Arbetsförmedlingens Återrapportering Pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i samverkan med industrin

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 samverkan med industrin 1 mars 2015 Avser februari 2013 januari 2015

2 Sida: 2 av 26

3 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/ Datum: 1 mars 2015 samverkan med industrin Arbetsförmedlingen ska senast den 1 juni 2013 redovisa till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) respektive senast den 1 mars 2014 och den 1 mars 2015 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa hur arbetet med uppdraget fortskrider. Arbetsförmedlingen ska vidare senast den 1 juni 2016 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) inkomma med en slutlig redovisning av uppdragets resultat. Av redovisningarna ska framgå kostnaderna för pilotprojektet samt hur uppdraget har organiserats och genomförts. Av redovisningarna ska vidare framgå hur många individer (kvinnor respektive män) och företag som har varit berörda, vilka typer av utbildningsinsatser som ungdomarna har fått samt i vilken utsträckning utbildningsinsatserna har bidragit till fortsatt eller ny anställning. Arbetsförmedlingen ska även efter samråd med övriga medlemmar i styrgruppen redovisa allmänna erfarenheter och lärdomar av arbetssättet. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Christian Rosengren, avdelningen Nationella Kunder. I den slutliga handläggningen har Lennart Åkerman. Soledad Grafeuille och Helene Ulman Lilja, avdelningen Nationella kunder samt chefen för avdelningen Nationella Kunder Said Maroufkhani deltagit. Clas Olsson Christian Rosengren

4 Sida: 4 av 26

5 Sida: 5 av 26 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Beskrivning av projektet Gnosjöandans yrkesår Metod Data Beskrivning av pilotprojektet samt av hur arbetet fortskrider Organisation och genomförande Organisation Arbetsprocessen Ansvarsområden Informationsinsatser Urval och matchning av ungdomarna Utbildningsinsatser Grundläggande arbetsmarknadsutbildning Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Utbildningsleverantörer Resultat Antal i arbetsmarknadsutbildning och anställning Antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Nya och fortsatta anställningar Företag Kostnader I vilken utsträckning har den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen bidragit till fortsatt eller ny anställning? Implementering och plan för det fortsatta arbetet Erfarenheter och lärdomar av arbetssättet... 20

6 Sida: 6 av Slutsatser från Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering Diskussion Externa utmaningar och framgångsfaktorer Externa utmaningar Externa framgångsfaktorer Interna utmaningar och framgångsfaktorer Interna utmaningar Interna framgångsfaktorer... 23

7 Sida: 7 av 26 Sammanfattning Regeringen uppdrog åt Arbetsförmedlingen i februari 2013 att, inom ramen för ett pilotprojekt, utveckla samverkan med Teknikföretagen och IF Metall. Syftet med pilotprojektet, Industrins yrkesår, var att arbetsmarkandens parter och Arbetsförmedlingen i samverkan skulle utveckla en modell där matchning av ungdomar kompletteras med branschanpassade yrkesutbildningsinsatser före och under anställning. Förlagan var projektet Gnosjöandans yrkesår (samarbete mellan IF Metall och Teknikföretagen). Under projekttiden har 32 ungdomar tagit del av projektets insatser. Omkring 150 företag har varit på informationsmöte om projektet. Ytterligare företag har, genom informationsutskick, fått information om projektet och om branschens yrkesintroduktionsavtal. Fem företag har valt att tillämpa pilotprojektets modell. Den främsta anledningen till det låga antalet företag som valt att anställa är den dämpade orderingången inom industrin. Under 2014 har arbetet med företagen fokuserat på två områden: riktade informationsinsatser kring det nya stödet yrkesintroduktionsanställningar och utvärdering av arbetet med pilotprojektet. Utöver den dämpade orderingången finns det även två andra faktorer som sannolikt har bidragit till att inte fler ungdomar har anställts inom ramen för pilotprojektet uppdrag: Vid projektets start saknade arbetsgivare kännedom om yrkesintroduktionsavtalet. Första delen av projekttiden ägnandes åt informationsspridning och kontakter med företag bland Teknikföretagens medlemmar. Arbetsförmedlingen ordnade genom dialog med leverantörerna så att den upphandlade arbetsmarknadsutbildningen kunde anpassas för syftet. Företagen upplevde administrationen av pilotprojektet som tidskrävande, bland annat avseende praktiska rutiner, utbildningsplaner och handledning. Generella dokumenterade slutsatser efter djupintervjuer med 13 företag är följande 1 : 1 Hösten 2014 genomförde Teknikföretagen och IF Metall en enkätundersökning riktad till företag i pilotregionerna där 264 företag, motsvarande 23 procent, svarade. Enkätundersökningen kompletterades med djupintervjuer med 13 företag. Trots låg svarsfrekvens i enkätundersökningen finner Arbetsförmedlingen att företagens synpunkter är intressanta att redovisa.

