Sikst ige GÖSEN Öri gstig e ÖRINGEN MÖCKELN FORELLEN Björ SÅNNABÖKE kstig e ge Möckel Lyck oväg e Väx jövä Rödigstige ra Söd la Gam väge RÖDINGEN SÅNNABÖKE Fisk evä ge STÖREN NÄSET ige IDEN Idst Stra dv D56 TÄT SKOG! SKOG MÖCKELN 74 D102 Simpstig e HANSE MALEN F47 SIMPAN SPIGGEN Malstig SILLEN D98 MÖCKELN e Löjs tige TÄT ET MYCK äge! G! SKO TÄT KET MYC LÖJAN GÄRSEN SÅNNABÖKE RUDAN Heitze s väg ige stav äge KLINTEN Kar pst Sie SÅNNABÖKE KARPEN STRANDEN BÖKHULT D145 LAKEN MÖCKELN D66 Lak esti ge Badv SIESTA 111 pigv äge äge Cam BÖKHULT ÅSEN 112 BERGET G! SKO ma TÄT KET rvä ge Som MYC Båthamsväge D10 KULLEN SJÖGÅRD 111 Sjög årds väge 111 KRÖNET 94 ALLÉN Hagaga ta HÖJDEN LIDEN Viterväge 111 Allégata BÖKHULT Stradvä ge G! SKO TÄT KET MYC HÖJDEN SJÖGÅRD Bök hult svä Elmeväge ge BJÖRNBÄRET VÄRNET bärs Körs BANVAKTEN väge e Äppelväg PÄRONET KÖRSBÄRET PLOMMONET Plommoväg VINBÄRET BÖKHULT BÖKHULT MIO D130 ATLAS väge oa BLÅBÄRET Hall ov äge Greg DUNGEN 46 GOTTHARD 36 Imätt grud D142 FILIPPA HALLONET EKLUNDEN 106 Ludgata BORRET HAMMAREN GLÄNTAN MAJTORP äge Paradisväge MAJTORP Viterv ge rsvä sbä Kru POMONA D79 ards Gotth Pom KLYVAREN HÖGA RUVAN väge ASTRAKANEN äge ÄSKYA STÄDET BETET ASTRAKANEN HALLONET lov Hal BÄCKEN 1 Växjöv äge VINBÄRET SMULTRONET D35 ata ge MEJSELN 59 Ägsgata Kvistgata vä aka Astr ultro 86 BORGEN Borggata Gemösväge ge Sm D46 BORGEN gata gvä e Ri aväg Arom ra D50 111 AROMA Imätt grud Nor D 49 STENHUGGAREN Glasarbetarvä ge HALLONET BÖKHULT D68 e tväg Hös e Vibärsväge Päroväge Imätt grud Elmeväg e LINGONET Ekväge ÅKERÖ Västra EKDUNGEN 36 Östra SOLBACKEN Västra Björkgata Kast Hultgata tige pels Pop äge OXELN RÖNNEN Rögata MAJTORP Hidvä ÄLGEN 104 ÄLGEN dsgata Norregår D106 e HORN Brogata HOPPAREN Eriksgata Idrottsgata Hatverksga ta BILEN ta ata Bäckg Violgata Suerbogata 105 113 BLODROTEN Liégata Esplaade Pris gata Östergata Södra Södra Östergata Östergata Vaktgata ultsvä ge PLUTO 126 LUNA iers 65 väg POLLUX TOR egata rgata Öste D42 sh=+146.5 CASTOR 38 Frod Stallgata SNICKAREN Gölsh Elm egat a Ligoväge NATTVAKTEN SNÖDROPPEN MERCURIUS Östra Sölv väge SMÖRBLOMMAN GULLPUDRAN ALCOR BALDER hults e Ljugväg 2 CAPELLA ltsväge Nep tuu sga ORION ta ODEN WALLIN NATTVAKTEN väg a Göls GULLVIVAN Klöxhu ltsväge TULPANEN iers Östr D75 Gölshu TIMOTEJEN GULLREGNET Västra D60 Södergata Skå eväg e Västra Rigväge GULLRISET MINERVA 5 Fred sgata Blåbä rsväg e Bäckgata VENUS Elm TELLUS Södergata TULPANEN SIRIUS URANUS ge vä Gra 67 TISTELN ta 101 FLÄDERN ORMAKULLA NEPTUNUS MIRA DIANA GYLLENROSEN 8 SATURNUS sga TIMOTEJEN Fjällgata rde TULPANEN 2 MARS Gä D 64 NYPONROSEN FJÄLLBRUDEN FÅGELBÄRET FINGERÖRTEN 99 D60 FILAREN Tallgata 20 JUNO Pilgata NEJLIKAN INGRID ASTRID Stallgata Blåbärsväge SVETSAREN PILÖRTEN FLENÖRTEN FJÄLLROSEN D42 LINNÉAN DVÄRGSYRAN Örtväg e MARGARETA 115 70 KATTFOTEN D8 JUPITER DUVKULLAN DVÄRGKLOCKAN VIKTORIA VEGA DALIAN Örtväge a INGEBORG Kugsgata Suerbogata Göigegata 14 Sappha eväge SOFIA Josgata Radhusväge KLÖXHULT PALLANDER D60 Dalgata DAGGKÅPAN Klöxhults väge DUNÖRTEN 109 ANDRÉ NORDENSKIÖLD 4 KLÖXHULT Gärdesgata POLARIS D15 Trädgårdsgat Dalgata Floraga ta D69 D141 107 SUNNERBO PIONEN Björs tige Klöxh ultsvä ge FINNVEDEN Västra Stallgata VIRDEN e gata Fi FINNVEDEN DUVKULLAN OSKAR ANDRÉ NORDENSKIÖLD Mosstig 53 JULROSEN eväge PÅSKLILJAN 42 SÖDERÄNG VILHELM Sjögata IVARSHÖJD PENSÉN Sappha Storgata LEJONET TRANSFORMATORN KLÖXHULT PINGSTLILJAN BRUDBRÖDET UGGLAN VEGA 1 Vallgata LOKMÄSTAREN SUNNERBO BLÅKLOCKAN BOLMÖRTEN äge Blomsterv rgata Öste DETALJPLANER RIGEL sh=+146.58 Wa Fågelväge ORMAKULLA Drivåg ata Örstige SPARVHÖKEN DUVHÖKEN JAKTFALKEN PÄRLUGGLAN Ugglestige Hökstige Falkstige KUNGSÖRNEN TORNFALKEN KATTUGGLAN HAVSÖRNEN 84 SIV llig NANNA ata Walli gata LASTAREN Datum för laga kraftbevis LOKE D13 ORMAKULLA HYVLAREN Walli gata FRIGG SIGYN HEIMDAL ÅKAREN Drivå ORMAKULLA Idustrigata SLÄGGAN 44 47 DOMHERREN 62 ORMAKULLA HYVLAREN 44 D80 SLÄGGAN 108 91 BLÅMESEN 44 19 Blåmesstige Rödhakestige D40 ÅKAREN D1 SNÖSPARVEN Sparvgata Bofikstige PILFINKEN Domherrestige Rödhakestige Blåmesstige BLÅHAKEN gata 14 BOFINKEN SVARTMESEN RÖDHAKEN SVARVAREN Tekikgata MONTÖREN 92 SLÄGGAN ORMAKULLA DUVAN Duvstige Spå ga ta Ejderstige EJDERN HYVLAREN 92 44 54 108 Trastige Storkstige Svastige SADELSTORKEN 79 SKRUVEN 80 TOFSLÄRKAN D78 ata Stålg SPETTET 3 D9 44 MONTÖREN CEMENTGJUTAREN SPETTET Gamla Slätthultsväge SVARVAREN 54 CEMENTGJUTAREN 44 D144 Södra Rigväge SMEDEN 54 87 D93 D129 SPADEN SPADEN 120 Södra Rigväge SÅGEN 120 SÅGEN e 64 BULTEN ultsväg ORMAKULLA Slätth LAGRET Gamla Ormak ullaväg e Södra Rigväge 81 GA:1 GA:1 D67 HACKAN MUTTERN D4 Termialgata S-SLÄTTHULT D86 87 e TRÄDLÄRKAN Lärkgata KRONTRANAN Värmeväg Storkstige Trastige Svastige ORMAKULLA JUNGFRUTRANAN KNÖLSVANEN SÅNGSVANEN Skåeväge D1 05 SKEDSTORKEN D150 Lärligsväge 89 LÄRLINGEN D76 S-SLÄTTHULT LÄRLINGEN S-SLÄTTHULT D116 D62 ORMAKULLA RENINGSVERKET ORMAKULLA ata Reigsverksg KONGSTORP S-SLÄTTHULT algata S-SLÄTTHULT Termi S-SLÄTTHULT KONGSTORP Cotaierväge D120 S-SLÄTTHULT KONGSTORP S-SLÄTTHULT ALMÅS S-SLÄTTHULT ALMÅS S-SLÄTTHULT S-SLÄTTHULT KONGSTORP ALMÅS 24 (97) HAGALUND Oxtorget NANSEN GÄRDET BLÅKLINTEN Vallgata SOLROSEN Furug ata BRUNÖRTEN HAGAHEM 78 12 UVEN Kugsgata 33 BLÅKLINTEN Furugata BLÅELDEN 39 VATTENTORNET 110 Kutsgata ata Rosestige a Östra Esplaade Storgata Västra Västra Rigväge Vallgat D14 Storgata Stallgata 105 22 57 VRÅKEN HÖKEN Fabriksgata ta Sjög Vallgata NATTVIOLEN PRÄSTKRAGEN ASTERN sh=+146.79 D14 30 FALKEN KRONAN Ikeaga KONVALJEN KLÖXHULT ADONISEN GLADAN HAGANÄS DALEN MÖRNER ROSEN Rosegata HÄSTHOVEN a Furugat Kutsgata Västergata LILJAN Rosegata VALLMON ÖRNEN 32 100 D D2 27 19 96 D 152 114 D33 LANSEN SKÖLDEN Rosegata ALPROSEN ÄSKYA ABRAHAM Mattis ga:2 Halladsväge D115 gata Stortorget D72 D29 Liljegata AMARYLLISEN ANEMONEN Eriksgata Statiospla 1 BLÅSIPPAN VIOLEN Imätt grud GRIPEN Parkgata Södra serv D7 122 D 12 45 ABRAHAM ISAK JAKOB Norr a Park gata 110 KOMMUNHUSET MATTIS Mattis ga:1 Krogata Liljegata RINGBLOMMAN STINSEN VÄRMEN Norra Krogata NIKLAS AXEL Södra Torggata 33 HAGANÄS 28 D117 27 AXEL 35 Södra 121 äge Krokusv TREKLÖVERN 105 Liljegata 33 121 D71 Källargata MARKUS LUKAS RUBEN D 126 VÄRDSHUSET Ikeagata KLÖXHULT D112 BACKSIPPAN 33 68 MASKROSEN FLORAN 12 Oxtorgsgata MASKROSEN Tulpaväge KLÖXHULT LUKTÄRTEN MALVAN DAVID Norra Torggata Tulp avä ge VITSIPPAN äge Ikeagata