Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Relevanta dokument
Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

" e n och Newtons 2:a lag

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Inre krafters resultanter

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mer Friktion jämviktsvillkor

Lösningar till problemtentamen

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Tid läge och accelera.on

Till Kursen MEKANIK MSGB21

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

m 1 + m 2 v 2 m 1 m 2 v 1 Mekanik mk, SG1102, Problemtentamen , kl KTH Mekanik

Mekanik FK2002m. Repetition

Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Arbete och effekt vid rotation

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Mekanik Föreläsning 8

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Lösningar till problemtentamen

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

NFYA02: Svar och lösningar till tentamen Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Biomekanik, 5 poäng Moment

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Lösningar till övningar Arbete och Energi

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Basala kunskapsmål i Mekanik

En sammanfattning av. En första kurs i mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Repetition Mekanik, grundkurs

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

Mekanik III Tentamen den 19 december 2008 Skrivtid 5 tim De som klarat dugga räknar ej uppgift m/2

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Transkript:

010-06-07 Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1 Problemtentamen En homogen mast med massan M och längden 10a hålls stående i vertikalt läge med hjälp av de två lätta vajrarna längs AB respektive AC I fotändan O sitter masten fast i en glatt kulled Bestäm storleken av vajerkrafterna på masten om den i D belastas av kraften P (motriktad y-axelns riktning) enligt figurens koordinatsystem 3 4 En framtidsbil med massan m befinner sig i en kurva i ett horisontalplan (z=0) Bilens kinematikmätare visar hastigheten v = ( 4,3,0) och accelerationen a = (",1,0 )a 0 i det fixa koordinatsystemet i figuren Bestäm bilens fartändring per tid, samt bilbanans krökningsradie i detta ögonblick Symbolerna och a 0 är givna enheter för hastighet och acceleration Två satellitbanor tangerar varandra i läget A (se figuren) Man önskar manövrera en satellit med massan m som befinner sig i den elliptiska banan så att satelliten med minsta möjliga energiändring kan frigöra sig från jorden (i en parabolisk bana) Manövern beräknas ta mycket kort tid i läget A Bestäm den hastighetsökning som krävs i manövern? Tyngdaccelerationen g och jordradien R är kända En vagn med massa M befinner sig i vila inklämd i jämviktsläget mellan två fjädrar, se figurens information Plötsligt ges vagnen farten åt höger så att den påbörjar en svängningsrörelse Bestäm svängningens amplitud och period

SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 Teoritentamen 5 a) Vilka är mekanikens tre grundstorheter? b) Betrakta en kraft som angriper i punkten r A Bevisa att kraftmomentet av kraften med avseende på en punkt r P inte ändras, om kraften förflyttas från r A längs sin verkningslinje till den nya angreppspunkten r B c) Formulera ewtons 3 lagar för partiklar 6 a) Gör en dimensionsanalys av två storheter: Kraftmomentet och Arbetet b) Figuren visar en cylinder och en planka i en jämviktssituation Gör en analys av kraftverkan på plankan! c) Definiera ett kraftsystems totala kraftmoment och visa att för två godtyckliga momentpunkter A och B gäller den så kallade "sambandsformeln för kraftmoment" 7 a) Härled momentlagen b) Härled lagen om kraftens effekt c) Formulera Keplers lagar 8 a) Antag att ett mekaniskt system satisfierar svängningsekvationen: x + k x M + 4k x = a, där k, M, a och b är konstanter Avgör dämpningstypen M (odämpat, kritiskt, starkt, svagt) för systemet, samt ange jämviktsläget! (p) b) ämn två saker som kännetecknar en resonans? /KET

Problemlösningar SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 1 Bestäm beloppen av vajerkrafterna vid jämvikt Lösning: Beskriv viktiga punkter och krafter som vektorer: r A = ( 0,0,10)a, r B = ( 4,4,)a, r C = ("5,0,0)a, samt krafterna F 1 = ( 0,"1,0 )P, S 1 = S 1 e AB, S = S e AC, med riktningsvektorer e AB = ( 1,1," ), e 6 AC = " ( 1,0, ) 5 Ledkraften R 0 behöver inte användas i denna lösning Momentjämvikt för masten m a p origo kräver: r A " S 1 + r A " S + 1 r " F = 0 A 1 dvs 0 0 10 1 1 " as 1 6 + 0 0 10 "1 0 " as 5 + 0 0 5 0 "1 0 ap = 0, dvs ("10,10,0) as 1 6 + ( 0,"10,0) as 5 + ( 5,0,0 )ap = ( 0,0,0) Första komponentekvationen ger 5aP =10 as 1 6 " S = P 3 1 Den andra komponentekvationen ger 10 as 5 =10 as 1 6 " S = P 5 Bestäm bilens fartändringstakt, samt bilbanans krökningsradie om hastighet och acceleration är känd i ett visst ögonblick! Lösning: Med naturliga komponenter har vektorerna uppdelningen a = v e t + v " e n samt v = ve t Här ingår fartändring per tid samt krökningsradie i accelerationsuttrycket Skalärprodukten a v = v v (1) samt kryssproduktens belopp a " v = v 3 () kan nu användas för att bestämma v och " De givna vektorerna v = 4,3,0 är sådana att v = 16 + 9 = 5 (3), # ( ) och accelerationen a = (",1,0 )a 0

