Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 samverkan med industrin. [28 februari 2014] [1 juni 2013 28 februari 2014]
Sida: 2 av 18
Sida: 3 av 18 Dnr: Af-2013/073052 Datum: 2014-02-28 samverkan med industrin Arbetsförmedlingen ska senast den 1 juni 2013 redovisa till regeringskansliet(arbetsmarknadsdepartementet)respektive senast den 1 mars 2014 och den 1 mars 2015 till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa hur arbetet med uppdraget fortskrider. Arbetsförmedlingen ska vidare senast den 1 juni 2016 till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet) inkomma med en slutlig redovisning av uppdragets resultat. Av redovisningarna ska framgå kostnaderna för pilotprojektet samt hur uppdraget har organiserats och genomförts. Av redovisningarna ska vidare framgå hur många individer(kvinnor respektive män) och företag som har varit berörda, vilka typer av utbildningsinsatser som ungdomarna har fått samt i vilken utsträckning utbildningsinsatserna har bidragit till fortsatt eller ny anställning. Arbetsförmedlingen ska även efter samråd med övriga medlemmar i styrgruppen redovisa allmänna erfarenheter och lärdomar av arbetssättet. Beslut i detta ärende har fattats av t f generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Kristin Hellström, Analysavdelningen. I den slutliga handläggningen har Lennart Åkerman Nationella kunder, biträdande generaldirektören Lena Liljebäck, chefen för ledningsstaben Thomas Hagman, samt chefen för Analysavdelningen Mats Wadman deltagit. Clas Olsson Kristin Hellström
Sida: 4 av 18
Sida: 5 av 18 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av pilotprojektet samt av hur arbetet fortskrider... 8 2.1 Organisation och genomförande... 8 2.1.1 Organisation... 8 2.1.2 Arbetsprocess... 9 2.1.3 Ansvarsområden... 10 2.1.4 Arbetet med företagen... 10 2.1.5 Urval och matchning av ungdomarna... 11 2.2 Plan för det fortsatta arbetet...12 2.3 Kostnader...13 2.3.1 Förberedande utbildning...13 2.3.2 Branschanpassad utbildning...13 3. Utbildningsinsatser... 13 3.1 Förberedande utbildningar... 14 3.2 Branschanpassade utbildningar... 14 3.3 Utbildningsleverantörer... 15 4. Deltagare... 15 4.1 Ungdomar... 15 4.2 Företag... 15 5. Resultat och lärdomar... 15 5.1 Nya och fortsatta anställningar... 15 5.2 Lärdomar av arbetssättet... 16 6. Diskussion... 17
Sida: 6 av 18 Sammanfattning Teknikföretagen, IF Metall och Arbetsförmedlingen har gemensamt arbetat fram Industrins Yrkesår för ungdomar. Modellen testades under projektet Gnosjöandans yrkesår och då väcktes önskemål om att kunna erbjuda branschanpassade yrkesutbildningar i kombination med pågående anställning med yrkesintroduktionsanställningar. Inom ramen för detta pilotprojekt ska Arbetsförmedlingen utveckla denna samverkan med Teknikföretagen och IF Metall kring rekrytering och matchning av ungdomar till yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen ska även erbjuda branschanpassade yrkesutbildningar som kombineras med anställning. Syftet med projektet är att Arbetsförmedlingen tillsammans med arbetsmarknadens parter utvecklar en modell för matchning och branschanpassad utbildning. Det som utmärker projektet är dels matchningsprocessen där Arbetsförmedlingen och parterna samverkar för att välja ut lämpliga ungdomar till anställning inom industrin, dels den kombination av utbildningsinsatser och anställning som sker inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar. Projektet beräknades 2013 omfatta 300 ungdomar. Teknikföretagen som ansvarar för informationen till företagen har hållit informationsmöten med 150 företag och fyra ungdomar har påbörjat utbildning med överenskommelse om anställning. Möjliga orsaker till att så få överenskommelser träffats är att företagen upplever sig vara i en ostadig konjunktur och att man därför väljer andra sätt att rekrytera, att vägen från information om avtalet och projektet till att företagen väljer att anställa via projektet är lång samt rekryteringsprocessen även efter att man valt att anställa är lång. För företagen tar det ofta flera månader att gå från information om att avtalen och projektet finns tills dess att lokalt avtal träffats och man är redo att gå vidare till anställning. Arbetsförmedlingens interna arbete vad gäller urval och matchning har fungerat enligt plan, detsamma gäller kontakten med utbildningsleverantörerna som också kunnat erbjuda utbildningar i enlighet med projektets mål. Då så pass få ungdomar har påbörjat utbildning finns inga resultat vad gäller fortsatt eller ny anställning att redovisa. Det är också för tidigt för att kunna dra några direkta lärdomar om matchningsmodellen och arbetsprocessen. En slutsats är dock att den här typen av rekrytering tar tid. Parterna tror dock att antalet företag som går vidare till överenskommelse om anställning kommer att öka. Det är dock osäkert om det trots en ökning kommer att bli möjligt att nå upp i målet om 500 individer under 2014.