valjv MURGRÖNAN AKLEJAN ERIK gräd KÄRNAN IKEA 33 Ko ÄSKYA ELDAREN LINNÉ Örtegres a gat Ikea Västergata Primulaväge MASKROSEN Källargata Prisga KLÖXHULT TRIANGELN Västerga ta D71 ÄSKYA D96 SKOMAKAREN Dalgata e D151 D132 S KYRKA 58 37 Freja pla OLIVIA äge Imätt grud D138 HYACINTEN 83 PRÄSTGÅRDEN Ma skr osv MASKROSEN HYACINTEN HIBISKUSEN 1 43 56 STORMEN PLÅTSLAGAREN D103 GUNNAR GRÖPE Kyrkogata SÖDERGÅRD D118 ELDAREN Tors pla BAGAREN SOTAREN Köpmagata e väg ros LUPINEN MAJTORP 9 Norra Esplaade KLÖXHULT MASKROSEN Sol äge Hyacitv Mistelväge 85 Mas kros väg Lupiväge 33 LÖVKOJAN MISTELN dsväge Bäckgata KLÖXHULT 128 ÄSKYA D122 väge gata Ode 119 D13975 D44 D149 40 D109 52 D127 D 3193 66 87 ata Hatverksgata Almgårdsväge 22 Gam Halla KROKUSEN DACKE Häradsg MUNTHE Köpmagata 77 LOTUSEN BOKHULTET Drottiggata la Kyrkogata PUMPEN LEJONGAPET MALÖRTEN D53 Vatteverksgata 50 98 PRÄSTGÅRDEN Norra klöxhultsväge 117 GYMNASTEN MELLANGÅRD äge aryv Del 104 D108 Delaryväge MAJTORP REPARATÖREN Kvargata ka BACKEN Älgstige 103 JÄRVEN Svaabodaväge 98 Das STENEN gata Öster D77 rväge Bäve UTTERN 85 MAJTORP gata VITA KORSET Gotthards 1 GYMNASTEN KLÖXHULT HORN 123 SJÖGREN HÅKAN Ljugbyväge 103 D82 MAJTORP Broga Systergata ÄLGEN ta D106 124 KVARNEN ge BÄVERN D148 PLÅTSLAGAREN SKRÄDDAREN GOTTHARD ÄLGEN gsti Var D97 D16 37 KORPRALEN EKHAGEN Krogata KAPELLET MAJTORP D121 MOTORN Lidgata D125 stig Järv D136 D104 D128 77/57 Torsgata KRONHJORTEN serv Lögata Skolgata ge D5 DOVHJORTEN NORREGÅRD gata rdals Silve e väg Re HANDLAREN Baldersgata D85 ÄLGEN ge 51 Norr a Kro rtvä 71 gata Hjo LÄROVERKET 7 13 Gotthards D9 DOVHJORTEN D110 GOTTHARD 104 Majtorpsgata LINDEN ata FOLKPARKEN ata ALMEN LINDHAGEN MAJTORP 60 ÄLGEN Björkg LÄROVERKET Skolg POPPELN GASELLEN MAGISTERN REKTORN Östra 13 ALEN DOVHJORTEN HINDEN SOLBACKEN Västra Björkgata BJÖRKEN BOKEN Majgata ursv RENEN Ljugbyväge e e llväg Gase 125 Rådj RÅDJURET ta Dalboga 77 lstig Oxe OXEN ANTILOPEN Backgata 82 17 ASPEN BOKHAGEN Torgata ge gsti Häg ajev äge EKEN HÄGGEN LÖNNEN Torgata HASSELN BÖKHULT PILEN Baldersgata ge rsvä sbä Kru 72 127 Sälgstige LOBO STENBOCKEN MAJTORP Backgata D2 D4 D5 D7 D8 D9 D10 D11 D12 D13 D14 D15 D16 D27 D29 D32 D33 D35 D40 D41 D42 D44 D45 D46 D47 D49 D50 D53 D56 D57 D58 D59 D60 D62 D63 D64 D66 D67 D68 D69 D71 D72 D74 D75 D76 D77 D78 D79 D80 D82 D85 D86 D87 D91 D92 D93 D96 D96 D97 D98 D100 D102 D103 D104 D105 D106 D107 D108 D109 D110 D112 D113 D114 D115 D116 D117 D118 D119 D120 D121 D122 D125 D126 D127 D128 D129 88-04-29 89-01-19 89-04-25 89-12-28 90-02-28 90-03-27 90-04-24 90-05-18 90-05-18 90-07-25 90-07-25 90-11-14 90-11-26 91-07-24 91-11-11 92-06-10 92-10-27 93-04-26 94-06-28 94-06-28 94-06-28 94-09-15 94-08-03 94-09-29 94-11-29 95-02-16 95-04-20 95-06-29 95-10-24 96-02-27 96-03-28 96-04-24 96-04-24 96-06-11 96-08-16 96-12-12 96-12-27 97-01-09 97-01-09 97-03-06 97-10-29 97-12-16 98-03-13 98-04-13 98-09-15 98-11-04 98-12-15 99-03-16 99-04-13 99-09-15 99-11-10 99-12-15 00-04-13 00-09-20 00-11-22 00-12-14 00-11-22 01-01-25 01-03-30 01-11-23 02-01-09 02-01-18 02-05-16 02-06-26 02-09-18 02-10-31 02-10-31 02-12-31 03-03-21 03-07-17 03-07-24 03-07-21 03-09-16 03-10-03 04-03-04 04-03-04 04-07-22 04-07-28 04-09-09 05-01-12 05-03-04 05-08-27 05-10-22 05-10-22 05-11-17 05-12-16 KV DALEN KV MUTTERN KV KRONHJORTEN KV STINSEN KV JUPITER 2 KV DOVHJORTEN-RÅDJURET DEL AV STG 842 - VATTENVERKET DEL AV LANSEN utgått KV MATTIS 18 STG 526 OMR ÖSTER KV VRÅKEN SUNNERBO 1 OMR ÖSTER KV FOLKPARKEN KV KRONAN KV BLÅSIPPAN STG 482 OCH STG 484utgått KV OSKAR KV BORGEN GC-TUNNEL DRIVÅGATAN-SKÅNEVÄGEN VIADUKT ÖVER STAMB NORR INDOMR MÖCKEL KV DIANA VÄGTUNNEL KÖPMANGATAN GC-VÄG VID INDOMR I MÖCKELN VÄGTUNNEL ELMEVÄGEN-ÅSGATAN GC-TUNNEL SÖDER LOKSTALLARNAutgått VÄRNET 2 SÖDER VÄRNET 2 STG 327 M FL "BOKEHILL" 29:1 NÄSET SÅNNABÖKE 1:316 SOLVIKSVÄGEN BLÅSIPPAN 4 utgått SÅNNABÖKE 1:171 BANGÅRDSOMRÅDET-SÖDERGATAN KV RENINGSVERKET YTTRE NÄSET FILAREN 2 GC-TUNNEL SÖDER SIESTAVÄGEN KV HACKAN KV BANVAKTEN PIONEN 2 IKEAOMRÅDET-KYRKOGATAN LANSEN-SKÖLDEN DEL AV SÅNNABÖKE 1:18 TULPANEN 5 KV LAGRET CL-SYD KV UTTERN KV SPADEN KV DUNGEN KV SLÄGGAN VITA KORSET M FL DEL AV KV ÄLGEN DEL AV KV SÅGEN KV KÄRNAN DEL AV KV LANSEN 1 utgått DEL AV KV MASKROSEN SÖDER KV SPETTET SÖDRA DELEN KV ÄLGEN utgått ÖSTER KV PLÅTSLAGAREN NORREGÅRDS KYRKOGÅRD INRE NÄSET - STRANDVÄGEN SÅNNABÖKE 1:117 BÖKHULTS CAMPING KV BILEN FOLKPARKEN 4 M FL BÄCKGATAN, SÖDRA DELEN KV KVARNEN M FL NORRA MÖCKELN (VÄRDSHUSET)-GYMNASTEN OLIVIA 3 DOVHJORTEN 2 BLÅSIPPAN 4 NORRA GAMLA VÄGEN NORRA MÖCKELN - ETAPP 2 LANSEN - SKÖLDEN GAMLA SLÄTTHULTSVÄGEN VÄRMEN 1 PLÅTSLAGAREN 7 - BT-jär HYVLAREN - VÄSTRA DELEN TERMINALOMRÅDET HANDLAREN - BENSINFÖRSÄLJNING PLÅTSLAGAREN - FJÄRRVÄRMEVERKET KV ÄLGEN ERIK 8 DAVID 1 M FL FOLKPARKEN 4 ICA-MAXI KV SPADEN Figur 3.3: Gällade stads- och detaljplaer iom utredigsområdet. Ritad av csf 2010-03-10 Kostr av
3.2 Miljöförutsättigar 3.2.1 Stadsbild Älmhult cetrum präglas av e rutätsmöstrad gatustruktur, som utgår ifrå statioes trappa, och har tydliga gaturum. De raka gatora ger ofta låga siktlijer och trädrader förstärker gaturummet. Järväge löper väster om rutätsstade och bildar e gräs mot de yare bebyggelse väster om järväge. Järväge är äve ett karaktärsskapade elemet som upprielse till stade och måga av de äldre byggadera har e akytig till järväge. Mitt framför statioe fis e formell park/torg som sträcker sig fram till kommuhuset öster om statioe (se figur 3.4). Parallellt med järväge, öster om statioe, går Södra/Norra Esplaade som är geomfartslede i Älmhult. Det gamla gästgiveriet. ärhete till sjö Möcke Älmhult valdes till statio des. Vid gästgiveriet uts bräsle och vatte fylld 3.2.2 Kulturmiljö Älmhult är ett statiossamhälle som i sambad med järväges tillkomst på 1860-talet blev föremål för e hårt styrd plaläggig. Ett flertal av de första huse byggdes av lokförare och adra järvägsaställda, varpå järvägsstatioe därmed kom att bli de cetrala pukte i samhället. Det ursprugliga statioshuset uppfördes år 1862, me bra er och kom åter att uppföras i tegel år 1879. Dea del är umera kära i dages statioshus, som byggdes till år 1921. Älmhult är läets första plamässigt uppbyggda statiossamhälle, därför bedöms det vara ageläget att karaktäre frå uppbyggadsperiode upprätthålls. I figur 3.5 visas kulturvärde iom utredigsområdet. Riksitresset avser järvägsstatioe