8 Sida: 8 av 26 Företagen har fått en ökad kännedom om yrkesintroduktion och Industrins yrkesår inom projektets pilotområden. Dock svarar företagen att det föreligger en osäkerhet om hur man praktiskt ska gå tillväga med utbildningsplaner och rutiner. Ekonomiska incitament och stöd är viktigt men inte avgörande. Matchning är i det sammanhanget en viktig faktor. Företag och fackförbund betonar vikten av handledning. Det finns ett ökat behov av att stärka kompetensen på området. Rekryteringsbehovet är den avgörande faktorn för intresse. Ledtiden från behov till anställning upplevs som för lång. Utbildningsplaner och kompetensbeskrivningar upplevs av företagen som tidskrävande. Pilotprojektet avslutades den sista december Arbetsförmedlingen kommer att ta tillvara erfarenheterna från pilotprojektet för att utveckla och implementera arbetssättet där yrkesintroduktionsanställningar i kombination med arbetsmarknadsutbildning före anställning kan användas som ett verktyg i matchningsarbetet, särkskilt för unga arbetslösa. Arbetsförmedlingen ser att modellen kan utvecklas även för framtida samarbeten med andra branscher. Teknikföretagen och IF Metall är positiva till pilotprojektets modell och vill fortsätta ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Det fortsatta samarbetet utgår ifrån en justering av modellen som inte längre kommer att innehålla utbildning under anställningstiden. Samarbetet kommer att rikta sig till företag i hela landet och ske inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet varför det inte finns behov av en förlängning av pilotprojektet.

9 Sida: 9 av Inledning I februari 2013 gav regeringen i uppdrag till Arbetsförmedlingen att genomföra ett pilotprojekt 2 med branschanpassad samverkan med industrin. 3 Detta då man såg möjligheten att kombinera branschanpassad utbildning med branschens yrkesintroduktionsavtal som en av utvecklingsmöjligheterna efter projektet Gnosjöandans yrkesår. Syftet med pilotprojektet var att arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen i samverkan skulle utveckla en modell där matchning av unga kompletteras med branschanpassade yrkesutbildningsinsatser som ges parallellt med en yrkesintroduktionsanställning. Det som utmärkt pilotprojektet, Industrins yrkesår, har varit den så kallade matchningsprocessen det vill säga den arbetsprocess där Arbetsförmedlingen och parterna samverkat för att välja ut lämpliga ungdomar till anställning inom industrin men framför allt den kombination av anställning och arbetsmarknadsutbildning som sker inom ramen för yrkesintroduktionsavtalet. Arbetsförmedlingen har här haft möjlighet att rusta ungdomen utifrån den enskilde företagarens behov genom att erbjuda grundläggande arbetsmarknadsutbildning före anställning samt branschanpassad arbetsmarknadsutbildning under anställningstiden. Pilotprojektets målgrupp har varit ungdomar mellan 16 och 25 år utan industriteknisk gymnasieutbildning som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller som av särskilda skäl stått långt från arbetsmarknaden. Ungdomarna ska ha haft grundläggande gymnasiekompetens med betyg i matematik, svenska och engelska. Detta har varit ett krav från Teknikföretagen och IF Metall för att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen före anställning. Pilotprojektet beräknades omfatta 300 individer i utbildning 2013 och 500 individer Det motsvarar 100 respektive 170 årsplatser i utbildning. 1.1Beskrivning av projektet Gnosjöandans yrkesår Projektet Gnosjöandans yrkesår initierades 2010 av Gnosjö kommun, Skärteknikcentrum, Regionförbundet i Jönköping, Teknikföretagen och IF Metall. Syftet var att utveckla och kvalitetssäkra ett arbetssätt för att kunna stärka industrins konkurrenskraft och för att 2 Pilotprojektet har genomförts under perioden februari 2013 till den 31 december Arbetsförmedlingen kommer att följa upp resultatet av pilotprojektets insatser under 2015 och Uppdrag till Arbetsförmedlingen om pilotprojekt med branschanpassad Yrkesutbildning för ungdomar i. A2013/576/A. Arbetsmarknadsdepartementet, 7 februari 2013.