Sida: 7 av 18 1. Inledning I februari 2013 gav regeringen i uppdrag till Arbetsförmedlingen att genomföra pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning till ungdomar i samverkan med industrin. Detta då man såg just möjligheten att kombinera branschanpassad utbildning med pågående yrkesintroduktionsanställning som en av utvecklingsmöjligheterna efter projektet Gnosjöandans yrkesår. Syftet med pilotprojektet är att arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen i samverkan ska utveckla en modell där matchning av unga kompletteras med branschanpassade yrkesutbildningsinsatser som ges parallellt med en yrkesintroduktionsanställning. Det som utmärker pilotprojekt är den så kallade matchningsprocessen det vill säga den arbetsprocess där Arbetsförmedlingen och parterna samverkar för att välja ut lämpliga ungdomar till anställning inom industrin men framför allt den kombination av anställning och branschanpassad utbildning som sker inom ramen för yrkesintroduktionsanställning. Arbetsförmedlingen har här möjlighet att rusta ungdomen utifrån den enskilde företagarens behov genom att erbjuda förberedande utbildning samt branschanpassad arbetsmarknadsutbildning. Pilotprojektets målgrupp är ungdomar mellan 16 och 25 år som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller som av särskilda skäl står långt från arbetsmarknaden. Ungdomarna ska ha grundläggande gymnasiekompetens med betyg i matematik, svenska och engelska. Detta är ett krav från Teknikföretagen och IF Metall för att deltagarna skall vara anställningsbara. Målgruppen för företagen är de som tillhör Teknikföretagens och IF Metalls avtalsområde inom de geografiska områden som angetts i projektet. Pilotprojektet beräknades omfatta 300 individer i utbildning 2013 och 500 individer 2014. Det motsvarar 100 respektive 170 årsplatser i utbildning. Under 2013 har projektet dock bara omfattat fyra ungdomar i utbildning, målnivån för 2014 ligger kvar på 500 individer. 150 företag har varit på informationsmöte om projektet. Ungefär 1000 företag har genom utskick fått information om projektet och att avtal kring yrkesintroduktion finns.
Sida: 8 av 18 2. Beskrivning av pilotprojektet samt av hur arbetet fortskrider 2.1 Organisation och genomförande Arbetet har i stora drag organiserats och genomförts som planerat och som redovisades i tidigare återrapport. 1 2.1.1 Organisation Arbetsförmedlingen ansvarar för genomförandet av pilotprojektet och har inrättat en extern styrgrupp i vilken Teknikföretagen, IF Metall samt Statskontoret ingår. 2 Den externa styrgruppen beslutar om samtliga förändringar som genomförs inom projektet. En intern styrgrupp ansvarar för utformningen av projektet och preciseringen av områden respektive former för datainsamling. Förutom en extern och intern styrgrupp deltar olika arbetsgrupper i genomförandet av projektet. Den interna arbetsgruppen ansvarar för Arbetsförmedlingens arbete och administration. I den externa arbetsgruppen finns representanter från Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. Deras ansvarsområde riktar sig mot regionala arbetsgrupper i de fyra marknadsområden som ingår i projektet, även de regionala arbetsgrupperna består av Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. Den externa arbetsgruppen har även ansvarat för att ta fram handläggarstöd till arbetsförmedlare, samt informationsmaterial till företag och ungdomar. Arbetsgrupperna på regional nivå arbetar i sin tur mot lokala kontor och företag. Teknikföretagen, IF Metall och Arbetsförmedlingen ska verka för att respektive organisations regionala organ engagerar sig i samverkan kring modellen. I de orter som utsetts i marknadsområdena finnas lokala arbetsgrupper bestående av samverkansparterna samt Arbetsförmedlingens leverantörer av utbildning. De fyra marknadsområden 3 som ingår är Småland, Södra Götaland, Södra Mälardalen Östergötland samt Västra Svealand. Vilka områden som ingår i projektet har beslutats av den externa styrgruppen. Marknadsområden valdes utifrån i vilka områden det fanns ett intresse av att delta från parternas och Arbetsförmedlingens sida, samt utifrån Teknikföretagens behov av kompetens. 1 Dnr: Af-2013/073052. Arbetsförmedlingens Återrapport. yrkesutbildning för ungdomar i 1 juni 2013. 2 Statskontoret ska genom sin medverkan säkerställa att projektet blir uppföljnings- och utvärderingsbart. 3 Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är organiserad i 11 marknadsområden med ca 320 lokala arbetsförmedlingskontor.