samt delar av cetrala Älmhult och ases värdefullt på grud av att det speglar det sea 1800-talets stadsbyggadsideal. Området ka beskrivas som stadsmässig, regelbude rutätspla frå 1860-talet med moumetalt cetrumstråk framför järvägsstatioe, trädplaterade gator, tomtstruktur och byggader. I Slätthult är Järvägsstatioe var cetralpukte i det uga Älmhult. Figur Stortorget 3.4 alades Järvägstatioe för att ge de akommade var cetrumpukte itryck i det av uga Älmhult. Älmhult. Bebyggelse Stortorget ivid torget bär reseärera ett storvulet fortfarade drag frå sekelskiftet. alades för att ge de akommade reseärera ett storvulet itryck av Älmhult. Bebyggelse ivid torget bär fortfarade drag frå sekelskiftet. Källa: Älmhults kommu, Cetrumpla. det kulturhistoriska värdet helt avhägigt de domiata stemurara och sterösea. Såväl Älmhult som Slätthult utpekas som särskilt kulturhistoriskt itressata område eligt de kulturmiljöprogram som upprättats av Smålads museum för kommue. På karta redovisas äve ett atal forlämigar iom utredigsområdet. Dessa Grid placerad i gatuliv. omfattas, såsom alla fasta forlämigar, av lagskydd för att hidra borttagig eller förstörelse. Stisbostade aväds De raka gatora som ut omgivade ladsbygde Ett exempel på där gatu det lilla trähuset placer 25 (97)
Elmeväge Ljugbyväge Gotthards gata Stea Daska väge Halladsväge Ikea Köpmagata Älmhult Kombitermial Hagaäsparke Södergata Drivågata Skåeväge Rv 23 Olofströmsbaa Södra stambaa Södra Rigväge Termialgata 0 250 500 1 000 Meter Slätthult Forlämig pukt Forlämig yta Föroread mark Våtmarksiveterig Ägs- och betesmarksiveterig Naturvårdsprogram Kulturprogram Riksitresse friluftsliv Riksitresse kultur Figur 3.5: Utpekade kultur- och aturvärde iom utredigsområdet. 26 (97)
3.2.3 Naturmiljö Större dele av utredigsområdet omfattas av bebyggelse och hårdgjorda ytor uta särskilt aturvärde. I södra dele av utredigsområdet fis området Slätthult som är utpekat i läets aturvårdsprogram frå 1989, se figur 3.5. Området har erhållit klass 2, mycket stora aturvärde, på e skala 1-3. Följade ages om området: Odligsladskapet i det som kulturmie värdefulla Slätthult ligger på morä- och isälvsmaterial. I dess östra del fis e backe med förekomst av brudbröd, solväda, axveroika och Jugfru Marie ycklar. Backsippa växer på tre olika lokaler iom området. Väster om järväge bildar Älmhultsåse ett vackert och väl utbildat åsät med dödisgropar. På och itill järväge växer skavfräke, sadtimotej, backskärvfrö, grusviva och fältmalört. Området beskrivs i kulturmiesvårdsprogrammet, r K 65:14, och har mycket stora geoveteskapliga, ladskapsmässiga och biologiska värde. De ka bestå med uvarade skötsel. Backsippslokale ka behöva särskilda vårdisatser. 3.2.4 Friluftsliv och rekreatio Sjö-, skogs- och odligsbygde Möckelområdet, i orra dele av utredigsområdet utgör riksitresse för friluftslivet. Värdeomdömet grudas i dess stora variatio av atur och kulturtyper, med tillfälle till atur och kulturstudier, båtsport, kaotig, bad och fritidsfiske. Området attraherar ett stort atal besökare och bedöms därför som attraktivt för kommues friluftsliv. Hagaäsparke, som ligger mella cetrum och väg 23, aväds för tätortsära rekreatio. Där fis blad aat motiosspår, bagolf, teisbaor och simhall. 3.2.5 Mark och vatte Markföroreigar Föroreig av mark förekommer geerellt ofta på platser där depoier, idustriell verksamhet och kemikaliehaterig ägt rum. Iom utredigsområdet fis saolikt mark som är påverkad av föroreigar frå såväl järvägsverksamhete som aa idustriell verksamhet i området. Lässtyrelse idetifierade uder år 2005 potetiellt föroreade område i läet, se figur 3.5. Iveterige följde Naturvårdsverkets MIFO-metodik (Metodik för Iveterig av Föroreade Område). Dåvarade Baverket utförde år 2004 e iveterig av potetiellt föroreade område på Älmhults bagård. Iveterige omfattade Baverkets och Jerhuses fastigheter. I rapporte ages att det i alla spår fis mer eller midre spill av oljor och petroleumprodukter, speciellt vid uppställigsspåre, vid takstatioera och rut lokstalle. I rapporte redovisas äve tidigare utförda udersökigar av markområdet söder om lokstallara där det tidigare fuits ett impregerigsverk. Höga halter av arseik och kreosot har påträffats. Äve i sambad med utgrävig för gåg- och cykeltuel uder järväge vid Södergata påträffades massor iehållade arseik (se figur 3.6). Foto över Älmhult bagård Äh 1. Gåg- och cykeltuel orr om impregerigsområdet, bortschaktade massor vid aläggadet iehöll arseik Figur 3.6 Gåg- och cykeltuel orr om impregerigsområdet, bortschaktade massor vid aläggadet iehöll föroreigar i form av arseik. 27 (97)
Liator Göteryd Yt- och grudvatte Pjätteryd Delary Sjö Möckel ligger orr om Älmhult och utgör vattetäkt för tätorte Älmhult. Hela sjö omfattas därför av fastställt skyddsområde för vattetäkt. Utredigsområdet gräsar till skyddsområdet. Några ytterligare ytvatte fis ite i eller i ärhete av utredigsområdet. Eligt uppgift frå kommue avleds dagvatte frå markytor som ligger i pricip orr om Halladsväge orrut mot Möckel. Ia utflöde i Möckel reas vattet i e våtmark som ligger orr om Steas idustriområde, väster om Liatorp Södra stambaa. eryd Hallaryd Göteryd Hallaryd d Lägs medpjätteryd de västra sida av järväge Diö fis, eligt översiktsplae, idetifierade Delary område med mycket stora grudvattetillgågar, se figur 3.7. Området omfattas av miljökvalitetsorme för vattekvalitet, se äve kapitel 2.4.3. Kommue har låtit utreda potetiella uttagsområde för dricksvatteförälmhult Delary 0 sörjige och ett av områdea ligger iom området med mycket stora grudvattetillgågar och äve iom utredigsområdets södra del, se figur 3.8. Grudvattet förekommer oftast i två magasi, ett övre ova de orgaiska jorde och ett udre i sedimete/moräe. Det övre magasiet är mycket begräsat i utbredig 0 10 och iehåller saolikt ebart vatte uder kilometer de ederbördsrika delara av året. Moräe iom området är välgraderad och ka Liatorp atas ha e relativt låg geomsläpplighet. Lokala Pjätteryd partier med mer vatteförade lager och lidiö ser ka dock ite uteslutas. Grudvatteytor har påträffats 1-5 m uder markyta. 