Producenten Administratör eller konstnär?

Transkript

1 Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010

2 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent? Under den frågan ligger många tankar om vad en producent är. Ska man vara en person som administrerar andras idéer eller kan man själv vara delaktig i den konstnärliga processen? Jag har en stor kärlek till teatern och tycker det är kul att organisera. Samtidigt så har jag konstnärliga ambitioner som jag vill få utlopp för inom mitt yrke. Frågan om jag vill bli teaterproducent har handlat om att jag inte vet var gränserna för yrket går. Nu under våren 2010 så har jag gjort min långa praktik på Backa Teater och haft fokus på att ta reda på mer om yrket. Här har jag också börjat ställa mig själv många frågor om var producenten befinner sig i teaterns hierarki. Utifrån mina och andras tankar kring vad en producent är så vill jag också definiera vilken sorts producent jag vill vara. Frågeställning Mina huvudfrågor är: Är producenten konstnär eller administratör? Vad har producentyrket för status på arbetsplatsen? Metod Eftersom det inte finns mycket litteratur om producenter valde jag att fokusera på att intervjua dem som vet bäst, producenterna själva. Jag har träffat sex olika människor som alla i någon form arbetar/eller har arbetat som producent/projektledare. Fokus har varit på verksamma inom scenkonst. Jag har försökt att sprida dem jag intervjuat så att både fria grupper och institutioner är representerade. Jag har även intervjuat Anna van der Vliet som arbetar med samtidskonst, för att se om det finns ett annat sätt att se på producentrollen i den branschen. När jag intervjuade PeO Sander som är lärare på Dramatiska institutets scenkonstproducent utbildning, pratade vi också utifrån hans text Vem ska vara högsta chef i en scenkonstorganisation? Den texten använder jag för att dra paralleller till min frågeställning

3 Resultat Vad är en producent? Kärt barn har många namn. I konstvärlden skiljer man på projektledare, producenter och en kurator. Alla har i viss mån producentrelaterade uppgifter. Ordet producent används olika i olika branscher. I filmvärlden så är producenten ofta den som sätter igång ett projekt, men inom scenkonst är det oftast regissören eller koreografen som kommer med idén. Precis som det skiljer sig i olika branscher så skiljer det sig beroende på vilken arbetsplats man är på. Det ser helt olika ut på institutioner och i fria grupper till exempel. På en mindre arbetsplats har man som producent fler olika uppgifter men på en institution är det ofta flera olika personer som delar på uppgifterna. Gemensamt för alla jag pratat med är att de anser att producenten har en roll som spindeln i nätet. Oftast har de även en roll som projektledare och har ansvar för att driva produktioner framåt. Det handlar rent konkret oftast om att hålla i samordnande möten som till exempel produktionsmöten och att ansvara för produktionsplaneringen. På en mindre arbetsplats får också producenten ofta ansvar för marknadsföring och publikarbete. Hur vida man arbetar med att planera verksamheten långsiktigt skiljer sig mycket åt från olika producenter. En del är helt frikopplade från det långsiktiga arbetet och har till exempel en styrelse som sköter allt sånt. En del är med i diskussioner, men är inte ansvariga och en del bestämmer tillsammans med hela gruppen verksamhetens framtid. Ofta har producenten det ekonomiska ansvaret. Man är med och lägger budget och ser till att fördela de pengar som finns. Det finns en motsättning mellan konst och ekonomi som man måste lösa. Det gäller alltså att vara expert på ekonomi i konstnärliga sammanhang, som PeO Sander säger. Som samlande punkt blir det ofta att man har personalansvar. Man håller koll på att avtal följs, hur arbetsmiljön ser ut, att kontrakt skrivs, med mera. Som läsare av det här kanske ni märker att det är svårt att ringa in vad en producent är. Det beror på att alla jag har pratat med har olika definitioner av sitt arbete. Arbetet för de flesta producenter baseras på olika projekt som är svåra att förutse. Det handlar alltså oftast om att vara den som planerar för det oplanerade

4 Ett kreativt arbete? När det gäller kreativitet så nämner de flesta jag har pratat med att man är kreativ som problemlösare. Det handlar om att hitta nya lösningar på återkommande problem eller att hitta lösningar trots brist på resurser. Flera nämner också att det är kreativt att jobba med människor. Alla är olika och det behövs olika lösningar för olika grupper. Huruvida man är konstnärligt kreativt skiljer sig väldigt åt. En del är gärna med på repetitioner och har konstnärliga diskussioner med ensemblen. Andra tycker bara till om processen på inbjudan av till exempel regissören. Vissa anser sig inte alls ha den kompetensen och går bara på repetitioner då och då för att veta vad det hela handlar om. När det gäller att vara kreativ i den långsiktiga planeringen och till exempel bestämma repertoar, så beror det mycket på vad för verksamhet man driver. I en liten grupp verkar det vara mer vanligt att man diskuterar tillsammans, men på en större institution så är det den konstnärlige ledaren som har idéerna. Då handlar producentens jobb om att lösa det praktiska och ekonomiska. Vems intressen arbetar man för? Jag har frågat alla jag träffat vems intresse de sätter först i sitt yrke. Sitt eget konstnärskap, regissörens, publikens eller konstverkets? De flesta pratar om att sätta konstverket i mitten. Att allt utgår från det och att alla i en produktion ska jobba utifrån det. Många pratar också om vikten av att ha ett publikperspektiv, fast de sorterar oftast in det efter konstverket. En del hävdar att i konstverket så ingår publiken och att det blir ointressant om det inte kommunicerar med sin publik. Väldigt få sätter regissörens intressen främst. Nästan ingen sätter sitt eget konstnärskap främst och i så fall så handlar det om gruppens gemensamma konstnärskap. Hierarkier och status Inom scenkonsten som på alla andra arbetsplatser finns det hierarkier. När man frågar producenter om hur hierarkin ser ut så får man oftast reda på den officiella. Vem som är chef över vem, alltså hur arbetsplatsen är organiserad. Det mer informella kommer fram efter ett tag. Fast då handlar det mer om