10 Sida: 10 av 26 förbättra möjligheterna för arbetslösa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Projektet växte fram i diskussioner kring industrins ökade behov av kvalificerade medarbetare samtidigt som det fanns arbetslösa ungdomar som inte hade grundkompetens för jobb inom industrin. Under 2011 utarbetades metoden i det som blev Gnosjöandans yrkesår. Grundbulten i metoden var att arbetsmarknadens parter kom överens om vad det egentligen var för kompetens som krävdes för att en ungdom ska vara kvalificerad för sitt första industrijobb. Modellen innehöll rutiner och stödjande checklistor. En viktig utgångspunkt för arbetet med Gnosjöandans yrkesår var det yrkesintroduktionsavtal som tecknades mellan Teknikföretagen och IF Metall 2010, vars syfte var att var att erbjuda arbetslösa ungdomar kompetensutveckling och anställning inom ramen för yrkesintroduktionsavtalet. 2. Metod I denna rapport redovisas resultat för perioden februari 2013 januari Resultaten redovisas enligt uppdraget. Därutöver redovisas vilka insatser som har genomförts inom ramen för pilotprojektet samt en diskussion kring identifierade utmaningar och framgångsfaktorer. 2.1 Data Den huvudsakliga källan till redovisade resultat är Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS). Dokumenterade erfarenheter är vidare hämtade från: Arbetsförmedlingens ekonomisystem Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering av pilotprojektet 4 4 Hösten 2014 genomförde Teknikföretagen och IF Metall en enkätundersökning riktad till företag i pilotregionerna där 264 företag, motsvarande 23 procent, svarade. Enkätundersökningen kompletterades med djupintervjuer med 13 företag. Trots låg svarsfrekvens i enkätundersökningen finner Arbetsförmedlingen att företagens synpunkter är intressanta att redovisa.

11 Sida: 11 av 26 Dokumentation från möten med projektets externa styrgrupp och arbetsgrupp Redovisning av statistiska uppgifter görs i tabellform, uppdelat på kön. Då det numerära antalet deltagare i utbildning, samt antalet beslut om anställning, i nuläget är begränsat kommer redovisningen i denna rapport inte göras utifrån ytterligare variabler. 3. Beskrivning av pilotprojektet samt av hur arbetet fortskrider 3.1 Organisation och genomförande Arbetet har i stora drag organiserats och genomförts som planerat enligt vad som redovisats i tidigare återrapport Organisation Arbetsförmedlingen har ansvarat för genomförandet av pilotprojektet. En extern styrgrupp har inrättats av Arbetsförmedlingen. I denna har ingått representanter från Teknikföretagen, IF Metall och Statskontoret. 6 Den externa styrgruppen har beslutat om samtliga förändringar som har genomförts inom projektet. En intern styrgrupp har ansvarat för utformningen av projektet och preciseringen av områden respektive former för datainsamling. Enligt uppdragsbeskrivningen skulle även IFAU medverka i insamlingen av data för uppföljning och utvärdering. IFAU har dock tackat nej till att medverka i detta arbete. Utöver styrgrupperna har olika arbetsgrupper deltagit i genomförandet av projektet: Den interna arbetsgruppen har ansvarat för Arbetsförmedlingens arbete och administration. Den externa arbetsgruppen har ansvarat för att ta fram handläggarstöd till arbetsförmedlare, samt informationsmaterial till företag och ungdomar. Arbetsgruppens ansvarsområde riktar sig mot regionala arbetsgrupper i de fem marknadsområden som 5 Dnr. Af-2013/ Arbetsförmedlingens Återrapport 28 februari Statskontoret ska genom sin medverkan säkerställa att projektet blir möjligt att följa upp och utvärdera.

12 Sida: 12 av 26 ingår i projektet. I den externa arbetsgruppen har det funnits representanter från Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. De regionala arbetsgrupperna bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. Arbetsgrupperna på regional nivå har i sin tur arbetat mot lokala kontor och företag. Teknikföretagen, IF Metall och Arbetsförmedlingen har verkat för att respektive organisations regionala organ engagerar sig i samverkan kring modellen. Lokala arbetsgrupper, bestående av samverkansparterna samt Arbetsförmedlingens leverantörer av utbildning, har funnits på de orter som har utsetts inom Arbetsförmedlingens marknadsområden. De fem marknadsområden 7 som ingått är Småland, Södra Götaland, Södra Mälardalen Östergötland, Norra Mälardalen samt Västra Svealand. Den externa styrgruppen har beslutat om vilka marknadsområden som ska ingå i projektet. Aktuella marknadsområden valdes utifrån i vilka områden det fanns ett intresse av att delta från parternas och Arbetsförmedlingens sida, samt utifrån Teknikföretagens behov av kompetens Arbetsprocessen Arbetsförmedlingen har inom pilotprojektet, tillsammans med Teknikföretagen och IF Metall, tagit fram en gemensam handlingsplan avseende Industrins yrkesår. Handlingsplanen har omfattat en arbetsprocess för samarbetet enligt följande: Teknikföretagen har ansvarat för att värva företag. Arbetsförmedlingen har matchat ungdomar utifrån arbetsgivarnas kravspecifikationer. Arbetsgivarana har valt ut de lämpligaste kandidaterna och träffat en överenskommelse om anställning. Arbetsförmedlingen har tillhandahållit en grundläggande arbetsmarknadsutbildning på maximalt 16 veckor. Efter avslutad, och godkänd, grundläggande arbetsmarknadsutbildning har ungdomen erbjudits en tidsbegränsad anställning enligt yrkesintroduktionsavtalet parallellt med maximalt 16 veckors branschanpassad arbetsmarknadsutbildning hos det aktuella företaget. 7 Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är organiserad i 11 marknadsområden över landet med ca 320 lokala arbetsförmedlingskontor. 8 Den externa styrgruppen fattade den 17 februari 2014 beslut om att marknadsområde Norra Mälardalen skulle ingå i pilotprojektets uppdrag, då företag i området uttryckt intresse av att delta.