3.2.6 Boedemiljö och barriäreffekter 0 Göteryd Hallaryd Iom utredigsområdet fis bladad bostadsbebyggelse med såväl flerbostadsälmhult Delary hus som ega hem på både västa och östra sida om järväge. Se figur 3.9 för utbyggda bostadsområde eligt kommues översiktpla. Järväge går rakt igeom samhället och utgör e barriär mella östra och västra sida. Diö Älmhult Älmhults kommu Utdrag ur SGU:s karta över grudvattet i Kroobergs lä Mycket stor grudvattetillgåg, storleksordige 25-125 l/s (ca 2 000-10 000 m3/d), med utmärkta eller ovaligt goda uttagsmöjligheter. Eeryda Stor grudvattetillgåg, Figur 3.7: Område med mycket stora grudstorleksordige 5-25 l/s (ca 400-2 000 m3/d), vattetillgågar eligt kommues översiktspla. med mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter. Älmhult Virestad 10 Häradsbäck kilometer Älmhults kommu Potetiella uttagsområde för dricksvatteförsörjig eligt kommues utredig Figur 3.8: Potetiellt utredigsområde för dricksvatte eligt kommues utredig. 20 Eeryda Möjlighet att korsa järväge iom utredbilaga 17 igsområdet fis vid: Elmeväge i orra dele av utredigsområdet som passerar uder spåre. Köpmagata orr om statioe som passerar uder spåre. Virestad Halladsväge söder om statioe 10 som passerar över spåre. kilometer Gåg- och cykelväg vid Södergata, söder om lokstallet, som passerar uder spåre. Södra Rigväge Häradsbäck orr om IKEA:s lager, passerar över spåre. Olofströmsbaa ka passeras på tre ställe, samtliga i pla, varav e är riksväg 23. 28 (97) 0 10 20 kilometer BILAGA 16
Elmeväge Ljugbyväge Gotthards gata Stea Daska väge Halladsväge Ikea Köpmagata Älmhult Kombitermial Hagaäsparke Drivågata Södergata Skåeväge Rv 23 Olofströmsbaa Södra stambaa Södra Rigväge Slätthult Termialgata 0 250 500 1 000 Meter Utbyggda bostadsområde eligt ÖP 2006 Figur 3.9: Bostadsområde eligt kommues översiktspla. 29 (97)
3.2.7 Luftkvalitet Tågtrafike mella Älmhult och Olofström samt mella Älmhults bagård och kombitermiale sker med diesellok vilket medför utsläpp av avgaser. Älmhults kommu uppger att boede itill Olofströmsbaa upplever störade diesellukt. Kommue gör mätigar och beräkigar av föroreigshalter i cetrum. Eligt Cetrumplae klarar års- och dygsmedelvärdea för kvävedioxid, bese, kolmooxid och partiklar (PM10) miljökvalitetsormera. Dock ligger partikelhalte så högt (överskrider de övre utvärderigströskel) att kotroller ska ske geom mätigar som ka kompletteras med beräkigar. Eligt uppgift frå kommue gör mätigara vid torgets sydvästra hör. Partiklaras härkomst är ite ärmare studerad, me saolikt bidrar dieselloke på bagårde tillsammas med blad aat busstrafike vid statioe, vägslitage och vedeldig. 3.2.8 Buller och vibratioer Vid spårbude trafik uppstår alltid buller och vibratioer vilket ka upplevas som störade för boede i baas ärhet. I Älmhult ligger bostadsbebyggelse på flertalet ställe ära järväge, framför allt på östra sida av Södra stambaa och på båda sidor om Olofströmsbaa, se figur 3.9. Bostadsbebyggelse är således reda idag påverkade av buller och vibratioer frå järvägstrafike. Älmhults kommu uppger att boede itill Olofströmsbaa upplever störade buller frå godståge på baa. Trafikverket (tidigare Baverket) har tillsammas med Naturvårdsverket tagit fram riktvärde som gäller vid väsetlig ombyggad av baa vid bebyggelse. Utifrå dessa riktvärde bedöms åtgärdsbehovet för ärliggade bebyggelse. Åtgärdsbehovet bedöms efter vad som är samhällsekoomiskt motiverat. I Buller och vibratioer frå spårbure lijetrafik Riktlijer och tillämpig Dr. S02-4235/SA60 ager Naturvårdsverket och Baverket riktvärde för buller frå järvägstrafik vid. Dessa redovisas i tabell 3.1. I slutet av 90-talet utförde dåvarade Baverket bullerdämpade fasadåtgärder, iom rame för etappmål 1, i området. Etappmålet iebär åtgärd av fastigheter med ivåer över 55 dba me i Älmhult erhöll permaetbostäder med ljudivåer över 60 dba maximal ljudivå (iomhus i sovrum) åtgärder. Åtgärdera dimesioerades för att klara ivå 50 dba maximal ljudivå iomhus. Cirka fem fastigheter på östra sida om bagårde har erhållit åtgärder i form av fösterbyte. Lägs med östra sida av bagårde fis idag e bullerskärm med mycket eftersatt uderhåll. Skärme är otät både i uderkat mot mark och i själva kostruktioe och ka ite ases ha ågo större effekt på ljudutbredige, se figur 3.10. Risk för störade vibratioer föreligger är järvägsbake ligger på lösa jordar, meda fasta jordar ofta medför små vibratioer och sabb dämpig (lite utbredig). Iom utredigsområdet ka ma ite utesluta att det fis lösa vibratioskäsliga jordar uder befitliga spår. Vibratioer alstras av trafik, dels beroede av hastighet och tygd och dels av ojämheter i spår. Trafike i Älmhult är mycket varierade frå lågsamtgåede godståg till sabbgåede X2000-tåg. Södra stambaa utgörs av skarvfritt spår vilket miskar riske för vibratioer. 3.2.9 Elektromagetiska fält Rut omkrig alla elledigar och elektriska apparater fis två typer av fält, elektriska och magetiska. Fälte har ett gemesamt am elektromagetiska fält. Vid järväge fis elektromagetiska fält framförallt vid järväges kotaktledigar. Fälte är starkast ärmast källa me avtar sabbt med ökat avståd. När iget tåg är i ärhete är magetfältet frå kotaktledige relativt svagt me ökar i styrka i ågra miuter är ett tåg passerar. Vid ett avståd på 20 m frå järväge och 30 (97)
Tabell 3.1. Riktvärde för buller frå järvägstrafik vid väsetlig ombyggad av järväge Lokaltyp Bostäder (permaetbostäder, fritidsbostäder) Ekvivalet ljudivå i db(a) för vardagsmedeldyg Maximal ljudivå db(a) fast Utomhus Iomhus 60 1) 55 2) Se eda 6) 70 2) 45 3) Udervisigslokaler 45 4) Arbetslokaler 60 5) 1) Riktvärdea avser frifältsvärde eller till frifält korrigerade värde 2) Avser uteplats, särskilt avgräsat område. Värdet för maximalivå får eligt svesk stadard SS 25267 överskridas tre gåger per timme. 3) Avser utrymme för söm och vila (sovrum) uder tidsperiode 22-06 samt övriga boigsrum (ej hall, förråd och wc) 4) Avser ivå uder lektiostid 5) Avser lokaler för tyst verksamhet 6) Förutsätter att fasade har e dämpig på mist 30 db(a), därför ages iget värde Figur 3.10: Bullerskyddsplak orr om statioe mot östra sida av Liéskola. 31 (97)