5 status. En del pratar om att man tillsammans med regissören är projektledare under en produktion. Andra pratar om att de som arbetar närmast konsten alltid har högst status. Den konstnärliga personalen kommer först, följt av den tekniska som ställer krav på de andra avdelningarna och sist den administrativa personalen. Den avdelningen domineras oftast av kvinnor och har ofta mindre att säga till om. Det får mig att tänka att statusen mellan olika yrken på teatern tyvärr kan bero på kön. Diskussion och slutsatser Institutioner och fria grupper Något jag har slagits av när jag träffat producenter är att de är väldigt olika och ser väldigt olika på sitt yrke. Visst finns det hierarkier och traditioner, men de skiljer sig mycket åt på olika arbetsplatser. Det finns fördelar med att jobba i större institutioner där din arbetsbörda oftast delas på fler. Å andra sidan finns det fördelar med en fri grupp där du är närmare besluten och kanske kan påverka helheten mer. Jag tror att en viktig lärdom om man arbetar som producent i en mindre organisation är att vara medveten om att man har många olika hattar. I ena stunden arbetar du med publikfrågor och i nästa ska du vara ledaren som håller ihop gruppen internt. Jag tror att det blir lätt att man bara skrapar på ytan om man inte är noga med att byta hatt tydligt. Det innebär att man måste vara tydlig med när man byter arbetsuppgift och att man ser till att göra en sak i taget. Bred kompetens Jag tycker det är tråkigt när man inte tar del av hela processen. Om man nu sätter konstverket i centrum måste också alla som arbetar för den ha konstnärlig kompetens. Om man inte är insatt i den konstnärliga processen då administrerar man bara någon annans idéer. Det tror jag inte är hållbart i längden, för tillslut tappar man orken om man inte själv tror på idén. Det jag sett och hört får mig att tänka att scenkonsten skulle må bra av fler som hade bred kompetens. Att känna till och vara insatt i andras arbetsuppgifter på till exempel en teater skapar gemenskap och förståelse. Det kan också på sikt bygga bort gamla hierarkier och jämna ut statusen mellan olika yrkesgrupper. Jag tror att det bästa sättet att göra detta på är att avsätta tid för att utbilda

6 varandra på arbetsplatsen. Kanske kan man till och med byta arbetsuppgifter för en dag. Förhoppningsvis leder det till att man lättare kan se helheten och sen kan man tillsammans jobba mot samma konstnärliga mål. Administratör eller konstnär? I sin skrift Vem ska vara högsta chef i en scenkonstorganisation? pratar PeO Sander om att han utgick från att chefen måste vara antigen administratör eller konstnär. Precis det utgick jag ifrån också när jag började mitt arbete om vad en producent är. Att producenten på något vis måste välja sida. Under mitt arbete så har jag träffat många producenter och fått upp ögonen för att det finns väldigt många olika slags producenter. Kanske måste man inte välja. Kanske kan man variera från gång till gång eller kanske vara både konstnär och administratör inom sitt yrke. Producentens status En annan viktig frågeställning för mig var vad för status producenten har på arbetsplatsen. Även här skiljer det sig stort mellan olika producenter. Om man vill vara en producent som tar ett helhetsansvar och driver arbetsplatsen framåt tror jag att det är viktigt att skaffa sig bred kompetens. Du måste inte kunna allt, men att inte vara främmande för varken konst eller ekonomi tror jag är bra. Det innebär att du kan se helheten på arbetsplatsen och lättare hålla ihop gruppen. Då höjer du också din status som producent. Det är en producent som är i mitten på arbetsplatsen jag vill vara

7 Källor Intervjuer Anna Van der Vliet projektledare Göteborgs internationella konstbiennal, 21/4-10. Frida Mellbin producent på Teater Trixter och Aktör & vänner, 29/4-10. Maria Hägglund frilansande producent, bl.a. arbetat på Uppsala stadsteater, 26/4-10. PeO Sander lärare scenkonstproducenter Dramatiska institutet, 23/4-10. Sassa Wickman producent Masthuggsteatern, 30/4-10. Susanna Dahlberg producent på Backa Teater, 22/4-10. Litteratur PeO Sander, Vem ska vara högsta chef i en scenkonstorganisation Dramatiska institutet