13 Sida: 13 av 26 Arbetsprocessen har följt yrkesintroduktionsavtalet mellan Teknikföretagen och IF Metall. Yrkesintroduktionsavtalets syfte har varit att erbjuda särskilda introduktionsanställningar åt ungdomar för att bidra till en långsiktig kompetensförsörjning för företagen samtidigt som det underlättar för ungdomar att få arbete och därmed utvecklas i sitt yrkesliv. 9 Avtalet bygger på lokala överenskommelser och kräver att det finns lokala kollektivavtal. I de fall det inte finns en lokal fackklubb på företaget har överenskommelsen fattats på central nivå. Arbetsförmedlingen har säkerställt att arbetsprocessen blivit gemensam mellan de lokala arbetsförmedlingskontor som deltagit samt att processen blivit enhetlig över tid. Alla marknadsområden som ingått i pilotprojektet har haft samma informationsmaterial och de informationsmöten som har hållits för ungdomar har huvudsakligen haft samma innehåll. Teknikföretagen och IF Metall har ansvarat för att informera företagen om Industrins yrkesår. Lokalt på arbetsförmedlingarna har ungdomar bjudits in till informations- och rekryteringsträffar. Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen har haft ett gemensamt ansvar för att matcha ungdom och företag. Efter genomförd matchning har företaget och ungdomen gjort en överenskommelse om anställning. En förutsättning för anställning har varit att den inledande grundläggande arbetsmarknadsutbildningen på maximalt 16 veckor genomförts och att ungdomen klarat de uppsatta målen för utbildningen. Arbetsförmedlingen tillhandahåller en branschanpassad arbetsmarknadsutbildning på maximalt 16 veckor under anställningstiden. Inga ungdomar har ännu påbörjat den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen Ansvarsområden Teknikföretagen och IF Metall har haft ett gemensamt ansvar för att informera arbetsgivare om yrkesintroduktionsavtalet. Teknikföretagen har vidare ansvarat för rådgivning till företag som deltagit i samarbetet. IF Metall har deltagit i regionala samarbeten i linje med handlingsplanen. Vidare har IF Metall medverkat i olika aktiviteter som till exempel matchning mellan företag och ungdom samt att organisera utbildningar. Förbundet har också verkat för att lokala avtal enligt yrkesintroduktionsavtalet kommit till stånd. IF Metall centralt har varit ett viktigt stöd för de lokala fackorganisationerna i framtagandet av lokala avtal. 9 Under yrkesintroduktionsanställningen tillämpas månadslön som ska uppgå till minst 75 procent av minimilönen i Teknikavtalet IF Metall (Avtal om yrkesintroduktion mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna).

14 Sida: 14 av 26 Arbetsförmedlingen har ansvarat för projektets genomförande och har haft i uppdrag att lämna förslag på ungdomar som uppfyller kraven för att ingå i projektet. Arbetsförmedlingen har också, genom redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningar, tillhandahållit utbildning under deltagarens tid i projektet. Efter att Arbetsförmedlingen har fattat beslut om arbetsmarknadsutbildning har deltagaren fått aktivitetstöd och varit försäkrad via Arbetsförmedlingen under utbildningsperioden. Utbildningarna har således inte medfört någon kostnad för arbetsgivaren Informationsinsatser Teknikföretagen och IF Metalls arbete med att rekrytera företag inleddes med framtagande av informationsmaterial riktat till företag. Under 2013 skickades en partgemensam folder, med information om Industrins yrkesår, till företag i pilotregionerna. Informationen följdes upp via telefonsamtal och inbjudningar vilket tillsammans utmynnade i 20 partsgemensamma möten med 150 företag och drygt 200 företagsrepresentanter och fackklubbsordföranden. Vid dessa informationsmöten deltog Teknikföretagens regionala rådgivare, IF Metall och Arbetsförmedlingen. Informationen och arbetet med företag har resulterat i att fem företag har valt att tillämpa pilotprojektets modell genom att anställa ungdomar. Förklaringen till det mindre antalet företag som valt att anställa är i synnerhet den dämpade orderingången inom industrin. När stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014 behövdes informationsinsatser i samband med att både Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter uppmärksammades på att företag inte förstod skillnaden mellan yrkesintroduktionsanställning och pilotprojektets modell. Den upplevda oklarheten bottnade troligen i att det är samma avtal som reglerar anställningsformen men att det finns olikheter avseende målgruppen 10 och ersättningen till företaget 11. Teknikföretagen och IF Metall tog, tillsammans med Arbetsförmedlingen, fram informationsmaterial som tydliggjorde skillnaderna mellan de två insatserna. 10 För att ta del av insatsen Industrins yrkesår ska individen ha grundläggande gymnasiekompetens, med betyg i minst matematik, svenska och engelska men inte ha gått industriteknisk gymnasieutbildning. För Yrkesintroduktionsanställningar gäller att individen kan ha genomgått industriinriktad yrkesutbildning. 11 Vad gäller Industrins yrkesår har ingen ersättning utgått för handledararvode eftersom sådant stöd, i kombination med det stöd som redan utgått för arbetsmarknadsutbildning, befaras överskrida gränserna i EU:s statsstödsregler. För Yrkesintroduktionsanställningar gäller att företaget kan söka ersättning för handledararvode.