Sida: 9 av 18 2.1.2 Arbetsprocess Arbetsförmedlingen har inom pilotprojektet tillsammans med IF Metall och Teknikföretagen tagit fram en gemensam handlingsplan avseende Industrins Yrkesår. Handlingsplanen omfattar en arbetsprocess för samarbetet: Teknikföretagen ansvarar för att värva företag. Arbetsförmedlingen matchar ungdomar utifrån arbetsgivarnas kravspecifikationer. Arbetsgivarna väljer ut de lämpligaste kandidaterna och träffar en överenskommelse om kommande anställning. Arbetsförmedlingen erbjuder kandidaterna en förberedande utbildning på maximalt 16 veckor. Efter avslutad, och godkänd, förberedande utbildning erbjuds ungdomen en tidsbegränsad anställning enligt yrkesintroduktionsavtalet i kombination med maximalt 16 veckors branschanpassad yrkesutbildning hos de aktuella företagen. Arbetsprocessen följer yrkesintroduktionsavtalet mellan IF Metall och Teknikföretagen. Yrkesintroduktionsavtalets syfte är att erbjuda särskilda introduktionsanställningar åt ungdomar för att bidra till en långsiktig kompetensförsörjning för företagen samtidigt som det underlättar för ungdomar att få arbete och därmed utvecklas i sitt yrkesliv. 4 Avtalet bygger på lokala överenskommelser och kräver att det finns lokala kollektivavtal. I de fall det inte finns en lokal fackklubb på företaget har överenskommelsen fattats på central nivå. Arbetsförmedlingen säkerställer att arbetsprocesserna blir gemensamma mellan de lokala kontor som deltar samt att processerna blir enhetliga över tid. Alla marknadsområden som ingår i pilotprojektet har samma informationsmaterial och de informationsmöten som hållits för ungdomar har haft huvudsakligen samma innehåll. Teknikföretagen och IF Metall ansvarar för information till företagen samt att anskaffa företag som har rekryteringsbehov. Lokalt på arbetsförmedlingarna har ungdomar bjudits in till informations- och rekryteringsträffar. Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen har ett gemensamt ansvar att matcha ihop ungdom och företag. När matchningen är genomförd och företagen har bestämt att anställa en ungdom gör företaget och ungdomen en överenskommelse om anställning efter den maximalt 16 veckors inledande utbildning. När ungdomen har genomgått den inledande utbildningen anställs denne under ett lokalt 4 Under yrkesintroduktionsanställningen tillämpas månadslön som ska uppgå till minst 75% av minimilönen i Teknikavtalet IF Metall. (Avtal om yrkesintroduktion mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.)