är iget tåg är i ärhete är magetfältet frå järväge på de grudivå som ormalt fis i bostäder och kotor. Med ett tåg i ärhete ka dock styrka i magetfälte öka. Trafikverket tillämpar försiktighetspricipe och arbetar för att begräsa magetfälte så mycket som möjligt. Förutom Södra stambaas två spår fis ytterligare tre elektrifierade spår på bagårde. Avstådet mella bostadsbebyggelse öster om Södra Stambaa och kotaktledigsaläggige bedöms till cirka 20 m på ett fåtal platser, i övrigt är avstådet betydligt lägre, se figur 3.9. 3.2.10 Risk och säkerhet Järvägssystemet medför i jämförelse med övriga trasportsystem geerellt lägre risker för olyckor. Riske för urspårigar är högre vid trafik i växlar ä på rakspår. Större dele av iträffade urspårigar sker på bagårdar där tåges hastighet är låga varför kosekvesera oftast blir små. Plakorsigar utgör risk för kollisiosolyckor. Iom utredigsområdet fis tre korsigar i pla mella väg och järväg, samtliga med Olofströmsbaa, se äve kapitel 3.2.6. Dessutom fis korsige i pla mella järväg och gåede vid statioe, se äve kapitel 3.4.1. Ytterligare e risk för olyckor vid statioe är förekomste av sprig över spåre. Trasporter med farligt gods iebär större kosekveser för såväl ärboede som mark och vatte, om e olycka skulle iträffa. Farligt gods hateras på bagårde och trasporteras på Södra stambaa geom Älmhult. 3.3 Byggadstekiska förutsättigar Utredigsområdet är i huvudsak plat. Söder om bagårde sluttar spåret mot kombitermiale edåt för att i höjd med kombitermiale ligga ågo meter uder Södra Stambaa. Jordara iom utredigsområdet består eligt SGU:s (Sveriges geologiska udersökig) jordartskarta av isälvssedimet, vilket oftast iebär sad och grus. Eligt geotekiska udersökigar utförda i området påträffas ofta lösa orgaiska jordar, såsom torv och gyttja, över de fastare sedimete. Mäktighete på de orgaiska jordara ka vara upp till 4 m. Äve partier med fyllig av sad har påträffats ova orgaisk jord eller sedimet. Förekomste av orgaiskt material iebär geerellt att markes bärighet är dålig och att förstärkigsåtgärder behöver vidtas i sambad med byggatio. Uder sedimete påträffas mycket fast steig och blockig morä. Jorddjupet har uppmätts till 4-8 m vid korsigara med Köpmagata och Södergata. De övre dele, ca 1,5-2 m, av berget är uppsprucket så kallat rösberg. Det fasta berget består av urberg, troligtvis gejs. Strax söder om statiosbyggade har fasta sedimet av grusig lerig fisad och fisadig lera påträffats. Dessa sedimet är tjälfarliga och käsliga för vatteöverskott. De orgaiska jorde har vid flytt av spår i moderare tid saolikt grävts ur, me det ka ite uteslutas att det fis orgaisk jord uder befitliga spår. De orgaiska jorde ka äve fias uder tryckbakar, eller aa uppfyllig, av friktiosjord, så de är ofta ite sylig frå markyta. 3.4 Befitlig järvägsaläggig 3.4.1 Statiosmiljö Järväge delar Älmhult i två sidor. På västra sida fis blad aat IKEA:s verksamheter och varuhus samt ett atal större villaområde. På östra sida fis statioe och Älmhults cetrum. Buss, taxi och tåg är cetrerade krig statioshuset. Statioshuset har si huvudetré mot Stortorget och statiosplae med platser avsedda för taxibilar, avlämigsplats och 30-miuters parkerigar (se figur 3.11). Närmaste förbidelser till adra sida bagårde är Halladsväge och Köpmagata. 32 (97)
mot e bilparkerig med e avskiljade häck. Plattforme fortsätter itill statiosbyggade där yta är smal och lutar i både sid- och lägsled. Foto 3.11: Framsida på statioshuset i Älmhult. På baksida av statioe fis spårområdet med e sidoplattform och e mittplattform, se figur 3.12. Båda plattformara är av type låg, d.v.s. 350 mm hög. Plattformara har på vissa ställe ojäm yta och de sakar taktila (käbara) ytor för varig och ledig (se figur 3.13). Atalet bäkar är få och de bäkar som fis sakar armstöd. Iformatiossystem i form av dyamiska skyltar fis vid respektive plattform samt itill spår 1 orr om statioe. Talade iformatio i sambad med passerade tåg sakas. Mittplattforme är ca 6,5 m bred och ca 350 m låg. Förutom bäkar är plattforme försedd med två stycke midre väderskydd. Sidoplattforme är ca 5,5 m bred och 300 m låg. Väderskydd sakas. Sidoplattforme gräsar Förbidelse till mittplattforme ligger i pla med marke vilket iebär att reseärer som ska till eller frå spår 2 måste passera de trafikerade spåre på Södra stambaa. Plattformsförbidelse är försedd med bommar som ska förhidra reseärer att gå ut framför ikommade, avgåede eller passerade tåg (se figur 3.14). Korsige sakar taktil och visuell markerig för att visa på gågbaeytas gräser. 3.4.2 Järvägsät Södra Stambaa är e dubbelspårig baa med största tillåta hastighet geom Älmhult som uppgår till 200 km/h. I dagsläget är det ebart X2000-tåg med korglutig som kommer upp i de hastighetera. Övriga tåg, det vill säga regioaltåg, loktåg och godståg, håller lägre hastigheter. I Älmhult asluter förbidelse till och frå Olofström. Baa är ekelspårig och oelektrifierad. Största tillåta hastighet är 70 km/ timme. 3.4.3 Spårstruktur i utredigsområdet Figur 3.15 visar e schematisk bild över spårförhålladet på Älmhults bagård. Spår Plakorsig Statioe Taxi Figur 3.12: Södra sida av statioshuset, med blad aat busshållplatser. 33 (97)
1 och 2 är huvudspår, spår 3 är avsett som förbigågsspår. Utöver spår 1, 2 och 3 är äve spår 4 sigalreglerat. På bagårde är spår 1-5 elektrifierade. Spår 4 aväds för akommade och avgåede godståg till/frå Södra stambaa. Aslutige mot Olofström är oelektrifierad. Lokvärmepost fis på de oelektrifierade spåre r 20 och 21. Figur 3.13: Taktil yta på perrog. Spåret på södra stambaa är av god stadard med skarvfritt spår. Växelförbidelser mella spår 1 och 2 (Södra Stambaa) orr respektive söder om plattformara medger e hastighet av 100 km/timme. Växelförbidelse mot Olofströmsbaa medger 50 km/ timme frå spår 3 och 2 samt 40 km/timme frå spår 1. Växelförbidelsera mella spår 3 och 4 samt till spår 2 medger 50 km/timme söder om plattform och 40 km/timme lägre söderut. Växelförbidelse orr om plattformara medger 80 km/h. Övriga spår på bagårde har växelförbidelser som i huvudsak medger 40 km/timme. Figur 3.14: Plakorsige med bommar. Till höger ses mittplattforme. 34 (97)