a v = "8a 0 + 3a 0 = "5a 0 (4) och a " v = SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 # 1 0 4 3 0 a 0 = ( 00,#10)a 0 =10a 0 (5) Ekvationerna (1), (3) och (4) ger v = "a 0 Ekvationerna (), (3) och (5) ger 10a 0 = 53 3 " " " = 5v 0 a 0 ------------------------------- 3 Lösning: Vi bestämmer hastighetsändring (bibehållen riktning) för banbytet Ellipsbanans storaxel bestämmer totala mekaniska energin i den banan Satelliten har då energin E e = " mgr 5R, som förenklas till E e = " mgr Farten i läget A fås ur 5 kinetiska energin där Vi får ur mekaniska energin 1 mv e = " mgr + mgr = 3mgR, eftersom 5 10 potentiella energin i A är V A = " mgr Alltså har vi från början hastigheten v e = 3gR 5 Den minsta energi som behövs för att frigöra satelliten är E p = 0 och den (paraboliska) banan leder ut mot oändligheten Den energin innebär att kinetiska energin i A är kompenserar för potentiella energin så att summan blir noll, dvs 1 mv p = mgr " v p = gr $ Hastighetsökningen (tangentiellt) blir "v = v p #v e = gr 1# 3 ' %& 5 () (svar) 4 Inför origo jämviktsläget, totalkraften är noll x=0 Bara fjäderkrafter F k = "3kx " kx i rörelseriktningen ewtons :a lag: M x = "4kx

Svängningsekvationen: x + 4k M x = 0 aturliga vinkelfrekvensen för svängningen: " n = k M Svängningsperioden: " n = # M k SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 Amplituden beror av detaljer i rörelsen, som i sin tur bestäms av begynnelsevillkor: I detta fall vet vi att läget börjar i jämviktsläget med farten åt höger Energiprincipen (ingen dämpning) säger i detta fall att energin i jämviktsläget är lika stor som energin i vändlägena ( x = ±A) som definierar amplituden, dvs M v 0 + 0 = 0+ 1 ( 4k)A " A = M k /KET

Teoridelen SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 5 a) Längd (läge), massa, tid b) Definitionen av kraftmoment ger M P = r A " r P Skillnaden blir M P " M P # = r A ( ) # F respektive M P " = ( r B # r P ) $ F ( ) $ F Om r A och r B ligger på samma verkningslinje som kraften så är vektorn r A parallell med kraften F Kryssprodukten för två parallella vektorer blir nollvektorn Alltså M P = M P " c) 1: En partikel förblir i rörelse med konstant hastighet om ingen kraft verkar på den : För en partikel gäller att ma = F, där partikelns massa är m, dess acceleration a och kraften som verkar är F 3: Krafter uppstår i par så att kraftsumman är noll 6 a) dim(m 0 )=dim(r " F )= L = L ML T " =M L T " dim(u 0"1 )=dim( T )=dim( mv b) ) =ML T " Samma! c) Definitionen av totalt kraftmoment med avseende på en godtycklig momentpunkt A: M A = $ r j " r A, för krafter F j angripande i r j [ ] # F j Likaså för en annan momentpunkt B: M B = $ Skillnaden blir i detta fall: M B " M A = $ r j " r j " r A = $ r A = r A $ [ ] # F j [ ( )] # F j [ ] # F j [ r j ] # F j Detta uttryck kan lätt förenklas om vi inför totala kraften F = " F j Vi får sambandet: M B = M A + [ r A ] # F

SG1130 Mekanik, baskurs P1 010-06-07 7 a) Definitioner: Rörelsemängd p = mv, där v är hastigheten, rörelsemängdsmoment H O = r " p Tids derivering ger H O = d( r " p ) = v " p + r " p dt = r " p, ty v och p är parallella ewtons :a lag: p = F medför att r " p = r " F Sammantaget fås momentlagen: H O = M O, där vi inför kraftmomentet enligt definitionen M O = r " F b) Härledning: ewton : m v = F Båda leden multipliceras scalärt med hastigheten v Man får då: m v v = F v Enligt definition är HL kraftens effekt P VL är tidsderivatan av kinetiska energin, ty d mv def regel " % } $ ' = d mv v dt # & dt ( ) = } m ( v v + v v regel } ) = m ( v v ) = m v v def } Dvs T mv = P, där T = c) K1) Varje planet rör sig i en plan ellipsbana med solen i ena fokus K) Ortsvektorn från solen till en planet sveper över lika stora ytor under varje tidsintervall av samma längd K3) Varje planets omloppstid T (period) runt solen beror av ellipsens (halva) storaxel a så att T = ka 3, där k är samma för alla planeter 8 a) Om man jämför med x + "# n x +# n x = a, så ser man att dämpningsförhållandet är " = 1, dvs ett svagt dämpat system Jämviktsläget är x = am 4k (p) b) Vid resonans kan (respons)amplituden bli mycket stor och fasen i svängningen riskerar att plötsligt kastas om till motfas relativt den yttre fasen (och vise versa)