Sida: 10 av 18 kollektivavtal (yrkesintroduktionsanställning) och Arbetsförmedlingen tillhandahåller sedan under anställningen en branschanpassad utbildning under maximalt 16 veckor. 2.1.3 Ansvarsområden Inom ramen för samarbetet informerar Teknikföretagen sina medlemsföretag om innehållet i avtalet om yrkesintroduktion och även om den gemensamma handlingsplanen som tagits fram. Teknikföretagen ansvarar vidare för rådgivning till företag som deltar i samarbetet. Dessutom arbetar Teknikföretagen, i viss mån, med att väcka intresse hos ungdomar att söka arbete inom industrin. IF Metall deltar i regionala samarbeten i linje med handlingsplanen. Vidare medverkar IF Metall i olika aktiviteter som till exempel matchning mellan företag och ungdom och organisering av utbildning. Förbundet verkar också för att lokala avtal enligt yrkesintroduktionsavtalet kommer till stånd. IF Metall centralt är ett viktigt stöd för de lokala fackorganisationerna i framtagandet av lokala avtal. Arbetsförmedlingen ansvarar för genomförandet av projektet och har i uppdrag att ta fram deltagare som uppfyller kravet för att ingå i projektet. Arbetsförmedlingen ska också, genom redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningar, tillhandahålla utbildning under deltagarens tid i projektet. Då beslut om arbetsmarknadspolitiskt program fattas för deltagarna får de aktivitetstöd och är försäkrade via Arbetsförmedlingen under utbildningsperioderna. Utbildningarna medför således ingen kostnad för arbetsgivaren. 2.1.4 Arbetet med företagen 5 Teknikföretagens arbete med att rekrytera företag inleddes med att informationsmaterial togs fram riktat mot företag. Webbsidor och nyhetsbrev uppdateras löpande med informationsmaterial och artiklar som rör yrkesintroduktion. En stor del av arbetet handlar om att informera om avtalet, förutsättningar för deltagande samt utbildningsoch utvecklingsplaner. En webbundersökning gjordes bland Teknikföretagens medlemsföretag med syftet att väcka nyfikenhet kring, och kartlägga kännedomen om, yrkesintroduktionsavtalet och pilotprojektet. Det var även ett verktyg för att ta reda på kompetensbehoven bland företagen. Medlemsföretag med verksamhet i aktuella kommuner har även fått ett informationsutskick via post. Det utskicket följdes upp per telefon med målet att åstadkomma 600 intervjuer och fånga upp de företag som önskade ytterligare 5 Uppgifterna i kapitel 2.1.2 från Anna Wärme Lüthi, Teknikföretagen. Samt Teknikföretagen och IF metalls återrapport till Kammarkollegiet. Diarienr: 10.2-2877-13.
Sida: 11 av 18 information eller rådgivning kring Industrins Yrkesår och/eller yrkesintroduktionsavtalet. Under hösten har Teknikföretagen och IF Metall arrangerat 20 partsgemensamma informationsmöten på de mest företagstäta orter som omfattas av projektet. Ett 150-tal företag och över 200 företagsrepresentanter och fackliga ombud har deltagit på dessa möten. På de flesta av dessa informationsmöten har Teknikföretagens regionala rådgivare, IF Metall och Arbetsförmedlingen deltagit. Arbetsförmedlingen har varit en viktig del i att beskriva rekryterings- och matchningsprocessen samt de utbildningar som erbjuds. De som deltagit på möten får återkoppling och i förekommande fall möts rådgivare, ombudsmän och företag på nytt för uppföljning kring kompetensförsörjningsbehov, avtalsfrågor och utvecklingsplaner. Teknikföretagen börjar först nu se resultat av informationskampanjen. Teknikföretagen kom igång på bred front med sitt informationsarbete mot företagen i början av augusti 2013. Då många av företagen inte visste om att yrkesintroduktionsavtal finns krävs en längre informationsstrategi, därefter tillkommer företagens egna rekryteringsprocesser. Rekryteringsprocesser som ska utgå från behov och ta hänsyn till budget, långsiktig planering, fackklubbar och tillgänglig arbetskraft. Från att ha fått information om att projektet finns tills dess att företagen kan skriva under en utbildningsplan och överenskommelse om anställning tar det minst någon eller några månader. Det är en starkt bidragande orsak till att inte fler överenskommelser om anställning träffats trots att intresset från företagen varit relativt stort. På vissa företag förekommer även olika önskemål mellan personalavdelningar som ser långsiktiga strategier för rekryteringar och komptensförsörjning och produktionsledet som ofta vill ha medarbetare som redan har kunskap. Här finns ibland ett visst mått av okunskap kring hur arbetskraftsförsörjningen kan komma att se ut framöver och vilka rekryteringssätt som är möjliga. Det har träffats fler lokala avtal om yrkesintroduktionsanställningar än överenskommelser om anställning via projektet. Det har dock förekommit företag som varit intresserade av att delta i projektet men där det inte gått att träffa ett lokalt avtal. De lokala fackklubbarna har ibland varit tveksamma till att teckna lokala avtal om det till exempel varslats på arbetsplatsen. Ekonomiska ersättningar till blivande handledare har också varit en diskussionsfråga. 2.1.5 Urval och matchning av ungdomarna I det första steget identifieras ungdomar som tillhör målgruppen och är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Aktuella är ungdomar som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin,