Bagårde idag Alvesta Stea Köpmagata Sigalreglerat Elektrifierat Sigalreglerat Ej elektrifierat Ej sigalreglerat Elektrifierat 1 2 3 4 5 6 7 8 Plattform Plattform Halladsväge 21 20 Olofström Osby Ej sigalreglerat Ej elektrifierat Figur 3.15: Schematisk skiss över spårförhålladet på bagårde i Älmhult. sid 1 Nytt/ombyggt spår 3.4.4 Elsystem Kraftförsörjige på sträcka Alvesta- Hässleholm sker till största dele frå omformarstatioer i Alvesta respektive Hässleholm. I Älmhult fis e koppligscetral för att begräsa driftsstörigar vid e evetuell kortslute kotaktledig. Kotaktledigsaläggige i delar av Älmhults bagård är av type N 4.9/5.9, som är e äldre modell av kotaktledigssystem, och huvudspåre är av type ST 9,8/11,8. 3.4.5 Sigal Trafikstyrigssystemet på Älmhults bagård består av ett datorsigalställverk modell 85 vilket driftsattes år 1996. Kompoeter i cetralehetes förregligsdator slutade tillverkas reda år 2000. Äve utdelssystemet är u på väg att fasas ut och kompoeter slutade tillverkas vid årsskiftet 2010/2011. Reservdelar är därmed svåra att få tag på. Sigalställverket är fjärrstyrt och maövreras frå tågledigscetrale i Malmö. 3.4.6 Tele Vid tekikhuset söder om statioshuset fis MobiSIR site med tillhörade tor och tekikbod. Utomhustelefoer för bruk iom Trafikverkets ät fis på plattformara och vid sigalera. Trafikverkets telefoer fasas ut och slopas ormalt vid ombyggadsprojekt. I statioshuset har Trafikverket utrustigar för kabel-, trasmissio-, telefo-, högtalare, och uraläggig. 3.4.7 Broar och tular Befitlig järvägsbro över Köpmagata med gåg- och cykelväg färdigställdes år 1996. Bro är e slute plattram med aslutade tråg med e fri öppig av 12,8 m. Befitlig vägbro över bagårde för väg 120 Traryd Älmhult (Halladsväge) passerar äve över Ikeagata, Västergata och Kutsgata. Bro är e balkbro i 14 spa med total lägd av 304 m. Två av bros mellastöd står på bagårde varav ett stöd på mittplattforme (mella spår 2 och 3) och ett 35 (97)
stöd mella spår 26 och 27. Bros bredd är 20 m. Bro färdigställdes 1971. Befitlig järvägsbro över gåg- och cykelväge vid Södergata färdigställdes år 1997. Bro är e slute plattram med aslutade tråg med e fri öppig av 5,0 m. 3.4.8 Kaalisatio Geerellt bedöms de befitliga lägsgåede kaalisatioe i form av kabelräor (350 och 535 mm) vara i bra skick och ka avädas för kompletterigar. Kabelbruara är också i bra skick me varierar e del i typ, vilket tyder på att kaalisatiosaläggige har kompletterats i olika etapper. Utifrå tidigare imätigar i kombiatio med förvaltigsdata ka det kostateras att tvärkaalisatioer är av begräsad kapacitet. Detta ka iebära att e del tvärkaalisatioer måste byggas ut, uder befitligt huvudspår. Det är okät om hur stor del av befitliga kablar som är förlagda i mark, varför kabelavisigar kommer behövas i seare skede. 3.4.9 Ledigar Kommues och E.ON:s ledigar i utredigsområdet har iveterats översiktligt geom ihämtig av kartuderlag frå respektive ledigsägare. Tabell 3.2 redovisar ledigar som atige korsar eller ligger lägs med spårområdet. Figur 3.16: Överst till väster gåg- och cykelväg vid Södergata. Överst till höger järvägsbro över Köpmagata. Nederst vägbro Halladsväge. 36 (97)
Tabell 3.2. Ledigar i utredigsområdet som korsar järväge eller ligger lägs med järväge Läge (frå orr till söder) Typ av ledig Ägare Norr om Steas område. Korsade järväge. Dag- och dricksvatte. Kommue Södra dele av Steas område, orr om Köpmagata. Spill- och dricksvatte. Kommue Korsade järväge. Strax orr om Köpmagata. Korsade järväge. Elledig, högspäig. E.ON Köpmagata. Korsade järväge. Dagvatte. Kommue. Köpmagata. Korsade järväge. Elledig. E.ON Strax söder om Köpmagata. Korsade Fjärrvärme. E.ON järväge. Strax orr om lokstallet. Korsade järvägsområdet. Elledig, högspäig. E.ON Strax söder om lokstallet. Korsade järvägsområdet. Spill, dagvatte och fjärrvärme. Kommue Strax söder om lokstallet. Korsade järvägsområdet. Elledig, högspäig. E.ON Gc-tuel Södergata. Korsade järväge. Dagvatte och dräerig. Kommue Gc-tuel Södergata. Korsade järväge. Elledig, högspäig. E.ON Strax söder om gc-tuel Södergata. Korsade järväge. Elledig, högspäig. E.ON Lägs med västra sida om järvägsområdet frå IKEA:s lager i orr till Södra Rigväge i söder. Strax orr om IKEA:s orra lager. Korsade järvägsområdet. Precis orr om IKEA:s orra lager (Drivågata) I höjd med IKEA:s orra lagerområde. Korsade. Spillvatte (delvis tryck). Dricksvatte. Spillvatte. Gasledig 4 Bar Elledig Spill- och dagvatte. Kommue Kommue E.ON Kommue Strax orr om Södra Rigväge. Korsade. Fjärrvärme. Kommue Mitt emot IKEA:s södra lagerområde. Korsade. Spill-, dricks- och dagvatte. Kommue Mitt emot kombitermiale. Korsade järväge. Elledig. E.ON 37 (97)
38 (97) 4. Trafikerig 4.1 Persotågstrafik 4.1.1 Dages trafik I oktober år 2009 var atalet reseärer i Älmhult i sitt 1 837 stycke per vardagsdyg, vilket är e ökig med 6 % seda år 2008. Resatalet förvätas fortsätta öka och vissa tider på dyget är atalet avstigade reseärer över 200 stycke. Ett ekelkopplat Öresudståg rymmer 220-230 sittade passagerare. Persotrafik i Älmhult bedrivs av SJ samt Lästrafike Krooberg. De seare samarbetar med Skåetrafike iom samligsamet Öresudståg. På Älmhults statio staar i dagsläget 32 Öresudståg per dyg samt ett orrgåede SJ X2000-tåg på morgoe samt ett södergåede på kvälle. Öresudståge är ekelkopplade med tre vagar, med e total lägd om 80 m. X2000-tågsete består av sex vagar och är 165 m låga. 4.1.2 Framtida trafik Förutom de två X2000-tåg som staar idag ka det i framtide bli aktuellt att estaka Itercitytåg staar i Älmhult. Itercitytåget ka bestå av åtta till tio vagar och vara cirka 280 m lågt. I dagsläget går X2000-tåge i pricip i timmestrafik mella Stockholm och Malmö. Atalet X2000-tåg med få uppehåll kommer att öka i framtide. Nästa alla av de här tåge atas passera Älmhult. SJ förutspår geerellt att de tåg som kommer att trafikera sträcka i framtide kommer att bli lägre ä idag, på grud av det begräsade utrymmet på Södra stambaa. Persotågtrafike kommer iom två år att öka på grud av att Pågatåg/Krösatåg börjar trafikera sträcka, e utvecklig som medför att det blir uppehåll varje halvtimme på statioe i Älmhult. Pågatåge/Krösatåge kommer iledigsvis köras ekelkopplade me på lägre sikt multipelkopplade, det vill säga två sammakopplade tågset. Beroede på vagtyp varierar atalet sittade passagerare mella 170 och 210. Sammafattigsvis uppskattas persotågtrafike att uppgå till 2-4 stycke X2000-tåg, ågot estaka Itercitytåg, 32 Öresudståg samt 22 Pågatåg/Krösatåg. Se vidare i figur 4.2 i avsitt 4.2.2 för redogörelse av tågatal år 2008 samt Trafikverkets basprogos för år 2020 avseede tågtrafikes utvecklig i Älmhult. 4.2 Godstågstrafik 4.2.1 Dages trafik Godstrafike i Älmhult domieras av operatörera Gree Cargo och CargoNet. Adra godstågsoperatörer i Älmhult är Stea Recyclig, Liselotte Lööf, Railio, TX och Tågab. Stora godskuder i regioe är IKEA och Volvo. (Se tabell 4.1 i avsitt 4.2.2 för tåglägder och tågatal per godstågsoperatör som trafikerar bagårde i Älmhult.) Figur 4.1 visar vilka spår som de olika operatörera har blivit tilldelade. Gree Cargo aväder 13 spår för tågbildig, vilket sker dyget rut. CargoNet har tillgåg till spår 26. Spår 5 är både passagespår och uppställigsspår för lok tillhörade Gree Cargo, CargoNet och Railio. Spår 20 och 21 aväds för lokuppställig av Gree Cargo respektive CargoNet. När ett akommade tåg orrifrå är på väg till kombitermiale går växlige till så att tåget först sväger i på växel mella spår 1 och spår 2. Seda fortsätter det till spår 3 via växelförbidelse mella spår 2 och 3 för att seda fortsätta på spår 3. Vidare sväger tåget i på spår 5 för att seda fortsätta till kombitermiale. Spår 3 är som tidigare kostaterats avsett som förbigågsspår. Emellertid aväds spåret för adra ädamål ä vad det är avsett för. Förutom att det sker växlig på spåret aväds det äve av trafik som ska till/frå Olofström. Dea trafik aväder spår 3 ästa dyget rut vilket blockerar förbigågsmöjlighetera.