15 Sida: 15 av Urval och matchning av ungdomarna I det första steget identifierades ungdomar som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Målgruppen var ungdomar som deltog i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller ungdomar som av särskilda skäl stod långt ifrån arbetsmarknaden. Kriterier var avslutat gymnasium med godkänt i svenska, matematik och engelska samt att ungdomen inte skulle ha läst ett industriprogram. Matchning mellan ungdomar och arbetsgivare har i de flesta fall skett genom rekryteringsmöten, där Arbetsförmedlingen har gjort ett första urval av lämpliga arbetssökande. Arbetsgivaren har sedan gått vidare i sin rekryteringsprocess med de kandidater som de har funnit lämpliga. Företaget och ungdomen har träffat en överenskommelse om anställning. Arbetsförmedlingens arbete med matchning av ungdom och kontakterna med utbildningsleverantörerna har i sin helhet fungerat väl. Dock har intresset för pilotprojektet varit begränsat hos företagen och matchningsprocessen har därför inte prövats i någon större omfattning. 4. Utbildningsinsatser Ungdomar som har ingått i pilotprojektet har erbjudits en kombination av grundläggande arbetsmarknadsutbildning och branschanpassad yrkesutbildning. Utbildningarna har delats in i två block som har omfattat maximalt 16 veckor vardera. Utbildningarnas innehåll och de generella kunskapsnivåer som är satta är framtagna av projektet Gnosjöandans yrkesår. Ungdomarna i pilotprojektet har haft förtur till de aktuella utbildningarna och kunnat beredas plats på den inledande utbildningen utan dröjsmål. 4.1 Grundläggande arbetsmarknadsutbildning Det första blocket, grundläggande arbetsmarknadsutbildning, har genomförts före anställning. Syftet med utbildningen har varit att ge deltagarna den kunskapsnivå som är nödvändig för att en anställning ska kunna påbörjas. Undervisningen ska ge deltagarna förmåga att använda industriteknisk produktionsutrustning, kringutrustning, verktyg, maskiner och styrteknisk utrustning enligt gällande arbetsmiljö- och säkerhetsföreskrifter. Vidare ska eleverna utveckla kunskaper för att kunna genomföra kontroll, felsökning, effektivisering och underhåll av maskiner och utrustning. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar kunskap om metoder och utrustning som används inom datorstyrd industriell produktion.

16 Sida: 16 av Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning När deltagaren har uppnått målet för den inledande grundläggande arbetsmarknadsutbildningen sker en anställning på företaget. Anställning enligt branschavtalet kan uppgå till maximalt tolv månader, med möjlighet till förlängning ytterligare maximalt 12 månader. Sedan ska anställning under reguljära avtal ske. Det andra utbildningsblocket, branschanpassad arbetsmarknadsutbildning, ges parallellt under anställningstiden. Utbildningen ska ge deltagarna den kompetens de behöver för att få en fortsatt anställning inom branschens avtalsområde. Tillsammans med Arbetsförmedlingens utbildningsleverantör utarbetas en utbildningsplan, utifrån företaget och ungdomens behov. Utbildningsinnehållet syftar till att ge en fördjupning inom maskinteknik, serviceteknik och underhåll. Utbildningen ska även ge kunskap i ellära, elsäkerhet, hydralik, pneumatik, tribologi samt styr- och reglerteknik. Utbildningarna är, så långt det är möjligt inom ramen för de redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningarna inom verkstadsteknik, anpassade till individen och respektive företags kompetensbehov. Det finns även möjlighet att upphandla enskild plats. 4.3 Utbildningsleverantörer Projektets utbildningsleverantör är de leverantörer som idag bedriver arbetsmarknadsutbildningar på respektive ort. Utbildningsleverantörerna kan med relativt kort framförhållning ta emot deltagare på de grundläggande, såväl som de branschanpassade, utbildningarna. Arbetsförmedlingen, liksom de företag som tillämpar projektets modell, har ansvarat för kontakterna med utbildningsleverantörerna. 5. Resultat 5.1 Antal i arbetsmarknadsutbildning och anställning Pilotprojektet avslutades den sista december Fram till detta datum hade 32 ungdomar beviljats grundläggande arbetsmarknadsutbildning. Av dessa har 29 ungdomar fullgjort den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen och därefter påbörjat en anställning. En deltagare har inte slutfört utbildningen. Två av de 29 ungdomarna har avslutat sina anställningar under Ytterligare två ungdomar påbörjade den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen i slutet av december 2014 och kommer att erbjudas anställning under Inga ungdomar har ännu genomfört branschanpassad arbetsmarknadsutbildning. Under våren 2015 planeras denna utbildningsinsats för 21 ungdomar.