Sida: 12 av 18 jobbgarantin för ungdomar eller har dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De ska vidare ha avslutat gymnasium med godkänt i svenska, matte och engelska men inte läst ett industriprogram. I något av de fall där matchning skett hittills har det regionala och lokala samarbetet gett en kunskap hos Arbetsförmedlingen kring vilka krav och behov aktuella företag har och Arbetsförmedlingen har därför kunnat ta fram ett urval av de i målgruppen som matchar arbetsgivarnas krav. I de fall där Arbetsförmedlingen saknat direkt kunskap om arbetsgivarens krav har de ungdomar som finns i målgruppen presenterats. Ungdomarna har sedan bjudits in till informationsmöte där det aktuella företaget presenterats. Därefter sker matchning mellan arbetssökare och arbetsgivare, i de flesta fall genom s.k. speeddating där arbetsgivaren får träffa ett antal ungdomar. Arbetsgivaren går sedan vidare med de kandidater de finner lämpliga i sin rekryteringsprocess. När företaget och ungdomen träffat en överenskommelse om anställning efter utbildningen upprättas en utbildningsplan. Den görs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och utbildningsarordnaren. Det ställs krav på aktivt deltagande från företagens sida när det gäller rekryteringsträffar samt krav på handledning och delaktighet i arbetet att ta fram individuella utbildningsplaner för den branschanpassade utbildningen. Den deltagande ungdomen får en ny handlingsplan där det tydligt framgår att personen ska delta i projektet och i utbildning. Arbetsförmedlingens arbete med ungdomarna och utbildningsleverantörerna har fungerat väl. Att hitta ungdomar som ingår i målgruppen och kan vara aktuella för projektet är inte ett problem. Då intresset från företagen varit lågt har matchningsprocessen inte prövats i någon större utsträckning, eftersom underlaget är så pass begränsat är det svårt att dra några slutsatser kring matchningen och övriga delar av pilotprojektet som Arbetsförmedlingen ansvarar för. 2.2 Plan för det fortsatta arbetet Arbetsförmedlingens arbete kommer att fortsätta på samma sätt som det gjort hittills. De lokala kontoren i de aktuella marknadsområdena kommer fortsatt att ha beredskap för att kunna hålla informationsmöten för ungdomar så fort intresse finns från företag, samt informera de företag man har kontakt med i rekryteringsuppdrag om att projektet finns. Arbetsförmedlingen fortsätter även sina kontakter med utbildningsanordnare för att säkerställa att också de fortsatt har en flexibilitet och beredskap. Teknikföretagen kommer att fortsätta med sin informationskampanj och även utveckla nya informationsmaterial. Arbetet kommer dock att fokuseras på att följa upp de företag
Sida: 13 av 18 som tidigare i informationskampanjen visat intresse för att delta. Informationen om att projektet finns och vilka möjligheter det ger är nu spridd till ett stort antal företag: Nu handlar det om att få fler att komma längre i sina rekryteringsprocesser och också välja denna långsiktiga lösning. Framöver kommer man att fokusera sitt arbete på de företag som tidigare i processen visat intresse för att delta. Teknikföretagen kommer alltså att arbeta något mindre med breda informationskampanjer och istället arbeta för att få de intresserade företagen att komma till en överenskommelse genom att erbjuda stöd. Det finns ett antal företag som är så pass intresserade att det troligen bara är en tidsfråga innan de gör en överenskommelse om anställning. I vissa fall är det beroende av att ett lokalt avtal kommer på plats. Alla inblandade parter är övertygade om att antalet företag som går vidare till att träffa överenskommelser om anställning, och därmed antalet ungdomar i utbildning, kommer att öka den närmaste tiden. Intresset från företagen finns, liksom ungdomar i målgruppen. Även om antalet anställningar kommer att öka är det svårt att nå målsättningen om 500 deltagare under 2014. 2.3 Kostnader 2.3.1 Förberedande utbildning Fyra ungdomar har deltagit i totalt 44 veckors förberedande utbildning. Varje deltagarvecka kostar 2000 kronor 6. Det ger en total kostnad på 88 000 kronor. 2.3.2 Branschanpassad utbildning Då ingen av deltagarna hittills har tagit del av någon del i den branschanpassade utbildningen finns ännu inga kostnader för den. 7 3. Utbildningsinsatser Ungdomar som ingår i pilotprojektet får en kombination av förberedande utbildning och branschanpassad yrkesutbildning. Utbildningarna delas in i två block som omfattar maximalt 16 veckor vardera. Utbildningarnas innehåll och de generella kunskapsnivåer som är satta är framtagna av projektet Gnosjöandans yrkesår. 6 Här tillkommer sedan indirekt kostnaden för deltagarens aktivitetsstöd, men då många deltagare kommer att anvisas från jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar skulle den kostnaden funnits oavsett projektdeltagande. 7 Två av ungdomarna anställdes 131203 och de andra två 140113. 140205 hade ingen av dem tagit del av någon branschanpassad utbildning.