Äh Gods Tilldelig trafikplats Tågspår 21 20 Olofström 1 Alvesta 2 Osby 3 Stea 4 5 5 9 Kombitermial 6 31 5b 7 11 16 8 12 26 13 18 27 14 28 15 29 30 Lokuppställig Gree Cargo Lokuppställ CargoNet Gree Cargo tågbildig Daglige 00:00-24:00 Passagespår / Lokuppställig Gree Cargo+CargoNet+Railio CargoNet tågbildig. Figur sid 6 4.1: Spår som de olika tågoperatörera blivit tilldelade på bagårde i Älmhult. Gree Cargo Gree Cargo har kapacitetstilldelige på bagårde eligt samrådspricipe. Samrådspricipe iebär att e järvägsoperatör får tillfällig tilldelig av kapacitete på e del av aläggige. Om e aa operatör samtidigt vill trafikera samma del av aläggige har dee krav på sig att samråda med de förste operatöre om ledigt spår före ifart. Processe samordas av Trafikverkets tågklarerare. Merparte av Gree Cargos verksamhet i Älmhult består av växlig av vagar för tågbildig åt Volvo och IKEA, me äve e del vagar och vagsätt till kombitermiale. Volvotåge mella Olofström och Göteborg är alltid geomgåede, det vill säga att de kör upp till Alvesta för lokbyte. När det gäller tåg mella Göteborg och Olofström kör middagståget rakt geom Älmhult mot Olofström (lokbytet har skett i Alvesta), meda morgotåget kopplar av e del vagar på Älmhults bagård. Gree Cargo kör äve tåg åt Volvo mella Olofström och Get i Belgie. Dessa tåg går alltid i på Älmhults bagård för lokbyte och tågbildig. Tågsete är ugefär 700 m låga, vilket är lägre ä vad spårsystemet i Olofström klarar av (540 m). Således behöver tåge kortas respektive förlägas i Älmhult. Eligt uppgift frå Gree Cargo har Volvo aviserat att tågatalet till och frå Get kommer öka frå september år 2010. IKEA-tåg, såväl orrut som söderut, bildas på spår 6 och 7 och växlas till tre olika lagerhus i Älmhult. Gree Cargo växlar äve CargoNets kombipedel frå Helsigborg. CargoNet CargoNet kör ett heltåg daglige till/frå Norge och e godspedel mella Älmhult och Helsigborg. Växlige av CargoNets tåg till kombitermiale sker med diesellok. CargoNet har valt att låta elloket rulla med till kombitermiale. På så sätt effektiviseras avgågsprocedure efter avslutad lastig, geom att bromsprov och dylikt ka göras direkt på kombitermiale. Förfaradet sparar äve utrymme på Älmhults bagård då elloket ite behöver ta lokuppställigsspåret i aspråk. 39 (97)
Stea Recyclig, TX och Tågab Stea Recyclig trafikerar sträckora Olofström - Halmstad och Olofström - Malmö. På Olofströmsbaa går trafike i de luckor som fis mella Gree Cargos tåg (främst attetid). I dagsläget gör Stea Recyclig rudgåg (riktigsbyte för tågset ) i Eeryda som är e statio beläge orr om Älmhult då kapacitete på Älmhults bagård är fullt utyttjad. TX och Tågab aväder studtals Gree Cargos kapacitet på spår 13-14 för si verksamhet med lastig av timmertåg. Växlige utförs oftast i ege regi me äve med hjälp av CargoNet. 4.2.2 Framtida trafik Godstågstrafike i Älmhult karakteriseras till stor del av trafike till/frå IKEA samt Volvo i Olofström. Trafike sker idag både med heltåg och med vagar i vagslasttåg. Samtliga operatörer som i uläget trafikerar Älmhult ger bilde av att deras respektive trafik kommer att öka i framtide, både vad gäller atal tåg per dyg och tågsetes lägder. I tabell 4.1 redovisas tåglägder och atal tåg per dyg, tillsammas med e förvätad framtidsprogos. Se äve vidare i figur 4.2 för redogörelse av tågatal år 2008 samt Trafikverkets basprogos för år 2020 avseede tågtrafikes utvecklig i Älmhult. Tabell 4.1 Tåglägder och tågatal per godstågoperatör som trafikerar bagårde i Älmhult Operatör Tåglägd Atal tåg/dyg Framtidsprogos Gree Cargo 630 m (fullägdståg) 23 26 Tåge atas bli lägre. CargoNet 529 m 4 1 tåg till Stea Recyclig 399 m 8 tåg fyra dagar i vecka 1 tåg till Tågab 350 m 3 tåg Iformatio sakas TX 460 m 1 2 tåg i måade Tåge atas bli lägre (ca 500 m) 2008 2020 Godståg 72 90 S-tåg 27 30 Övr IR-tåg 27 36 Pedeltåg - 22 Totalt 126 178 2008 2020 Godståg 64 81 S-tåg 27 30 Övr IR-tåg 27 36 Pedeltåg - 22 Totalt 118 169 2008 2020 Godståg 11 18 Totalt 11 18 Figur 4.2: Trafikerig i Älmhult år 2008 och progos för år 2020. 40 (97)
5. Problemaalys 5.1 Resademiljö E stor del av de som aväder statioe är reseärer som pedlar till och frå sia arbete. Måga av dessa har IKEA:s olika verksamheter, lokaliserade på motsatt sida av statioe, som målpukt. Därmed utgör spåre e barriär till det område dit flest pedlar. Flest atal pedlare kommer med orrgåede tåg på morgoe, och dessa tåg staar vid mittplattforme. Detta iebär att samtliga reseärer ska passera Södra stambaa. Majoritete av reseärera tar seda väge lägs sidoplattforme bort till trappa som leder upp till Halladsväge och vägbro som korsar spåre (heldrage lije i figur 5.1). Rörelsemöster frå statioe Persoer som ite ka gå i trappor behöver gå e låg omväg för att ta sig över till adra sida spåret, atige österut via Södra Esplaade upp på Halladsväge eller orrut via Köpmagata, se figur 5.2. Förutom det låga avstådet är lutigara betydade både på Halladsväge och på Köpmagata. För att å mittplattforme måste reseärera korsa spår 1 och 2, se figur 5.3. Detta medför risk för olyckor vid plakorsige. Plakorsige sakar taktil och visuell markerig för att visa gågbaeytas gräser. Både sido- och mittplattforme är för låga eligt gällade krav och dåligt uderhålla, Figur 5.2: Tuel uder järväge vid Köpmagata. Stea Metall Köpmatuel IKEA Varuhus Statio Taxi IKEA lager mm - 1837 reseärer/dag (2009) -Atal reseärer förvätas öka -Ytterligare kotorsplatser är varuhuset flyttas Trappor Bussar Figur 5.1: Flygfoto över Älmhults statiosområde. Heldrage lije visar väge för reseärer som ska till adra sida av järväge. Streckad lije visar väge till samma målpukt för persoer med barvag, rullator etc. 41 (97)