17 Sida: 17 av 26 Redovisning sker i tabellform och är fördelad på kön och beviljade utbildningsinsatser samt antal anställda och avslutade anställningar Antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Av de 32 ungdomar som har påbörjat eller genomfört den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen är 10 kvinnor (31 procent) och 22 män (69 procent), i enlighet med tabell 1 nedan. Att en övervägande del av deltagarna avser män kan härledas till att Teknikföretagen/IF Metall är en traditionellt mansdominerad bransch. Tabell 1 Totalt antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning, fördelat på kön 12 Period: februari 2013 december Antal deltagare Antal ansökningar Totalt Kvinnor Män antal Beviljad grundläggande arbetsmarknadsutbildning Beviljad branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Total Källa: Arbetsförmedlingens Informationssystem (AIS) Nya och fortsatta anställningar 29 ungdomar har fullgjort den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen och därefter påbörjat en anställning. Av dessa var nio kvinnor (31 procent) och tjugo män (69 procent), se tabell 2 nedan. Att en övervägande del av anställningarna avser män kan härledas till att anställningarna har tillkommit inom en traditionellt mansdominerad bransch. Två ungdomar har avslutat sina anställningar. 12 Med antal beviljade menas i tabellen de ansökningar som har genererat ett beslut med startdatum under pilotprojektets period.

18 Sida: 18 av 26 Tabell 2 Totalt antal anställda och (varav) avslutade anställningar, fördelat på kön. Period: februari 2013 januari Anställda och avslutade Antal anställda Kvinnor Män Totalt Antal anställda Antal avslutade Total Källa: Arbetsförmedlingens Informationssystem (AIS) Företag Fem företag har valt att tillämpa pilotprojektets modell. Fyra företag har inriktning mot tillverkning inom el, metall, gummi och plast. Ett företag levererar produkter och tjänster inom kraft- och automationsteknik. Antal anställda inom de fem företagen varierar mellan Arbetsförmedlingen har valt att inte namnge företagen och hänvisar till Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kostnader Enligt uppdraget ska pilotprojektets kostnader belasta anslaget 1:3, Kostnader för Arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Resultat för kostnader avser perioden februari 2013 januari Enligt projektets dokumentation, avseende budget för 2013 och 2014, belastar kostnader för utbildningsinsatserna anslaget 1:3. Kostnad per deltagarvecka är kronor. Därtill kommer kostnader för aktivitetstöd eller utvecklingsersättning under individens deltagande i den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen Sekretess omfattar företag som har beviljats olika former av stöd, såsom anställningsstöd, lönebidrag eller nystartsjobb, i vilken omfattning och med vilket belopp. Sekretessbestämmelsen gäller endast för privata företag eller organisationer. 14 Uppgift om kostnader för februari 2015 finns tillgänglig först i mars 2015 och kommer därför inte att redovisas i denna rapport. 15 Här tillkommer sedan indirekt kostnaden för deltagarens aktivitetsstöd, men då majoriteten av deltagarna anvisats från jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar skulle den kostnaden funnits oavsett projektdeltagande.

19 Sida: 19 av 26 Tabell 3 Kostnad avseende grundläggande arbetsmarknadsutbildning och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning. Period: februari 2013 januari Total Kostnad avser 32 deltagare Kostnad (kr) Grundläggande arbetsmarknadsutbildning Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Total Källa: Arbetsförmedlingens ekonomisystem 0 6. I vilken utsträckning har den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen bidragit till fortsatt eller ny anställning? Då inga ungdomar ännu har genomfört den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen under anställningstiden saknas underlag för att utvärdera i vilken utsträckning utbildningsinsatserna har bidragit till fortsatt eller ny anställning. Dessa slutsatser kommer att redovisas i den slutliga redovisningen av uppdraget som lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) den 1 juni Implementering och plan för det fortsatta arbetet Teknikföretagen och IF Metall är, trots de blygsamma volymerna, positiva till pilotprojektets modell och vill fortsätta samarbetet med Arbetsförmedlingen. I det fortsatta samarbetet vill parterna att pilotprojektets modell justeras vilket innebär att den branschanpassade utbildningen under anställningstiden lyfts ur modellen och att samarbetet riktar sig till företag i hela landet. I och med denna justering behöver inte pilotprojektet förlängas utan samarbetet kommer att ske inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