Sida: 14 av 18 Ungdomarna i pilotprojektet har förtur till de aktuella utbildningarna och bereds plats på den inledande utbildningen utan dröjsmål. För den branschanpassade utbildningen görs en plan upp i samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen om när ungdomen ska delta i de olika utbildningsmodulerna. 3.1 Förberedande utbildningar Det första blocket får deltagarna innan de påbörjar sin yrkesintroduktionsanställning. Detta för att säkra att deltagarna har den kunskapsnivå som krävs för att få en yrkesintroduktionsanställning. Utbildningen i första blocket anpassas utifrån deltagarens förkunskaper och kan därför variera i längd, dock längst 16 veckor. Innan den förberedande utbildningen avslutas ska utbildningsleverantören dokumentera uppnådd nivå samt tillsammans med deltagaren, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen upprätta en utbildningsplan för den återstående branschanpassade utbildningen. Det är de utbildningsleverantörer av verkstadsteknisk utbildning som idag bedriver arbetsmarknadsutbildning inom verkstadsteknik, svets och plåt, som levererar utbildningsinsatserna i den inledande utbildningsdelen. De fyra ungdomar som hittills påbörjat den förberedande utbildningen har gått 12 eller 10 veckor. 3.2 Branschanpassade utbildningar När deltagaren har uppnått målet för den inledande utbildningen anställs ungdomen på företaget. Anställningen genom yrkesintroduktionsanställning kan pågå under 12 månader. Sedan ska anställning under reguljära avtal ske. Det andra utbildningsblocket, som ges i kombination med anställningen, ger generella branschkunskaper och företagsanpassad utbildning. Målet med den branschanpassade utbildningen är att deltagarna ska ha fått den kompetens som behövs för att de ska få en anställning även efter att året med yrkesintroduktionsanställning löpt ut. Utbildningen får maximalt uppgå till 16 veckor och ska följa den plan som utarbetades under den inledande utbildningen. Utbildningarna är, så långt det är möjligt inom ramen för de redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningarna inom verkstadsteknik, svets och plåt, anpassade till
Sida: 15 av 18 individen och respektive företags kompetensbehov. Möjlighet att upphandla enskild plats finns. Ingen av de ungdomar som påbörjat anställning har hittills tagit del av någon utbildningsinsats i kombination med anställningen. 3.3 Utbildningsleverantörer Leverantör av utbildningar i projektet är de leverantörer som idag bedriver Arbetsmarknadsutbildningar på respektive ort. Kontakten med utbildningsleverantörerna har skett enligt den tidsplan som sattes upp tidigare. Utbildningsleverantörerna kan med relativt kort framförhållning ta emot deltagare på de förberedande såväl som de branschanpassade utbildningarna. Arbetsförmedlingen har stått för alla kontakter med utbildningsleverantörerna. 4. Deltagare 4.1 Ungdomar Totalt har 50 ungdomar varit på informationsmöte om projektet. De har alla gått vidare till att träffa arbetsgivare i form av speeddating. Fyra ungdomar har påbörjat och avslutat inledande utbildning. Alla fyra är män. De fyra har nu avslutat sin inledande utbildning och påbörjat en anställning i kombination med utbildning. 4.2 Företag Drygt 1000 företag har fått del av informationsutskick och webbenkät. 150 företag, 200 individer, har sedan varit på något av de 20 informationsmöten som hållits. Informationsmöten har hållits på följande orter: Örebro, Nässjö, Motala, Linköping, Eskilstuna, Mjölby, Oskarshamn, Värnamo, Ljungby, Norrköping, Arvika, Karlstad, Olofström, Karlskrona, Borlänge, Stockholm, Helsingborg, Malmö, Ystad och Kristianstad. Två företag har gått vidare till att anställa två ungdomar vardera genom projektet, ett av dessa företag har för avsikt att kontinuerligt ta in fler ungdomar. 5. Resultat och lärdomar 5.1 Nya och fortsatta anställningar Fyra ungdomar har fått anställning i projektet. Då ingen ungdom har fullgjort projektets två delar finns inget resultat vad gäller fortsatt eller ny anställning att redovisa.
