett produktivt utbyte som ska leda till goda idéer. Deras sociala kompetens och personliga egenskaper måste sedan få vara verksamma i en arbetsmiljö som låter dem använda så många sinnen som möjligt för att kommunicera och producera. Ett öppet informationsflöde måste prägla produktutvecklingsprocessen där alla hela tiden har tillgång till den information de behöver. Naturliga mötesplatser kan hjälpa till att skapa detta öppna informationsflöde på ett enkelt och icke-byråkratiskt sätt. En gemensam referensram är viktig för gruppen för att förenkla kommunikationen, undvika onödiga konflikter och se till att alla drar åt samma håll mot ett gemensamt mål. Allt de jag diskuterat ska leda till att kommunikationen i gruppen främjas och gruppmedlemmarna får ett meningsfullt utbyte av varandra och ur det uppstår den sinnestämning som jag definierar som kreativitet. 14
Referenser Litteratur Axelson,B. Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Clarkson, J. Eckert, C. (2005). Design process improvment, a review of current practice. Internet http://www.belbin.com/content/page/731/belbin_team_role_descriptions.pdf Hämtat: 20/4-08 15