20 Sida: 20 av Erfarenheter och lärdomar av arbetssättet 8.1. Slutsatser från Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering Under hösten 2014 har Teknikföretagens och IF Metalls arbete med företagen fokuserat på att utvärdera pilotprojektet. En kvalitativ enkätundersökning som riktade sig till företag i pilotregionerna har genomförts där 264 företag, motsvarande 23 procent, svarade. Enkätundersökningen har kompletterats med djupintervjuer med 13 företag i pilotregionen. Följande slutsatser redovisas från enkätundersökingen och djupintervjuerna: Företag inser att de behöver anställa unga för generationsväxlingen och vill gärna göra det. Samtidigt ser de att för få unga väljer industritekniska utbildningar och att ungdomarna ofta saknar tillräckliga branscherfarenheter. Detta förklarar att initiativen yrkesintroduktionsavtalet och pilotprojektet, Industrins yrkesår, av de flesta ses som attraktiva sätt att anställa unga. Majoriteten av de företag som svarat (80 procent) anser att den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen före anställning behövs för att individen ska vara anställningsbar inom branschen. Generella dokumenterade slutsatser efter djupintervjuer med 13 företag är följande: Företagen har en god kännedom om yrkesintroduktion och Industrins yrkesår inom projektets pilotområde. Företagen upplever en osäkerhet avseende hur man praktiskt ska gå tillväga. Arbetsförmedlingen har en viktig roll och företagen efterfrågar en kontinuerlig kontakt med den lokala Arbetsförmedlingen, inte bara då det finns ett rekryteringsbehov. Företagen upplever att utbildningsanordnarna är av skiftande kvalitet. Arbetsförmedlingen avser att följa upp de brister på kvaliteten som framförts och vidta eventuella åtgärder. Ekonomiska incitament och stöd är viktigt men inte avgörande. Företag och fackförbund betonar vikten av handledning. Det finns ett ökat behov av att stärka kompetensen på området. Rekryteringsbehovet är den avgörande faktorn för intresse. Ledtiden från behov till anställning upplevs som för lång. Utbildningsplaner och kompetensbeskrivningar upplevs som för omfattande. Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att utvärdera pilotprojektet.

21 Sida: 21 av Diskussion Teknikföretagen och IF Metall är som helhet nöjda med pilotprojektet Industrins yrkesår och vill fortsätta ett samarbete med Arbetsförmedlingen utifrån en justerad modell. Det fortsatta samarbetet kommer att fokusera på yrkesintroduktionsavtalet och den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen före anställning. Denna samverkan kommer att ske inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet och förutsätter ingen förlängning av pilotprojektet. 9.1 Externa utmaningar och framgångsfaktorer Externa utmaningar Slutsatserna av Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering pekar på att yrkesintroduktionsavtalet och modellen för Industrins yrkesår är ett attraktivt sätt att anställa ungdomar till industrin på. Projektet har inte nått den beräknade målnivån. Det finns flera förklaringar till att intresset inte har varit större. 1) Begränsade rekryteringsbehov. En avgörande faktor har varit att endast företag med direkta rekryteringsbehov har visat intresse för att tillämpa modellen. Det dämpade konjunkturläget inom industrin har varit den främsta orsaken till att företagen inte har kunnat planera sin rekryteringsprocess mer långsiktigt och att man därmed har avvaktat med att rekrytera. I de fall då rekryteringsbehov har förekommit, har företagen istället vänt sig till bemanningsbranschen. 2) Utveckling av handledning och utbildning. En annan faktor är att modellen ännu inte har blivit en naturlig del av arbetsgivarnas kompetensförsörjning och formerna för utbildning och handledning inte är fullt utvecklade. Detta kan göra att enskilda företagare tvekar inför att anställa ungdomar enligt yrkesintroduktionsavtal och pilotprojektets modell. 3) Pilotprojektets modell konkurrerar med andra stödformer. Modellen är bara en av flera insatser som kan ge en potentiell arbetsgivare stöd vid en anställning. Om arbetsgivaren upplever anställningsformens regelverk som komplex är det möjligt att denne väljer bort modellen till förmån för anställningsformer som uppfattas som enklare, exempelvis Nystartsjobb. Ökade informationsinsatser är därför centralt för att företag ska uppfatta modellen som ett attraktivt sätt att rekrytera ungdomar till industrin.