asfalte är ojäm och har omfattade sprickbildigar. Taktila ytor sakas. Det fis få bäkar på mittplattforme och av de som fis sakas armstöd. Väderskydde på mittplattforme är små med take på atalet reseärer. 5.2 Persotågstrafike Persotågstrafike geom Älmhult är av bladad karaktär. X2000- och Itercitytåg som kör igeom statioe uta att göra uppehåll kombieras med trafik som gör uppehåll (X2000, Itercitytåg och Öresudståg). Förseigar hos mer lågsamtgåede tåg med uppehåll i Älmhult ger följdverkigar för sabbare tåg som ite gör uppehåll. Förseade tåg som ite staar i Älmhult ka också hama bakom lågsammare tåg som går eligt tidtabelle. Eftersom förbigågsspåret i Älmhult ofta aväds för adra ädamål iebär det att förbigågar, i främst orrgåede riktig, ite ka utföras i Älmhult. För trafik i södergåede riktig fis ärmaste förbigågsmöjlighet i Eeryda respektive Osby. I orrgåede riktig fis ärmaste förbigågsmöjlighet i Hästveda respektive Vislada för låga godståg. Persotågsoperatörera idikerar att om äu ett lågsammare tågsystem iförs i form av Pågatåg/Krösatåg kommer behovet av förbigågar i Älmhult att öka. Övergåge i pla till mittplattforme spärras av med bommar är tåg alkas. Det har rapporterats om problem med att bommara ite går ed helt och hållet, vilket leder till iskräkigar i hastighete för de tåg som ite gör uppehåll i Älmhult, med risk för förseigar som följd. Riske för att reseärer smiter uder bommara har äve agetts som ett orosmomet för lokförare och övrig tågpersoal. 5.3 Godstågstrafike Följade förhållade på bagårde i Älmhult iebär begräsigar för godstågtrafike: Edast tre spår (spår 3-5) är elektrifierade. Ebart två spår (spår 3-4) är sigalreglerade, vilket iebär att det edast är dessa spår som ka avädas som akomst- och avgågsspår. Edast ett spår på bagårde (spår 3) har förbidelse mot Olofström. Spår 3 är egetlige avsett att fugera som förbigågsspår för trafike på Södra stambaa. Brist på uppställigskapacitet. Vagsset får delas upp på flera spår. Bagårde i Olofström medger ite tåglägder över 540 m, vilket medför krav på delig i Älmhult. Figur 5.3: Plakorsige vid spår 1 och 2. 42 (97)
Figur 5.4 visar var tåge korsar huvudspåre, där det röda strecket markerar växelförbidelse till Olofströmsbaa. För att trafike ska löpa till/frå Olofström måste spår 3 vara ledigt. Olofströmstrafike med tillhörade tågbildig (lok och vagar sammaförs för att bilda ett tågset) aväder spår 3 ästa dyget rut vilket blockerar förbigågsmöjlighetera. Spår 3 aväds äve för bildadet av vagslasttåg samt i viss må akommade och avgåede kombitåg. Mella två sigaler på spår 3 är det 420 m, se figur 5.4. Detta iebär att ett tåg frå exempelvis Malmö på väg till Olofström får ha e maximal lägd motsvarade ett lok och 20 vagar om det ska få plats mella sigalera. Detta gäller äve för tåg orrifrå på väg till Olofström. Skulle ett tåg på väg till Olofström som är lägre ä ett lok och 20 vagar akomma spår 3 blockeras växel till spår 4 orrifrå. Övrig trafik ka aväda hela spårets lägd vilke är 677 meter. ström. I ett sådat läge ka uvarade spår 3 avädas som förbigågsspår vilket är de ursprugliga fuktioe. 5.4 Sammafattig Utförd iveterig och problemaalys visar på flera brister, både i statiosmiljö och på bagårde. Problembilde stämmer väl med tidigare uppsatta projektmål och det fortsatta förstudiearbetet föreslås därför fokusera på åtgärder iom följade område: Ökad säkerhet och tillgäglighet för reseärera. Förbättrad förbidelse frå bagårde till Olofströmsbaa. Ökad möjlighet till förbigågar i Älmhult. Ökad uppställigskapacitet på bagårde. Eligt uppgift frå både Gree Cargo och Trafikverkets fjärrtågklarerare förbättras kapacitete avsevärt om ytterligare ett spår på bagårde har förbidelse till Olof- Äh Gods Växlig Volvotåg Olofström 1 Alvesta 2 3 420 m Osby Stea 4 5 6 7 8 Kombitermial Figur 5.4: Tåg frå Malmö till Olofströ (grö lije). Växelförbidelse till Olofströmsbaa (röd markerig). Tåge måste korsa huvudspåre, spår 1 och 2. sid 1 43 (97)
6. Fuktioskrav 6.1 Tillgäglighetskrav I arbetet med tillgäglighetsfrågor tillämpas befitlig lagstiftig för järväg, me också lagstiftig för allmäa platser och adra aläggigar ä byggader. Detta eftersom projektet berör såväl fotgägarmiljö som allmä plats, statiosområde och plattformar. Framför allt yttjas Boverkets föreskrifter och allmäa råd till Pla- och bygglage (PBL 1987:10) - BFS 2003:19 HIN 1 (Ekelt avhjälpta hider) och BFS 2004:15 ALM 1 (Tillgäglighet på allmäa platser) samt de Europeiska krave som fis samlade i e TSD (Tekiska specifikatioer för driftskompatibilitet). 6.2 Plattformshöjd och avståd till spår Mittplattform och sidoplattform ska ha höjde 550 mm (mellahög plattform). Avstådet mella plattformskat och spårmitt ska vid mellahög plattform vara 1 700 mm. 6.3 Byggad och avståd till spår Avstådet mella byggad på plattform och spårmitt ska vara mist 3,0 m om byggade är lägre ä 1,0 m och kortare ä 15 m. Om byggade är lägre ä 15 m ska avstådet vara 3,5 m. Eligt gällade elsäkerhetsföreskrifter ska avstådet mella driftbyggad och späigsförade del vara 3,0 m. 6.5 Plattformsbredd Plattformsbredde regleras utifrå följade: Största tillåta hastighet på itilliggade spår. Gågutrymme för resade, grudmått 2,0 m. Atal resade samtidigt på plattforme. Förekomst av trucktrafik kräver ökig med 1,0 m. Evetuella föremål på plattforme (byggader, väderskydd, trappor etc) Med utgågspukt frå ovaståede styrs bredde på plattformara i Älmhult av följade förutsättigar: Högsta hastighete förbi Älmhult på spår 1 och 2 är idag 200 km/timme vilket kräver e skyddszo på 1,5 m. Hastighete på spår 3 är som högst 80 km/ timme vilket iebär krav på e skyddszo på 1 m. Atalet reseärer som stiger av och på tåg, på plattformara samtidigt i rusigstid, beräkas i framtide kua uppgå till ca 300 persoer. Varje påbörjat 100-tal kräver e breddig på 0,5 m vilket iebär 1,5 m (0,5*3). Trucktrafik förekommer ej på plattformara. 6.5.1 Mittplattforme Om befitlig plakorsig ska tas bort måste y plaskildhet aslutas till mittplattforme, varvid bredde på plattforme ka påverkas. 6.4 Plattformslägd Plattformara skall klara tåglägder om mist 240 m. 44 (97)