Sida: 16 av 18 5.2 Lärdomar av arbetssättet Arbetsförmedlingens projektledare och Teknikföretagens kommunikatör tycker att det är för tidigt för att kunna säga något om lärdomar kring själva matchningsmetoden och arbetsprocessen. Företagen hade i utgångsläget för låg kunskapsnivå om avtalen för att man skulle kunna komma så långt som till överenskommelse om anställning tidigt under 2013. När så få matchningar har gjorts är det inte möjligt att uttala sig om matchningsprocessens styrkor och eventuella förbättringsmöjligheter. Det som utmärker det här arbetssättet är den utbildningsplan som tas fram i samverkan mellan företagen, Arbetsförmedlingen och utbildningsleverantörerna utifrån deltagarens kompetens och företagens behov. Det lokala arbetet i respektive organisation är också något som projektledaren lyfter fram som en av projektets styrkor. Det interna arbetet inom respektive organisation är av största vikt för att få ett effektivt arbetssätt inom projektet. Ett exempel är vikten av att så många handläggare som möjligt på Arbetsförmedlingen i de aktuella orterna känner till att projektet finns så att de kan ta upp det i sina arbetsgivarkontakter. Projektet tenderar dock att bli väldigt personberoende då kompetensen finns hos ett antal nyckelpersoner inom varje organisation. Det kan också vara en orsak till varför arbetsprocessen varit relativt långsam. Då många företag anser sig vara inne i en ostadig konjunktur vill man ofta använda sig av en så flexibel rekryteringsprocess som möjligt. Att rekrytera via det här projektet är en långsiktig lösning på ett strategiskt problem, men ökar inte den omedelbara produktionen. En stor del av rekrytering och förstärkning sker idag istället via bemanningsföretag. En lärdom är således att rekryteringsprocesser antingen behöver vara mycket snabbare och flexiblare än vad de kan vara i det här projektet. En annan är att i de fall den här modellen passar företagens behov, tar rekryteringsprocessen längre tid från information till anställning än vad som krävts för att målet om 300 deltagare skulle nås 2013. De företag som varit på speedating och träffat ungdomar har varit nöjda med den matchning och det urval som Arbetsförmedlingen gjort. Det är viktigt att matchningen görs utifrån företagens krav och behov för att de ska få förtroende för projektet. Matchningen bör inte göras enbart utifrån målgruppstillhörighet utan det gäller att även hitta de ungdomar i målgruppen som uppfyller arbetsgivares specifika behov.
Sida: 17 av 18 6. Diskussion Det är för tidigt att nu dra några slutsatser av projektet. De inblandade i projektet är dock genomgående nöjda med upplägget. Det ringa antalet deltagare i projektet hittills beror sannolikt inte på projektidén utan snarare i att vägen mellan information till företag och anställning är lång, att rekryteringsprocesser tar tid oavsett rekryteringssätt och att en ostadig konjunktur har bidragit till att företagen väljer andra rekryteringssätt. Arbetsförmedlingen kommer därför att arbeta vidare med nuvarande inriktning i projektet. Teknikföretagen å sin sida kommer att arbeta mindre med breda informationskampanjer och istället fokusera sitt arbete på de företag som redan nu visat intresse för projektet och varit på informationsmöten. Förväntningen är att antalet deltagare kommer att öka, även om det kan bli svårt att nå målet om 500 deltagare under 2014.
Sida: 18 av 18