22 Sida: 22 av 26 4) Parterna har inte tecknat lokala yrkesintroduktionsavtal. Det finns företag som har varit intresserade av att använda pilotprojektets modell men där det inte har varit möjligt att träffa ett lokalt avtal då det exempelvis har varslats på arbetsplatsen. 5) Arbetsgivarnas bristande intresse för den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen. De flesta arbetsgivare har ännu bara varit intresserade av den förberedande utbildningen inför anställningen och har haft ett begränsat intresse av att de anställda deltar i arbetsmarknadsutbildning under anställningstiden. Nackdelen med detta är att insatsen blir mindre långsiktig och risken för att den unge åter blir arbetslös ökar. Det svaga intresset kan delvis bero på svårigheter med att kombinera Arbetsförmedlingens upphandlade leverantörers utbildningsutbud med den praktik och handledning som sker hos arbetsgivarna. De upphandlande leverantörerna har dock gjort stora ansträngningar för att anpassa sitt utbud varför Arbetsförmedlingens uppfattning är att utmaningarna snarare tycks finnas hos arbetsgivarna Externa framgångsfaktorer 1) Ökad kunskap. En framgångsfaktor har varit att företag har fått ökad kunskap om yrkesintroduktionsavtalet och modellen Industrins yrkesår. Sedan pilotprojektet startade har antalet företag som har fått kunskap om avtalet och modellen ökat från 8 till 43 procent, enligt enkätsvaren i Teknikföretagens och IF Metalls utvärdering. För att utnyttja anställningsformen till fullo behövs ytterligare informationsinsatser, både till företag och lokala fackklubbar. 2) Ambassadörer för pilotprojektets modell. För att nå ett ökat intresse bland arbetsgivare att anställa ungdomar utan industriteknisk bakgrund föreslår Teknikföretagen och IF Metall att företag med erfarenhet av yrkesintroduktionsanställningar och pilotprojektets modell utses för att verka som ambassadörer. 9.2 Interna utmaningar och framgångsfaktorer Interna utmaningar 1) Ytterligare informationsinsatser internt. Att initiera nya insatser är en komplex process som tar tid. Eftersom delar av projektmodellen planeras vara tillgänglig i hela landet under 2015, kommer det att behövas ytterligare informationsinsatser för att öka kunskapen om modellen på den lokala arbetsförmedlingen. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan ge ett bra stöd till

23 Sida: 23 av 26 företag i deras rekryteringsprocess och kunna informera om modellen som ett alternativ då företagen inte finner arbetssökande med rätt kompetens. 2) Stärka arbetsgivarkontakterna inom industrin. I Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering framgår det att företagen efterfrågar kontinuerliga kontakter med Arbetsförmedlingen, inte bara när det föreligger rekryteringsbehov. Genom stärkta arbetsgivarkontakter får Arbetsförmedlingen en ökad kunskap om företagens verksamhet och behov och kan på så sätt ge mer kvalitativ service och stöd. 3) En jämn och god kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. Ett annat utvecklingsområde är att nå en förbättrad och jämn kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. I de djupintervjuer som har genomförts har det framkommit att utbildningsanordnarna upplevs vara av skiftande kvalitet. Arbetsförmedlingen har inte fått något förtydligande av vad som avses med skiftande kvalitet. Arbetsförmedlingen avser att följa upp de brister på kvaliteten som har framförts och vid behov vidta lämpliga åtgärder. 4) Ett mer flexibelt utbildningsinnehåll. Både företagen och utbildningsleverantörer har framfört behovet av en större flexibilitet i utbildningsinnehållet för att öka individens anställningsbarhet i branschen. Teknikföretagen och IF Metall föreslår att utbildningsleverantörer bjuds in till företagen för att skapa en bättre förståelse för företagens verksamhet och behov. Erfarenheterna från pilotprojektet är också behjälpliga i kommande upphandlingar av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar inom industriteknik Interna framgångsfaktorer 1) Ett gott samarbete. En framgångsfaktor i projektet har varit samarbetet mellan arbetsmarknadens parter och Arbetesförmedlingen i urvalet av lämpliga ungdomar till arbete. De fall där samarbetet har fungerat bäst är när den lokala Arbetsförmedlingen har haft väl upparbetade kontakter med företagen och god kunskap om deras verksamhet och behov. 2) En användbar arbetsmarknadsutbildning. En positiv erfarenhet från pilotprojektet är att Arbetsförmedlingen ser att den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen i modellen ökar anställningsbarheten för ungdomar utan tidigare erfarenhet av arbete inom industrin.

24 Sida: 24 av 26 För företagen har arbetssättet inneburit långsiktig planering för ungdomen där arbetsmarknadsutbildning, både före och under anställningstiden, har krävt ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och utbildningsleverantörer. Arbetsförmedlingen kommer att använda erfarenheterna från pilotprojektet för att utveckla och implementera arbetssätt där yrkesintroduktionsanställningar i kombination med arbetsmarknadsutbildning före anställning kan användas som ett verktyg i matchningsarbetet, särkskilt för unga arbetslösa. Arbetsförmedlingen ser att modellen kan utvecklas även för framtida samarbeten med andra branscher.

25 Sida: 25 av 26

26 Sida: 26 av 26